Examensarbete
Tjejer i vänskaps- och
kärleksrelationer
En diskursanalys av tjejtidningen Julia
Författare: Nina Ström Handledare: Angelika Thelin Examinator: Kristina Gustafsson Termin: VT 2014
Kurskod: 2SA47E
1
Abstract
Author: Nina Ström
Title: Girls in friendships and love relation –a discourse analysis of the girl magazine Julia.
[Translated title]
Supervisor: Angelika Thelin Assessor: Kristina Gustafsson
The aim of this study was to give an insight of the construction of girls in their relationships with friends and lovers in the Swedish magazine Julia. The magazine turns to girls of age nine to fourteen. The research questions were 1) What is the construction of the girls in their relationships with friends and lovers about in Julia? 2) How are girls constructed in their relationships with friends and lovers? Three issues of the magazine from the winter of 2014 were selected as material for the study. Critical discourse analysis (Fairclough, 1992, 2010) was the point of departure in the analysis. The main findings of the study were that the magazine focused on that girls should have a love relation that is heterosexual monogamous and that the magazine encourages the girls to make friends. The magazine also described how girls should be in their relationships with friends and lovers and what activities they could practise with their friends and lovers. The magazine’s construction of how girls should be could be discussed as if that leaves the readers, i. e. mainly girls, with a feeling that they do not have the opportunity to make several choices about their relationships.
Keywords: girls, relationships, magazines
Nyckelord: tjejer, relationer, tidningar
2
Innehållsförteckning
Inledning _____________________________________________________ 4 Syfte och frågeställningar ________________________________________ 5 Tidigare forskning ______________________________________________ 5
Medias påverkan på konsumenter _____________________________________________ 5 Framställningen av kön i media ______________________________________________ 6 Tjejer och kärlek __________________________________________________________ 7 Tjejer och vänskap ________________________________________________________ 8 Reflektioner kring tidigare forskning __________________________________________ 8 Teori och metodologi ___________________________________________ 9
Socialkonstruktivism _______________________________________________________ 9 Diskursanalys ___________________________________________________________ 10 Valmöjligheter och diskurs _______________________________________________ 12 Kritisk diskursanalys i förhållande till den här studien __________________________ 12 Den heteronormativa begärsmarknaden _______________________________________ 13 Metod och material ____________________________________________ 14
Urval och avgränsningar ___________________________________________________ 14 Tidningen Julia __________________________________________________________ 15 Analysmetod ____________________________________________________________ 16 Metoddiskussion _________________________________________________________ 17 Etiska överväganden ______________________________________________________ 17 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet _____________________________________ 18 Analys och resultat ____________________________________________ 18
Kärlek _________________________________________________________________ 19 Kärlek och partners _____________________________________________________ 19 Varande i kärleksrelationer _______________________________________________ 21 Aktiviteter för kärleken __________________________________________________ 24 Diskurs om barn eller om tjejer i kärleksrelationer _____________________________ 25 Vänskap ________________________________________________________________ 25 Vänskapsrelation och vän ________________________________________________ 26 Tjejers varande i förhållande till vänskapsrelationer ___________________________ 26 Aktiviteter i vänskapsrelationer ___________________________________________ 29 Diskurs om barn eller om tjejer i vänskapsrelationer ___________________________ 30 Valmöjligheter och den heteronormativa begärsmarknaden ________________________ 30 Valmöjligheter inom kärleken _____________________________________________ 31 Valmöjligheter inom vänskap _____________________________________________ 32 Barn eller tjejer ________________________________________________________ 33 Sammanfattande och avslutande diskussion _________________________ 34
Tjejer i vänskaps- och kärleksrelationer _______________________________________ 34
3 Jämförelse mellan framställningen av tjejer i kärleks- och vänskapsrelationerna _______ 35 Förståelse av framställningen av tjejer i Julia utifrån den diskursiva praktiken _________ 35 Krav ___________________________________________________________________ 36 Studiens bidrag till tidigare forskning _________________________________________ 37 Studien och socialt arbete __________________________________________________ 37 Vidare forskning _________________________________________________________ 37 Referenser ___________________________________________________ 39
Källor _______________________________________________________ 42
4
Inledning
Forskning har visat att olika medier riktade till barn och unga framställer kön på ett sätt som kan beskrivas som stereotypt (Carpenter, 1998; Hamilton, Anderson, Broaddus, & Young, 2006; Miller, & Summers, 2007). Annan forskning har kommit fram till att läsare av kvinnomagasin kan bli påverkade av tidningarnas innehåll (Kim, & Ward, 2012). Boréus framhåller att texter påverkar människor i deras relationer till andra människor och i deras uppfattning om hur samhället är och borde vara (Boréus, 2011:131-2).
Utifrån ovanstående resonemang är det rimligt att anta att tjejer kan påverkas av media i sin syn på hur tjejer bör vara. I en rapport från barnrättsorganisationen Barnens rätt i samhället, BRIS, som arbetar för att stödja barn via exempelvis telefonsamtal (BRIS), redogörs för att kärlek, kamrater och ensamhet är de vanligaste ämnena som barn tar upp vid sin kontakt med BRIS (BRIS Rapporten 2013, 2013: B4). I tjejtidningen Julia för tjejer i åldern nio till fjorton år, skrivs det om kärlek och kamrater (1,Egmont Kids Media, 2014).
Tänkbart är att Julias läsare kan påverkas i sin föreställning av dessa relationer med grund ibland annat tidningens innehåll. Tidningen riktar sig till tjejer men den handlar dock både om killar och tjejer vilket innebär att de diskurser som aktualiseras inte bara berör tjejer utan kan även tolkas som en barndiskurs. I studien intresserar jag mig dock främst för hur Julia framställer tjejer i kärleks- och vänskapsrelationer.
Studien skrivs inom ämnet för socialt arbete, och i socialt arbete har forskare ägnat sig åt att fördjupa sig i sociala problem som verklighetskonstruktion och diskurser som en del av människors livsvillkor. Till exempel har Harmeby (2004) skrivit en historisk avhandling i socialt arbete om konstruktionen av sociala problem och kön. Hicks (2000) har gjort en studie i socialt arbete om hur lesbiska kvinnor konstruerades av socialarbetare vid deras ansökan om att bli familjehem och om adoption. Vad det gäller diskursforskning om barn och unga har Bergman (2011) skrivit en historisk avhandling inom socialt arbete om fosterhemsvård och fosterhemskontroll med fokus på bland annat synsätt och normer. Även Öhlund (1997) har i socialt arbete gjort en diskursanalys av ungdomsprojekt. Min studie utgör ett bidrag till traditionen inom socialt arbete att fördjupa sig i diskurser som del av barn och ungas livsvillkor.
5
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att skapa en bild av framställningen av tjejer i vänskaps- och kärleksrelationer i tre numer av Julia från vintern 2014. Forskningsfrågorna är följande:
1) Vad handlar framställningen av tjejer i deras kärleks- och vänskapsrelationer om?
2) På vilket sätt framställs tjejer i vänskaps- och kärleksrelationer?
Tidigare forskning
Nedan redovisas tidigare forskning med fokus på kärlek och vänskap utifrån studiens syfte.
Avsnittet om medias påverkan på konsumenter stödjer studiens grunduppfattning om att människor påverkas av media. Det andra avsnitt om framställningen av kön i media tar upp könsnormer som i analysavsnittet diskuteras utifrån studiens empiri. Avsnitten Tjejer och kärlek bidrar till att stödja bilden av hur tjejer och tjejers kärleksrelationer framställs i tidningar. Det sista avsnittet Tjejer och vänskap bidrar till att skapa en förståelse för tjejer i vänskapsrelationer.
Medias påverkan på konsumenter
Kim och Ward (2012) undersöker inom psykologi effekterna på unga kvinnors attityder till sex efter att ha läst kvinnomagasin. De låter en undersökningsgrupp på 99 kvinnor läsa ett kvinnomagasin som de menar innehåller föreställningar om sexuella relationer och könsroller.
