• No results found

Äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

självbestämmande på särskilt boende

Nadja Ståhl

Julina Åkesdotter

Sjuksköterska 2021

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik

(2)

Äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt

boende

- En litteraturstudie

Elderly people´s experiences of self-determination in nursing

homes

- A literature review

Nadja Ståhl

Julina Åkesdotter

Kurs: O0106H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Anja Söderberg

(3)

Äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende

- En litteraturstudie

Elderly people´s experiences of self-determination in nursing homes

- A literature review

Nadja Ståhl

Julina Åkesdotter

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Luleå Tekniska Universitet

ABSTRAKT

Bakgrund: Äldre personer ställs inför mycket när åldrandets process vidtar och ska få leva ett värdigt liv. Det särskilda boendet är den äldre personens egna hem där omvårdnaden ska vara individanpassad. Sjuksköterskans ansvar är att främja den äldres hälsa vilket är starkt förknippat med autonomi och självbestämmande. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende. Metod:

Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Resultat: De äldre personers upplevelser på särskilt boende beskrivs i fyra huvudkategorier: ”Att friheten begränsas”, ”Att tvingas acceptera det nya livet”, ”Att vara beroende” och ”Att förlora sin identitet”. Äldre personer hade negativa uppfattningar och upplevelser på särskilt boende. De kände att deras självbestämmande och identitet togs ifrån dem. De äldre kände sig fängslade och inlåsta och upplevde sig som ett objekt. Det fanns även positiva upplevelser som förbättrade hälsan för den äldre. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap för att stödja och vårda den äldre personen. Personen ska ses som en unik individ med olika behov och att arbeta personcentrerat kan hjälpa sjuksköterskan att främja den äldres hälsa och identitet utifrån deras självbestämmande.

Fortsatt forskning inom området behövs för att utveckla och ge den äldre den bästa vården.

Nyckelord: Självbestämmande, äldre, upplevelser, kvalitativ innehållsanalys, särskilt boende, omvårdnad, sjuksköterska.

(4)

Ålderdom definieras som ett negativt utvecklingsstadium och äldre uppfattar det som slutet på sina liv. Att åldras kan jämföras med en blomma, i början var den vacker, den växte och växte för att sedan torka ut och dö. Ensamhet och förlorad hälsa är starkt förknippat med ålderdom (Kuru & Kalanlar, 2021). Att åldras är mycket komplext. Enligt World Health Organization (WHO, 2015) är åldrandet på en biologisk nivå kopplat till molekylär och cellulär skada som med tiden leder till minskning av fysiologiska reserver. Detta leder även till att risken för att drabbas av sjukdom och en allmän påverkan på människans kapacitet, som till sist slutar med döden (WHO, 2015). Negativa synpunkter om åldrandet och äldre i samhället är inte ovanligt.

Äldre människor betraktas som svaga individer och en börda för samhällets ekonomi. Dessutom finns en negativ stereotyp av äldre som beskriver en nedgående, beroende, oproduktiv och passiv människa (De Donder et al., 2019).

Att åldras handlar inte bara om att kroppen blir äldre och annorlunda utan likaså om identitet, sociala relationer och förlusten av personer som står en nära. Förmågor att utföra vardagliga saker är också en del av åldrandet och kan vara svårt att acceptera. Många väljer att just fokusera på meningsfulla aktiviteter och mål för att kunna kompensera förlusten av vissa förmågor och hitta andra sätt att hantera det på. Äldre personer ställs inför mycket när åldrandets process vidtar. Det utvecklas nya åsikter och roller och det är viktigt att hjälpa dessa äldre att hitta sig själv, samt bistå med resurser som gör det möjligt att kunna hantera de frågor angående hälsa som ofta uppstår (WHO, 2015). Kärnan i vård av äldre består av medvetenhet om den äldre personens svagheter, om sjukdomens inverkan på hälsa och välbefinnande samt medvetenhet om personens vardag (Hedman et al., 2019).

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) beskriver att omsorg av äldre innebär att den äldre personen får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldre personer ska ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en meningsfull vardag i gemenskap av andra.

Lagen ska även verka för att äldre människor får goda bostäder samt hjälp och service. Det är kommunens ansvar att inrätta särskilda boendeformer för äldre människor i behov av omvårdnad och service men även om en äldre person behöver bryta oönskad isolering. Den äldre ska, så långt det är möjligt kunna välja insatser själv och det är kommunens ansvar att planera för dessa insatser (SFS 2001:453).

Särskild boendeform är ett boende för äldre där de ska få individuellt anpassad service och omvårdnad för att kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt (Inspektionen för vård och omsorg, 2019). Den äldre som bor på ett särskilt boende ska få anpassad vård och

(5)

service efter sina behov av trygghet, gemenskap och självbestämmande (Socialstyrelsen, 2016).

Känslan av att vara hemma betyder mycket för den äldre personen på särskilt boende, det kan innebära allt från att ha sina egna möbler, minnen som fotografier och närheten till vänner och släkt (Schenk et al., 2013). Även om den äldre bor på ett särskilt boende är det ens egna hem och personalen ska respektera den äldres privatliv (Socialstyrelsen, 2016).

Självbestämmande för äldre personer handlar om att kunna fatta beslut utan andras inflytande.

Ordet värdighet är förknippat med att den äldre får uttrycka sin vilja istället för att någon annan talar om vilka behov personen i fråga har. Det handlar om att ha en röst och att få välja. Detta ansåg dem äldre vara viktigt hela livet, även i livets slutskede (Black & Dobbs, 2014). Dock visar Socialstyrelsen (2013) att det förekommer fall där den äldres självbestämmande inskränks och att kommunen behöver säkerställa den äldre personens rätt till självbestämmande.

Självbestämmande innebär att en person kan vara sig själv, men om det åsidosätts riskerar det att hota identiteten (Schenell et al., 2019). Egna förmågor och andra personers aktiva insatser stärker självbestämmandet trots deras beroende av andra. Relationen är viktig mellan den äldre personen och sjuksköterska när beslut ska fattas. Sjuksköterskor behöver ha ett öppet sinne för personens önskemål, främja och skydda den äldre personens hälsa och välbefinnande för att uppnå en meningsfull vardag. Hälsa för äldre personer innebär att främja autonomi och självbestämmande (Hedman et al., 2019). Äldre behöver känna sig trygg och få den informationen som krävs så att hen kan ställa frågor och krav (Schenell et al., 2019).

Sjuksköterskor ska främja äldres självbestämmande samt se hela personen och identifiera potentiella hinder som kan påverka självbestämmandet (Wilkinson et al., 2016).

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (SSF, 2016) är autonomi individens rätt till

självbestämmande och frihet genom oberoende. Självbestämmande handlar om att fatta vissa beslut om sina egna önskningar. Det kräver att patienten kan formulera sina egna önskningar, ha en viss grad av beslutskompetens och kan omsätta beslut i handling. Syftet är att trygga äldres personliga frihet vid val som berör den egna personen och det inkluderar patientens rätt till information och krav på informerat samtycke vid vård och behandling (SSF, 2016). Vidare beskriver SSF (2016) att vid svåra situationer där patientens förmåga till självbestämmande är nedsatt har vårdaren ett stort ansvar i att så långt som möjligt främja den förmågan. Att arbeta personcentrerat gör att vi strävar efter att synliggöra hela människan. Det innebär att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom. Personcentrerad vård ger en god och humanistisk vård och har samtidigt effekter på välbefinnandet hos den äldre

(6)

människan. Det är sjuksköterskans ansvar att stå upp för den person som drabbats av ohälsa eller sjukdom samt att göra livet enklare för den äldre genom att arbeta personcentrerat (SSF, 2010).

