• No results found

Distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2008:130

D - U P P S A T S

Distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt

blodtryck till livsstilsförändring

Emma Forsberg Annette Nilsson

Luleå tekniska universitet D-uppsats

Omvårdnad

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad

(2)

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring

District nurses experiences of motivation support for lifestyle changes among patients with high blood pressure

Emma Forsberg Annette Nilsson

Specialistsjuksköterska med inriktning mot Distriktsvård 75 hp Omvårdnad D Examensarbete specialistprogrammet 15 hp Höstterminen 2008

Handledare: Inger Lindberg

(3)

Distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring

District nurses experiences of motivation support for lifestyle changes among patients with high blood pressure

Emma Forsberg och Annette Nilsson

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad

Abstrakt

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta patienter med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Genom motiverande samtal kan

distriktssköterskor stödja patienter att göra en livsstilsförändring. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor från fem olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman; att möta utmaningar och att tvingas lämna över ansvaret till patienten samt fem

kategorier; att skapa förtroende och anpassa stödet, att öka medvetenheten lindrar oro, att möta svårigheter, att inte ha någon planerad uppföljning och att känna tidsbrist. Resultatet visar att det är svårt för distriktssköterskor att få patienter att tänka i andra banor och förändra sin livsstil. Distriktssköterskor tar sällan upp livsstilsförändringar på grund av tidsbrist vid blodtryckskontroller, de har inte heller någon särskild uppföljning av livsstilsförändringar utan lämnar över ansvaret till patienterna. Resultatet i vår studie ger tydliga indikationer på att distriktssköterskor behöver mer tid vid blodtryckskontroller för att kunna motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändringar och för att kunna följa upp dem.

Nyckelord: Distriktssköterskor, motivera, högt blodtryck, livsstilsförändring, tematisk innehållsanalys, intervjuer.

(4)

Idag finns det enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], (2007, s.15) cirka 1,8 miljoner människor i Sverige med högt blodtryck (hypertoni) och det är lika vanligt bland män och kvinnor. I avhandlingen av Drevenhorn (2006, s.54) framkom att högt blodtryck ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt att riskfaktorer för utveckling av hypertoni är övervikt,

rökning, låg fysisk aktivitet, alkohol, felaktiga matvanor, stress samt stigande ålder och hereditet.

Distriktssköterskors roll i blodtrycksbehandling världen över består av blodtrycksmätning samt rådgivning och undervisning om livsstilsförändringar gällande fysisk aktivitet, kost,

viktminskning, alkoholintag, rökning och stress (Bengtson & Drevenhorn, 2003).

Distriktssköterskor kan stödja patienter i livsstilsförändring genom motiverande samtal där de bidrar med sin professionella kunskap (Drevenhorn, 2006, s.54). Motiverande samtal används för att öka patienters motivation att förändra sin livsstil samt för att underlätta

förändringsprocessen. I motiverande samtal läggs stor vikt vid patienternas självständighet.

Distriktssköterskors uppgift är att aktivt lyssna, erbjuda stöd samt förmedla kunskap, trygghet och optimism (Ivarsson, 2004, s.10-11). Vid motiverande samtal är det viktigt att undvika motstånd hos patienterna vilket kan uppstå när patienterna känner sig ifrågasatta. För att undvika detta bör distriktssköterskor inte tala om för patienterna vad de ska göra utan istället respektera patienternas självbestämmande. Målet med motiverande samtal är att skapa en miljö där patienterna uppmuntras att fundera kring sin situation och själva komma fram till varför de bör förändra sitt beteende (Duran, 2003). Livsstilsförändring underlättas om det föreligger god kommunikation mellan distriktssköterska och patient. Sannolikheten att patienter fullföljer sin behandling ökar om samtalet är patientcentrerat, vilket innebär att distriktssköterskor ger patienter möjlighet att berätta om sina egna upplevelser och erfarenheter samt att de tillsammans fattar beslut om behandling (Drevenhorn, 2006, s.54).

Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], (2007, s.15-16, 28) är målet vid hypertonibehandling ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg och för patienter med njursjukdom eller diabetes är målet ett blodtryck mindre än 130/80 mmHg. Basen för hypertonibehandling bör vara livsstilsförändringar då det är ett mycket framgångsrikt sätt att sänka blodtrycket och minska behovet av läkemedelsbehandling. De flesta patienter kan nå en tillfredsställande blodtryckssänkning med en individualiserad och konsekvent genomförd livsstilsförändring.

I studien av Bhatt, Luqman-Arafath och Guleria (2007) framkom det att livsstilsförändringar

(5)

behandling som begränsat saltintag och bibehållet adekvat kalcium, magnesium och kalium intag rekommenderas i första hand för prevention och behandling av högt blodtryck (Korhonen, Kastarinen, Uusitupa, Puska & Nissinen, 2003).

Ökad fysisk aktivitet i form av promenader, jogging, cykling och simning har setts ha god blodtryckssänkande effekt (Bhatt et al., 2007; Jamnik et al., 2005). Fysisk aktivitet förebygger även många andra kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes samt övervikt. Effekten av fysisk aktivitet kan variera med bland annat ålder och kön (Peterson, 2007). Regelbunden fysisk aktivitet som att motionera 20-30 minuter 4-5 ggr per vecka ger viktminskning, ökat välbefinnande samt blodtryckssänkning (Adams, Der Ananian, DuBose, Kirtland & Ainsworth, 2003; Jamnik et al., 2005). En systematisk litteraturöversikt gjord av Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], (2007, s.71, 131) visar att råd om fysisk aktivitet till patienter leder till att den fysiska aktiviteten ökar med 12–50 procent under minst sex månader efter rådgivningstillfället. En ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå kan fås genom ökad frekvens av rådgivning genom upprepade kontakter under flera månader eller genom beteendeinterventioner som inkluderar hela livsstilen. Om rådgivningen kompletteras med till exempel informationsbroschyrer, recept på fysisk aktivitet, dagbok eller stegräknare kan den fysiska aktivitetsnivån öka ytterligare.

