• No results found

Stress och alkoholkonsumtion bland fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet: Hur korrelerar stress med alkoholkonsumtion?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Stress och alkoholkonsumtion bland fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet: Hur korrelerar stress med alkoholkonsumtion?"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Rättad och godkänd efter granskning Institutionen för neurovetenskap

Fysioterapeutprogrammet Vetenskapsmetodik IV

Examensarbete 15 hp, grundnivå

Stress och alkoholkonsumtion bland fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet: Hur korrelerar stress med

alkoholkonsumtion?

Stress and alcohol consumption among physiotherapy students at Uppsala University: How does stress relate to alcohol consumption?

Författare Handledare

Forskvist, Lina-Maria Emtner, Margareta

Harrtoft, Andrea Leg. sjukgymnast

Professor

Uppsala Universitet Redovisad (maj 2019)

(2)

Sammanfattning

Bakgrund

Universitetstiden är en stressig period och vissa studenter hanterar sin stress med alkohol.

Alkoholmängden som konsumeras i ung ålder påverkar framtida alkoholvanor. Vårdgivares erfarenheter samt vilken attityd de har till alkohol påverkar patienters vård och behandling.

Syfte

Att undersöka stressnivå och antal riskbrukare bland fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet. Syftet var även att undersöka eventuell skillnad mellan könen angående stress och alkoholkonsumtion samt korrelationen mellan stressnivå och alkoholkonsumtion.

Design och metod

Studien var en tvärsnittsstudie med korrelerande och komparativ design. En enkät besvarades av fysioterapeutstudenter vid Uppsala universitet angående stress och alkoholkonsumtion.

Resultat

Totalt deltog 176 fysioterapeutstudenter där 169 enkäter analyserades. Tjugoen procent hade hög stressnivå och 30% ett riskbruk. Fler kvinnor var stressade gentemot männen (p=0,02), men det fanns ingen signifikant skillnad i alkoholkonsumtion (p=0,06). Det fanns inget samband mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen (r= 0,22, p=0,78), för kvinnor (r=0,12, p=0,21) eller för män (r=-0,12, p=0,34).

Konklusion

Många studenter hade måttlig till hög stressnivå och 35% hade ett riskbruk eller

missbruk/beroende. Kvinnorna var mer stressade än männen, men ingen signifikant skillnad sågs i alkoholkonsumtion mellan könen. Det fanns inget samband mellan stress och

alkoholkonsumtion. Trots detta kan interventioner mot stress och alkohol behövas då fysioterapeutstudenter kommer ha en viktig roll inom vården.

Key words

Stress, hazardous drinking, physiotherapy students, care

(3)

Abstract

Background

University can be stressful, and some students use alcohol to handle their stress. The alcohol consumption in our youth affects future alcohol habits. Caregivers experience and attitude towards alcohol affects patients care and treatment.

Purpose

To investigate the stress level and number of hazardous drinkers among physiotherapy students at Uppsala Universitet. It was also to investigate the difference between the genders regarding stress and alcohol consumption, also the correlation between stress and alcohol consumption.

Design and method

This was a cross-sectional study with a correlating and comparative design where physiotherapy students answered a survey regarding stress and alcohol consumption.

Results

In this survey, 176 students participated of which 169 were analyzed. Twenty-one percent had a high stress level and 30% had a hazardous drinking. The women were more stressed (p=0,02), but no difference was seen between the genders regarding alcohol consumption (p=0,06). There was no correlation between stress and alcohol consumption for the whole group (r= 0,22, p=0,78), for women (r=0,12, p=0,21) or for men (r=-0,12, p=0,34).

Conclusion

A moderate to high stress level was common and 35% had a hazardous drinking or an

abuse/dependence. The women had a higher stress level, but the alcohol consumption was similar between the sexes. There was no correlation between stress and alcohol consumption. However, interventions against stress and alcohol could be necessary since these students will have an important role in the future.

Key words

Stress, hazardous drinking, physiotherapy students, care

(4)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund 1

1.1 Stress och alkohol 1

1.2 Riskbruk 2

1.3 Vårdens roll 3

2. Problemformulering 3

3. Syfte och frågeställningar 3

4. Metod 4

4.1 Design 4

4.2 Urval 4

4.3 Datainsamlingsmetoder 5

4.3.1 Perceived Stress Scale (PSS-10) 5

4.3.2 Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT) 5

4.4 Genomförande 5

4.5 Databearbetning 6

4.6 Etiska överväganden 7

5. Resultat 7

5.1 Deltagare 7

5.2 Andelen fysioterapeutstudenter som har låg, måttlig respektive hög stressnivå samt

andelen fysioterapeutstudenter som har ett riskbruk av alkohol vid Uppsala Universitet 7 5.3 Median och kvartilavvikelse för stress och alkohol för hela gruppen samt för

respektive kön, och skillnaden mellan könen 8

5.4 Korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för

respektive kön 9

6. Diskussion 10

6.1 Resultatsammanfattning 10

6.2 Resultatdiskussion 10

6.2.1 Andelen fysioterapeutstudenter som har låg, måttlig respektive hög stressnivå samt

andelen fysioterapeutstudenter som har ett riskbruk av alkohol vid Uppsala Universitet 10

(5)

6.2.2 Median och kvartilavvikelse för stress och alkohol för hela gruppen samt för

respektive kön, och skillnaden mellan könen 11

6.2.3 Korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för

respektive kön 12

6.3 Metoddiskussion 13

6.3.1 Etisk diskussion 14

6.1 Konklusion 14

Referenser 15

Bilaga 1 - Enkät 19

Bilaga 2 - Informationsbrev 21

(6)

1

1. Bakgrund

Universitetstiden kan vara en stressig period i livet och för vissa studenter kan alkohol vara ett sätt att hantera den dagliga stressen (1,2). Relationen mellan stress och alkoholkonsumtion är dubbelriktad, dvs. stress kan leda till ett ökat alkoholintag och ökat alkoholintag kan leda till ökad stress. En cykel som potentiellt kan främja ett alkoholberoende, och där stress även kan predicera för ett riskbruk (2,3).