Att lära känna den äldre personen är en central del i omvårdnaden för att sjuksköterskan ska kunna identifiera behov (Hedman et al., 2019). Att främja individers autonomi handlar även om att identifiera personliga resurser vilket kan leda till en mer inkluderande och realistisk bild av vården. Vårdpersonal behöver bjuda in individen som en samarbetspartner i vårdprocessen och hjälpa till med att identifiera resurser (Warmenhoven et al., 2016). Varje individ har kunskap om sig själv och sina behov, förväntningar och resurser. Är individen delaktig i sin vård blir

resultatet bättre (Socialstyrelsen. 2020).

Äldre människor har rätt att engagera sig i sin vardag och få sina önskemål uppfyllda. Det kan vara allt från att välja vilken middag man ska äta till hur man önskar bli vårdad vid livets

slutskede (Hedman et al., 2019). Varje person har rätt att önska hur man vill ha det på ett boende och det är en del av vårdpersonalens roll att försöka uppfylla dessa önskningar och skapa en meningsfull vardag för den äldre personen (Hedman et al., 2019).

Att lyfta den äldre personens upplevelser ger sjuksköterskan en större medvetenhet och förståelse för hur det kan vara att leva på ett särskilt boende, vilket kan leda till

förbättringsarbete. Sjuksköterskan är den som styr omvårdnadsarbetet och har makten att göra förbättringar så att den äldre personen kan få ett värdigt liv.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur äldre personer upplever självbestämmande på särskilt boende.

Metod

För att besvara litteraturstudiens syfte som är att beskriva upplevelser av självbestämmande hos äldre personer på särskilt boende har litteraturstudien genomförts med en kvalitativ ansats med utgångspunkt i ett inifrånperspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod eftersom det enligt Polit & Beck (2012, s. 487) beskriver människors upplevelser och känslor.

Litteratursökning

Artikelsökningen genomfördes i de medicinska databaserna Pubmed och Cinahl. Svensk MeSH användes i Pubmed och Cinahl Headings i Cinahl under litteratursökningen. Pilotsökning har genomförts för att skapa en bild över hur mycket fakta det finns om det valda ämnet, samt vilka sökord som kan vara relevanta att använda. De sökord som sedan användes för att hitta det material som svarade till syftet var self-determination, autonomy, personal-autonomy, nursing

(7)

home, elderly care, och qualitative. Sökordet experiences exkluderades ur sökningen då

sökträffarna blev mindre än när ordet qualitative användes och då ansågs det inte vara relevant.

Sökorden söktes först separat för att sedan kombineras med Booleska operatorerna AND och OR. Enligt Willman et al. (2016, s.72-73) hjälper de Booleska operatorerna till att bredda samt minska sökningen för att hitta relevanta artiklar. Abstraktet lästes på 206 artiklar och de artiklar där abstraktet besvarade syftet lästes sedan i fulltext och landade i 11 artiklar som senare

kvalitetsgranskades. Sökningen begränsades så att endast artiklar publicerade mellan 2015-2021 visades för att få fram den senaste forskningen. Begränsningen gällde även fulltext, peer

reviewed samt engelsk.

Tabell 1 Redovisning av systematisk litteratursökning i PubMed

Syftet med sökning: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende

PubMed 2021 02 07 Begränsningar*: 2015-2021, Peer reviewed, English language, Fulltext.

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal

valda

1 FT Self-determination 31604

2 FT Autonomy 50651

3 MSH Personal-Autonomy 20038

4 MSH Nursing home 40185

5 FT Elderly care 69003

6 FT Qualitative 309 045

7 1 OR 2 OR 3 61517

8 4 OR 5 104 503

9 7 AND 8 1778

10 6 AND 7 AND 8 228

11 10* 96 6

*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT –fritextsökning.

(8)

Tabell 1. Forts. Redovisning av systematisk litteratursökning i CINAHL

Syftet med sökning: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende

CINAHL 2021 02 07 Begränsningar*: 2015-2021, Peer reviewed, English language, Fulltext.

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal

valda

1 FT Self-detemination 6017

2 FT Autonomy 30607

3 CH Personal-Autonomy 3322

4 CH Nursing home 55882

5 FT Elderly care 24644

6 FT Qualitative 178 083

7 1 OR 2 OR 3 32695

8 4 OR 5 75655

9 7 AND 8 1474

10 6 AND 7 AND 8 331

11 10* 110 5

*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT –fritextsökning.

Kvalitetsgranskning

Artiklarna i studien kvalitetsgranskas för att trovärdigheten ska säkerhetsställas. Syftet med granskningen är att bedöma i vilken omfattning studiens resultat beror på systematiska fel (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2017). SBUs granskningsmall var av användning för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Granskningen genomfördes systematiskt efter frågorna i mallen. Författarna genomförde kvalitetsgranskningen var för sig för att få en större förståelse och helhetsbild för att sedan jämföra bedömningarna tillsammans.

SBU (2017) beskriver att mallen tar upp frågor om kvalitetsaspekter som påverkar studiens tillförlitlighet. Genom att gradera artiklarnas kvalitet poängsattes varje positiv fråga i

granskningsmallen med 1 poäng och varje negativ fråga med 0 poäng. Alla poäng räknades ihop och delades sedan med antalet frågor för att få procenten och den slutgiltiga kvalitén på artikeln.

För att kunna jämföra olika studier är procenträkning av kvalitén en användbar metod att använda sig av (Willman et al., 2016). Artiklarna klassificerades utifrån hög, medel och låg kvalitét. Hög kvalitét hade 80-100% och medel kvalitét hade 70-79%. De artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalitet togs med i analysen. De artiklarna med låg kvalitet exkluderades ur

(9)

analysen för att säkerhetsställa kvalitén. Det var en artikel som exkluderades på grund av låg kvalitét. I analysen ingick det 10 artiklar och de redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Artiklar som ingår i analysen (n= 10)

Författare /År/Land

Typ av studie

Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

Bollig et al. 2016, Norge

Kvalitativ 25 personer (boende) 66–100 år 18 personer (släktingar)

Djupgående intervjuer, fokusgruppsinterv juer/ Tematisk analys

Både positiva och negativa aspekter finns med, dock upplevde majoriteten av deltagarna förlust av autonomi och självbestämmande.

Dagliga rutiner var ett stort hinder till självbestämmandet.

Hög

Caspari et al.

2018, Norge

Kvalitativ 28 personer 62–103 år

Djupgående intervjuer/Filo sofisk hermeneutisk analys

Deltagarna upprepade behovet av respekt för deras integritet och autonomi, för deras rätt till frihet och att känna sig fri. De upplevde en förlust av självbestämmande i sin vardag. Att få bestämma själv var och när man ska flytta in på ett vårdhem bekräftar respekten för ens autonomi.

Hög

Eunhee et al.

2017, Sydko rea

Kvalitativ 21 personer

>65år

Semi- strukturerade intervjuer/Tem atisk analys

Negativa och positiva upplevelser av att bo på ett särskilt boende när det kommer till äldre personers livskvalité.

Känslor av begränsad vardag och minskad autonomi.

Hög

Klemmt et al., 2020, Tyskland

Kvalitativ 24 personer (boende) 74–98 år 8 personer (släktingar)

Strukturerade intervjuer/Inne hållsanalys

De äldre beskriver deras önskemål och behov relaterat till självbestämmande och kommunikation. Deltagarnas personliga faktorer är av hög prioritet när det kommet till lusten att bibehålla eller förbättra sina önskemål.

Hög

Komatsu et al., 2018, Japan

Kvalitativ 17 personer

>95år

Semi- strukturerade djupintervjuer /Tematisk analys

Trots nedsatt hälsotillstånd kontrollerar de äldre sitt liv genom att fatta små beslut i vardagen. De äldre lever dag för dag och det är viktigt att

bibehålla självbestämmandet och autonomin.

Hög

(10)

Tabell 2 forts. Artiklar som ingår i analysen (n= 10)

Författare/

År/Land

Typ av studie

Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

Paddock et al. 2019, UK

Kvalitativ 23 personer

>65år

Semi- strukturerade intervjuer och observationer/

ramanalys

Miljön på vårdhem begränsade deltagarna från att uttrycka sin identitet. Institutionella begränsningar och rutiner hotar individernas självbestämmande och autonomi. Deltagarna saknade friheten att bestämma över sitt liv.