Viktminskning för patienter med övervikt eller fetma sänker blodtrycket (Cakir & Pinar, 2006).

Vid definition av övervikt och fetma använder man sig av måttet BMI (Body Mass Index) som mäter mängden kroppsfett. BMI = vikt (kg) / längd (m)². Övervikt innebär BMI > 25 och fetma BMI > 30 (Världshälsoorganisationen [WHO], 2000, s.8-9). Målet för viktminskning är

BMI<26. Midjemåttet skall vara <88 cm för kvinnor och <102 cm för män. Att bibehålla en hälsosam kroppsvikt rekommenderas för att förebygga och sänka högt blodtryck (Jamnik et al., 2005). En kombination av fysisk aktivitet och viktminskning rekommenderas för en större blodtryckssänkande effekt (Blumenthal et al., 2000).

Ett begränsat saltintag sänker blodtrycket genom att äta mat med lågt saltinnehåll och inte själv tillsätta så mycket salt till maten. Även begränsad alkoholkonsumtion och DASH diet (Dietary Approaches to Stop Hypertension) sänker blodtrycket. DASH dieten innebär ett minskat intag av bland annat rött kött, fett och socker samt ökat intag av bland annat frukt, grönsaker, nötter och fisk. Kött och köttprodukter höjer blodtrycket medan fisk sänker det (Bhatt et al., 2007).

(6)

I studien av Eriksson, Westborg och Eliasson (2006) framkom att livsstilsinterventioner inom primärvården i form av fysisk aktivitet kombinerat med kost rådgivning och regelbundna uppföljningar, har god effekt på många kardiovaskulära riskfaktorer. I avhandlingen av Drevenhorn (2006, s.54) framkom det att patienter med hypertoni mäter sitt blodtryck hos distriktssköterskor mellan läkarbesöken. Vid distriktssköterskebesök bör samtal om

livsstilsförändringar ingå då många patienter saknar tillräcklig kunskap om vad de själva kan göra för att förbättra sitt blodtryck. Okunskap hos patienter kan medföra att patienterna inte utför någon livsstilsförändring eller inte är följsamma i sin läkemedelsbehandling.

Sammanfattningsvis visar denna litteratur genomgång att distriktssköterskor inom primärvården ofta möter patienter med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Eftersom

förekomsten av högt blodtryck ökar med stigande ålder kommer distriktssköterskor att möta många patienter som är i behov av livsstilsförändring. Litteratur genomgång visar även brist på forskning inom ämnet livsstilsförändringar vid högt blodtryck från distriktssköterskors

perspektiv. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring.

Metod

En kvalitativ metod har använts för att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Data har samlats in genom intervjuer som gav narrativ information det vill säga berättande svar om den intervjuades livsvärld (jmf. Polit

& Beck, 2004, s.33, 247).

Deltagare

Åtta stycken kvinnliga distriktssköterskor från fem olika vårdcentraler i norra Sverige deltog i studien. Inklusionskriterier var att deltagarna är legitimerade distriktssköterskor som arbetar inom primärvården och har erfarenhet av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Två av deltagarna hade ingen utbildning i livsstilsförändringar förutom distriktssköterskeutbildningen, resterande deltagare hade olika utbildningar som motiverande samtal, diabetes, astma-kol, rökavvänjning samt hälsoupplysning.

(7)

Procedur

Efter godkänd forskningsetisk ansökan har vi via telefon och brev kontaktat enhetscheferna för respektive vårdcentral och frågat om de kunde vidarebefordra en förfrågan om deltagande i studien, till de distriktssköterskor som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Brevet som skickades ut till enhetscheferna innehöll information om studien samt även ett informationsbrev till distriktssköterskorna (bilaga 1 och 2). De distriktssköterskor som var intresserade av att delta i studien ombads att skriftligt ge sitt informerade samtycke på medföljande svarstalong och returnera den i bifogat svarskuvert. De distriktssköterskor som var intresserade av att delta i studien kontaktade författarna via telefon och avtalade tid och plats för intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes på respektive distriktssköterskas arbetsplats.

Datainsamling

Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där vi har använt oss av en frågeguide (bilaga 3). Frågeområden som togs upp under intervjuerna var bland annat

distriktssköterskornas erfarenheter, utbildning, rutiner, råd och uppföljning av

livsstilförändringar hos personer med högt blodtryck. Vi har utfört samtliga intervjuer

tillsammans och intervjuerna tog cirka 20-30 minuter. Intervjuerna har spelats in och därefter skrivits ut ordagrant.

Dataanalys

De utskrivna intervjuerna har analyserats med en tematisk innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Denna metod gav möjlighet att identifiera och analysera det manifesta innehållet, det vill säga det tydliga och uppenbara som uttrycktes i texten. Även det latenta innehållet det vill säga det underliggande budskapet kunde analyseras med denna metod (Graneheim & Lundman, 2004). Vi har var för sig läst de utskrivna intervjuerna flera gånger och identifierat och markerat textenheter som svarade mot syftet. Textenheterna har vi sedan tillsammans kondenserat, kodat och kategoriserat. Kategorier med liknande innehåll har sammanförts till bredare kategorier i flera steg till kategorierna var varandra uteslutande.

Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. Resultatet redovisas med brödtext och citat från intervjuerna för att illustrera kategorierna (jmf. Burnard, 1991).

Etiska överväganden

Deltagarna i studien har informerats både skriftligt (bilaga 2) och muntligt om syftet med studien samt att det var frivilligt för dem att delta och att de kunde avbryta när de ville.

(8)

Deltagarna gav informerat samtycke skriftligt (jmf. Polit & Beck, 2004, s.150-152). Deltagarnas konfidentialitet har skyddats genom att de inspelade och utskrivna intervjuerna har kodats samt förvarats inlåst. Intervjutexterna har sammanställts och behandlats så att ingen person kan identifieras. Endast vi och vår handledare har haft tillgång till materialet. Studien har godkänts av etisk grupp vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.

Resultat

Analysen resulterade i två teman med fem kategorier (tabell 1) som presenteras nedan och illustreras med citat från intervjuerna.