En kontrollgrupp på 61 kvinnor läser sedan läsa en tidning som Kim och Ward (2012) menar är fri från den typen av föreställningar. Kvinnorna från de båda grupperna svarar därefter på en enkät om deras attityder till sex och sexuella relationer. Kim och Ward (2012) menar att deras studie visar på ett direkt samband mellan unga kvinnor som läser kvinnomagasin och kvinnornas stöd för sexuella roller som ofta porträtteras i denna typ av tidningar. Kim och Ward (2012:335) framhåller även att deras studie visar att kvinnomagasin kan ha mätbara effekter på läsarnas förhållningssätt och attityder till sex. De understryker dock att det kan finns individuella och kulturella skillnader i om och hur kvinnor accepterar föreställningarna om sexuella relationer och könsroller som finns i tidningarna.
Behm-Morawitz och Mastro (2008) gör två sammanhängande studier inom kommunikationsvetenskap om könsuppfattningar och film. Den första studien redovisas för under rubriken Framställning av kön i media. I den andra studien undersöks collegestudenters
6 vanor kring att titta på film och studenters könsrelaterade uppfattningar och attityder. Behm- Morawitz och Mastro (2008) menar att deras resultat tyder på att tittande på tonårsfilmer kan sammankopplas med negativa stereotypa uppfattningar om kvinnlig vänskap och kön.
Miller och Summers (2007) undersöker inom psykologi hur karaktärerna i videospelen porträtterades med fokus på kön och könsskillnader och för en diskussion om medias påverkan på konsumenterna. De framför att spelen kan skapa en uppfattning om att kvinnor är hjälplösa och behöver räddas av en man. Studien omfattar 49 artiklar från 2003 till 2005 och 115 karaktärer. Som metod ställs frågor till materialet om karaktärernas porträttering, egenskaper och roller. Resultatet redovisas närmre nedan men studien visar på att det finns skillnader i framställningen av könen. Miller och Summers (2007) lyfter även fram att bilden som visas upp av kvinnor och män i videospelen kan bidra till dåligt självförtroende och en negativ syn på kroppen för de som nyttjar spelen och läser videospelstidningar.
Framställningen av kön i media
Miller och Summers (2007) studie visar att kvinnor framställs som sexiga, hjälplösa och oskyldiga i videospel och videospelstidningar. Kvinnorna har också oftare biroller och färre förmågor än män. Andra studier visar att tecknade filmer för barn också framställer kvinnor och män könsstereotypt (Leaper, Breed, Offmana, & Perlman, 2002). Leaper, et al. (2002) undersöker inom psykologi könsstereotyper i tecknade program för barn. Materialet omfattar tolv program i fyra olika genrer och tre episoder av varje program. Programmen analyseras utifrån de olika karaktärernas beteende och könsrepresentationen. Resultatet visar att män är oftare representerade i filmerna. Kvinnorna i alla genrer är mer trevliga, stöttande, romantiska och visar mer rädsla än männen. Det finns dock ingen direkt skillnad mellan könen i att vara uppmuntrande och att prata.
Även barnböcker är könsstereotypa i sin framställning visar Hamiltons et al. (2006) resultat. De undersöker inom psykologi könsskillnaderna i 200 barnböcker. Som metod räknar Hamiltons et al. (2006) könsrepresentationen i bilder och karaktärer, och analyserar karaktärernas beteende, egenskaper, personlighet och relationen mellan författarens kön och karaktärernas kön. Resultatet för studien visar bland annat att männen oftare är representerade i böckerna. De kvinnliga huvudkaraktärerna har mer vårdande eller omhändertagande beteende och befinner sig mer inomhus. Ungefär lika många kvinnliga som manliga karaktärer är passiva eller aggressiva. De flesta vuxna karaktärerna har också könstraditionella yrken. Av sin studie drar Hamilton et al. (2006) slutsatsen att barnböcker förstärker idén om att pojkar och män är viktigare och intressantare än flickor och kvinnor. I
7 Behm-Morawitz och Mastro första studie från 2008, undersöker de hur kön porträtteras i filmer för tonåringar och om de kvinnliga karaktärerna oftare än männen är socialt aggressiva.
Resultatet visar att i filmer för tonåringar porträtteras de kvinnliga karaktärerna som elaka (Behm-Morawitz & Mastro, 2008).
Tjejer och kärlek
Tidningen Seventeen Magazine som riktar sig till tonårstjejer har mellan åren 1974 och 1994 genomgått en förändring i sin beskrivning av kvinnan visar Carpenter i sin studie från 1998 skriven inom sociologi. Tidningen har gått från att beskriva de unga kvinnorna som sexuella objekt och offer till att beskriva kvinnorna som individer med sexuell lust. Tidningen fortsatte dock under åren 1974 till 1994 att skriva fram nya sexualmönster som mindre tillfredställande än de etablerade. Undersökningen är baserad på 244 artiklar om sex och romantik mellan åren 1974 och 1994 från Seventeen Magazine. Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnors sexualitet har beskrivits och formats under åren 1974-1994 i tidningen. Carpenter använder kvantitativ innehållsanalys för att få fram frekvenser i materialet och belysa förändringar och kvalitativ metod för att få fokus på meningen i texterna.
Innehållet i Seventeen Magazine har följt den feministiska rörelsen menar Schlenker‚
Caron och Halteman (1998). De jämför tidningen från 1945 till 1995 med den feministiska rörelsen under samma år. Den feministiska rörelsen har varit starkast under åren 1940, 1970 och kanske även under 1990-talet anser Schlenker‚ Caron och Halteman (1998). Studien skrivs inom sociologi och omfattar tolv utgåvor av åren, 1945, 1955, 1965, 1976, 1985 och 1995, och innehållet i tidningarna kategoriseras efter traditionellt eller feministiskt innehåll.
Resultatet visar att under 1945, 1975 och 1995 förekom det mindre traditionella ämnen i tidningen. Traditionella ämnen beskrivs som utseende, till exempel shopping och smink, hemmet till exempel att laga mat och att sy och kvinnors relationer till män, till exempel att gå på date. Det vill säga att under åren 1945, 1975 och 1995 skrevs det mindre om kvinnors relation till män.
Carpenter (1998) och Schlenker‚ Caron och Halteman (1998) studier visar sammanfattningsvis att det i Seventeen Magazine har skett en minskning i förekomsten av artiklar om kvinnors relationer till män, och när tidningen har skrivit om ämnet porträtterades tjejer mer som individer än tidigare. 1995 förekom det dock fortfarande en traditionell syn på kvinnors relation till män. Schlenker‚ Caron och Halteman (1998) drar slutsatsen att den utveckling som tjejer har gjort i samhället, som att gå på högre utbildningar, göra karriär och gifta sig senare, inte syns i Seventeen Magazine.
8
Tjejer och vänskap
Payne (2007) visar i sin studie inom sociologi att popularitet i skolan konstrueras efter heteronormativiteten och könsnormer. Syftet med Paynes (2007) studie är att undersöka konstruktionen av popularitet i skolan. Den baseras på materialet från en intervjustudie om livshistoria i vilken åtta kvinnor i åldern 18 till 21 år deltar. Resultatet visar att popularitet i skolan associeras med att vara fysiskt attraktiv och heterosexuell. Typiskt för en populär tjej är samtal om killar. Tjejer som inte visar ett stort intresse för sitt utseende eller killar anses inte populära och tjejer som har en annan sexualitet än heterosexualitet har svårt att hitta kompisar i skolan. Den heterosexuella normen upprätthålls inte bara utav elever utan även av skolan. Till exempel genom att utse skolans sötaste par. Duncans studie inom utbildningsvetenskap från 2004 visar på samma resultat som Paynes (2007) studie. Såsom att samtal om killar är viktigt för att vara en populär tjej och att popularitet hos killar också ger popularitet bland tjejer. Duncans (2004) studie syftar till att undersöka tjejers popularitet i skolan. Den är baserad på en multimetod studie om tjejers vänskap och skolmiljö, i vilken materialet kommer från bland annat statistik, dokument och intervjuer.
Reflektioner kring tidigare forskning
Avsnittet tidigare forskning syftar till att redogöra för vilken typ av forskning som gjorts och vilken typ av forskning som inte gjorts inom denna studies problemställning.