Stress är det påslag som sker inuti individen vid påfrestningar. Det påslag som sker är mestadels ändamålsenligt och nyttigt. Det som styr huruvida stress är skadligt eller ej beror på hur långvarig och frekvent stresspåslaget är. En stressreaktion kan yttra sig som ångest, oro och

minnessvårigheter, och ge ökad hjärt- och andningsfrekvens samt muskelspänningar.

Självmedicinering med alkohol och/eller rökning är negativa följder av stress (4). Stress kan mätas med Perceived Stress Scale (PSS-10). PSS-10 används över hela världen och är baserad på stressrelaterade komponenter av oförutsägbara, okontrollerbara och överväldigande livshändelser (5).

Omkring 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol och unga vuxna är de som konsumerar mest (6). Den genomsnittliga mängden alkohol som konsumeras, oregelbundna dryckesmönster med hög alkoholkonsumtion samt berusningsdrickande är markant associerade till riskfaktorerna ohälsa och skada (7). Berusningsdrickande innebär 60 gram ren alkohol vid ett och samma tillfälle och är en dryckesform som även ökar risken för våld och skador samt ger ett ökat sexuellt risktagande (7). I samband med drickande uppger 10% att de råkat illa ut på ett eller annat sätt (6). Studenter med hög konsumtion upplever fler negativa konsekvenser av alkohol, vilket kan yttra sig som dåliga studieresultat, ekonomiskt lidande och våld (8). Generellt anser studenterna att alkohol i måttlig mängd har en positiv funktion i olika sociala sammanhang och nästan 70% anser att det är självklart att alkohol ska konsumeras vid aktiviteter och traditioner (6,8). För att undersöka alkoholvanor kan Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT) användas. AUDIT är utvecklat av World Health Organisation (WHO) som ett

screeninginstrument för riskbruk och skadlig alkoholkonsumtion (9,10).

1.1 Stress och alkohol

Anledningen till alkoholkonsumtion är komplex och det verkar vara både positiva och negativa känsloupplevelser som ligger till grund för alkoholkonsumtionen bland universitetsstudenter (11).

Det har påvisats en koppling mellan stress och alkoholkonsumtion bland universitetsstudenter då

(7)

2 denna målgrupp konsumerar mer de dagar de upplever någon form av stress. De dagar som studenter dricker alkohol så ökar antalet drinkar signifikant med varje extra stressor som upplevts under dagen (2,11). Det finns en signifikant skillnad mellan stressorer och tillfällen då intag av alkohol sker, vilket tyder på att studenter som upplever fler stressorer i genomsnitt har högre odds för att dricka, gentemot studenter som upplever färre stressorer (2).

En studie där 7333 studenter från fyra olika svenska universitet deltog, var berusningsdrickande vanligast hos manliga studenter (6). Trettioen procent av männen uppgav att de blev riktigt berusade minst en gång i månaden, medan siffran uppgick till 22% för kvinnor. Nästan 10% av studenterna uppgav också att alkohol konsumerats för att minska stress och nervositet inför en tentamen (6). Bland svenska studenter anses 37% av männen och 29% av kvinnorna ha en alkoholkonsumtion som definieras som ett riskbruk (6).

1.2 Riskbruk

Riskbruk innebär en alkoholkonsumtion som med stor sannolikhet kommer leda till fysiska, psykiska eller sociala skador för individen själv eller för andra (9,10). För att undersöka om det föreligger ett riskbruk måste mängden alkohol som konsumeras identifieras. Detta görs genom att omvandla olika sorter av alkohol till standardglas. 12 g alkohol motsvarar ett standardglas vilket i sin tur motsvarar 4 cl starksprit, en flaska starköl på 33 cl eller ett glas vin på 15 cl. Gränsen för riskbruk hos män ligger på 14 standardglas per vecka, vilket innebär 15 flaskor starköl eller tre flaskor vin. Gränsen för riskbruk hos kvinnor är lägre och ligger på 9 standardglas per vecka, vilket motsvarar 10 flaskor starköl eller två flaskor vin. Konsumeras 5 standardglas vid ett och samma tillfälle anses även det som ett riskbruk för män. 4 standardglas vid ett och samma tillfälle är motsvarande mängd för kvinnor. Dessa gränser för riskbruk används enbart till friska individer och de utan kraftig övervikt, då fettinlagring i levern resulterar i att alkoholskador uppstår redan vid en lägre konsumtion (10).

Kvinnor har en lägre gräns för riskbruk än män och detta beror bland annat på att kvinnor har en mindre kroppsvolym, vilket påverkar hur snabbt en viss alkoholkoncentration uppnås. Andra bidragande faktorer är fördelning av kroppsvätska och fettvävnad, men också nedbrytningen av alkohol. Alkohol bryts ned snabbare i magsäcken hos män än hos kvinnor, och alkoholen når känsliga organ i en mer koncentrerad form hos kvinnor. Detta leder till att en alkoholkonsumtion av samma mängd kommer ge kvinnor en högre koncentration av alkohol i kroppen än hos män (12).

(8)

3

1.3 Vårdens roll

Hälso- och sjukvården har möjlighet att nå ut till en stor population för att främja och förbättra hälsa och välmående hos patienter, däribland minska stressnivå samt den mängd alkohol som konsumeras (13,14). Oavsett profession är det viktigt att screena för riskbruk då korta samtal kring alkohol kan minska alkoholkonsumtionen hos patienter med riskbruk eller skadligt bruk (15). Inom vården ses vårdgivarna ofta som förebilder och förväntas leva som de lär. Dock påverkas patienternas vård och behandling av vårdgivarnas stressnivå samt egna attityder,

övertygelser och erfarenheter av alkohol (13,16). Läkare som själva brukar alkohol i större mängd tenderar att anstränga sig mindre i att påverka patienter till beteendeförändring kring

alkoholvanor (17). Studier har även visat att fysioterapeuter som har hälsosamma beteenden är mer sannolika att rekommendera dessa beteenden, och patienterna blir mer motiverade att ändra ohälsosamma beteenden om vårdgivaren är en trovärdig förebild (18).