Hög

Paque et al., 2018, Belgien

Kvalitativ 11 personer

>65år

Djupgående intervjuer med öppna frågor / Fenomenologisk analys

Förlust av autonomi och sorg var avgörande känslor.

Självbestämmande eller autonomi är kopplat till att leva ett bra liv. Att flytta till ett vårdhem påverkar den äldres identitet. Personliga

anpassningar verkar vara kopplade till autonomin.

Hög

Reis et al.

2019, Brasilien

Kvalitativ 12 personer 61–93 år

Intervjustudie/

Fenomenologisk analys

Den äldre personen som flyttade till ett boende upplevde förlust av autonomi och

självständighet. Att flytta till ett boende sågs som en oundviklig omständighet. Deltagarna kände sig instängda och isolerade och saknade sitt hem och sin familj.

Hög

Tuominen et al. 2016, Finland

Kvalitativ 15 personer

>65år

Öppna ostrukturerade intervjuer/

Fenomenologisk analys

Deltagarna beskriver fri vilja och möjligheten till

självbestämmande. Att främja de äldres rättigheter. Det var viktigt att själv få välja vilken tid de ville sova, vilka kläder de skulle ha på sig och när de träffar sina släktingar.

Sjuksköterskornas attityder uppfattades ibland som oetiska vilket påverkar den äldres situation.

Medel

Walker

& Paliadelis.

2016, Australien

Kvalitativ 18 personer 77–96 år

Semi- strukturerade intervjuer/

Tematisk analys

Deltagarna uttrycker förlust av autonomi, värdighet och kontroll. De äldre får ej vara delaktig i de beslut som fattas för dem vilket innebär att chansen att skapa meningsfulla relationer, behålla sin värdighet och autonom blir svårare. Dessa personer valde bort sitt

självbestämmande för hjälp och säkerhet som de behövde.

Medel

(11)

Analys

Enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodbeskrivning genomfördes analysen av litteraturen med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Metoden fokuserar på ämne och sammanhang och betonar skillnader och likheter i analysmaterialet (Graneheim & Lundman, 2004). Graneheim och Lundman (2004) menar att texter baserade på intervjuer kan ses som en kommunikation mellan forskaren och deltagarna. I varje text finns meddelanden som forskaren ska tolka och beskriva. Meningsenheter och citat som svarar mot syftet plockades ut. Dessa meningsenheter översattes från engelska till svenska. Citaten presenteras på originalspråket.

Varje meningsenhet och artikel fick ett specifikt nummer vilket gjorde det lättare att gå tillbaka i artikeln och undersöka meningsenheterna en gång till. En kondensering av meningsenheterna utfördes vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att de förkortas men

huvudinnehållet bevaras. Kondenserade meningsenheter med likartat innehåll sorterades in i olika underkategorier. Dessa underkategorier sammanfördes i tre olika kategoriseringssteg vilket sedan ledde till fyra huvudkategorier som presenteras i tabell 3. Kategoriseringen genomfördes strukturerat och stegvis. Författarna hade syftet framför sig under hela kategoriseringen då det är viktigt att varje textenhet som svarar mot syftet passar i en kategori.

Forskningsetiska överväganden

Artiklarna i litteraturstudien granskades för att se så att etiska övervägande gjorts. Enligt Wallengren och Henricson (2012) är det väsentligt att endast använda artiklar som har tillstånd från etisk kommitté eller påvisar att det är noggrant etiskt övervägda.

Enligt Sandman och Kjellström (2018) handlar autonomiprincipen om att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, vilket innefattar att de kan fatta egna beslut och forma önskningar om hur de vill leva. Respekt för autonomi handlar om att ta hänsyn till personens uppfattningar och ge den information som krävs för att forskningsdeltagarna själva kan bestämma om de vill delta eller inte. På grund av sjukdom, psykiska funktionsvariationer eller andra omständigheter finns en risk att personen förlorar självbestämmandet (Sandman & Kjellström, 2018). I denna litteraturstudie har särskild hänsyn tagits till autonomiprincipen. Det var av stor vikt att etiska överväganden skulle ingå i artiklarna och artiklar som inte innehöll detta eller hade tveksamma etiska överväganden skulle exkluderas.

(12)

Resultat

Tabell 3 Översikt av huvudkategorier (n=4) Huvudkategorier

Att friheten begränsas Att acceptera det nya livet Att vara beroende

Att förlora sin identitet

Att friheten begränsas

De äldre önskade att boendet skulle vara en plats att känna frihet på, där de kunde bestämma själv och trivas men upplevde i motsats till detta att friheten begränsades. De hade drömmar om att kunna göra vad de ville men upplevde sig begränsade till verksamhetens regler och rutiner (Caspari et al., 2018). Dessa människor beskrev ofta önskan om att vara fri. Ha friheten att röra sig fritt och till exempel få känna solens strålar mot huden, men kodade och låsta dörrar gav känslan av att vara inlåst (Caspari et al., 2018; Walker och Paliadelis., 2016; Eunhee et al., 2017).

“I think to myself that I should be a free human being, but I am

not. They keep me behind locked doors and they do not take my wishes into account. That is discrimination and I never did anything to deserve this. I like to be out in the sun” (Caspari et al., 2018).

Personalen som jobbade på boendet var en anledning till att de äldre kände begränsad frihet. De upplevde att vårdpersonalen hade oetiska beteenden som grundade sig i att de var maktsökande, manipulerande och hade en negativ inställning till frågor och funderingar. För de äldre var förtroende och personlighetsdrag så som empati och sympati ett väsentligt krav för att kommunicera deras önskningar. Åsikter uppfattades ofta som klagomål och äldre personer upplevde att personalen inte lyssnar utan endast arbetade efter regler och de var rädda för konsekvenser om de klagade. Många äldre ville heller inte klaga i onödan, på grund av att de fick den vård som de behövde. Känslan av att bli diskriminerad då uttryckta önskemål inte respekterades var något många äldre påpekade, vilket ledde till en relation mellan de äldre och personalen som inte byggde på respekt och förtroende (Tuominen et al., 2016; Klemmet et al., 2020). Personalen hade en central roll när det kom till att tillgodose den äldres autonomi vilket vissa i personalen gjorde, särskilt när det handlade om aktiviteter. Många av de äldre kände sig

(13)

begränsade både känslomässigt och fysiskt när de var tvungna att be personalen om tillåtelse för att utföra olika aktiviteter (Bollig et al., 2019; Eunhee et al., 2017; Paddock et al., 2019).

“I always say what I think, I am outspoken. It is important to be honest, but I am a bit careful about complaining” (Caspari et al., 2018).

En annan anledning till de äldre kände sig diskriminerade och fick begränsad frihet var när deras anhöriga tog beslutet om flytt till särskilt boende. Trots protester och motstånd flyttade många av de äldre till ett särskilt boende på grund av familjens känslor och åsikter. Dessa äldre människor upplevde att de inte hade något val, de fick inte fortsätta bo kvar hemma utan var tvungen att flytta. När deras vilja inte respekterades valde de flesta äldre att ge upp och tvingas acceptera förlusten av frihet. De äldre beskriver att bo på ett särskilt boende medför att de tappar kontrollen över sitt liv vilket mynnar ut i känslan av att leva i ett fängelse (Tuominen et al., 2016; Walker & Paliadelis., 2016; Paque et al., 2018).

“You lose a big part of your freedom. Everybody who comes into a nursing home will discover that. For example, you cannot just take your bag and tell them that you will go shopping. You can not do that.” (Bollig et al., 2016)

Att acceptera det nya livet

Då vårdbehovet blev större fanns det inga andra möjligheter kvar för den äldre personen än att flytta och bo på ett särskilt boende (Reis et al., 2019). Hos äldre personer som flyttat till ett särskilt boende var förlusten av självbestämmandet och autonomi central och starkt relaterad till känslan av ensamhet och sorg. Samtliga deltagare kände att deras autonomi hade tagits ifrån dem på boendet och förlusten av självbestämmande ledde till att den äldre personen inte kände sig uppskattad, nedslagen, ilsken och rädd (Paque et al., 2018). Känslan av att flytta hem igen var stark emellanåt, men de äldre insåg att det var en omöjlighet och var tvungen att acceptera livet på boendet. Det var en process att acceptera sin egen situation och se döden som en normal del av livet och att detta var det sista boendet innan döden (Bollig et al., 2016 & Caspari et al., 2018;

Eunhee et al., 2017).