Tabell 1 Översikt över tema (n=2) och kategorier (n=5)

Tema Kategorier

Att möta utmaningar Att skapa förtroende och anpassa stödet Att öka medvetenheten lindrar oro Att möta svårigheter

Att tvingas lämna över ansvaret till patienten Att inte ha någon planerad uppföljning Att känna tidsbrist

Att möta utmaningar

Temat att möta utmaningar består av tre kategorier; att skapa förtroende och anpassa stödet, att öka medvetenheten lindrar oro och att möta svårigheter. Distriktssköterskor beskrev det som en utmaning att skapa förtroende och individuellt anpassa stödet till patienter. De upplevde även utmaningar med att inte tappa den egna motivationen, öka medvetenheten hos patienter samt få patienterna att tänka i andra banor.

Att skapa förtroende och anpassa stödet

Denna kategori beskriver utmaningen för distriktssköterskor att skapa förtroende och anpassa stödet till patienter samt utmaningen att inte bli besviken själv och tappa den egna

motivationen.

Distriktssköterskor upplevde det ibland svårt att skapa förtroende och att veta vilka behov patienter har när de bara träffar dem en gång på mottagningen. Distriktssköterskor försöker då

(9)

ta reda på patienternas behov och göra det bästa av situationen. Distriktssköterskor beskrev det även som en utmaning att individuellt anpassa stödet till patienter så att de får det stöd de behöver då en del behöver mer stöd än andra.

”man måste hitta någonstans var den personen befinner sig just nu, och på något sätt göra det bästa möjliga av den situation som finns… och få något slags förtroende men det är inte alltid så lätt”

Distriktssköterskor beskrev det som en utmaning att inte bli besviken själv och tappa den egna motivationen då patienter kan få återfall gång på gång och livsstilsförändringar kan ta väldigt lång tid, ibland flera år. Det framkom även att distriktssköterskor kan känna det tröstlöst att arbeta med livsstilsförändringar då de nästan aldrig får se resultatet av de livsstilsförändringar patienterna påbörjar. Distriktssköterskor ansåg att det skulle vara stimulerande att se att livsstilsförändringarna ger effekt, att patienter börjar må bättre och inte behöver ta så mycket blodtrycksmediciner.

”jag kan så frön men det är sällan jag får skörda frukten för att det kanske tar två eller tre år innan de här förändringarna skett […] ibland kan man tycka att det är tröstlöst det man håller på med, men det tar så lång tid…”

Att öka medvetenheten lindrar oro

Denna kategori beskriver hur distriktssköterskor tar bort oron hos patienter genom att möta dem och öka medvetenheten, samt andra vinster som att förebygga sjukdomar och minska

medicinanvändning.

Distriktssköterskor berättade att de utgår från patienters egen berättelse om sin livsstil genom att tillsammans med patienterna gå igenom kost-, motion- och alkoholvanor, rökning samt stress och eventuell övervikt. En del distriktssköterskor uppmärksammar även andra riskfaktorer som hög belastning i hemmet, sorg, sömn- och smärtproblem. Vissa utgår från en manual och ger råd.

”hur människorna lever, vad de äter, hur de rör sig, om de motionerar, om de röker, om de dricker alkohol […] det är ju det som man då tar upp, försöker ta upp…

Distriktssköterskor berättade att deras erfarenhet är att patienter mår mycket bättre, är mer nöjda och får ökad livskvalitet när de lyckas med livsstilsförändringar. De berättade även att många

(10)

patienter kan klara sig utan eller med mindre blodtrycksmediciner och följdsjukdomar om de får insikt och förståelse och börjar med livsstilsförändringar. En mindre användning av

blodtrycksmediciner kan innebära mindre biverkningar och kostnader för patienter samt även vinster för samhället. Distriktssköterskor beskrev det som en utmaning att öka medvetenheten hos patienter. De uttryckte även att en ökad medvetenhet hos patienterna för hur blodtrycket påverkar kroppen och hur blodtrycket påverkas av stress och övervikt tar bort oron hos dem. De patienter som säger sig ha ett jäktigt och stressigt liv försöker distriktssköterskor göra medvetna om att kroppen måste vila någon gång. Distriktssköterskor berättade att många patienter önskar kontrollera blodtrycket ofta på grund av rädsla att blodtrycket ska bli för högt vilket

distriktssköterskor inte tycker är nödvändigt utom i de fall där det kan dämpa oron hos patienterna.

”de kan inte förstå varför blodtrycket har med hjärtat att göra till exempel, vad är det... de, de, eller hur kan blodtrycket påverkas av att jag stressar, många vet ingenting... […] man tar bort oron med att möta dem…”

Att möta svårigheter

Denna kategori beskriver svårigheten för distriktssköterskor att få patienter att själva inse vad de bör förändra och att de inte kan tvinga någon till förändring, samt att de sällan frågar om alkoholvanor för att de är rädda att kränka patienterna. Den beskriver även svårigheten för patienter att ändra sitt beteende, att de behöver någon som följer upp, stöttar och ger råd genom motiverande samtal för att inte falla tillbaks i gamla vanor.

Distriktssköterskor berättade att de sällan frågar patienter om deras alkoholvanor, dels för att de är dåliga på att komma ihåg det och dels för att de tycker att det är svårt att prata om alkohol då deras erfarenhet är att patienter inte alltid är ärliga. En del distriktssköterskor tar endast upp alkohol med patienter för att nämna att det inte är bra om de dricker för mycket.

Distriktssköterskor ser det som en utmaning samt tycker att det är besvärande och vågar inte fråga patienter om deras alkoholvanor eftersom de är rädda för att kränka patienterna. Flera distriktssköterskor berättade att de inte har någon manual att arbeta efter men önskade att de hade en att utgå ifrån. Detta för att patienterna inte ska känna sig kränkta eller utpekade utan förstå att innehållet i manualen är något som distriktssköterskor går igenom med alla patienter.

Att arbeta efter en manual skulle även innebära att alla distriktssköterskor skulle säga samma saker och inte missa någonting.