2. Problemformulering

Stress är vanligt förekommande bland universitetsstudenter och det finns samband mellan stress och den mängd alkohol som studenter konsumerar (2,11). Det finns studier som tyder på att många studenter har ett ohälsosamt dryckesmönster där en stor andel har ett riskbruk av alkohol (6). En större kunskap om studenters stressnivå samt alkoholkonsumtion skulle kunna ge en inblick i om interventioner mot stress och alkohol behövs mot denna målgrupp. Detta då vårdgivares levnadsvanor kan påverka hur vårdgivare informerar och screenar för patienters levnadsvanor (13,17,18) är det av intresse att undersöka stress samt alkoholvanor hos fysioterapeutstudenter, framtidens vårdgivare. I dagsläget finns inga studier som visat vilken stressnivå fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet har. Det finns heller inga studier på hur vanligt förekommande det är med riskbruk av alkohol samt hur korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion är bland fysioterapeutstudenter.

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka stressnivå bland fysioterapeutstudenter vid Uppsala

Universitet samt undersöka hur stor andel av studenterna som hade ett riskbruk av alkohol. Syftet var även att undersöka om det fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor angående stress och alkoholkonsumtion samt korrelationen mellan stressnivå och alkoholkonsumtion bland hela gruppen samt respektive kön.

(9)

4 Frågeställningar

1. Hur många fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet har låg, måttlig respektive hög stressnivå, mätt med PSS-10?

2. Hur stor andel av fysioterapeutstudenterna har ett riskbruk av alkohol, mätt med AUDIT?

3. Vilket är medianvärdet och kvartilavvikelsen för stress för hela gruppen samt för respektive kön, mätt med PSS-10, och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?

4. Vilket är medianvärdet och kvartilavvikelsen för alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön, mätt med AUDIT, och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?

5. Vilka är korrelationerna mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön?

4. Metod

4.1 Design

Studien är en tvärsnittsstudie med korrelerande och komparativ design. En korrelerande design innebär att sambandet mellan två eller fler variabler undersöks, och komparativ innebär att två, eller fler variabler jämförs med varandra (19). I denna studie har korrelationen mellan stressnivå och alkoholkonsumtion undersökts. Samma variabler har jämförts mellan män och kvinnor.

4.2 Urval

Studien genomfördes på fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet. I studien var studenter från termin ett till fem tillfrågade om att delta, vilket innebar ett bekvämlighetsurval (19). Termin sex blev ej tillfrågade om att delta då dessa studenter inte hade mycket gemensam lektionstid på universitetet. På fysioterapeutprogrammet går det i genomsnitt 45 studenter per termin, beräknat på de tre senaste åren, vilket ger en totalpopulation i studien på ungefär 225 studenter. I studien eftersträvades minst 20 studenter per termin att delta, vilket skulle resultera i 100 enkätsvar.

Totalt deltog 176 studenter i enkätundersökningen.

Inklusionskriterier: Studerar 100% på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet, män och kvinnor.

Exklusionskriterier: Studerar mindre än 100%, gravida eller ammar samt icke-binär.

(10)

5

4.3 Datainsamlingsmetoder

I denna studie har en enkät i pappersform använts i förhoppning om ett större svarsdeltagande.

Enkäten bestod av PSS-10 och AUDIT (Bilaga 1), de svensköversatta versionerna. Utöver PSS- 10 och AUDIT har tre frågor om bakgrundsfakta inlett enkäten för att säkerställa att deltagarna uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Se “Bilaga 1” för fullständig enkät.

4.3.1 Perceived Stress Scale (PSS-10)

PSS-10 består av 10 frågor angående tankar och känslor, och hur ofta dessa har uppstått under den senaste månaden (20). Varje fråga har svarsalternativ mellan 0-4, där 0 = aldrig och 4 = väldigt ofta. Svarsalternativen läggs ihop till en totalsumma på maximalt 40 poäng. På fråga 4, 5, 7 och 8 måste poängen från svarsalternativen omvandlas då hög poäng på dessa frågor indikerar på låg stress. Därefter läggs poängen ihop till en totalsumma. Ju högre poäng desto högre upplevd stress. 0-13 poäng indikerar på låg stressnivå, 14-19 poäng indikerar på måttlig stress, och poäng på 20-40 indikerar på hög upplevd stress där en terapeutisk intervention kan vara nödvändig (21).

PSS-10 har god intern reliabilitet (Cronbach's alpha 0,84), och god validitet för att påvisa upplevd stress bland individer 18-79 år (p < 0,001) (5).

4.3.2 Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT)

Frågeformuläret består av tio frågor varav tre handlar om alkoholkonsumtion, tre om alkoholberoende samt fyra frågor om alkoholrelaterade problem. Frågorna, se “Bilaga 1”, är utformade på detta sätt: “Hur ofta dricker du alkohol?” med svarsalternativen aldrig, 1 gång i månaden eller mer sällan, 2-4 gånger i månaden, 2-3 gånger i veckan och 4 gånger/vecka eller mer. Varje fråga poängsätts mellan 0-4, fråga 9 och 10 har endast tre svarsalternativ och poängsätts 0, 2, eller 4 (22). Summan av frågorna summeras och den maximala poängen är 40.

Vid en totalpoäng på ≥ 8 hos män och ≥ 6 hos kvinnor föreligger mest troligt ett riskbruk, men missbruk eller beroende behöver ej föreligga. Däremot om poängen ≥ 16 hos män eller ≥ 14 hos kvinnor finns stor sannolikhet för alkoholrelaterad diagnos. Mycket problematisk konsumtion föreligger vid ≥ 20 för män och ≥ 18 för kvinnor (10). AUDIT visar på hög specificitet och validitet vid screening av en generell population för alkoholberoende och riskbruk (23). Det finns även hög test-retest reliabilitet för AUDIT enligt en studie gjord på en generell population i Sverige (p < 0,001) (24).

4.4 Genomförande

Ett informationsbrev skickades till studenterna i respektive termin via en gemensam

Facebooksida, “'FT-SF Studentföreningen” (Bilaga 2). Samma informationsbrev skickades även

(11)

6 via e-post till kursansvariga lärare. Insamlingen av data skedde på Uppsala Universitet i samband med lektion och exakt tidpunkt bestämdes i samråd med kursansvarig för respektive termin.