“Like it or not, this is the place you have to come, you have to stay here. Relatives can’t take care, they may help, bring something, some money, but taking care is difficult. A nephew doesn’t want it, he won’t stop to take care of an uncle.” (Reis et al., 2019)

Dagliga rutiner hjälpte en del äldre att leva ett enkelt, fridfullt och okomplicerat liv. Fina minnen

(14)

gav en känsla av att livet var värt att leva. Det handlar om att acceptera livet som det är och fortsätta att leva, uttryckte en äldre person (Komatsu et al., 2018). Det fanns äldre som kände sig positiva med att bo på särskilt boende och trivdes med sitt liv där. Flytten kändes besvärlig men efter att ha bott där ett tag blev det hemtrevligt. Somliga använde fantasin för att acceptera den hårda verkligheten och behålla sin autonomi, medan andra hittade nya sätt och hjälpmedel för att kunna utföra aktiviteter (Komatsu et al., 2018). Vissa äldre upplevde dessutom ett förbättrat liv på särskilt boende. Befrielsen att inte behöva ta ansvar över hem, hushåll och familj på samma sätt som tidigare. Vissa kände sig respekterade och bekväma i det nya livet (Eunhee et al., 2017;

Bolling et al., 2016).

“Housekeeping is always hard, isn’t it? But I’m not responsible for anything here and feel respected. All [of the] staff [members] here treat me verywell, so I feel very comfortable” (Eunhee et al., 2017)

Förbättringar i den fysiska hälsan rapporterades också hos de äldre som kunde ta sig till gymmet regelbundet och en person med diabetes fick bättre kontroll på sitt blodsocker på grund av rutiner. Äldre personer kunde ha förväntningar på återhämtning när det flyttade till särskilt boende men när de blev svagare kom besvikelsen och de tappade hoppet om sitt hälsotillstånd.

Följaktligen accepterade och anpassade sig den äldre personen till situationen och verkligheten (Eunhee et al., 2017).

“I don’t think I can live at home any more. I will stay here until the end. I think staying here is the most convenient thing” (Eunhee et al., 2017)

Enligt äldre personer är självbestämmande och autonomi kopplat till att leva ett bra liv men brist på resurser och minskad aktivitet ledde det till tristess och en känsla av att känna sig dominerad av andra människor (Paque et al., 2018; Caspari et al., 2017).

“No, not at all, I feel like a slave! I am a slave to the routines here.” (Caspari et al., 2017)

Att vara beroende

De äldre personerna på särskilt boende beskrev upplevelsen av att bli beroende av andra

människor för att klara utförandet av vardagliga uppgifter som otroligt utmanande, och en känsla av förlorat självbestämmande infann sig. Känslan av det förlorade självbestämmandet hos äldre personer grundar sig i behovet av att behöva be om hjälp och skyldigheten att vänta på hjälpen.

(15)

Dessa människor upplevde förlust av oberoende som krävande (Paque et al., 2018; Caspari et al., 2018; Reis et al., 2019).

“I used to do everything before I came here. Now everyone does everything for me.

They don’t let me do anything. Yesterday I had a fight here because the boy wanted me to do what he wanted. Son, you can’t do what you want, no, do what I want. I do what you want if I want it too. Now I think my independence has been

impacted.” (Reis et al., 2019)

Att behöva genomgå situationer man aldrig har föreställt sig innan var återkommande upplevelser hos äldre personer. Det handlade mycket om att behöva förlita sig på andra

människor, i detta fall personalen på det särskilda boendet. Äldre uttryckte att beroende ledde till att de slutade med aktiviteter och jämförde vad de brukade göra och vad de inte längre klarar av.

Behovet av att vara oberoende växte och detta skapade lidande (Reis et al., 2019). En äldre kvinna beskrev upplevelsen av att vara beroende av personalen när hon en dag bestämde sig för att ta sovmorgon. När hon vaknade och ville äta frukost fick hon höra av personalen att det var försent eftersom de hade annat att göra just då (Paddock et al., 2019). Att vara beroende av andra människor kunde leda till att beslut togs utan att tillfråga den äldre vilket sågs som ett hot mot självbestämmandet. För många äldre var det en chock att förlora oberoendet och det kunde ta tid att anpassa sig till det. För att motverka de negativa uppfattningarna om åldrandet och ökat beroende ändrade många äldre sina definitioner av självständighet och autonomi genom att betona mindre vardagliga uppgifter eller prestationer. Autonomi inom särskilt boende var begränsad till små vardagliga beslut, som att välja en måltid eller besluta vilken tid det var dags att lägga sig (Paddock et al., 2019).

“...the shock in so far as losing your independence and, it takes a heck of a time to get adjusted to it.” (Walker & Paliadelis., 2016).

Det fanns äldre personer som uttryckte att de inte kände sig som en människa när deras rörlighet var begränsad och att bli beroende av någon annan gav verkligen en känsla av att tappa sin mänsklighet (Walker & Paliadelis., 2016; Caspari et al., 2018; Eunhee et al., 2017).

I don’t feel like a human being because it’s hard for me to move [by myself]. I need others’ help to stand up and [sit] down or go to [the] hospital. Other residents assist me all the time. This is why I say I don’t feel like a human being. (Eunhee et al., 2017)

(16)

Att förlora sin identitet

Den äldre personens upplevelse av särskilt boende var att det förvärrade bilden av sig själv och deras identitet. Boendet påverkade den äldres känsla av tillhörighet, välbefinnande, autonomi och självbestämmande. Sättet att anpassa sig för att kunna acceptera sig själv begränsades även.

De flesta äldre uttryckte en stark önskan om att få tillbaka sitt gamla liv och ett behov av att känna sig uppskattad, men de insåg rätt fort att detta inte var ett realistiskt alternativ. De flesta äldre visste att detta var deras sista boende innan döden. De upplevde stora etiska utmaningar med att flytta till och bo på ett särskilt boende då det var förknippat med en förlust av identiteten.

De ville bevara sin värdighet (Bollig et al., 2016; Paddock et al., 2019; Paque et al., 2018).

”My dream is to get out from here and to be able to travel Again.” (Caspari et al., 2018).

Att de äldres rum på särskilt boende var väldigt små begränsade till mycket stor del deras identitet då det egna hemmet fungerat som ett riktmärke för den personliga identiteten. Vid inflyttning till boendet sades det att rummen skulle kunna möbleras med egna möbler men rummets storlek ledde till att många fick avstå från att ta med personliga möbler och ägodelar.

Denna förlust upprörde eftersom den förknippas med en förlust av självbestämmande och identitet (Paddock et al., 2019). Att kunna utföra olika typer av aktiviteter ökade den äldres välbefinnande men tyvärr ledde åldern många gånger till att de äldre fick sluta med det de tyckte var roligt. Det kunde även bero på verksamhetsrelaterade orsaker. En kvinna som hade jobbat som sömmerska kunde inte ta med sig symaskinen till boendet då den inte fick plats.

Symaskinen betydde mycket för henne och symboliserade hennes självständighet och identitet (Paddock et al., 2019).

“. . I’ll never operate the sewing machine again. It’s just the fact that [it’s in storage, not with her]. And it’s my past.” (Paddock et al., 2019).

De äldre och deras anhöriga klagade på brist på stimulering och tyckte boendet gav den äldre personen falska löften om individanpassade aktiviteter. Personalen och många äldre belyste svårigheterna att organisera aktiviteter på grund av kognitiva funktionsvariationer. De som kunde utföra aktiviteter var få och relativt pigga (Komatsu et al., 2018; Paddock et al., 2019).