(11)

”man är ju rädd för att man ska, att man ska kränka patienten tycker jag, man har lite respekt för deras integritet och så, så man vill inte gå in för mycket men har man en broschyr så, så är det lika för alla, då går man igenom dem här punkterna”

Distriktssköterskor berättade att de upplever det som en utmaning att få patienter att själva förändra sin livsstil och att de inte kan tala om för patienter vad de ska göra. De får istället möta patienterna så att de tar eget ansvar och själva förstår att och hur de ska ändra sig, detta var något som distriktssköterskor upplevde som svårt. Distriktssköterskor kan inte tvinga patienter till förändring utan endast väcka tanken hos dem genom att informera och ge ledtrådar om vad de kan göra för att må bättre och inte behöva ta blodtrycksmedicin. Distriktssköterskor

berättade även att de försöker arbeta med motiverande samtal där de utgår från patienters egna förväntningar och vad de kan tänka sig att förändra i sin livsstil. Distriktssköterskor ansåg att motiverande samtal är ett bra arbetssätt men att träning hela tiden behövs för att det ska fungera bra. För att ta reda på hur motiverade patienter är använder distriktssköterskor ibland en skala där patienterna får gradera sig mellan 1-10 hur svårt det skulle vara att förändra sin livsstil.

”om man säger att du ska sluta röka då är de ju ingen som gör det och då går de ju ut genom dörren, men om man […] säger att har du tänkt på om du ska kunna förändra någonting så kommer de ju ofta att jo nog har jag ju tänkt på det att jag skulle borda sluta röka och då kan man ju spinna vidare”

Distriktssköterskor beskrev det som en utmaning att få patienter att tänka i andra banor som att sluta röka, gå ned i vikt, börja motionera och stressa mindre. Distriktssköterskor uttryckte även att det är svårt med patienter som förnekar och inte ser behovet till livsstilsförändring. Om patienter inte vill förändra sin livsstil kan inte distriktssköterskor motivera dem.

Distriktssköterskor berättade att en del patienter är medvetna om vad de bör bättra sig på exempelvis hur de bör äta men att de inte alltid följer det. Det framkom även att många patienter ser blodtrycksmedicin som en snabb lösning då de kan fortsätta leva som de gör istället för att förändra sin livsstil. Många patienter vill inte ha någon press på sig och saknar motivation för fysisk aktivitet vilket gör att distriktssköterskor sällan skriver ut fysisk aktivitet på recept. Distriktssköterskor uppgav att patienters motivation för fysik aktivitet kan öka genom fler uppföljande samtal. Om patienter är ambivalenta eller får återfall kan distriktssköterskor få de att tänka om genom att motivera, stötta och ge råd samt få de att se de vinster och framsteg de gjort. Det framkom även att det inte är många patienter som distriktssköterskor känner att de kan göra en insats för och få på rätt spår.

(12)

”att motivera människor att förändra sig till exempel överviktiga, att de bör gå ned i vikt och träna och röra sig, om de inte själva är motiverade kan det vara lite svårt att få de på rätt tankar”

Distriktssköterskor berättade att det är lätt för patienter att prata om livsstilsförändringar men att det är mycket svårt för dem att ändra sitt beteende och inte falla tillbaks i gamla vanor då det är svårt för patienter att göra någonting för sin egen skull om de inte har någon som stöttar och följer upp. Distriktssköterskor anser därför att livsstilsförändringar bör följas upp i flera år för att nå en långsiktig förändring. Idag bokar de in patienterna på sin egen mottagning för uppföljande blodtryckskontroll för att de ska kunna följa upp patienter som de påbörjat livsstilssamtal med. Vid återbesök för blodtryckskontroll följer en del distriktssköterskor upp patienternas välbefinnande, förändring av kost- och motionsvanor, rökning och stress samt om patienterna upplever några problem med att ändra sin livsstil. De följer även upp om och hur livsstilsförändringen och/eller läkemedelsbehandlingen har påverkat blodtrycket.

”livsstilsförändringar är ju nästan det svåraste man gör, det är ju att ändra sina, sitt beteende... det är ju... det är ju en enorm utmaning och liksom det kräver ju att du, att du får hjälp att följa upp för att det ska bli en långsiktig förändring”

Att tvingas lämna över ansvaret till patienten

Temat att tvingas lämna över ansvaret till patienten består av två kategorier; att inte ha någon planerad uppföljning och att känna tidsbrist. Distriktssköterskor berättade att de inte har någon särskild uppföljning av livsstilsförändringar utan lämnar över ansvaret till patienterna samt att de upplever tidsbrist vid blodtryckskontroller.

Att inte ha någon planerad uppföljning

Denna kategori beskriver att organiserad uppföljning saknas vilket gör att patienter får ta ett större ansvar.

Distriktssköterskor ansåg att uppföljning är mycket viktigt men att det inte alltid sker på bästa sätt. Det framkom att många distriktssköterskor inte har någon särskild uppföljning av

livsstilsförändringar utan lämnar över ansvaret till patienterna och om blodtrycket inte är bra följs det upp av läkare eller blodtryckssköterska. Vid återbesök för blodtryckskontroll kan patienter möta olika distriktssköterskor. Några distriktssköterskor berättade att de inte tycker att

(13)

det är nödvändigt att ta upp livsstilsförändringar om patienterna kommer via läkare för

uppföljande blodtryckskontroll efter medicininsättning. Om patienter har lätt förhöjt blodtryck ger en del distriktssköterskor livsstils råd samt ber dem att återkomma efter några månader för uppföljning eller tidigare om de får besvär.

”inte någonting sådär seriöst så att jag bokar de igen för att gå igenom det här, det, det gör jag inte utan det är deras ansvar, vara upp till de då om de vill ändra, så att... inte, nä ingen uppföljning direkt”

Att känna tidsbrist

Denna kategori beskriver att distriktssköterskor upplever tidsbrist vid blodtryckskontroller och att goda råd och motiverande samtal prioriteras bort på grund av tidsbrist.