Innan enkäten delades ut gavs muntlig information om syftet med studien samt att resultatet enbart skulle presenteras på gruppnivå. De fick även information om att deltagandet var frivilligt och att de kunde lämna in enkäten blank eller ofullständig. Efter att enkäten delades ut av

författarna lämnade författarna rummet tills alla deltagare fyllt i enkäten och lagt dem i en hög i lektionssalen.

4.5 Databearbetning

Databearbetning skedde i löpande takt med insamlingen, där de som ej uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna togs bort. När all data var insamlad numrerades enkäterna och därefter räknades totalpoängen ut av båda författarna, oberoende av varandra. All data granskades av båda författarna enskilt och lades in i varsitt exceldokument. Sedan jämfördes exceldokumenten för att säkerställa korrekt inmatning av data. När all data var registrerad identifierades stressnivå samt antalet riskbrukare.

För att besvara frågeställning 1 och 2 (“Hur många fysioterapeutstudenter vid Uppsala

Universitet har låg, måttlig respektive hög stressnivå, mätt med PSS-10?” och “Hur stor andel av fysioterapeutstudenterna har ett riskbruk av alkohol, mätt med AUDIT?”) användes beskrivande statistik där antal och procent identifierades. Median, kvartilavvikelsen (Q) samt chi2 test

användes för att besvara frågeställning 3 och 4 (“Vilket är medianvärdet och kvartilavvikelsen för stress för hela gruppen samt för respektive kön, mätt med PSS-10, och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?” samt “Vilken är medianvärdet och kvartilavvikelsen för

alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön, mätt med AUDIT, och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?”). Genom Chi2 testet togs ett p-värde fram som

antingen förkastade eller bekräftade nollhypotesen (25), dvs. att det inte fanns en skillnad i stress eller alkoholkonsumtion mellan män och kvinnor.

Med Spearman’s rangkorrelationstest besvarades frågeställning 5 (“Vilka är korrelationerna mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön?”).

Rangkorrelationskoefficienten (r) kan vara mellan -1 och 1 där 0 innebär att det inte finns något samband. Ju närmare -1 och 1, desto starkare samband, oberoende av p-värdet (26). Vid

databearbetningen delades alla deltagare in i kategorierna "låg stress", "måttlig stress" och "hög stress" beroende på poäng på PSS-10. De delades även in i kategorierna “icke-riskbruk av

(12)

7 alkohol”, “riskbruk av alkohol”, “missbruk/beroende av alkohol”, utifrån poäng på AUDIT.

Deltagarna delades även in i ovanstående kategorier utifrån kön.

Ifall deltagarna hoppade över en fråga eller ifall de fyllde i två eller fler svaralternativ räknades medelvärdet ut på de berörda frågorna hos det aktuella könet och imputerades (27).

4.6 Etiska överväganden

I enkäten framgick det tydligt att deltagandet var helt frivilligt och att de kunde avbryta enkäten när de ville. Deltagandet i studien var anonymt och konfidentialitet garanterades då namn, personnummer och termin ej efterfrågades. I samband med att studenterna fyllde i enkäten lämnade författarna rummet för att garantera anonymitet för deltagarna. Innan deltagarna svarade på enkäten gavs en kort muntlig presentation om syftet med studien och information om att svaren endast skulle användas till denna studie. Detta i enlighet med Vetenskapsrådets fyra huvudkrav som innefattar säkerställande av information, nyttjande, konfidentialitet och samtycke (28).

5. Resultat

5.1 Deltagare

Totalt svarade 176 fysioterapeutstudenter på enkätundersökningen, varav 114 var kvinnor, 62 män. En uppgav sig vara icke-binär och sex personer angav att de var gravida eller ammande och uppfyllde då inte inklusionskriterierna. På 11 enkäter imputerades svar då dessa deltagare hoppat över eller fyllt i två svarsalternativ på samma fråga, och totalt imputerades svar på 13 frågor då vissa enkäter saknade svar på samma fråga. Totalt var det 169 enkäter som uppfyllde kriterierna och vars data analyserades.

5.2 Andelen fysioterapeutstudenter som har låg, måttlig respektive hög stressnivå samt andelen fysioterapeutstudenter som har ett riskbruk av alkohol vid Uppsala Universitet

Av de 169 deltagarna ansågs 44% ha låg stress, 35% ha måttlig stress och 21% ha så pass hög stress att de skulle kunna vara i behov av terapeutisk intervention (Tabell I). Totalt hade 30% av deltagarna ett riskbruk av alkohol och 5% ett missbruk/beroende. Högre stressnivå samt riskbruk av alkohol sågs mer frekvent bland kvinnliga deltagare (Tabell I).

(13)

8 Tabell I. Antal fysioterapeutstudenter som hade låg, måttlig respektive hög stress samt antal

fysioterapeutstudenter med icke riskbruk av alkohol, riskbruk av alkohol och missbruk/beroende av alkohol.

Låg stress

n (%)

Måttlig stress

n (%)

Hög stress

n (%)

Icke

riskbruk av alkohol n (%)

Riskbruk av alkohol

n (%)

Missbruk/

beroende av alkohol n (%) Hela

gruppen n=169

75 (44) 59 (35) 35 (21) 110 (65) 51 (30) 8 (5)

Kvinnor n=107

39 (36) 41 (38) 27 (25) 64 (60) 37 (35) 6 (6)

Män n=62

36 (58) 18 (29) 8 (13) 46 (74) 14 (23) 2 (3)

5.3 Median och kvartilavvikelse för stress och alkohol för hela gruppen samt för respektive kön, och skillnaden mellan könen

Medianvärdet för stress för hela gruppen var 14,5, vilket indikerar på en måttlig stress (Tabell II).

Männen hade en median på 12, vilket indikerar på en låg stress. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen angående stressnivå, kvinnorna hade högre stressnivå än männen (X2= 7,98, df=2, p=0,02). Nollhypotesen angående stress kunde därför förkastas.

Medianen för alkoholkonsumtion räknades ut från totalpoängen på AUDIT, och var fem för hela gruppen samt för respektive kön. Genom chi2 test kunde nollhypotesen bekräftas, dvs. det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen angående alkoholkonsumtion. (X2= 3,6, df=1, p=0,06).