“You know, they [the other residents] are placed in a chair and then they sit there.

With more personnel, we could come out more often ... and not just sit in a chair in the living room and be half asleep.” (Bollig et al., 2016)

(17)

De äldre beskrev att det fanns några få positiva exempel som när personalen, till exempel lät dem bestämma själv vilka kläder de skulle ha oavsett om det var svårare plagg att ta på. Dessa äldre personer upplevde att personal ibland kunde köpa något som var meningsfullt och främjade identiteten hos dem, som en stereo till någon som älskade musik eller ett smycke med färgerna på favoritfotbollslaget till en annan (Paddock et al., 2019). Kläder och personlig estetik nämndes som viktigt av de äldre och det var inte ovanligt att kläder kunde försvinna vilket upplevdes väldigt störande. Ibland fick de låna kläder av någon annan på boendet eller lita på att personalen köpte rätt kläder. I takt med att vårdbehovet ökade tenderade personalen att klä den äldre i lättare kläder med lös passform för att det skulle vara enklare att byta och rengöra. Detta uppfattades som “babykläder” och då spelade inte den personliga identiteten och estetiken någon roll (Paddock et al., 2019).

Äldre som tvingades flytta till särskilt boende upplevde att deras positiva känsla av identitet äventyrades på grund av att särskilda boenden var förknippat med kognitiva och fysiska funktionsvariationer. För att bibehålla den positiva känslan av identiteten försöka den äldre utföra små vardagliga uppgifter och umgås i sociala sammanhang, vilket hjälpte eftersom dessa aktiviteter var avgörande faktorer för att känna välbefinnande och hålla kvar sin värdighet (Bollig et al., 2016; Paddock et al., 2019). Äldre med demens representerade denna negativa stereotypa bild av att bo på ett särskilt boende och detta uppfattades som den värsta aspekten av åldrandet. Det fanns äldre som jämförde de dementas kognitiva funktion med den egna för att förbättra självbilden som i sin tur ökade välbefinnandet (Paddock et al., 2019). Att leva med andra på ett särskilt boende var utmanande och det visade sig att alla äldre kände en förlust av värdighet och integritet på grund av detta (Walker & Paliadelis, 2016).

Upplevelsen av förlorad värdighet uppstod när de äldre kände sig hjälplösa eller blev behandlade nedlåtande. Att inte få bestämma över enkla saker och bli placerad på en speciell plats fick dem att känna sig som ett objekt (Caspari et al., 2018).

“None of the staff ever visits me. They don’t dare to approach me. One of them, shaking my hand, holding only my two fingers ... that’s not a handshake! It makes me feel so bad! It’s like I have a contagious disease ... and that’s not true.” (Paque et al., 2018)

(18)

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur äldre personer upplever självbestämmande på särskilt boende. De analyserade texterna resulterade i fyra huvudkategorier som svarade på syftet. “Att friheten begränsas”, “Att tvingas acceptera det nya livet”, “Att vara beroende av andra” och “Att förlora sin identitet”.

Frihet var något den äldre önskade livet ut. Speciellt i sitt eget hem, både på särskilt boende och i det tidigare hemmet. Seah et al. (2020) beskriver att de äldres tidigare hem även utsatte dem för en begränsad frihet då behovet av konkret hjälp ökade. Det var familjemedlemmar, grannar eller vänner som fick agera och hjälpa till med dagliga hushållsuppgifter. Seah et al. (2020) menar att tillgängligheten för snabb vård oroade vilket inte var hållbart och påverkade flytten till ett särskilt boende. Enligt Washburn och Williams (2020) har de äldres sociala åldrande begränsats på ett särskilt boende vilket är starkt relaterat till en frihetskänsla. Även Roberts (2018) beskrev att särskilt boende ledde till begränsade vänskapsrelationer. Washburn och Williams (2020) beskriver att äldre personer på särskilt boende uppskattade åldrandets process eftersom det ökade deras frihet och självbestämmande. Att inte behöva tänka på någon annan än sig själv, så som barn, partner eller familj, och leva livet efter sina egna premisser var relaterat till en känsla av frihet.

I Wadenstens (2010) studie baserad på teorin om gerotranscendens framförde många äldre att det hade skett sociala förändringar på avdelningarna. Det kunde kopplas som en effekt av

interventionen och att sjuksköterskorna arbetat efter gerotranscendens teorin. Teorin handlar om att ge en individuell behandling till varje boende (Wadensten, 2010). Gerotranscendens teorin ger en förståelse om åldrandet och beskriver att mänsklig utveckling är en livslång process.

Teorin ska underlätta livet för den äldre men även arbetet för vårdpersonal. Sjuksköterskor behöver uppmuntra och stödja äldre människor i deras utveckling mot gerotranscendens samt inkludera och förstå den äldres förändrade livsperspektiv. Detta gör det enklare för

sjuksköterskor att förstå den äldre personen och hjälpa vårdpersonal i deras attityder och beteenden gentemot äldre människor, vilket gör vården bättre (Wadensten, 2010).

Roberts (2018) menar på att utvecklingen av nära relationer anses vara en grundläggande faktor för personcentrerad vård. Att dessa människor ska känna att de har bra relationer ligger mycket på sjuksköterskorna. De boende vill känna sig fria, de vill kunna ha friheten att prata eller umgås med vem de vill och få hjälp med att hitta kamrater med liknande intressen som de enkelt kan kommunicera med.

(19)

Resultatet visar att de äldre på ett särskilt boende tvingas att acceptera flytt, den nya vardagen och framför allt deras nya hem. I en studie av Seah et al. (2020) var acceptansen en viktig del av livet. När man åldras sker fysiska förändringar så som sämre minne, smärta i kroppen och ett försämrat allmäntillstånd. De äldre var tvungna att förena sig med sig själva för att kunna anpassa sig till dessa förändringar. Att tvingas anpassa sig till det nya livet bidrog till att

stressfaktorer uppstod vilket Seah et al. (2020) menar på är en sak de äldre också måste anpassa sig till. De är tvungna att komma överens med dessa psykosociala stressfaktorer. Upplevelsen av hälsa betraktas som en stor resurs som kan motverka stress och hjälpa den äldre personen att anpassa sig till sitt nya liv. Attityder hos den äldre personen kan påverka hur åldrande och hälsa betraktas, så som om personen upplever sig ungdomlig, nöjd och positiv. Wiesmann et al. (2009) betonar att hälsa när en person åldras är förknippat med fysiska resurser. Att definiera sig som yngre kan hjälpa att förbättra den fysiska hälsan.

Enligt Fortuin et al. (2018) uppmuntras acceptans genom att omfamna svårigheter och

utmaningar i senare liv. Äldre personer upplevde att deras ålder ledde till att de var tvungen att acceptera och anpassa sig själva till förlust av förmågor. Detta uttrycktes dock som något positivt och skiljer sig från resultatet i Seah et al. (2020) och Wiesmann et al. (2009) studie. I Fortuin et al. (2018) studie beskrev de äldre att de inte stör sig på förluster av förmågor utan att det är en del av livet när man åldras. Ibland klarar den äldre personen inte av vissa saker och upplevde att det inte var så viktigt.

Gerotranscendens är en teori som syftar på att åldrandet är en process och som ger ett annat perspektiv på livet. Wadensten (2010) menar att sjuksköterskor har en viktig roll när det kommer till att hjälpa de äldre att acceptera sig själv när åldrandet fortsätter in i ålderdomen och se detta som en hälsosam process. Denna teori kan användas av sjuksköterskor för att främja hälsan och positivt åldrande hos den äldre personen samtidigt som man behandlar de äldre på ett mer individualiserat sätt. Att behandla den äldre personen som en unik person är något Wadensten (2010) påpekar är viktigt och det ställer stora krav på sjuksköterskorna. Sjuksköterskan måste kunna anpassa sig till varje äldre person på det särskilda boendet och tolka de olika personernas individuella behov.