Det framkom att distriktssköterskor tycker att de har för lite tid på sig vid blodtryckskontroller, oftast bara 15 minuter vilket gör att de inte hinner mer än att presentera sig, ta blodtrycket och fråga hur patienterna mår. På grund av tidsbrist blir goda råd kortfattade och motiverande samtal prioriteras bort. Tidsbrist vid blodtryckskontroller gör även att distriktssköterskor sällan tar upp livsstilsförändringar som motion och rökning om inte patienterna själva frågar om råd för sitt blodtryck. En del patienter vet själva vad det höga blodtrycket beror på och då

koncentrerar sig distriktssköterskor på det på grund av tidsbrist.

Distriktssköterskor berättade även att de saknar tid vid blodtryckskontroller för att hinna fånga upp patienter som behöver hjälp samt att kunna sätta sig ned och lyssna, prata och vara i nuet när det sitter fler patienter och väntar.

”när du har en kvart bokad på varje patient, det är ju som... inte hinner du göra någonting då… nä, knappt man hinner presentera sig och så fråga hur de mår och så säg inget mer... och så tar man trycket”

Diskussion

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Analysarbetet resulterade i två teman; att möta utmaningar och att tvingas lämna över ansvaret till patienten samt fem underliggande kategorier; att skapa förtroende och anpassa stödet, att öka medvetenheten lindrar oro, att möta svårigheter, att inte ha någon planerad uppföljning samt att känna tidsbrist.

(14)

Utmaningen för distriktssköterskor att arbeta med livsstilsförändringar är att skapa förtroende och anpassa stödet till patienter, att öka medvetenheten hos dem och få de att tänka i andra banor samt att inte tappa den egna motivationen. I den första kategorin framkom det att distriktssköterskor ser det som en utmaning att individuellt anpassa stödet till patienterna samt att skapa förtroende och veta vilka behov patienter har när de bara träffar dem en gång på mottagningen. McSweeney och Coon (2004) menade att distriktssköterskor behöver se alla patienter individuellt för att kunna identifiera deras hinder och behov av stöd samt hjälpa patienterna med deras livsstilsförändring. Jerdén, Hillervik, Hansson, Flacking och Weinehall (2006) fann att det var viktigt för distriktssköterskor att skapa en relation till patienterna och att relationen inte alltid kan skapas under det första besöket. Utmaningen för distriktssköterskorna i vår studie kan också vara att försöka träffa patienter vid fler än bara ett besök för att skapa en bra relation. I vår studie framkom även att distriktssköterskor kan uppleva det tröstlöst att arbeta med livsstilsförändringar då de nästan aldrig får se resultatet av de förändringar patienterna gör vilket kan jämföras med studien av Jerdén et al. (2006) där det framkom att distriktssköterskor sällan får se resultat av livsstilsförändringar och att de upplever livsstilsförändringar som en känslomässig ansträngning som resulterar i både stimulerande och uttömmande känslor för dem själva.

I vår studie framkom att distriktssköterskor utgår från patienternas egen berättelse om sin livsstil. Distriktssköterskor går igenom och ger råd om kost, motion, tobaksanvändning, alkohol, stress och eventuell övervikt. En del distriktssköterskor utgår från en manual och ger råd. I en studie av Jerdén et al. (2006) fann man att få distriktssköterskor använder en manual som verktyg för att få patienter att reflektera över sin livsstil, de flesta distriktssköterskor utgick från patienternas egen berättelse. De vanligaste ämnena som distriktssköterskor diskuterar med patienter är kost och fysisk aktivitet vilket även bekräftas av Drevenhorn, Håkansson och Petersson (2001) och Aminoff och Kjellgren (2001) men även vikt, rökning, hereditet och blodfetter (Aminoff & Kjellgren, 2001). Distriktssköterskor i vår studie ansåg att patienter mår mycket bättre och får ökad livskvalitet när de lyckas med livsstilsförändringar. Att som

distriktssköterska öka medvetenheten om hur olika riskfaktorer påverkar blodtrycket minskar oro hos patienter med högt blodtryck och kan få patienter att förändra sin livsstil, vilket även bekräftas i studier av Leung et al. (2005) och Bergman och Berterö (2001) som fann att en förutsättning för patienter att förändra sin livsstil är att de får ökad kunskap och förståelse om sin sjukdom.

(15)

Distriktssköterskor i vår studie frågar sällan patienter om deras alkoholvanor då de menar att de är dåliga på att komma ihåg det och tycker att det är svårt och besvärande att prata om alkohol.

Liknande fynd beskrev Drevenhorn et al. (2001) och Jerdén et al. (2006) som fann att distriktssköterskor beskrev alkohol som ett ämne som de diskuterar minst med patienter,

eftersom de fann det svårt att prata om alkohol. En del distriktssköterskor undviker helt att prata om alkohol då de anser att det är läkarens uppgift medan andra distriktssköterskor anser att rökning och alkohol tillhör det grundläggande som de alltid tar upp när patienter kommer för en första blodtryckskontroll (Jerdén et al., 2006). I vår studie framkom även att de flesta

distriktssköterskor inte har någon manual att arbeta efter men önskade att de hade en för att inte behöva vara rädd för att kränka patienterna. I studien av Jerdén et al. (2006) framkom att en del distriktssköterskor använder en manual som stöd för att prata om alkoholvanor tillsammans med patienter då distriktssköterskorna upplever att en manual gör det lättare att ta upp känsliga frågor som alkohol.

I vår studie beskrev distriktssköterskor de svårigheter de möter när de ska få patienterna att själva inse vad de bör förändra i sin livsstil. Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren och Bergdahl (2005) och Jerdén et al. (2006) menade att det är viktigt för distriktssköterskor att möta

patienterna i en dialog och fokusera på deras upplevelse om sin hälsa och vad de kan tänka sig att förändra i sin livsstil. Distriktssköterskor i vår studie beskrev att de inte kan tvinga patienter till förändring utan endast informera och ge ledtrådar vad de kan göra för att må bättre. Enligt Bergman och Berterö (2001) ska distriktssköterskor inte komma med pekpinnar och förbud om de ska lyckas med att få patienter att genomföra en livsstilsförändring, de ska istället ge lämplig information och förklara varför det är viktigt för patienterna att göra en förändring.