Forskningsgenomgång visar att diskursforskningen om unga tjejer och deras kärleks- och vänskapsrelationer är begränsad och att även få studier utanför diskursforskning görs på mediers framställning av unga tjejer och deras kärleks- och vänskapsrelationer. Forskningen som jag funnit om medias framställning av kvinnor och äldre tjejer och deras kärleksrelationer har ett fokus på sex och sexualitet. Det leder till att det är svårt att finna diskursforskning och eller studier på medias framställning av unga tjejers kärleksrelation, det leder också till att viss tidigare forskning även kan tyckas något gammal. Diskursforskning om tjejer och deras vänskapsrelationer och forskning på medias framställning av samma ämne görs det ännu mindre av än om unga tjejer och deras kärleksrelationer därför innehåller avsnittet om Tjejer och Vänskap inget om diskursforskning och om medias framställning.
Den begränsade forskningen inom studiens problemområde får till följd att för den här studien att det är svårt att använda sig av tidigare forskning för att fördjupa förståelsen för materialet.
Jag kommer därför framför allt återkomma till en diskussion om studiens bidrag till den tidigare forskningen i avslutandediskussionen.
9
Teori och metodologi
I detta avsnitt redogörs för studiens vetenskapliga teoretiska ansats: socialkonstruktivism, och studiens teori och metodologi: kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs ansats.
Teori och metodologi beskrivs i ett gemensamt avsnitt eftersom att diskursanalysen bidrar både med en teori om hur världen kan förstås och metodologi om hur detta kan studeras, vilket leder till en sammanflätning av teori och metodologi. Utöver detta används i studien även teorin om den heteronormativa begärsmarknaden som redogörs för under rubriken med samma namn.
Socialkonstruktivism
Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt vilket är grunden för diskursanalys (Winther Jørgensen & Philips, 1999:11). Inom socialkonstruktivism kan uppmärksamhet riktas mot makt och kontroll och hur dessa synliggörs genom att dekonstruera föreställningar (Hacking, 1999:58). Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar jag att det i tidningen Julia förmedlas normer, som läsarna men främst skribenterna reproducerar och förändras, vilket skapar en maktrelation mellan tidningen och läsaren. När ordet tidning används menas tidningen som institution vilken befolkas av skribenter.
I förståelsen för socialkonstruktivismen tar jag intryck av Hacking och av Fairclough för att få en mer precis bild av perspektivet.
Hacking (1999) menar att socialkonstruktivism innebär en uppfattning om att vår förståelse av världen grundar sig i sociala konstruktioner, det vill säga social överenskommelser och sanningar om världen. Förståelsen är beroende av i vilken diskurs förståelsen görs i (Hacking, 1999:10). (Diskurs redogörs för närmre under Diskursanalys.) Hacking (1999) riktar kritik mot vissa förhållningssätt inom socialkonstruktivismen som han menar utgår från att hela världen är en social konstruktion. Det menar Hacking (1999) leder till att det blir oklart vad som existerar materiellt och ickemateriellt. Han anser att när socialkonstruktivismen används måste det preciseras vad som är en socialkonstruktion – den sociala konstruktionen av vad? (Hacking, 1999:68). Till exempel är begreppet dörr är en social konstruktion men inte den fysiska träbiten. Hacking (1999) anser alltså att det finns både objektiv fakta och sociala konstruktioner. Till exempel kvinnliga flyktingar, att de är människor och behöver fly är inte konstruerat men våra föreställningar om kvinnliga flyktingar är konstruerade (Hacking, 1999:10). Hackings kritik leder till att jag i studien med försiktighet utgår från socialkonstruktivismen i mitt sätt att förstå hur världen är beskaffad.
10 Uppdelningen mellan vad som är objektivt och vad som är konstruerat är en analytisk uppdelning i syfte att försöka förstå världen i denna studie. I studien betraktas tjejers relationer som verkliga men förståelsen av relationerna är konstruerat.
För att koppla samman ovanstående med hur tjejer framställs i kärleks- och vänskapsrelationer i Julia menar jag att betydelsen av texten i Julia konstrueras i tidningen och av läsarna. Konstruktionen av betydelsen av tjejer i deras relationer påverkar textmottagarens meningsskapande av tjejer.
Diskursanalys
För att göra en fullständig kritisk diskursanalys uppfattar jag att det krävs en bredd av
kunskaper inom bland annat lingvistik (Fairclough, 1992, 2010) vilket jag inte har. Jag har därför inte ambitionen att göra en regelrätt kritisk diskursanalys utifrån Fairclough utan jag använder bara mig av kritisk diskursanalys som metodologisk ram. Hur jag konkret utför analysen återkommer jag till i Metod och materialavsnittet.
Som skrivits tidigare är grunden i diskursanalys en socialkonstruktivistisk utgångspunkt.
Fairclough (2010) utgår från att när språket används skapas sanningar om världen. Han uttrycker det som att språkanvändning är en social praktik som påverkas av det sociala och historiska sammanhanget. Språkanvändningen både skapar och skapas i ett dialektiskt förhållande till den sociala kontexten (Fairclough, 2010:92). Det dialektiska förhållandet innebär att det sker en ömsesidig påverkan (Winther Jørgensen, & Philips, 1999:25).
Fairclough använder begreppet diskurs dels som ett begrepp för språkanvändning som en social praktik och dels som ett begrepp för att förstå och tolka världen utifrån ett visst perspektiv (Fairclough, 2010:95-96). Dessa två begrepp uppfattar jag förutsätter varandra och att de därför är sammankopplade. Jag förstår det som att det är genom språkanvändning som världen förstås utifrån ett visst perspektiv och att språkanvändningen påverkas av olika perspektiv för att förstå och tolka världen.
11 Diskurs anser Fairclough består av tre dimensioner: text, diskursiv praktik och sociala praktik (Fairclough, 2010:59) För att tydliggöra detta har han utvecklat en modell. (Se modellen ovan) Textens plats är innerst i diskursen och formas av den diskursiva praktiken vilken i sin tur formas av den sociala praktiken som är placerad ytterst (Fairclough, 2010:94). Diskursiv praktik innebär den omgivning i vilken texten har skapats, distribuerats och konsumerats (Fairclough, 2010:94). Social praktik är den sociala verklighet som den diskursiva praktiken ingår i (Fairclough, 2010:94). Mellan dimensionerna finns ett dialektiskt förhållande (Fairclough, 2010:94-95), en ömsesidig påverkan (Winther Jørgensen & Philips, 1999:25).
När språket används, för att gör en förenkling, reproduceras maktförhållande mellan de tre dimensionerna (Fairclough, 2010:67-68). I förhållande till min studie innebär detta att text är innehållet i tidningen Julia. Den diskursiva praktiken är de sammanhangen som Julia skapas och läses i. Social praktik är de värderingar och tankesystem, det vill säga de normsystem som förekommer i Sverige. Innehållet i Julia påverkar och påverkas av de sammanhang som innehållet produceras och konsumeras i. Dessa sammanhang påverkar och påverkas av de tankesystem som finns i Sverige. Det innebär också att innehållet i Julia påverkar och påverkas av tankesystemen i Sverige.
Fairclough menar dock att maktförhållandet kan förändras genom att det granskas och att språkbrukarna blir medvetna om maktförhållandet (Fairclough, 2010:67-68). Det innebär att diskursen inte enbart är determinerande utan att diskurser kan förändras. Det vill säga att maktförhållandet förändas då individer använder sitt aktörskap för att agera mot diskursen.
Några som har fördjupat sig i aktörskap är Emirbayer och Mische (1998). När individen utövar aktörskap följer individen gamla vanor och tankemönster men förmår också att vara kreativ (Emirbayer och Mische, 1998:971). Fairclough (2001:143) argumentera för att individen påverkar och påverkas av diskursen. Till exempel har samhället i Sverige länge
12 förhållit sig negativ till homosexualitet men under det senaste decenniet har det skett en förändring av diskursen om uppfattningen av homosexualitet. Förändringen har skapats av individers kamp för att förändra diskursen som rådde i samhället genom att väcka opinion för till exempel samkönade äktenskap. Samhället och diskursen har därmed formats mot ett öppnare förhållningssätt vilket i sin tur har lett till att individer i samhället har fått en positivare syn på homosexualitet. Därmed sker en ömsesidig förändring av både aktör och diskurs. När diskurser granskas bidrar det till en ökad medvetenhet om vad som kan påverka individens handlingar och därmed leder det till ökade valmöjligheter.