Däremot var kvinnorna närmare ett riskbruk jämfört med männen.

Tabell II. Median och kvartilavvikelse för stress, utifrån poäng på PSS-10, respektive alkoholkonsumtion, utifrån poäng på AUDIT, för hela gruppen samt för respektive kön.

Stress Median (Q)

Alkoholkonsumtion Median (Q)

Hela gruppen, n=169 14,5 (3,8) 5,0 (2,5)

Kvinnor, n=107 15,0 (4,0) 5,0 (2,5)

Män, n=62 12,0 (4,0) 5,0 (2,5)

(14)

9

5.4 Korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön

Det fanns inget samband mellan stress och alkoholkonsumtion bland fysioterapeutstudenter på Uppsala Universitet då r=0,02 (p=0,78) (Figur 1) betraktad som hel grupp. Det förelåg heller inget samband mellan stress och alkoholkonsumtion hos kvinnor (r=0,12, p=0,21) respektive män (r= -0,12, p=0,34) enskilt

Figur 1. Män och kvinnor sammanslaget. Figuren visar poängen på PSS-10 på x-axeln och poängen på AUDIT på y-axeln. Varje enskild punkt representerar korrelationen mellan poäng på PSS-10 och poäng på AUDIT för varje deltagare i hela gruppen, r=0,02, konfidensintervall (95%)= -0,129 - 0,172, p=0,78.

Majoriteten av de 169 deltagarna hade låg stressnivå och samtidigt ett icke riskbruk av alkohol.

Av de deltagare som ansågs ha riskbruk av alkohol hade de flesta samtidigt en måttlig stressnivå, och majoriteten av de med missbruk/beroende hade samtidigt hög stressnivå (Tabell III).

Tabell III. Tabellen visar antal deltagare med låg, måttlig och hög stressnivå och som samtidigt befann sig i kategorierna icke riskbruk av alkohol, riskbruk av alkohol eller missbruk/beroende av alkohol.

Hela gruppen, n=169

Icke riskbruk av alkohol

Riskbruk av alkohol

Missbruk/beroende av alkohol

Låg stress 57 16 2

Måttlig stress 35 23 1

Hög stress 18 12 5

AUDIT

PSS-10

(15)

10

6. Diskussion

6.1 Resultatsammanfattning

Majoriteten av deltagarna hade en stress som var låg till måttlig, medan 21% hade en hög stressnivå. Majoriteten hade även en alkoholkonsumtion som ansågs vara ett icke riskbruk, men 30 % hade ett riskbruk av alkohol och 5% hade ett missbruk/beroende. Medianen för stress hos samtliga deltagare var 14,5, vilket innebär måttlig stress medan medianen för alkoholkonsumtion var fem, vilket klassas som icke riskbruk. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen

angående stressnivå, (p=0,02), där kvinnorna var mer stressade. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan könen angående alkoholkonsumtion (p=0,06). Inget samband mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön fanns (r=0,22 för hela gruppen, r=0,12 för kvinnor, r=-0,12 för män).

6.2 Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen kommer ske utifrån varje frågeställning och presenteras därefter.

6.2.1 Andelen fysioterapeutstudenter som har låg, måttlig respektive hög stressnivå samt andelen fysioterapeutstudenter som har ett riskbruk av alkohol vid Uppsala Universitet

Det totala antalet deltagare som hade låg stress var 75 personer (44%) medan 94 personer (56%) hade måttlig och hög stress. Detta indikerar på lägre stressnivå än vad som rapporterats från fysioterapeutstudenter vid Göteborgs Universitet där enbart 13,7% ansåg sig ha låg stressnivå och 72,5% ansåg sig ha måttlig stressnivå (29).Då enkäterna besvarades vid terminsstart är det möjligt att stressnivån kommer att öka ytterligare vid senare skede under terminen då kurserna kommit igång. Å andra sidan mäter instrumentet PSS-10 inte specifikt om stressen härstammade från studierna eller om det fanns andra faktorer som påverkade stressnivån. Eftersom evidensen tyder på att stress hos fysioterapeuter kan påverka utfallet av patienters behandling (16), är det av vikt att försöka reducera stressen hos studenterna. En ökad stressnivå kan även leda till ett ökat alkoholintag bland studenter (2,11), vilket skulle kunna resultera i ett ökat alkoholintag efter studierna. Detta då den alkoholmängd som konsumeras i ung ålder påverkar hur framtida alkoholvanor kommer att se ut (6). Trettio procent av fysioterapeutstudenterna hade ett riskbruk av alkohol och 5% hade missbruk/beroende av alkohol, denna form av alkoholkonsumtion är starkt associerat till riskfaktorerna ohälsa och skada (7). De siffror som framkommer i denna studie stämmer väl överens med tidigare studier som gjorts på svenska universitet, där 32,4% av studenterna ansågs ha ett riskbruk av alkohol (6). Dock skulle denna siffra kunna vara

missvisande då tidigare studier visar att studenter underskattar sin alkoholkonsumtion vid ifyllande av enkäter (30).

(16)

11 Att nästan en tredjedel i denna studie hade ett riskbruk av alkohol kan dock ha påverkats av att det var inspark för de nya studenterna, där även äldre studenter deltog. Å andra sidan är inte majoriteten av studenterna med och deltar i insparken, vilket då skulle kunna tyda på att det trots insparken är ett stort antal studenter med ett riskbruk av alkohol. Anledningen till detta kan vara att det finns en norm om att dricka och festa under studietiden som påverkar deras

alkoholkonsumtion (6) eller att deras alkoholvanor är etablerade sedan tidigare.

Eftersom fysioterapeuter/vårdgivare förväntas leva som de lär samt att deras egna alkoholvanor påverkar hur de behandlar sina patienter (13) kan det även vara av vikt att göra en intervention hos denna målgrupp för att förhindra detta negativa fenomen. Vidare vore det av intresse att undersöka fysioterapeutstudenternas inställning till sin egen stress och alkoholkonsumtion och genom det undersöka huruvida de låter sin egen inställning påverka vården de ger.