I denna litteraturstudie visade resultatet att de äldre ofta kände sig beroende av andra människor och upplevelsen av oberoende ledde till förlorat självbestämmande. Enligt Fortuin et al. (2018) beskrev de äldre att självständighet bekräftas genom att vara en oberoende individ. De äldre önskade att kunna fortsätta göra saker självständigt med eller utan hjälpmedel och förbli

(20)

oberoende så långt som möjligt, även om de bodde hemma eller på ett särskilt boende. Vissa äldre avstod behandlingar som skulle göra dem mer beroende och valde att leva med andra funktionsvariationer för att inte förlora oberoendet.

Šaňáková och Čáp (2019) menar på att majoriteten av äldre personer på särskilt boende blir beroende av hjälp vilket ofta leder till att sjuksköterskor får ett paternalistiskt synsätt som i sin tur påverkar den äldres självbestämmande. Sjuksköterskor stöter ofta på dilemmat om vad som är bäst och säkrast för den äldre och enligt Šaňáková och Čáp (2019) fattar ibland de äldre självständiga beslut som får negativa hälsokonsekvenser. Hur äldre personer behandlas av sjuksköterskor ger en känsla för det egna självbestämmande och värde. Fortuin et al. (2018) påpekar att den äldre ibland fick lägga sin stolthet åt sidan och tvinga sig att be om hjälp vilket Oosterveld-Vlug et al. (2013) på samma sätt visar i sin studie, då beroende beskrivs som starkt förknippat med förlust av självbestämmande och värdighet. Både läkare och sjuksköterskor hoppades på att de själva aldrig skulle hamna på ett särskilt boende i framtiden på grund av känslan de äldre hade (Oosterveld-Vlug et al., 2013).

Scales et al. (2017) beskriver att personcentrerad vård används på särskilda boenden för att besegra beroende och förbättra autonomin. I resultatet framkom det att beroendet handlade mycket om att förlita sig på personalen. Scales et al. (2017) menar att all personal på ett särskilt boende är viktiga när det kommer till att arbeta personcentrerat. Att ha en “öppen dörr policy” på boendet där den äldre kan känna att personalen lyssnar och finns där fick den äldre och anhöriga att känna sig välkomna och trygga. Det var av stor vikt att engagemanget var brett i en

personcentrerad vårdplanering eftersom det i slutändan gynnade den äldre personen. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2012) är det sjuksköterskans roll att ansvara och systematiskt leda, fördela, prioritera och samordna vårdarbetet i teamet samt utveckla omvårdnadsarbetet.

Resultatet visar att den äldre personen riskerade att få en negativ bild av sig själv och sin identitet på särskilt boende. Det kunde också påverka den äldres känsla av tillhörighet, välbefinnande och självbestämmande. De äldre önskade att få bevara sin värdighet livet ut.

Lepore et al. (2018) beskriver att arbeta personcentrerat och se individers styrkor och förmågor snarare än deras svagheter och funktionsvariationer är en grundläggande faktor för den äldres autonomi och identitet. Personcentrerad vårdplanering handlar om samverkan mellan

vårdpersonal, anhöriga och den äldre. Den äldre personen ska ges möjlighet att fatta beslut om sin egen vård, bli behandlad som en unik individ och ses som en värdefull partner i

vårdplaneringen (Lepore et al., 2018). I resultatet framkommer det att förlorad identitet uppstod

(21)

när de äldre kände att de blev behandlade nedlåtande och inte fick bestämma över sitt liv. Enligt Lepore et al. (2018) är det av stor vikt att sjuksköterskor känner den unika äldre personen för att kunna arbeta personcentrerat. Att känna till den äldres behov, resurser, värderingar och

prioriteringar men också deras personliga livsberättelse, sociala nätverk och vad som får den äldre att känna välbefinnande är viktiga delar för att främja deras identitet. Alla äldre vill inte engagera sig i sin vårdplanering vilket också ska respekteras (Lepore et al., 2018).

Förtroendefulla förhållanden mellan de äldre och personal skapar en känsla av anknytning och leder till att identiteten främjas för de äldre. Det gäller för sjuksköterskorna att ta tid och visa intresse för den äldre personen samt vara uppmärksam i samtalet. Personcentrerad

kommunikation kan missas när sjuksköterskor inte visar intresse för den äldre och ignorerar samtalen. Att känna personen och bekräfta dennes identitet leder till en skräddarsydd personlig hälsoplan, eftersom denna hälsoplan inte är någon ”one-size-fits-all”. Ur den äldres synvinkel betyder personcentrerad vård att de tas på allvar som en värdig person och stöds i att upprätthålla ett självständigt liv vilket även ökade känslan av välbefinnande (Ebrahimi et al., 2020). När människor blir äldre är det viktigt att bevara sin identitet genom att fortsätta vara engagerad i aktiviteter vilket också skapar mening med livet. Detta är viktigt även under svårare

omständigheter i livet, som ålderdomen. Strävan efter ambitioner och drömmar främjar den äldres identitet (Hupkens et al., 2018).

Metoddiskussion

Denna litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. En kvalitativ innehållsanalys är en central metod att använda sig av i

omvårdnadsforskning och kan även ses utifrån ett oberoende förfarande (Graneheim och

Lundman, 2004). Denna metod användes för att noggrant undersöka kvalitativa data som inriktar sig på beskrivningar. Eftersom arbetet enbart baseras på kvalitativa data valdes den här metoden för att få ett resultat med en god trovärdighet. Enligt Polit och Beck (2012, s.584-585) uppnås studiens trovärdighet genom tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.

Studiens tillvägagångssätt ska vara noggrant beskrivet och genomfört vilket Polit och Beck (2012, s.584-585) menar att tillförlitligheten syftar på. För att uppnå tillförlitlighet har vi skrivit resultatet strukturerat och det följs i en sammanhängande text som grundar sig på äldre personers upplevelser. Citaten som finns med i resultatet anser vi styrker detta då den som läser får en mer realistisk syn på arbetet. Det som kan ha påverkat slutresultatet kan basera sig på vår erfarenhet av att utföra dessa typer av studier, tidsramen samt språket. Då artiklarna är skrivna på engelska kan vissa upplevelser misstolkas när förståelsen brister. Detta har försökts undgå genom att

(22)

lexikon använts.

Pålitligheten i studie visas genom att det presenteras en systematisk litteratursökning i två

databaser, Pubmed och Cinahl, i tabell 1. Polit och Beck (2012, s.584-585) redogör att genom att beskriva hur litteraturstudien genomförts på ett noggrant och grundligt sätt uppnås pålitligheten samt att även reproducerbarheten stärks. Både datainsamlingen och dataanalysen har framställts i både tabellform och textform vilket gör det lättare för läsaren att följa med och förstå vad som gjorts.

Det är även viktigt att forskaren är objektiv och beskriver deltagarnas upplevelser istället för att låta egna tolkningar eller fördomar ta över, vilket handlar om bekräftelsebarhet enligt Polit och Beck (2012, s. 584-585). Författarna har under hela arbetets gång bearbetat texterna textnära och gått tillbaka till originalartikeln när oklarheter uppstått, vilket styrker litteraturstudiens

bekräftelsebarhet. Det som även styrker bekräftelsebarheten är att analysen genomfördes var för sig för att sedan jämföras.

Det fjärde, och sista, som visar på studiens trovärdighet är överförbarhet. Det handlar om hur detta resultats fynd kan överföras till andra sammanhang och kontext, enligt Polit och Beck (2012, s. 584-585). Artiklarna i analysen är från olika delar av världen samt inkluderar alla kön och personer över 60 år vilket gör att denna studie kan överföras till andra kontext. Artiklarna är även aktuella och har ett stort medverkande.