Distriktssköterskor i vår studie berättade att de försöker arbeta med motiverande samtal där de utgår från vad patienterna själva kan tänka sig att förändra i sin livsstil. De ansåg att

motiverande samtal var bra för att motivera patienter till livsstilsförändringar men att träning hela tiden behövdes för att det skulle fungera bra. Studien av Söderlund, Nilsen och Kristensson (2008) visade att distriktssköterskor ansåg att det är viktigt att lyssna till patienterna och ge dem tid till egen reflektion. De ansåg även att omfattande teoretisk och praktisk träning i

motiverande samtal är avgörande för att effektivt lära sig metoden.

Det framkom i vår studie att distriktssköterskors erfarenhet är att en del patienter är medvetna om vad de bör förändra i sin livsstil men att de inte alltid följer det vilket kan jämföras med studien av Aminoff och Kjellgren (2001) där det framkom att många patienter inte förändrade

(16)

sin livsstil trots att de var medvetna om att livsstilen var ohälsosam och uttryckte att de skulle vilja förändra den. Distriktssköterskor i vår studie upplevde även att en del patienter hellre vill ha blodtrycksmedicin istället för att förändra sin livsstil då de upplever det enklare. Bergman och Berterö (2001) poängterade att patienters följsamhet är högre vid medicinsk behandling än vid livsstilsförändringar och att det är viktigt att patienter som ska förändra sin livsstil får stöd av distriktssköterskor i form av information. I vår studie beskrev distriktssköterskor det som en utmaning att få patienter att tänka i andra banor och göra en livsstilsförändring.

Distriktssköterskor beskrev att de kan få patienter att tänka om genom att motivera, stötta och ge råd. Genom fler uppföljande samtal hos distriktssköterskor kan patienters motivation för fysisk aktivitet öka. Liknande fynd fann Brodie och Inoue (2005) i sin studie där det framkom att det är en utmaning för distriktssköterskor att motivera patienter till att göra en

livsstilsförändring som att börja med fysisk aktivitet och att få dem att behålla motivationen för det. Det framkom även att motiverande samtal var effektivt för att öka patienternas motivation.

Distriktssköterskor i vår studie beskrev även att det är svårt för patienter att förändra sin livsstil och inte falla tillbaks i gamla vanor om de inte har någon som stöttar, vilket även styrks i studier av Bergman och Berterö (2001), Aminoff och Kjellgren (2001) och McSweeney och Coon (2004).

Distriktssköterskor beskrev att patienter får ta ett större egen ansvar då planerad uppföljning saknas och distriktssköterskor upplever även tidsbrist vid blodtryckskontroller. I den fjärde kategorin framkom att distriktssköterskor upplevde att patienter får ta ett större egen ansvar då uppföljning av livsstilsförändringar inte alltid sker på bästa sätt. Patienter får ofta träffa olika distriktssköterskor vid återbesök för blodtryckskontroll. En del distriktssköterskor ansåg att det inte är nödvändigt att prata om livsstilsförändringar med patienter som kommer via läkare för uppföljande blodtryckskontroll. Drevenhorn et al. (2001) menade att information och

uppföljning skulle bli bättre om patienter skulle få träffa samma distriktssköterska varje gång. I vår studie framkom det även att en del distriktssköterskor inte tar upp livsstilsförändringar med patienter för att de tar för givet att läkaren redan har gjort det.

Distriktssköterskor berättade att de upplever tidsbrist vid blodtryckskontroller, de har oftast bara 15 minuter avsatt per besök vilket kan jämföras med studierna av Aminoff och Kjellgren (2001) och Drevenhorn et al. (2001) som visade att ett distriktssköterskebesök för blodtryckskontroll varar mellan 15-18 minuter. Distriktssköterskor i vår studie berättade att de sällan tar upp

(17)

(2006) och Drevenhorn et al. (2001) som visade att distriktssköterskor sällan pratar med patienter om livsstilsförändringar då de upplever att tiden inte räcker till.

Metoddiskussion

För att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändringar har vi gjort semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor med hjälp av en frågeguide. Enligt Polit och Beck (2004, s.341-342) ger detta deltagarna

möjlighet att prata fritt om deras upplevelser utifrån ämnena i frågeguiden men kan samtidigt ge mindre detaljerade beskrivningar. Vi upplever att vi fick bra svar av distriktssköterskorna men det kan tänkas att vi hade fått mer detaljerade beskrivningar om vi hade lämnat ut frågeguiden i förväg. Antalet intervjuer ansåg vi vara tillräckligt för att uppnå informationsmättnad då

intervjuerna var innehållsrika och liknande resultat framkom i flera intervjuer. Data har

analyserats med en tematisk innehållsanalys med manifest och latent ansats (jmf. Graneheim &

Lundman, 2004). Studiens trovärdighet ökar genom att vi under hela analysfasen har återgått till intervjutexterna för att inte något innehåll skulle gå förlorat (jmf. Downe-Wamboldt, 1992) samt genom att studien har diskuterats vid olika seminarier under arbetets gång. Trovärdigheten ökar även genom att vi illustrerar kategorierna med citat från intervjuerna. Enligt Holloway och Wheeler (2002, s.274) illustrerar citat människornas verkliga upplevelser och ökar

trovärdigheten genom att de hjälper läsaren att bedöma hur författaren har kommit fram till resultatet. Under arbetets gång har vi varit medvetna om vår förförståelse i det aktuella ämnet, vi har båda mött patienter med högt blodtryck i vårt arbete som sjuksköterskor. Förförståelsen kan ha påverkat vårt analysarbete och vår tolkning av texterna genom att vi i vår tolkning riskerar att tillföra våra egna idéer eller förvrida distriktssköterskornas berättelser (jmf. Polit &

Beck, 2004, s.36-37; Graneheim & Lundman, 2004; Holloway & Wheeler, 2002, s.252). Vi anser att vårt resultat kan vara överförbart till distriktssköterskor i liknande situationer då vi funnit liknande resultat i annan forskning (jmf. Holloway & Wheeler, 2002, s.255).