Då alkoholkonsumtionen i unga år kan komma att påverka framtida alkoholvanor, skulle det vara av intresse att även undersöka hur alkoholkonsumtionen skiljer sig mellan första året och sista året av studietiden. Detta då tidigare studier visat att alkoholkonsumtionen är som störst i början av studietiden för att sedan minska (31). Om detta skulle vara fallet även för dessa studenter, skulle deras alkoholvanor under studietiden kanske inte påverka vården i framtiden, utan mer vara en risk för deras egen hälsa i dagsläget.

6.2.2 Median och kvartilavvikelse för stress och alkohol för hela gruppen samt för respektive kön, och skillnaden mellan könen

Medianen för stress var 14,5 för hela gruppen, medan den var 12 för männen och 15 för kvinnorna. Detta placerade männen i kategorin för låg stress och kvinnorna i måttlig stress, det fanns således en signifikant skillnad mellan könen (p=0,02). Detta stämmer väl överens med andra studier som kommit fram till att kvinnliga studenter, och då även fysioterapeutstudenter, är mer stressade än manliga (29). Anledningen till att kvinnor upplever mer stress kan vara att de upplever större akademisk press under sin studietid och överlag upplever fler situationer under studietiden som stressande jämfört med männen (32). En annan anledning skulle kunna vara att många av dessa studenter är motiverade till en hälsosam livsstil, vilket hos kvinnliga studenter har visat sig vara en stressfaktor som leder till en högre stressnivå (33).

För alkoholkonsumtion var medianen fem för hela gruppen samt för respektive kön, vilket indikerar på icke riskbruk. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen, men en större tendens till riskbruk hos kvinnorna (p=0,06). Detta då det för kvinnor är närmare att klassas som

(17)

12 riskbruk än vad det är för männen då kvinnor behöver ha ≥6 poäng för riskbruk på AUDIT och män ≥8 poäng (10). Tidigare studier har visat att det var en större andel män som hade ett riskbruk gentemot kvinnorna (6), vilket är motsatsen till resultatet i denna studie. Dock är denna studie för småskalig för att dra större slutsatser kring andelen män och kvinnor med riskbruk, men vore intressant att se resultatet i en större studie bland fysioterapeutstudenter.

Kvinnor dricker större mängd alkohol idag än vad de gjorde förr (34). För 50 år sedan var cirka 70% av alla svenska kvinnor nykterister, men sedan dess har andelen kvinnliga missbrukare stadigt ökat (34). Varför kvinnor i vår studie hade en förhållandevis högre alkoholkonsumtion än männen skulle kunna bero på att normerna för hur kvinnor konsumerar alkohol har förändrats.

Det har blivit mer accepterat för kvinnor att dricka på samma sätt som män (34). En intervention mot kvinnors höga alkoholkonsumtion skulle möjligen vara av vikt då kvinnor har lättare att utveckla ett beroende samt drabbas av alkoholrelaterade skador såsom lever- och hjärnskador, jämfört med männen (12,34). Det skulle vara av intresse att undersöka orsaken till varför kvinnliga fysioterapeutstudenter hade en högre stressnivå och högre alkoholkonsumtion än manliga. Detta för att motverka kvinnors stress och minska risk för vidare besvär med alkohol och dess inverkan i vården.

6.2.3 Korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen samt för respektive kön

Det fanns inget sambandet mellan stress och alkoholkonsumtion för hela gruppen, samt för respektive kön. Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan stress och

alkoholkonsumtion bland studenter, dvs. ju mer stress de upplever desto mer alkohol konsumeras (2,11). Däremot är de studierna gjorda på en större population och inte enbart

fysioterapeutstudenter. Av denna anledning skulle det behövas ytterligare studier som fokuserar på sambandet mellan stress och alkoholkonsumtion samt dess inverkan på en större population av fysioterapeutstudenter. Detta skulle vara av vikt för att minska risken för ohälsosamma

levnadsvanor samt då stress och alkohol som tidigare nämnts påverkar den vård som ges till patienter.

Stress i samband med alkoholintag ger ökad risk för att utveckla alkoholberoende, eftersom belöningssystemet blir mer känsligt för de förstärkande effekterna av alkohol (4). Vid abstinens av alkohol kommer även peptiden Corticotropine Releasing Factor (CRF) att frisättas, vilket kommer leda till ett stresspåslag med känslor av olust som följd. Frisättningen av CRF ökar risken för återfall, vilket innebär att stress är nära förknippat med återfall och ett alkoholsökande beteende (34).

(18)

13

6.3 Metoddiskussion

Då det totalt insamlades 176 enkäter skulle slutsatsen kunna dras att det var positivt att besöka varje termin och dela ut enkäterna. Det var ett svarsdeltagande som var nästintill 200% av det förväntade vid början av studien. För att detta skulle vara möjligt krävdes det att kursansvariga för respektive termin var samarbetsvilliga, vilket de var.

Däremot fanns det ett antal faktorer som kan ha påverkat resultatet av enkäterna, bland annat att författarna var bekanta med några studenter i de tillfrågade terminerna. Detta kan ha påverkat att deltagarna inte svarat helt sanningsenligt då det även var författarna själva som delade ut

enkäterna. PSS-10 och AUDIT är båda valida och reliabla mätmetoder (5,23,24), vilket stärker trovärdigheten av våra resultat. Trots detta skulle författarnas närvaro vid enkätutlämningen ha kunnat påverkat reliabiliteten vid denna mätning. En annan faktor som skulle kunna minska resultatets trovärdighet är att studenter tenderar till att underskatta sin alkoholkonsumtion vid enkätundersökningar (35). Andra faktorer som kan ha påverkat resultatet var att ämnena som båda enkäterna berör är känsliga och kan ha lett till att deltagarna inte ville delge helt

sanningsenliga svar på enkäten. Även att enkäterna kan vara svårtolkade kan ha försvårat för deltagarna. Exempelvis i PSS-10 går frågorna från negativ formulering till en positiv på ett antal frågor (20), vilket gör att deltagarna måste vara uppmärksamma för att kunna svara korrekt.