När analysen genomfördes bildades fem slutkategorier. Dessa kändes självklara och det lades ner mycket tid på att skriva brödtext under varje kategori. När brödtexterna var klara och lästes igenom uppstod frågetecken från både författarna och handledare. Den sista kategorin som bildats hette ”Att aktiviteter påverkar” och upplevdes inte renodlad eller som svar på syftet i denna litteraturstudie. Därför styckades denna kategori och stycken ur brödtexten lyftes upp till de andra huvudkategorierna, där de bättre passade in.

När osäkerheter, frågor eller funderingar uppstått under litteraturstudiens gång har vi haft

möjlighet att reflektera dessa med vår handledare. Författarna har även deltagit i flera seminarier med övriga handledare och studenter, vilket gett oss bra stöd och vägledning.

Slutsats

I resultatet framkom det att äldre personer på ett särskilt boende upplevde sig inlåst och begränsad av verksamhetens regler. De ville vara fria men kände sig istället kränkta och

diskriminerade av både personal och anhöriga. När deras vilja inte respekterades tappade många

(23)

äldre hoppet och accepterade förlusten av frihet. Resultatet visade att en stor del av de äldre kände förlust av självbestämmande och autonomi relaterat till att de var tvungna att acceptera en flytt till ett särskilt boende när vårdbehovet ökade. Känslan av att förlora självbestämmandet hos äldre personer grundade sig i behovet av att vara beroende av andra för att klara av livets

utmaningar, vilket resultatet i denna litteraturstudie visade. De äldre upplevde att de tappat sin mänsklighet när de blev tvungna att förlita sig på andra. Resultatet påvisar att den äldre personen känner förlorat självbestämmande vilket har ett samband med identiteten. Miljön på det särskilda boende begränsade dessa människor från att vara sig själv och detta fick dem att känna sig som objekt. Även om denna litteraturstudie till största delen påvisat negativa aspekter för dem äldre så fann vi även positiva upplevelser som att hälsan förbättrades vilket vi anser är viktigt att lyfta upp och förstärka i arbetet med de äldre på särskilt boende.

Att som sjuksköterska ha kunskap är viktigt för att kunna stödja de äldre på ett särskilt boende samt främja deras hälsa och autonomi. Vi anser utifrån denna litteraturstudie att det är av stor vikt att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal engagerar sig för de boende och lyssnar på vad dem har att säga, utan att negligera eller diskriminera deras funderingar, åsikter och önskningar.

Det framgår i resultatet att de äldre kände sig förtryckta av personalen och att sjuksköterskorna kunde ha en oetisk attityd som gav upphov för dessa människor att känna att deras autonomi och självbestämmande gick förlorat. Det är sjuksköterskans ansvar att stärka den äldre människans autonomi och självbestämmande genom att stödja och stärka så att det leder till att personen får ett meningsfullt liv, på deras sista anhalt. Det finns mycket forskat kring detta ämne och det här resultatet är överförbart i liknande sammanhang. Vi ser dock ett behov av mer interventioner och forskning för att bevara självkänslan hos den äldre personen på särskilt boende. Att arbeta utifrån gerotranscendens teorin eller personcentrerat och se varje person som en unik individ med olika behov skulle kunna medföra positiva aspekter och hjälpa sjuksköterskan och annan personal att främja den äldres hälsa och identitet utifrån deras självbestämmande.

Författarnas bidrag

Under litteraturstudiens gång har vi arbetat tillsammans förutom när artiklarna lästes och

kvalitetsgranskades. Detta gjordes var för sig och sedan jämfördes resultaten. Vi har uppmuntrat och stöttat varandra under arbetets gång samt kompletterat varandras styrkor och svagheter.

(24)

Referenser

*Ingår i analysen

Black, K., & Dobbs, D. (2014). Community-dwelling older adults’ perceptions of dignity: core meanings, challenges, supports and opportunities. Ageing & Society, 8, 1292.

DOI:10.1017/S0144686X13000020

*Bollig, G., Gjengedal, E., & Rosland, J. H. (2016). Nothing to complain about? Residents' and relatives' views on a "good life" and ethical challenges in nursing homes. Nursing ethics, 23(2), 142–153. DOI: https://doi.org/10.1177/0969733014557719

*Caspari, S., Råholm, M. B., Saeteren, B., Rehnsfeldt, A., Lillestø, B., Lohne, V., Slettebø, Å., Heggestad, A., Høy, B., Lindwall, L., & Nåden, D. (2018). Tension between freedom and dependence-A challenge for residents who live in nursing homes. Journal of clinical nursing, 27(21-22), 4119–4127. DOI: https://doi.org/10.1111/jocn.14561

*Cho, E., Kim, H., Kim, J., Lee, K., Meghani, S. H., & Chang, S. J. (2017). Older Adult

Residents’ Perceptions of Daily Lives in Nursing Homes. Journal of Nursing Scholarship, 49(5), 495–503. DOI: https://doi.org/10.1111/jnu.12314

De Donder, L., Smetcoren, A.-S., Schols, J. M. G. A., van der Vorst, A., & Dierckx, E. (2019).

Critical reflections on the blind sides of frailty in later life. Journal of Aging Studies, 49, 66–73.

https://doi.org/10.1016/j.jaging.2019.100787

Ebrahimi, Z., Patel, H., Wijk, H., Ekman, I., &Olaya-Contreras, P. (2020). A systematic review on implementation of person-centered care interventions for older people in out-of-hospital settings. Geriatric Nursing 42, 213-224. DOI: 10.1016/j.gerinurse.2020.08.004

Fortuin, N. P. M., Schilderman, J. B. A. M., & Venbrux, E. (2018). The search for meaning in later life: On the connection between religious narratives and narratives of aging, Journal of Religion, Spirituality & Aging, 32(1), 3-24, DOI:10.1080/15528030.2018.1553225

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nursing Education Today, 24(2), 105 – 112. DOI: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hedman, M., Häggström, E., Mamhidir, A. G., & Pöder, U. (2019). Caring in nursing homes to promote autonomy and participation. Nursing ethics, 26(1), 280–292. DOI:

(25)

https://doi.org/10.1177/0969733017703698

Hupkens, S., Machielse, A., Goumans, M., & Derkx, P. (2018). Meaning in life of older persons:

An integrative literature review. Nursing Ethics, 25(8) 973–991. DOI:

10.1177/0969733016680122

Inspektionen för vård och omsorg (2019-12-12) Särskild boendeform för äldre.

https://www.ivo.se/tillstand/sol-och-lss-tillstand/sarskild-boendeform-for-aldre/

International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Hämtad 30 januari 2021från:

https://www.icn.ch/sites/default/files/inlinefiles/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

*Klemmt, M., Henking, T., Heizmann, E., Best, L., Oorschot, B., & Neuderth, S. (2020). Wishes and needs of nursing home residents and their relatives regarding end‐of‐life decision‐making and care planning—A qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(13/14), 2663–2674. DOI: https://doi.org/10.1111/jocn.15291

*Komatsu, H., Yagasaki, K., Kida, H., Eguchi, Y., & Niimura, H. (2018). Preparing for a paradigm shift in aging populations: listen to the oldest old. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 13(1),1. DOI: https://doi.org/10.1080/17482631.2018.151176 Kuru Alici, N., & Kalanlar, B. (2021). Attitudes toward aging and loneliness among older adults: A mixed methods study. Perspectives in Psychiatric Care.

https://doi.org./10.1111/ppc.12757

Larsson IE, Sahlsten MJ, Sjöström B, Lindencrona CS, & Plos KA. (2007). Patient participation in nursing care from a patient perspective: A Grounded Theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(3), 313–320. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2007.00471.x

Lepore, M., Scales, K., Anderson, R. A., Porter, K., Thach, T., McConnell, & Corazzini, K. N.