Valmöjligheter och diskurs
Utifrån Fairclough (2001, 2010) och Emirbayer och Mische (1998) resonemang kan det förstås som att diskurser lämnar mer eller mindre valmöjligheter för individen, och om en individ gör ett val som bryter mot diskursen utgör det en motmakt. Maktförhållandet sätts i förändring och diskursen börjar förändras. Exemplet om homosexualitet visar att diskursen för några decennier sedan lämnade nästan inga valmöjligheter för individen att välja en annan sexualitet än heterosexualitet. Nu har det skett en förändring och diskursen lämnar fler valmöjligheter än tidigare. Det innebär dock att det inte går att säg att en individ inte har valmöjligheter, dels för att diskursen inte fysiskt kan hindra en individ från att välja och dels för att diskursen snarare lämnar mer eller mindre valmöjligheter än inget alls. En individ befinner sig alltid inom någon diskurs och beroende på vilken diskurs som individen befinner sig inom så erbjuds individen valmöjligheter inom just den diskursens ramar. En individ kan inte erbjudas valmöjligheter, inom den diskursen som personen befinner sig inom, som sträcker sig utanför diskursens ramar och därmed begränsas valmöjligheterna av diskursen.
Kritisk diskursanalys i förhållande till den här studien
Som jag förstår kritisk diskursanalys så innebär det i denna studie en analys av text utifrån de tre dimensionerna och deras relationer (Fairclough, 2010:59). Det handlar också om att synliggöra maktförhållandet och se om det sker en reproducering eller en förändring av diskurser (Fairclough, 1992, 2010). Det är såhär jag använder mig av kritisk diskursanalys.
Förtjänster med kritisk diskursanalys för den här studien är att kritisk diskursanalys möjliggöra en djupare förståelse för texten genom att den kopplas till den sociala praktiken och att maktförhållandet mellan den sociala praktiken och Julia synliggörs. Fokus för studien är relationen mellan text och social praktik. Begränsande för studien är att den diskursiva praktiken väljs bort därför att materialet som studien undersöker inte gör det möjligt att
13 undersöka den diskursiva praktiken. I denna studie görs därför ingen analys av den diskursiva praktiken. Ett sätt att undersöka den diskursiva praktiken hade kunnat vara att intervjua tidningens skribenter och läsare. Det hade nog kunnat bli svårt eftersom tidningens skribenter är utspridda i Sverige, Norge och Danmark. Tidningen verkar inte heller vilja delta i någon studie, då jag varit i kontakt med tidningen har de inte varit tillmötesgående. Läsarna hade kanske däremot varit intresserade av att delta. En analys av den diskursiva praktiken hade kunnat medföra kunskaper om hur tidningens diskursiva praktik dels påverkar innehållet i tidningen men även hur innehållet påverkar läsarna.
Den heteronormativa begärsmarknaden
Teorin om den heteronormativa begärsmarkanden används i den här studien för att den behandlar frågan om tjejers kärleks- och vänskapsrelationer. Den heteronormativa begärsmarknaden ska i studien skapa förståelse för den sociala praktiken som påverkar och påverkas av Julia och på så vis skapa en djupare förståelse för materialet. Teorin kan dock inte förklara allt inom den sociala praktiken men det hade heller inte möjligt att undersöka hela den sociala praktiken, och därför väljs en teori. Den heteronormativa begärsmarknaden kan förstås som en diskurs, av många som visar sig i tidningen Julia, eftersom diskurs är språkanvändning påverkat av ett visst perspektiv för att förstå världen.
I feministiska diskussioner har begreppet genus diskuterats mycket till exempel har Butler (1990) ställt sig kritisk till uppdelningen av kön och genus. Den diskussionen är dock för stor för att redogöra för i denna studie och därför används en förenklad definition av genus. Ordet genus härstammar från latin och betyder kön (Nationalencyklopedin, 2014).
”Termen genus (engelska gender) används som benämning på den sociala process som tillskriver såväl människor som symboliska förhållanden och institutioner kollektiva s.k.
könsegenskaper, dvs. manligt och maskulint resp. kvinnligt och feminint.”
(Nationalencyklopedin, 2014). Som sagt är genus en social process som står i ständig förändring. Ambjörnsson (2004:13) påpekar dock att förändringen av genus inte är fri utan påverkas av maktrelationer såsom ideal, föreställningar och handlingar som är bundna till framförallt normativ heterosexualitet.
Heterosexualitet kan ses som en maktordning och norm som reproducerar hierarkier (Ambjörnsson, 2004:14). Normativ heterosexualitet är dock inte alla former av sexuellt umgänge mellan två av de motsatta kön utan umgänget ska även vara normativ, till exempel ett par av motsatta könet i samma ålder (Ambjörnsson, 2004:15).
14 För att bli betraktad som tjej behöver en tjej handla inom den normativa heterosexuella ordningen, i vilken både heterosexuella relationer och vänskapsrelationer mellan tjejer är viktiga (Ambjörnsson, 2004:106). ”Enligt detta synsätt måste både vänskapsband och sexuella begär förstås som sociala system av normer, värderingar, begränsningar och regleringar.”
(Ambjörnsson, 2004:106). Det kallar Ambjörnsson för en heteronormativ begärsmarknad
”inom vilken relationer organiseras och hierarkiseras och vars effekt blir skapandet av genusbestämda kroppar och identiteter.” (Ambjörnsson, 2004:106). Ambjörnsson (2004:126) menar att inom den heteronormativa begärsmarknaden är det lika viktigt att ha samkönade vänskapsrelationer som att uppfattas som heterosexuellt attraktiv.
Ambjörnsson (2004) skriver att för att en tjej ska bli betraktad som tjej ska hon handla inom den heteronormativa begärsmarknaden. Jag skulle istället vilja säg att den inte handlar om att bli betraktad som tjej i största allmänhet utan snarare att det handlar om att bli betraktad som en typisk tjej för just den diskursen. Det är så jag förhåller mig till betraktandet av tjej.
Metod och material
Nedan redogörs för studiens metod och material.
Urval och avgränsningar
Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är tidningen Julia. Tidningen väljs för att den riktar sig till flickor i åldrarna nio till fjorton år. Tidigare studier som gjorts på ämnet studerar ofta tidningar som riktar sig till en äldre ålderskategori och därför är det av intresse att studera en tidning för yngre.
Julia väljs framför konkurrenten Glitter som påminner om Julia till ämne och målgrupp.
Jag hittar inte någon statistik på vilken utav tidningarna som har störst läsarkrets. Jag baserar därför mitt val med grund i att Julia har en egen hemsida där besökarna kan ta del av material från tidningen vilket inte Glitter har. Julias hemsida bidrar förmodligen till att tidningen och dess framställning av tjejer i relationer når ut till fler läsare än Glitter. Jag skulle kunna välja båda tidningarna men då jag vill få ett djup framför bredd i studien anser jag att det bättre att studera en tidning istället för två. Dessutom är fokus för analysen konstruktionen av tjejer i relationer och inte skillnader mellan konstruktionerna i tidningarna.
Undersökningen av Julia görs på tidningens pappersupplaga, och tre numer av tidningen Julia väljs ut selektivt. Förutsättningarna för urvalet är att numren ska vara utgivna i tätt följda
15 av varandra och från den tidsperiod då studien görs (under vintern 2014). Urvalet grundar sig i ambitionen att undersöka hur tjejer framställs i relationer i nutid och därför är förutsättningarna av vikt för att undvika en spridning över tid.
Tidningen består av 66 sidor och jag väljer att studera hela tidningen bortsett från ett avsnitt om brevvänner i tidningen. I avsnittet etiska överväganden ges en förklaring till varför det avsnittet har valts bort. Valet att studera hela tidningen grundar sig i viljan att undersöka tidningen i sin helhet och därmed få en samlad bild av hur tjejer framställs i relationer i tidningen. Jag väljer även att enbart studera texten i tidningen. Det hade varit intressant att även göra en bildanalys men det skulle krävas ytterligare metoder och tid.