Att enkäterna delades ut i början av terminen kan ha påverkat både stressnivån och

alkoholkonsumtionen. Antingen har stressnivån inte hunnit stiga på grund av att det var tidigt på terminen, men även kan alkoholkonsumtionen vara högre än normalt då det var inspark. Tidigare studier har påvisat att 69% av svenska studenter upplever att det är självklart att alkohol ska konsumeras vid olika traditioner och tillställningar (6).

De bortfall som uppstod tros inte ha påverkat resultatet på studien då detta enbart var sju stycken och den totala gruppen bestod av 169 studenter, samt att det enbart imputerades svar på totalt 11 enkäter.

Denna studie visar enbart resultat för hur stressnivå och alkoholkonsumtion ser ut för

fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet just nu, och kan inte säga något om hur det ser ut på andra universitet i Sverige. Det går heller inte att dra några slutsatser angående korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion på andra program eller universitet då detta är en liten studie gjord på en småskalig population.

(19)

14

6.3.1 Etisk diskussion

Enkäten var anonym och författarna kunde inte ta reda på vilken deltagare som svarat på vilken enkät. Däremot så har författarna sett vilka som var närvarande vid enkätutlämningen, vilket skulle kunna tolkas som att anonymiteten blev kompromissad. Studenterna skulle även ha kunnat känna sig tvingade till att besvara enkäterna då författarna besökte dem på lektionstid, trots information om frivilligt deltagande.

6.1 Konklusion

Denna studie visade att många fysioterapeutstudenter hade en måttlig till hög stressnivå.

Majoriteten hade inte ett riskbruk av alkohol, dock hade 30% ett riskbruk och 5% ett missbruk/beroende av alkohol. Det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män angående stressnivå där kvinnorna var mer stressade. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan könen angående alkoholkonsumtion. Studien visade inget samband mellan stress och alkoholkonsumtion hos fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet. Trots detta kan det vara av vikt att lägga in interventioner mot stress och alkohol hos denna målgrupp, då dessa studenter kommer ha en viktig roll i att påverka framtida patienters behandlingar samt ohälsosamma levnadsvanor.

(20)

15

Referenser

1. Pierceall EA, Keim MC. Stress and Coping Strategies Among Community College Students. Community College Journal of Research and Practice. 2007;31(9):703–12.

2. Russell MA, Almeida DM, Maggs JL. Stressor-related drinking and future alcohol problems among university students. Psychology of Addictive Behaviors. 2017;31(6):676–87.

3. Obadeji A, Oluwole LO, Dada MU, Adegoke BO. Hazardous alcohol use among doctors in a Tertiary Health Center. Ind Psychiatry J. 2015;24(1):59–63.

4. Ekman R, Arnetz B. Stress - Individen, organisationen, samhället, molekylerna. 1:a uppl.

Falköping: Liber; 2002.

5. Nordin M, Nordin S. Psychometric evaluation and normative data of the Swedish version of the 10-item perceived stress scale. Scandinavian Journal of Psychology. 2013;54(6):502–7.

6. Elgán T, Gripenberg J, Jalling C, Jägerskog M, Källmén H. Studentliv och alkoholkultur, IQ Rapport 2014:4 | Request PDF [Internet]. ResearchGate. [citerad 06 november 2018].

Tillgänglig vid:

https://www.researchgate.net/publication/264537212_Studentliv_och_alkoholkultur_IQ_Ra pport_20144

7. Rehm J. The Risks Associated With Alcohol Use and Alcoholism. Alcohol Res Health.

2011;34(2):135–43.

8. Andersson A, Wiréhn A-B, Ölvander C, Ekman DS, Bendtsen P. Alcohol use among university students in Sweden measured by an electronic screening instrument. BMC Public Health. 2009;9(1):229.

9. Letourneau B, Sobell LC, Sobell MB, Agrawal S, Gioia CJ. Two Brief Measures of Alcohol Use Produce Different Results: AUDIT-C and Quick Drinking Screen. Alcohol Clin Exp Res. 2017;41(5):1035–43.

10. Eriksson T. Alkohol - Riskbruk, Skadligt bruk, Beroende [Internet]. I: Beroendemedicin: Ett beslutsstöd vid utredning och behandling [Internet]. Uppsala: Vulkan; 2018 [citerad 05 november 2018]. Tillgänglig vid:

https://www.akademiska.se/contentassets/8abcf46c866743a28c0f4471c799ab71/klinisk- handbok-alkohol-2018-01-03.pdf

(21)

16 11. Park CL, Armeli S, Tennen H. The daily stress and coping process and alcohol use among

college students. Journal of Studies on Alcohol. 2004;65(1):126–35.

12. Fahlke C. Handbok i missbrukspsykologi - teori och tillämpning. 1:a uppl. Malmö: Liber;

2012.

13. Bakhshi S, While A. Health Professionals’ Alcohol-Related Professional Practices and the Relationship between Their Personal Alcohol Attitudes and Behavior and Professional Practices: A Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2013;11(1):218–48.

14. Hertling D, Kessler RM. Management of Common Musculoskeletal Disorders: Physical Therapy Principles and methods [Internet]. 4 ed. Philadelphia: Lippincott Williams &

Wilkins; 2006[citerad den 20190405] Hämtad från:

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=sB3ybDCS5rgC&oi=fnd&pg=PR3&dq=man agement+of+stress+physical+therapy&ots=5dWpbvnCqg&sig=7gJRHcanX4vqhyKsRYRy uexGNW4&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false

15. Kaner EFS, Beyer FR, Muirhead C, Campbell F, Pienaar ED, Bertholet N, et al.

Effectiveness of brief alcohol interventions in primary care populations. Cochrane Library.

2018;6.

16. Alesii A, Damiani C, Pernice D. The physical therapist-patient relationship. Does physical therapists’ occupational stress affect patients’ quality of life? Functional Neurology.

2005;20(3):121-126

17. Rosta J. Prevalence of problem-related drinking among doctors: a review on representative samples. Ger Med Sci. 2005;3.

18. Black B, Marcoux BC, Stiller C, Qu X, Gellish R. Personal Health Behaviors and Role- Modeling Attitudes of Physical Therapists and Physical Therapist Students: A Cross- Sectional Study. Physical Therapy. 2012;92(11):1419–36.

19. Carter RE, Lubinsky J, Domholdt E. Rehabilitation Research. 4:e uppl. Missouri: Elsevier;

2011.