(2017). Person‐directed care planning in nursing homes: A scoping review. International Journal of Older People Nursing, 13, 1-12. DOI: 10.1111/opn.12212

Oosterveld-Vlug, M.G., Pasman, H.R.W., van Gennip, I.E. (2013). Nursing home staff’s views on residents’ dignity: a qualitative interview study. BMC Health Serv Res 13, 353. DOI:

https://doi.org/10.1186/1472-6963-13-353

(26)

*Paddock, K., Brown Wilson, C., Walshe, C., & Todd, C. (2019). Care Home Life and Identity:

A Qualitative Case Study. The Gerontologist, 59(4), 655–664. DOI:

https://doi.org/10.1093/geront/gny090

Patientlag (SFS 2014:821). Socialdepartementet. Patientlag (2014:821). Svensk författningssamling 2014:2014:821 t.o.m. SFS 2019:964 - Riksdagen

*Paque, K., Bastiaens, H., Van Bogaert, P., & Dilles, T. (2018). Living in a nursing home: a phenomenological study exploring residents' loneliness and other feelings. Scandinavian journal of caring sciences, 32(4), 1477–1484. DOI: https://doi.org/10.1111/scs.12599

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research. Generating and assessing evidence for nursing practice. (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

*Reis, C., Menezes, T., Freitas, A., Pedreira, L. C., Freitas, R. A., & Pires, I. B. (2019). Being an institutionalized elderly person: meaning of experiences based on Heidegger's phenomenology.

Revista brasileira de enfermagem, 72(6), 1632–1638. DOI: https://doi.org/10.1590/0034-7167- 2018-0763

Roberts, T. J. (2018). Nursing home resident relationship types: What supports

close relationships with peers & staff?. Journal of Clinical Nursing, 27, 4361–4372. DOI:

10.1111/jocn.14554

Šaňáková, Š., & Čáp, J. (2019). Dignity from the nurses’ and older patients’ perspective: A qualitative literature review. Nursing Ethics, 26(5), 1292–1309. DOI:

10.1177/0969733017747960

Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (Andra upplagan).

Lund: Studentlitteratur.

Scales, K., Lepore, M., Anderson, R. A., McConnell, E. S., Song, Y., Kang, B., Porter, K., Thach, T., & Corazzini, K. N. (2017). Person-Directed Care Planning in Nursing Homes:

Resident, Family, and Staff Perspectives. Journal of Applied Gerontology, 38(2), 183–206. DOI:

10.1177/0733464817732519

Schenell, R., Ozanne, A., Strang, S., & Henoch, I. (2019). Balancing between maintaining and overriding the self: Staff experiences of residents´self-determination in the palliative phase.

(27)

International Journal of Older People Nursing, 14(4), DOI: https://doi.org/10.1111/opn.12255

Schenk Liane, Meyer Roger, Behr Anja, Kuhlmey Adelheid, & Holzhausen Martin. (2013).

Quality of life in nursing homes: results of a qualitative resident survey. Quality of Life Research, 22(10), 2929–2938. DOI 10.1007/s11136-013-0400-2

Seah, B., Espnes, G-A., Neo Kim Ang, E., Yang Lim, J., Kowitlawakul, Y., & Wang, W.

(2020): Achieving healthy ageing through the perspective of sense of coherence among senior- only households: a qualitative study. Aging & Mental Health, 1364-6915. DOI:

https://doi.org/10.1080/13607863.2020.1725805

Socialstyrelsen (SOSFS:2012) Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Hämtad 28 januari 2021 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2012-2-20.pdf

Socialstyrelsen (2013). Ställa krav på kvalitet och följa upp – en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre (Artikelnummer 2013-1-6). Hämtad 29 januari 2021 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-1-6.pdf

Socialstyrelsen (2016). Din rätt till vård och Omsorg – en vägvisare för äldre. Hämtad 4 mars 2021 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-5-5.pdf

Socialstyrelsen (2019). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2019 (Artikelnummer 2019-3- 18). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf

Socialstyrelsen (2020-11-13). Patientens delaktighet. Hämtad 1 februari 2021 från:

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/patientens-delaktighet/

Socialstyrelsen (2020). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2020 (Artikelnummer 2020-3- 6603). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf

(28)

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Socialdepartementet. Socialtjästlagen (2001:453).

Socialtjänstlag (2001:453) Svensk författningssamling 2001:2001:453 t.o.m. SFS 2020:1260 - Riksdagen

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Hämtad 26 januari 2021 från:

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Statistiska centralbyrån (2 September 2020). Medellivslängden i Sverige.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i- sverige/

Svensk sjuksköterskeförening (2012) Kompetensbeskrivning - legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Hämtad 16 mars 2021 från:

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c00306231f29/1584103010398/Kompetensbe skrivning%20sjuksk%C3%B6terskor%20inom%20v%C3%A5rd%20av%20%C3%A4ldre.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2012) Personcentrerad vård. Hämtad 29 januari 2021 från:

https://www.swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615393/1605100833382/Personcen trerad%20v%C3%A5rd.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2016) Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 29 januari 2021 från:

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A4rd egrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf

*Tuominen, L., Leino-Kilpi, H., & Suhonen, R. (2016). Older people’s experiences of their free will in nursing homes. Nursing Ethics, 23(1), 22–35. DOI:

https://doi.org/10.1177/0969733014557119

Wadensten, B. (2010). Changes in nursing home residents during an innovation based on the theory of gerotranscendence. International Journal of Older People Nursing, 5, 108–115. DOI:

10.1111/j.1748-3743.2010.00215.x

Wadensten, B., & Carlsson, M. (2007). The theory of gerotranscendence in practice: guidelines

(29)

for nursing – Part II. International Journal of Older People Nursing, 2(4), 295–301.

https://doi.org/10.1111/j.1748-3743.2007.00086.x

*Walker, H., & Paliadelis, P. (2016). Older peoples' experiences of living in a residential aged care facility in Australia. Australasian journal on ageing, 35(3), E6–E10. DOI:

https://doi.org/10.1111/ajag.12325

Wallengren, C., Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Warmenhoven, F., Lucassen, P., Vermandere, M., Aertgeerts, B., van Weel, C., Vissers, K., &

Prins, J. (2016). Life is still worth living´: a pilot exploration of self-reported resources of palliative care patients. BMC Family Practice, 17, 1-6. DOI: https://doi.org/10.1186/s12875- 016-0450-y

Wiesmann, U., Nieho¨rster, G., & Hannich, H-J. (2009). Subjective health in old age from a salutogenic perspective. British Journal of Health Psychology,14, 767–787. DOI:

10.1348/135910709X413124

Wilkinson, M., Whitehead, L., & Crowe, M. (2016). Nurses perspectives on long-term condition self-management: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(1–2), 240–246. https://doi.org/10.1111/jocn.13072

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

World health organization (2015). World report on Ageing and Health. Hämtad 30 januari 2021 från:https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/186463/9789240694811_eng.pdf;jsessionid

=431CE6119B14567D86D6681E97862E77?sequence=1

References

Related documents

Detta förhållningssätt skulle kunna grunda sig i att Lindqvist inte delar samma relation till historiker som de andra två populärhistoriska författarna gör, i och med att han

ansvarige för verksamheten bör vara involverad i en sådan här studie. Jag kan dock ställa mig frågan om denna urvalsprocess kan ha påverkat studiens utfall. Hade urvalet

Känslan av att det fanns engagerad personal och tillsyn dygnet runt gav stöd för anhöriga när de själva inte fanns på plats för den äldre, personalen blir på så sätt den

Till skillnad från iPhone kunde respondenterna i Xbox 360 inte hitta en önskad balans för att styra flygplanet, däremot kunde de alltid se flygplanet på skärmen framför dem.

Därför är det av vikt att ta reda på faktorer som ökar risk för vanvård i mötet mellan vårdare och den äldre då medvetenhet skulle kunna förändra beteende som

Deras resultat visade att det finns flera saker i boken som inte adapterades till filmen, som exempelvis i Harry Potters fall då boken ger mycket förkunskaper om hans begåvning

Visserli- gen kan en del individer känna fysisk smärta om de utsätts för alltför många intryck och andra kan ha svårigheter med att sortera intrycken eftersom alla är

I andra fall beskrev personalen att det kändes som att begå ett övergrepp mot den boende när de tvingades göra något mot dennes vilja, till exempel sätta en kateter eller inte