Tidningen Julia
I detta avsnitt ges en kortare introduktion till Julias diskursiva praktik och för att på så sätt skapa en förståelse för i vilket sammanhang tidningen produceras.
Enligt Egmont Kids Media produceras Julia av mediekoncernen. Koncernen uppger att de i sin produktion fokuserar på tryckt och elektroniskt underhållning för barn och familj. Till exempel tillverkas tidningar, spel, barnböcker, pysselböcker och mjukdjur. Tidningar de producerar är bland annat Fantomen och Bamse. (2,Egmont Kids Media, 2014) Koncernen säger sig ha en mission att ”utveckla tryckt underhållning till barn och ungdom genom starka varumärken, och dessutom använda innehåll och varumärken i elektroniska media samt i spel, musik, aktivitetsprodukter och merchandising.”(2,Egmont Kids Media, 2014).
Vidare uppger mediekoncernen att Egmont etablerades 1878 och är en internationell mediekoncern som finns i ett 30-tal länder som samarbetar med bland annat Disney, Mattel, Warner, SVT och SF (2,Egmont Kids Media, 2014). Koncernen beskriver sig som under konstant utveckling och tillväxt, nya produkter skapas och nya samarbetspartners uppstår.
Policyn är lönsam tillväxt och de säger sig satsa lika mycket resurser på att producera nya produkter som att underhålla gamla. (3,Egmont Kids Media, 2014). Deras vision är att vara
”attraktiva mediekoncernen för medarbetare, samarbetspartners och konsumenter.” och deras värderingar är ”högt i tak, passion och ambition”. (2,Egmont Kids Media, 2014).
Tidningen Julia förekommer i tre olika versioner. Den första versionen är den som studien baseras på och den har ett blandat utbud med ett stort fokus på kändisar. Julia skriver även om mode och smink och ett uppslag i tidningen består av frågor om kroppen och relationsproblem som besvaras av tidningens skolsyster. (1,Egmont Kids Media, 2014). Den andra versionen Julia + marknadsförs som en lyxigare och kommer ut fyra gånger om året under namnen Mode & Trend, Sommarspecial, Idol & Kändis och Vinterspecial. Julia +
16 uppges handla om” idoler, kändisar, mode, trender, test och noveller” (1,Egmont Kids Media, 2014). Den tredje versionen Julia Fnitter är en tidning med roliga historier, gåtor, kändisar som gör roliga saker och ”garanterar 100 % härliga skratt och underhållning” (1,Egmont Kids Media, 2014).
Analysmetod
Fairclough skriver att det inte finns något exakt sätt att göra en diskursanalys på utan hur analysen görs grundar sig i synen på diskurs och vilken typ av studie som görs (Fairclough, 2001:225). I denna studie används kritisk diskursanalys utifrån Fairclough som grund för analysen men även andra analysmetoder används för att besvara studiens frågeställningar.
Vid textanalysen av de utvalda numren av Julia analyseras texten utifrån Ledin och Moberg (2010) beskrivning av en form utav textanalys, i vilken texten först betraktas i sin helhet för att sedan studeras och plockas ner i olika delar. Ledin och Moberg (2010:160) skriver att textanalys innebär en prövande hållning inför texten, man trevar sig fram genom att ställa frågor och göra iakttagelser. Det är ett arbete som tar sig olika riktningar och det finns inte en modell för alla texter utan att det handlar snarare om att prova sig fram (Ledin &
Moberg, 2010). Ett stort fokus för studiens textanalys riktas mot vad i texten som inte står, det som väljs bort eftersom det är otänkbart på grund av de diskurser som texten ingår i.
Studiens första och andra frågeställning lyder: Vad handlar framställningen av tjejer i deras kärleks- och vänskapsrelationer om? och På vilket sätt framställs tjejer i vänskaps- och kärleksrelationer? För att besvara dessa frågeställningar i de tre utvalda numren av Julia dekonstrueras texten. Det vill säga att texten plockas ner i olika delar. Syftet med dekonstruktion är att bryta ner texten i Julia och på så vis tydliggöra hur tjejer i kärleks- och vänskapsrelationer framställs i tidningen. Vid besvarandet av frågeställning ett ställs frågan till texten och svaren tematiseras för att skapa en uppfattning om inom vilka olika områden som tjejer framställs inom i deras vänskaps- och kärleksrelationer. De teman som framkommer används vid rubriksättningen i analysavsnittet. Vid besvarandet av frågeställning två ställs flera frågor till texten. När dekonstruktion görs är frågor ett tillvägagångssätt för att bryta ner texten men samtidigt behålla en helhetsbild (Ledin & Moberg, 2010:160). Frågorna kommer till genom att frågor formulerats utifrån frågeställning två, därefter läses texten för att söka svar på dessa frågor. Frågorna omformulerats sedan utifrån vad texten svarat på och därpå läses texten igen utifrån de nya frågorna. Denna cirkel pågår tills frågorna besvaras av texten. Frågorna som ställs är:
17
Vilka kan tjejer ingå en relation med?
Vilka kan tjejer inte ingå en relation med?
Vilka aktiviteter kan tjejer göra tillsammans med den eller de som tjejen har en relation med?
Vilka aktiviteter kan tjejer inte göra tillsammans med den eller de som tjejen har en relation med?
Hur kan tjejer vara, det vill säga känna och bete sig, i relation?
Hur kan tjejer inte vara, det vill säga känna och bete sig, i relation?
Metoddiskussion
Som nämnts tidigare menar Fairclough (1992:225) att det inte finns något exakt sätt att göra en diskursanalys på utan hur analysen görs grundar sig i synen på diskurs och vilken typ av studie som görs. I studien används inte språkvetenskapliga analysverktyg, till exempel modalitet och transvitet, som är typiska för Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys. Inte heller används analysverktyg som är vanliga inom diskursteori, till exempel nodalpunkt och mästersignifikant (Winther Jørgensen, & Philips, 1999). Anledningen till mitt val att inte använda dessa analysredskap är att vissa av texterna består av bara några ord vilket jag menar gör det svårt att använda diskursteorins och Faircloughs verktygen på ett tillfredställande sätt.
Istället används frågor i syfte att dekonstruera texten. Syftet med dekonstruktion är att förhålla sig kritisk till det uppenbara i texten och synliggöra andra mindre tydliga delar av texten (Ledin & Moberg, 2010:160). Inom socialkonstruktivismen, vilken är den vetenskapliga teoretiska ansats som studien lutar sig mot, kan föreställningar dekonstrueras för att uppmärksamma makt och kontroll (Hacking 1999). Jag menar att makt och kontroll uppmärksammas av de frågor som ställs till texten, därför att frågorna uppmärksammar de olika möjligheter och hinder som Julias framställning av tjejer i vänskaps- och kärleksrelationer ger tjejer. Vilka möjligheter och hinder som tidningen skriver fram att tjejer har handlar om makt och kontroll över tjejerna i den diskursen som de befinner sig i.
Etiska överväganden
I studien analyseras texter i tidningen Julia. Texterna är skrivna av tidningens skribenter och läsare. Vid granskning av material som kommer från barn är det speciellt viktigt att tänka på att skydda den enskilds integritet (Svedmark, 2012:109). De flesta texterna skrivna av läsarna är avidentifierade och utgör därmed inget hinder för att analyseras. I en del av tidningen dit
18 läsarna kan skicka in förfrågningar om brevvän synliggörs dock läsarnas identitet. Jag väljer därför att inte analysera avsnittet om brevvänner eftersom läsarnas identitet då skulle kunna avslöjas och det skulle innebära en kränkning av de enskildas integritet.