20. Perceived stress scale.pdf [Internet]. [citerad 18 januari 2019]. Tillgänglig vid:

https://das.nh.gov/wellness/docs/percieved%20stress%20scale.pdf

(22)

17 21. Khalili R, Sirati nir M, Ebadi A, Tavallai A, Habibi M. Validity and reliability of the Cohen

10-item Perceived Stress Scale in patients with chronic headache: Persian version. Asian Journal of Psychiatry. 2017;26:136–40

22. Bergman H, Källmén H, Rydberg U, Sandahl C. Tio frågor om alkohol identifierar beroendeproblem. Läkartidningen. 1998;95(43):4731-35

23. Lundin A, Hallgren M, Balliu N, Forsell Y. The use of alcohol use disorders identification test (AUDIT) in detecting alcohol use disorder and risk drinking in the general population:

validation of AUDIT using schedules for clinical assessment in neuropsychiatry. Alcohol Clin Exp Res. 2015;39(1):158–65

24. Selin KH. Test-Retest Reliability of the Alcohol Use Disorder Identification Test in a General Population Sample. Alcoholism: Clinical and Experimental Research.

2003;27(9):1428–35.

25. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. 1:a uppl. Stockholm: Liber; 2011.

26. Schober P, Boer C, Schwarte LA. Correlation Coefficients: Appropriate Use and Interpretation. Anesthesia & Analgesia. 2018;126(5):1763–8.

27. Reuterberg S-E. Hantering av bortfall i longitudinella studier. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2001;6(3):173-194

28. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002 [citerad 06 november 2018].

Tillgänglig vid: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

29. Hodselmans AP, Hemdal E, Lundberg S, Bjarnegård A, Hobbelen H, Svantesson U.

Physiotherapy students' perceived stress, stressors, and reactions to stressors: A comparative study between Sweden and The Netherlands. Physiother Theory Pract.

2018;34(4):293-300

30. Townshend JM1, Duka T. Patterns of alcohol drinking in a population of young social drinkers: a comparison of questionnaire and diary measures. Alcohol Alcohol.

2002;37(2):187-92.

(23)

18 31. Miquel L, Rodamilans M, Giménez R, Cambras T, Canudas AM, Gual A. Alcohol

consumption in college students from the pharmacy faculty. Adicciones.

2016:15;27(3):190-7

32. Backović1 DV, Živojinović1 JI, Maksimović J, Maksimović1 M. Gender differences in academic stress and burnout among medical students in final years of education. Psychiatria Danubina. 2012;24(2):175-181.)

33. Von Bothmer MIK, Fridlund B. Gender differences in health habits and in motivation for a healthy lifestyle among Swedish university students. Nursing and Health Sciences.

2005;7(2):107-118

34. Agerberg M. Kidnappad hjärna: En bok om missbruk och beroende. 1 uppl. Lund:

Studentlitteratur AB; 2004

35. Townshend JM1, Duka T. Patterns of alcohol drinking in a population of young social drinkers: a comparison of questionnaire and diary measures. Alcohol Alcohol.

2002;37(2):187-92.

(24)

19

Bilaga 1 - Enkät

Svaren från denna enkät kommer användas i ett examensarbete där syftet är att undersöka stressnivå samt korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion. Alla deltagare kommer att vara anonyma och deltagandet är frivilligt och kan avbrytas närsomhelst under enkäten. Var vänlig och svara så sanningsenligt som möjligt.

Jag är:

Man

Kvinna

Icke-binär

Jag studerar till:

Fysioterapeut 100%

Fysioterapeut mindre än 100%

Jag är:

Gravid eller ammar

Inget av det

Frågorna i denna del handlar om dina känslor och tankar under den senaste månaden. Du ska fylla i hur ofta du har tänkt på ett visst sätt.

PSS-10

(25)

20 Denna del handlar om dina alkoholvanor, fyll i det alternativ som gäller för dig.

Tack för din medverkan! AUDIT

(26)

21

Bilaga 2 - Informationsbrev

Hej!

Vi, Andrea Harrtoft och Lina-Maria Forskvist, läser termin 6 på fysioterapeutprogrammet. Vi ska nu skriva vårt examensarbete där stressnivå och riskbruk bland fysioterapeutstudenter vid

Uppsala Universitet ska undersökas. Studien kommer även undersöka korrelationen mellan stress och alkoholkonsumtion. Under slutet av januari och början av februari kommer vi att besöka er i termin 1-5 och dela ut en enkät i samband med lektionstid. Allt deltagande är frivilligt, anonymt och informationen kommer enbart redovisas på gruppnivå. Vi är tacksamma om så många som möjligt vill delta i vår studie!

Har ni några frågor går det bra att kontakta oss:

Andrea Harrtoft

andrea.harrtoft@gmail.com Lina-Maria Forskvist lina.forskvist@gmail.com

Ansvarig handledare Margareta Emtner

margareta.emtner@medsci.uu.se

References

Related documents

den inträffade händelsen av de fyra offren oberoende om mannen hade framställts som mer eller mindre ansvarig i enkäterna, (4) offren som framställdes som mer ansvariga

these votes intact while Aspinall and th two Rogers carried the pall in the technical legal debate. It was a well-oiled

The managers of Husqvarna Motorcycles are facing a number of challenges in respect to the process of building a strong brand strategy in terms of increasing brand equity which is

Haemocytes also express several proteins involved in pathogen recognition and agglutination such as lectins [11] and bacteria-binding ficolin-like proteins (FLPs) as found

anpassad för att ge någon form av utsignal till andra enheter, dels för att Calmare Nyckel är ett litet fartyg där det i vissa fall fungerar utmärkt med enklare utrustning som

It then examines the recent restrictive measures that are being instilled by many countries across the world (in an attempt to curb the transboundary flow of refugees and

Anledningen till att Harcups &amp; O’Neills teori förekom i princip i samtliga artiklar i den här di- mensionen var främst för att de poängterar att händelser som handlar om

merkantilismen, som det system och den form den hade i Sverige, gick ut på att skydda den inhemska produktionen från utländsk import. Samma produkter som man tidigare importerat