Slutsatser

Distriktssköterskor möter ofta patienter med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Vår studie kan ge ökad kunskap om distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Studien visar att det är en utmaning för distriktssköterskor att skapa förtroende och anpassa stödet till patienter samt att inte tappa den egna motivationen, öka medvetenheten hos patienter och få dem att tänka i andra banor. Studien visar även att distriktssköterskor inte har någon särskild uppföljning av livsstilsförändringar

(18)

utan lämnar över ansvaret till patienterna samt att de sällan tar upp livsstilsförändringar då de upplever tidsbrist vid blodtryckskontroller. Resultatet i vår studie ger tydliga indikationer på att distriktssköterskor behöver mer tid vid blodtryckskontroller för att kunna motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändringar och för att kunna följa upp dem. Även Blomqvist, Berglund och Sonde (2006) menar att det är viktigt med en förbättrad och kontinuerlig

uppföljning av livsstilsförändringar hos distriktssköterskor för att öka följsamheten hos patienterna.

Vår studie visar även att få distriktssköterskor utgår från manualer och ger råd, vi anser att detta behöver studeras vidare eftersom manualer upplevs vara ett stort stöd i mötet med patienter som behöver göra livsstilsförändringar. I vår studie framkom även att patienter hellre vill ha

blodtrycksmedicin än förändra sin livsstil, vi anser att det skulle vara viktigt att studera vidare varför följsamheten är sämre vid livsstilsförändringar än medicinsk behandling.

(19)

Referenser

Adams, S.A., Der Ananian, C.A., DuBose, K.D., Kirtland, K.A., & Ainsworth, B.E. (2003).

Physical activity levels among overweight and obese adults in South Carolina. Southern Medical Journal, 96, (6), 539-543.

Aminoff, U.B., & Kjellgren, K.I. (2001). The nurse – a resource in hypertension care. Journal of Advanced Nursing, 35, (4), 582-589.

Bengtson, A., & Drevenhorn, E. (2003). The nurse’s role and skills in hypertension care.

Clinical Nurse Specialist, 17, (5), 260-268.

Bergman, E., & Berterö, C. (2001). You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease. Journal of Advanced Nursing, 36, (6), 733-741.

Bhatt, S.P., Luqman-Arafath, T.K., & Guleria, R. (2007). Non-pharmacological management of hypertension. Indian Journal of Medical Sciences, 61, (11), 616-624.

Blomqvist, M., Berglund, B., & Sonde, L. (2006). Nurse-led blood pressure treatment in primary health care: an intervention study comparing two regimens. Vård i Norden, 26, (4), 20-24.

Blumenthal, J.A., Sherwood, A., Gullette, E.C.D., Babyak, M., Waugh, R., Georgiades, A., Craighead, L.W., Tweedy, D., Feinglos, M., Appelbaum, M., Hayano, J., & Hinderliter, A.

(2000). Exercise and weight loss reduce blood pressure in men and women with mild hypertension. Archives of Internal Medicine, 160, 1947-1958.

Brodie, D.A., & Inoue, A. (2005). Motivational interviewing to promote physical activity for people with chronic heart failure. Journal of Advanced Nursing, 50, (5), 518-527.

Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.

(20)

Cakir, H., & Pinar, R. (2006). Randomized controlled trial on lifestyle modification in hypertensive patients. Western Journal of Nursing Research, 28, (2), 190-209.

Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: method, applications, and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321.

Drevenhorn, E. (2006). Counselling Patients with Hypertension at Health Centres – a nursing perspective. (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet, institution för

vårdvetenskap och hälsa, Göteborg).

Drevenhorn, E., Håkansson, A., & Petersson, K. (2001). Counseling hypertensive patients.

Clinical Nursing Research, 10, (4), 369-386.

Duran, L.S. (2003). Motivating health: Strategies for the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 15, (5), 200-205.

Eriksson, K.M., Westborg, C-J., & Eliasson, M.C.E. (2006). A randomized trial of lifestyle intervention in primary healthcare for the modification of cardiovascular risk factors. The Björknäs study. Journal of Public Health, 34, 453-461.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative Research in Nursing. (2nd ed.). Oxford:

Blackwell Science.

Ivarsson, B.H. (2004). Det motiverande samtalet om tobaksvanor. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

Jamnik, V.K., Gledhill, N., Touyz, R.M., Campbell, N.R.C., Logan, A.G., Padwal, R., &

Petrella, R. (2005). Lifestyle modifications to prevent and manage hypertension for exercise physiologists and fitness professionals. Canadian Journal of Applied Physiology, 30, (6),

(21)

Jerdén, L., Hillervik, C., Hansson, A-C., Flacking, R., & Weinehall, L. (2006). Experiences of Swedish community health nurses working with health promotion and a patient-held health record. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, 448-454.

Korhonen, M., Kastarinen, M., Uusitupa, M., Puska, P., & Nissinen, A. (2003). The effect of intensified diet counseling on the diet of hypertensive subjects in primary health care: a 2-year open randomized controlled trial of lifestyle intervention against hypertension in eastern Finland. Preventive Medicine, 36, 8-16.

Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 51, (3), 261-275.

Leung, C.M., Ho, G.K.H., Foong, M., Ho, C.F., Lee, P.K.K., & Mak, L.S.P. (2005). Small- group hypertension health education programme: a process and outcome evaluation. Journal of Advanced Nursing, 52, (6), 631-639.

McSweeney, J.C., & Coon, S. (2004). Women’s inhibitors and facilitators associated with making behavioral changes after myocardial infarction. Medical Surgical Nursing, 13, (1), 49-56.

Peterson, J.A. (2007). Get moving! Physical activity counseling in primary care. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 19, 349-357.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research. Principles and methods (7: e uppl.).

Philadelphia: J.B. Lippincott.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet.

Stockholm: Författarna. Rapport nr 181.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Måttligt förhöjt blodtryck. Stockholm:

Författarna. Rapport nr 170/1U.