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet har utvecklats ur en positivistisk syn på forskning (Kvale & Brinkmann, 2009:262) inom vilken kunskap anses återspegla den objektiva sanningen (Thomassen, 2007). Dessa tre begrepp är därför inte självklara inom den kvalitativa forskningen (Kvale & Brinkmann, 2009:262). Bergström och Boréus (2005:35) skriver att vid konstruktivistisk forskning diskuteras validitet i förhållande till att inom konstruktivismen kan forskaren anses konstruera forskningsobjektet. Det hänger även ihop med att socialkonstruktivistiska forskare menar att de inte utger sig för att ge den enda sanningen utan snarare en sanning av många möjliga (Winther Jørgensen & Phillips, 1999:111). Vissa kvalitativa forskare anser att kraven på validitet, reliabilitet och generaliserbarhet inte är förenligt med kvalitativforskning och därmed har det även skett en betydelseförändring av begreppen inom den kvalitativa forskningen (Kvale & Brinkmann, 2009:262-3). Validitet kan översättas till om studien har giltighet vilket avser om studien undersöker det den har tänkt undersöka (Ekström & Larsson, 2010:14, Larsson, 2010:76).
Reliabilitet kan förstås som om studiens resultat är tillförlitligt och kan reproduceras (Kvale &
Brinkmann, 2009:263). Generaliserbarhet innebär i vilken utsträckning studiens resultat kan appliceras i en annan miljö eller större population (Svensson & Ahrne, 2011:28). Det är så jag förstår och använder mig av begreppen. För att öka studiens validitet i termer av tillförlitlighet och reproducerbarhet, och därmed underlätta för läsaren att värdera studiens giltighet görs tillvägagångssättet transperant och exempel ges för att läsaren ska kunna följa mina tankegångar. Studiens validitet grundar sig i om studien besvarar de frågor som formulerats.
Generaliserbarheten i studiens är komplex eftersom studien undersökningsobjekt är i ständig förändring och påverkas av sin samtid, sina skapare och läsare. Det är därför svårt att säg att studiens resultat går att överföra till en annan miljö eftersom det är just den miljön som studien befinner sig i som utgör en del av studien.
Analys och resultat
Julia riktar sig till tjejer och fokus i tidningen är tjejer, dock nämns killar lite i tidningen men enbart killar tilltalas aldrig direkt av skribenten. Det kan emellertid vara svårt att avgöra om
19 det som skrivs i Julia rör både tjejer och killar men säkert är att det rör tjejer. I analysen problematiseras därför även om Julias framställning av tjejer i kärleks- och vänskapsrelationer rör enbart tjejer eller om det också rör killar, alltså om det i Julia både finns en diskurs om barn och en diskurs om tjejer.
Kärlek
Avsnittet redogör för vad framställningen av tjejer i kärleksrelationer handlar om och på vilket sätt som tjejer framställs i kärleksrelationer. Rubriksättningen utgör de teman för vad resultatet visar att framställningen av tjejer i kärleksrelationer handlar om. I slutet av avsnittet förs även ett resonemang om framställningen kan förstås som specifik för tjejer eller om den kan förstås röra barn generellt.
Kärlek och partners
Resultatet för frågeställning ett visar att framställningen av tjejer i kärleksrelationer handlar om att ingå i en kärleksrelation och med vem eller vilka en tjej ingår en kärleksrelation med.
Kärleksrelation
I Julia framställs det nästan som en självklarhet att ingå i kärleksrelationer på så sätt att det förekommer få exempel av att någon valt bort kärleksrelationen. Ett exempel i tidningen på att någon väljer bort kärleksrelationen ges dock av en kändis som uttrycker att hon gillar att vara singel. ”Jag gillar att vara singel. Jag reser nästan jämt och det är skönt att bara ha mig själv, min familj och mina vänner att bry mig om.” (Julia, nr 6, s.27). Kändisens åsikt öppnar upp för att det inte är lika självklart att ingå i en kärleksrelation som tidningen annars ger uttryck för.
Heterosexualitet
I Julia kan kärlekspartner eller partners förstås vara av det motsatta könet eftersom att om könet nämns på kärlekspartnern eller partnersens omnämns det av både Julias skribenter och läsare som nästan uteslutande som tillhörande av det motsatta könet. Till exempel skriver en tjej till tidningen: ”Jag är kär i en kille…” (Julia, nr 6, s.50). Vid ett tillfälle i nummer fyra av Julia nämns dock bisexualitet. Det rör sig då om en inskickad fråga till Julia. Läsaren skriver:
”Jag är en tjej på elva år och har varit ihop med två killar, men jag tror att jag är bisexuell. Jag är inte kär i en tjej men har inget emot det heller. Så jag skulle kunna vara det! Men finns det
20 några riktiga tecken på att man är bisexuell?” (Julia, nr 4, s.50). I och med den frågan öppnas möjligheterna upp för att ingå i en kärleksrelation med någon av samma kön.
Svaret tidningens skolsyster ger tjejen kan däremot ses som att den möjligheten inte finns. Skolsystern skriver: ”Att du själv önskar att vara bisexuell är inte ett tecken på att du är det. Läggning handlar om känslor och du vet inte om du är bisexuell förrän du förälskar dig i tjejer på samma sätt som du varit kär i killar.” (Julia, nr 4, s.50). I svaret bygger skolsystern upp flera hinder för tjejen att betrakta sig som bisexuell. Svaret fungerar snarare som en förstärkning av den heterosexuella normen. Skolsystern hade kunnat skriva att funderingar kring bisexualitet är vanligt, att det kan vara svårt att vara helt säker på vilken läggning man har, att tjejen ska vara öppen för att se vad som händer och vad hon känner och att tjejen tids nog kommer att bli säkrare i sin läggning. Ett sådant svar hade bidragit till en normalisering av bisexualitet och precis som tjejens fråga medverkat till att öppna upp för möjligheten till kärleksrelationer med någon av samma kön.
Det händer dock att kärlekspartners inte ges något kön i tidningen utan istället beskrivs som till exempel snyggingen, men eftersom en kärleksrelation mellan samkönade enbart förekommer en gång i numren av Julia ligger det närmast till hands att förstå snyggingen någon av det motsatta könet. Carpenter (1998) visar i sin studie att Seventeen Magazine från 1974 till 1994 har blivit mer öppna för homosexualitet. Det är emellertid svårt att säga om det skett någon förändring i Julias förhållningssätt till homosexualitet eftersom denna studie enbart studera tre tidningar från 2014 och därmed inte kan säga något om hur Julia förhållit sig till sexualitet tidigare. Det är dock mycket lite i de tre numren av Julia, som tyder på en öppnare syn på homosexualitet som i Seventeen Magazine. I den sociala praktiken som tidningen ingår i (se Faircloughs tredimensionella modell) har det dock tvärtemot Julia skett en förändring i synen på homosexualitet mot ett öppnare förhållningssätt. Till exempel tillåter Sverige idag samkönade äktenskap. Det kan tyckas märkligt utifrån Faircloughs uppfattning om att texten blir påverkad av den sociala praktiken. Att den sociala praktiken inte fått genomslag i texten kan bero på att förändringarna i de dialektiska relationerna tar tid och sker inte samtidigt. Det kan också förstås av att empirin i den här studien inte är särskilt omfattande och att det i andra nummer av Julia skulle kunna förekomma en mer öppnare syn på homosexualitet.
Monogami
Ingenstans i Julia förekommer exempel på en polygam kärleksrelation varken från läsare eller från skribenter. Det skrivs inte ut att en kärleksrelation mellan mer än två personer inte är
21 möjlig men i tidningen förekommer enbart exempel som visar på motsatsen och därför kan det förstås som att Julia inte anser att polygami är sätta att ingå i relationer. Till exempel i några horoskop står det: ”Spara kyssarna till någon som förtjänar dem.” (Julia, nr 4, s.64),
”Personen du förälskat dig i…” (Julia, nr 6, s.64), ”Ditt liv är en skraplott och du har just skrapat fram tre flirtar i rad. Men det är inte tre personer som du fallit för utan en enda guldfavorit…” (Julia, nr 6, s.64). Julias förhållningssätt till monogami stämmer väl med hur Seventeen Magazine mellan åren 1974-1994 förhåller sig till monogami, i vilken en hälsosam kärleksrelation ansågs vara monogam (Carpenter, 1998). Julias utelämning av polygami kan även sättas i sammanhang med hur Sverige förhåller sig till monogami och polygami. Till exempel är det i Sverige inte tillåtet att ingå ett polygamt äktenskap enligt 2 kap. 4 § ÄktB.
Varande i kärleksrelationer
Resultatet från frågeställningen ett visar att framställningen av tjejer i kärleksrelationer handlar om bland annat tjejers varande utifrån beteende och känslor.
Att nå en relation
Tjejer framställs försöka uppnå kärleksrelationen och framställs då som aktiva i sitt varande. I tidningen framhävs de känna kärlekskänslor, agera efter sina känslor, aktivt söka efter kärleken, att inte vänta på att den andra ska ta första initiativet och att stå för sina kärlekskänslor. Julia skriver i ett numer att: ”Det är lätt att gå runt och vänta på att den andra ska fråga först. Se till att vara den modiga! Gör du slag i saken så ska du se att du inte bara lättar ditt eget hjärta, utan även någon annans.”(Julia, nr 5, s.9). Vidare skriver Julia i ett horoskop att: ”Visst är det viktigt att du trivs med ditt utseende, men man gör inga mål framför spegeln, det sker på fotbollsplanen. Samma sak gäller i kärleken, ut på plan med dig nu!” (Julia, nr 6, s.64). Läsarna får också tips i Julia om hur de ska våga bjuda någon på dejt eller visa sina känslor. Framställningen av tjejer som aktiva i sitt varande för att uppnå kärleksrelationen kan förklaras med att ett icke aktivt förhållningssätt kan tolkas som att tjejen inte strävar efter ett kärleksförhållande.
Främst kan tjejer i Julia förstås som aktiva i att uppnå kärleksrelationen men till viss del kan Julias framställning även förstås som att tjejer också kan vara passiva i varande för att uppnå kärleksrelationen. I tidningen framställs tjejer ha tålamod med kärleken, vänta på den de är kära i, vara beredd på att kärleken kan slå till, spana i smyg och bli bjudna på dejt. Julia skriver i två horoskop att: ”Personen du har förälskat dig i må vara lite klumpig, klantig och göra helt fel saker, men se det inte som ointressant. Det beror helt och hållet på romantisk
22 nervositet. Ha tålamod!” och ”Ditt kärleksredskap just nu är ett par solglasögon. Bakom dem kan du spana på din snygging hur mycket du vill, utan att synas! (Julia, nr 6, s.64). När ingen kille visar känslor för tjejen kan hon även ta det lugnt på kärleksfronten vilket talar mot den framställda aktiva strävan efter kärleken. Det är dock ett av få exempel som kan förstås utifrån att tjejen inte behöver delta i kärlekssökningen.
I Carpenters (1998) studie tydliggörs att det skett en förändring i framställning av tjejer som aktiva eller passiva i Seventeen Magazine. Tidningen har mellan åren 1974 och 1994 gått från att framställa kvinnor som sexuella objekt och offer till individer med egen sexuell lust.
Seventeen Magazine är ett magasin som riktar sig till lite äldre tjejer än Julia. Schlenker‚
Caron och Halteman (1998) menar dock att den feministiska kampen som skett i samhället och som förmodligen lett till att tjejer inom den sociala praktiken blivit mer självständiga inte fått genomslag i Seventeen Magazine. I Julia kan det förstås som att framställningen av tjejer som aktiva kan leda till att tjejer uppfattas som självständiga.
Känslor och att vara sig själv
Tjejers känslor kan i Julia tolkas som att de bör vara kontrollerade. Julia skriver i horoskopet:
”För att undvika pinsamma frågor från släkten är det bäst att du håller masken. Visa så lite du bara kan av alla de känslor som bubblar inom dig. Du är inte redo att berätta!” (Julia, nr 5, s.
64). Det förekommer dock andra exempel som visar på att känslorna också kan vara okontrollerade: ”Snurrar det som en karusell i magen och känns som du har pudding i knäna?
Lugn, du är inte det minsta sjuk. Du har bara drabbats av kärleken…” (Julia, nr 4, s.64). Det kan förstås som att det handlar om i vilka forum en tjej visar upp sina känslor och inte hur hon känner. Tidningen framhåller också vikten av att känslorna är äkta. Julias skolsyster skriver till en läsare om hennes kärleksproblem att: ”Flirta lite och se vad som händer och vad du känner. Du behöver inte förhasta dig eller skapa känslor som inte är där, men var öppen för att lära känna honom bättre och njut av spänningen mellan er.” (Julia, nr 5, s.50). Vikten av att känslorna är äkta kan tyda på att Julia anser att det krävs äkta känslor för att nå en kärleksrelation. Det skulle även kunna förklara vad som sägs i ovanstående stycke om att en tjej kan ta det lugnt på kärleksfronten när ingen kille visar intresse. Eftersom att om ingen kille, som en tjej har intresse för, visar intresse för henne kan hon ta det lugnt på kärleksfronten då det är viktigt att känslorna är äkta. ”… överväg inte ens att pussa en groda.
En groda är en groda, inte någon drömprins. Spara dina kyssar till någon som förtjänar dem.”
(Julia, nr 4, s.64) skriver Julia i ett horoskop. Betoningen på äkta känslor kan även ses som att bilden av kärleksrelationen som storslagen reproduceras, och att inte vilka relationer som
23 helst kan betraktas som kärleksrelationer och också att kärleksrelationer är något helt annat än andra relationer. Kärleksrelationer urskiljs från mängden och sätts på en piedestal.
Julia framhåller även betydelsen av att vara sig själv för att nå en kärleksrelation men sätter samtidigt upp vissa rekommendationer för hur tjejer ska vara och agera. I Julias horoskop står det att: ”Det är lätt att bli paralyserad, men att bli stel och stirra i panik varje gång du ser ditt hjärtas favorit ökar inte direkt dina chanser. Försök att slappna av, andas och var dig själv.” (Julia, nr 5, s.64). Citatet kan förstås som att Julia vill att tjejer ska vara sig själva men samtidigt inte göra vissa saker. Jag tolkar det som att även den sociala praktiken sänder dubbla budskap, var dig själv men inom vissa ramar. Till exempel bör man inte vara polygama eller asociala. Om den sociala praktiken sänder dubbla budskap kan det förklara varför Julia även sänder dubbla budskap eftersom den sociala praktiken kan påverka texten.
Lämna en relation
I stora drag uttrycker sig tidningen Julia negativt eller ingenting alls om handlingar som de menar kan leda till ett avslut av kärleksrelationen. Julia skriver till exempel om ett kärlekspar som: ”…faktiskt bråka så vilt att polisen tvingades gripa in förra året… Hur som helst, ingen hit direkt om man vill hålla kärleken vid liv. Visst ska man älska med passion, men någon råga (sic) får det ändå vara!” (Julia, nr 6, s. 43). I tidningen framhålls det istället att tjejer måste kämpa för den rätta och utföra aktiviteter för att hålla kärleken vid liv. Till exempel skriver tidningen om ett par som tappat gnistan och att de borde gå på en dejt med ett annat par: ”för att hitta tillbaka och inse att de faktiskt är värt att kämpa lite extra för den rätta!”
(Julia, nr 6, s.42).
Angående parmiddagar skriver Julia att det både kan leda till att ett par hittar tillbaks till varandra igen men också att: ”… man jämför sitt förhållande med andra parets.” (Julia, nr 6, s.43). Som tidigare nämnts är det viktigt att känslorna är äkta och att en tjej inte ska slösa känslor på någon som inte förtjänar det. Kampen för den rätta, att jämföra sitt förhållande med andras och att känslorna ska vara äkta kan förstås som en ständig strävan efter det ideala förhållandet. Det förklarar också varför tidningen inte skriver något om att stanna kvar i ett förhållande som inte är perfekt. Inom den sociala praktiken uppfattar jag att det finns ett ideal om det perfekta förhållandet. Till exempel finns det flera olika tv-program som går ut på att finna den rätt, Ensam mamma söker och Bonde söker fru är några. Idealet inom den sociala praktiken skulle kunna påverka Julias framställning av tjejers valmöjligheter i kärleksrelationer.