(22)

Söderlund, L.L., Nilsen, P., & Kristensson, M. (2008). Learning motivational interviewing:

Exploring primary health care nurses’ training and counselling experiences. Health Education Journal, 67, (2), 102-109.

World Health Organization. (2000). Obesity: Preventing and managing the global epidemic.

Singapore.

(23)

Bilaga 1

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Förfrågan om förmedling av informationsbrev till distriktssköterskor

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta personer med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Vid besök för blodtryckskontroll hos distriktssköterska bör samtal om livsstilsförändringar ingå, då många personer saknar tillräcklig kunskap om vad de själva kan göra för att förbättra sitt blodtryck. Det är därför angeläget att beskriva vilka erfarenheter distriktssköterskor har av att motivera personer med högt blodtryck till livsstilsförändring.

Till studien söks legitimerade distriktssköterskor som arbetar inom primärvården och som har erfarenhet av att motivera personer med högt blodtryck till livsstilsförändring. Med detta informationsbrev vill vi fråga dig om du kan vidarebefordra vår förfrågan om medverkan i en intervjustudie, till distriktssköterskor som motsvarar ovanstående kriterier. Information till studien kommer att samlas in genom intervjuer som beräknas ta ungefär en timme. Deltagandet i studien är frivilligt och distriktssköterskorna kan när som helst avbryta även om de redan tackat ja. Intervjuerna förväntas äga rum under vecka 37. Svarstiden för de distriktssköterskor som vill delta i studien är cirka en vecka.

Vid frågor är du välkommen att kontakta författarna.

……….. ………..

Emma Forsberg, leg sjuksköterska Annette Nilsson, leg sjuksköterska

………..

Handledare: Inger Lindberg, Universitetslektor

(24)

Bilaga 2

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Förfrågan om medverkan i intervjustudie

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta personer med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Vid besök för blodtryckskontroll hos distriktssköterska bör samtal om livsstilsförändringar ingå, då många personer saknar tillräcklig kunskap om vad de själva kan göra för att förbättra sitt blodtryck. Det är därför angeläget att beskriva vilka erfarenheter distriktssköterskor har av att motivera personer med högt blodtryck till livsstilsförändring. Till studien söks legitimerade distriktssköterskor som arbetar inom primärvården och som har erfarenhet av att motivera personer med högt blodtryck till livsstilsförändring.

Information till studien kommer att samlas in genom intervjuer som beräknas ta ungefär en timme. Intervjuerna förväntas äga rum under vecka 37. Intervjuerna kommer att spelas in och därefter skrivas ut ordagrant. Materialet kommer att förvaras inlåst och behandlas konfidentiellt vilket innebär att endast författarna och handledaren kommer att ha tillgång till det.

Intervjutexterna kommer att sammanställas och behandlas så att ingen person kommer att kunna identifieras i den färdiga rapporten.

Om du vill delta i studien, fyll i den bifogade svarstalongen och sänd den i bifogat svarskuvert.

Ange kontaktuppgifter så kommer vi att kontakta dig och avtala tid och plats för intervjun.

Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta även om du redan tackat ja.

Vid frågor är du välkommen att kontakta författarna på nedanstående telefonnummer.

….………... ………...

Emma Forsberg, leg sjuksköterska Annette Nilsson, leg sjuksköterska

………..

Handledare: Inger Lindberg, Universitetslektor

(25)

Svarstalong

Jag har fått information om studien och är intresserad av att delta som intervjuperson. Jag är medveten om att deltagandet i studien är frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande när som helst utan närmare förklaring.

□ Ja tack, jag önskar delta i studien

Namn:________________________________

Telefonnummer:________________________

E-post:________________________________

Datum:________________________________

Underskrift:____________________________

Returnera denna svarstalong i bifogat kuvert till författarna som därefter kommer att kontakta dig.

(26)

Bilaga 3 Frågeguide

1. Berätta om dina erfarenheter av att arbeta med livsstilförändringar hos personer med högt blodtryck?

2. Beskriv vad du förknippar med livsstilsförändring vid högt blodtryck?

3. Har du någon utbildning i livsstilsförändringar?

Om ja, beskriv den utbildning du har?

4. Har du några rutiner för livsstilsförändring vid högt blodtryck?

Om ja, vilka rutiner brukar du använda?

5. Berätta hur du arbetar med livsstilsförändringar för personer med högt blodtryck?

Vilka råd ger du?

6. Beskriv dina erfarenheter av uppföljning efter livsstilsförändring hos personer med högt blodtryck?

7. Berätta om vilka vinster du ser med att arbeta med livsstilsförändringar för personer med högt blodtryck?

8. Vad ser du som stora utmaningar med att arbeta med livsstilsförändringar för personer med högt blodtryck?

References

Related documents

Studiens syfte var att belysa vilka metoder som finns för att förbättra patienters följsamhet till omvårdnadsmässiga insatser samt distriktssköterskors erfarenheter av

För att kunna utföra personcentrerad omvårdnad bör sjuksköterskan vara mån om patienternas värdighet samt hålla en god ton, detta för att skapa en relation vilket

Använd en spirometer och mät hur mycket du kan andas ut som mest efter en

Syfte: Att undersöka det vetenskapliga underlaget bland randomiserade kontrollerade studier för om ett intag av mejeriprodukter kan sänka det systoliska blodtrycket hos personer

Eftersom det finns flera olika typer av läkemedel som sän- ker blodtrycket, går det för de allra flesta att få ner blodtrycket till en lämplig nivå utan biverkningar..

När hjärtat vilar mellan varje slag fylls blodet på i hjärtat, trycket faller till ett minsta värde, som kallas diastoliskt blodtryck.. Blodtrycket kan variera beroende av

Patienten ska ha ansvar för egenvård och sjuksköterskans uppgift är att uppmuntra och vägleda patienten till förändring av livsstilsfaktorer som kost och fysisk

Detta kan vara en förklaring till att så många av deltagarna inte upplevde att de fått information om orsaken till sitt höga blodtryck och till att de saknade information om