24 I tidningen förekommer dock ett fåtal exempel på avslutade kärleksrelationer. Till exempel i ett horoskop går det att läsa att: ”Likt vågor sopar hjärtats slag bort spåren på din kärleks strand. Tillslut återstår bara snäckor av vackra minnen. Plocka dem, gå vidare och gör nya, glada spår i din vita sand.” (Julia, nr 6, s.64). Möjligheten till en avslutad kärleksrelation förutsätter dock att tjejen går in i en ny kärleksrelation: ”… gör nya, glada spår i din vita sand.”. Citatet behöver inte betyda att vid en avslutad relation ska en tjej söka en ny men eftersom liknelsen är den samma i sista delen av citatet som den första delen är det troligtvis så. Trots att Julia skriver ytterst lite om aktiviteter som kan leda till att kärleken tar slut skrivs det samtidigt lite om att lösa problem eller att samtala om svåra saker och att bli stöttad, som skulle kunna göra att kärleken hålls vid liv.
Aktiviteter för kärleken
Framställningen i Julia av aktiviteter tjejer kan och inte kan göra tillsammans med den som tjejen vill ha eller har en kärleksrelation med skiljer sig inte nämnvärt åt mellan skribenter och läsare. Aktiviteterna som tjejer framställs kunna göra tillsammans med den som tjejen vill ha eller har en kärleksrelation med förstås inte som knutna till tjejen eller tjejens partner, utan aktiviteterna förstås snarare knutna till själva kärleken. Aktiviteterna framställs inte heller som unika för just den relationen utan som snarare klassiska kärleksaktiviteter. Till exempel att ha fredagsmys i soffan, gå på restaurang och att kramas. En kändis berättar i Julia om en aktivitet: ”…blinddate på bion…” (Julia, nr 4 s.63) och två läsare berättar om ytterligare aktiviteter: ”dansade tryckare med honom honom (sic) på ett disco…” (Julia, nr 5, s.50),
”…jag var på stranden med min pojkvän...” (Julia, nr 5, s.62). Att aktiviteterna inte förstås som unika för personerna eller relationen beror på att skribenterna och tidningen skriver om samma typ av aktiviteter oavsett par. Aktiviteterna kan därmed förstås som ett sorts manifest av kärleken. Det kan därför tänkas viktigare att utföra aktiviteter som manifesterar kärleken än att utföra aktiviteter unika för relationen.
Aktiviteter som kan kopplas till det vuxna kärlekslivet beskrivs inte i tidningen. Till exempel att ha sex eller att bo ihop. Fast undantag till detta är skrivelser om giftermål och barn som framställs som exempel på stark, långvarig och rätt kärlek. Julia skriver att: ”Ett par som kilar riktigt stadigt är Mila Kunis och Ashton Kutcher, allt som fattas är kids och bröllop.” (Julia, nr 6, s.43). Beskrivning av aktiviteter som sex och att bo ihop kan tyckas rimligt att det inte förekommer i en tidning för barn mellan nio och fjorton år. Barn och giftermål kan dock tyckas vara aktiviteter som inte heller är till för barn men de kan uppfattas som mer oskyldiga aktiviteter att nämna. Framskrivningen av giftermål och barn förstår jag
25 som en befästning av kärnfamiljen och äktenskapet som institution hos tidningens läsare, långt innan det är aktuellt för läsarna.
Diskurs om barn eller om tjejer i kärleksrelationer
Julia utger sig för att vara en tidning för tjejer men gäller det som Julia skriver om enbart för tjejer eller gäller det även för killar? Alltså finns det både en diskurs om barn i allmänhet och en diskurs om tjejer i Julias framställning? Vissa delar av Julias framställning skulle kanske kunna förstås som könsneutral. Till exempel, är det inte möjligt att tänka sig att även en tidning för killar skulle kunna uttrycka vikten av att ingå i en heterosexuell monogam kärleksrelation? Om det skulle vara möjligt skulle det i så fall innebära att framställningen av att ingå i en heterosexuell monogam kärleksrelation görs inom diskursen om barn och att den inte är specifikt för diskursen om tjejer.
Som nämnts tidigare visar Carpenters studie (1998) att det har det skett en förändring i framställningen av tjejer i Seventeen Magazine men att den inte beror på den feministiska kampen enligt Schlenker‚ Caron och Halteman (1998). Jag uppfattar att Schlenker‚ Caron och Halteman (1998) anser att framställning av tjejer är kopplade till tjejers position i samhället eftersom att de undersökt om den feministiska kampen kan ha påverkat framställningen. Det skulle i så fall innebära att framställningen av killar i Seventeen Magazine skulle se annorlunda ut än tjejers framställning. Skulle det vara möjligt att förstå Julias framställning likadant? Om det vore rimligt skulle det i så fall innebära att Julias framställning är specifik för tjejer och att killar hade framställts på ett annorlunda vis.
Beauvoirs (1986) resonemang om att kvinnor och män förväntas ha olika roller i samhället talar också för att Julias framställning skulle vara specifik för just tjejer då Fairclough (2010) menar att den sociala praktiken påverkar texter.
Vänskap
Avsnittet redogör för vad framställningen av tjejer i vänskapsrelationer handlar om och på vilket sätt tjejer framställs i vänskapsrelationer. Rubriksättningen utgör de teman för vad resultatet visar att framställningen av tjejer i vänskapsrelationer handlar om. I slutet av avsnittet förs även ett resonemang om framställningen kan förstås som specifik för tjejer eller om den kan förstås röra barn generellt.
26 Vänskapsrelation och vän
Resultatet för frågeställning ett visar att framställningen av tjejer i vänskapsrelationer handlar om att ingå i en vänskapsrelation och med vem eller vilka en tjej är vän med.
Julia nämner inget om varken frivillig eller ofrivillig ensamhet utan istället målas en bild upp av att tjejer ingår i vänskapsrelationer. Till exempel har Julia ett stort reportage om bästisar i nummer 4. Tidningen jämför i reportaget olika kända bästispar och utnämner vilket par som är bäst. Tidningen tipsar även läsarna om hur de ska klä sig för att visa upp sin vänskap. Julia skriver: ”Vi visar hur ni kan visa upp er vänskap och favoritplagg genom era coola outfits - utan att se ut som enäggstvillingar!” (Julia, nr 4, s.22). Hur viktig vänskapsrelationen är blir även tydligt i Julia då enbart möjligheterna att vilja skaffa nya vänner beskrivs istället för att möjligheten att vilja avstå. Till exempel skriver Julia i horoskopet att: ”Du bär på en längtan om att träffa nya vänner.” (Julia, nr 6, s.64). Citatet från ett annat horoskop i Julia: ”Du riskerar att missa chansen att träffa nya vänner…”(Julia, nr 6, s. 64) förstärker även uppfattningen om vikten av att träffa nya vänner.
I Julia skrivs det fram att en tjej både kan vara kompis med tjejer och killar, främst är det läsarna som skriver fram möjligheten till killkompisar. Till exempel skriver Julia om att tjejer lever längre: ”Hur gammal kommer du att bli? Förmodligen äldre än dina killkompisar”
(Julia, nr 6, s.10). I tidningen finns det dock flest exempel på samkönade vänskapsrelationer.
Sett till den sociala praktiken skulle de svenska skolorna kunna uppfattas som möjliggörande för olikkönade vänskapsrelationer eftersom att de flesta skolklasser är heterogena. Det skulle kunna ha påverkat Julias framskrivning av vem tjejer kan vara vän med.
Tjejers varande i förhållande till vänskapsrelationer
Resultatet från frågeställningen ett visar att framställningen av tjejer i vänskapsrelationer handlar om tjejers varande utifrån beteende.
Hur en vän bör vara
I Julia skrivs det fram att tjejer både kan vara bra och dåliga vänner och det framgår även vilket beteende som anses bra och mindre bra. För att vara en bra vän ska att tjejer vara stöttande, omtänksamma, pålitliga och ha humor. I ett av tidningens horoskop beskrivs en bra vän: ”Oftare än du anar är du en räddare i nöden. Du ger dina vänner omtanke och goda skratt när de som mest behöver det. De ägnar dig många tacksamma tankar. Bra jobbat!” (Julia, nr 6, s.64). Ett exempel på ett mindre bra beteende ges av en tjej som skriver till Julia om hur hon behandlar sina vänner: ”…jag kallar dem för massvis med taskiga saker. När jag sen går
