Idealfarmaceuten: En diskursanalys av hur den ideala farmaceuten konstrueras i tal och skrift

Sociologiska institutionen

Sociologi med inriktning mot arbetsliv, organisation och personal C

Kandidatuppsats VT 2014

Idealfarmaceuten

________________________________________________________

En diskursanalys av hur den ideala farmaceuten konstrueras i tal och skrift

Författare:

Kim Bernström Emmy Eklund Handledare:

Lisa Salmonsson

Sammanfattning

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till

apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers

betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och

diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare. Två av dessa intervjuer gjordes med representanter för apotekskedjor, en med en konsult som arbetar med HR-frågor och den sista med en respondent som arbetar med rekrytering mot läkemedelsindustrin. Materialet analyserades med

utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien visar att apotekskedjorna konstruerar en liknande bild av idealfarmaceuten i platsannonserna. Personlighet konstrueras i både platsannonser och rekryterarnas diskurs som något bestående medan kompetens ses som formbart. Detta anses legitimera ett större fokus på personlighet vid rekrytering. Idealfarmaceuten framstår i resultatet som utåtriktad och säljande vilket grundas i yttre samhälleliga och ekonomiska faktorer.

Nyckelord: diskursanalys, personlighet, rekrytering.

Innehållsförteckning

1. Inledning…….……….………...……….……...…...4

1.1 Bakgrund………...……….………...…4

1.2 Syfte och frågeställningar.………...………...…..…...….……...6

1.3 Uppsatsens disposition………...………...6

2. Tidigare forskning……….…...6

2.1 En förändrad arbetsmarknad………...6

2.2 Personlighet och urval………...7

2.3 Platsannonser………...10

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning………...12

3. Teoretisk bakgrund………...13

3.1 Socialkonstruktionism………...13

3.2 Diskursanalys som teori………...13

3.3 Kritisk diskursanalys………...14

4. Metod………...16

4.1 Ansats………...17

4.2 Empiriskt material……….………...17

4.2.1 Platsannonser……….…………...18

4.2.2 Intervjuer……….….………...19

4.3 Analys………...21

4.4 Validitet och reliabilitet………...22

4.5 Etiska överväganden………...23

5. Resultat………...………...24

5.1 Platsannonser………...24

5.1.1 Formella kompetenser………...24

5.1.2 Personlighet………...26

5.1.3 Idealfarmaceuten………...33

5.2 Intervjuer………...33

5.2.1 Sammanfattning – intervjuer………...45

6. Diskussion………...46

6.1 Summering………...46

6.2 Resultatets relation till tidigare forskning och teori...………...47

6.3 Relationen mellan resultat och metod…...49

6.4 Implikationer för framtida forskning………...50

7. Referenslista...51

Bilaga 1: Intervjuguide………...………...53

1. Inledning

I följande kapitel beskrivs bakgrunden till det valda problemområdet som mynnar ut i uppsatsens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis presenteras uppsatsens disposition.

1.1_Bakgrund

Apoteksbranschen har genomgått stora förändringar de senaste åren. År 2009 avreglerades det offentligt ägda Apoteket AB för att tillåta privata aktörer att bedriva läkemedelshandel i Sverige. Den nu konkurrensutsatta marknaden kräver att apoteksaktörerna går med ekonomisk vinst för överlevnad, och kampen om kunder och de “bästa” medarbetarna är hårdare än någonsin.

Med hårda budgetar och konsumenternas nya valmöjlighet bland apotekskedjorna följer högre krav på farmaceuternas service och försäljningsförmåga.

Du tycker att det är kul att utveckla kundmötet och försäljningen.

Du har stort intresse för försäljning och har även förmåga att inspirera och peppa övrig personal gällande försäljning. Du ser det som din främsta uppgift att ge god rådgivning och snabb service till kunderna samt överträffa deras förväntningar med det "lilla extra". Du sätter alltid kundmötet först och inspirerar kunden till ett liv i hälsa.

Utdraget är från en platsannons där en farmaceut söks och vi fann exemplet mycket intressant då det illustrerar vad arbetsgivarna efterfrågar. Det sträcker sig uppenbarligen långt utöver yrkesspecifik kunskap. En vilja att undersöka detta närmare lade grunden till vår studie. Rekrytering utgör den sociala praktik där kraven görs verkliga och blir därför studiens undersökningsområde. Rekrytering kan ses som en process av urval och bortsortering där individer med vissa personliga egenskaper premieras medan andra väljs bort. Detta även inom ett yrke som fordrar hög grad av formell kompetens. Det verkar som om personliga egenskaper väger tungt i valet av medarbetare. Problematiken med att basera urval på informella                                                                                                                

1 http://www.apoteksregister.se/privatisering-av-apotek (hämtad 2014-05-08)

bedömningsgrunder ser vi i svårigheten att genomföra objektiva och rättvisa rekryteringar. Det är till exempel lättare att jämföra kandidaters utbildningsnivå än att avgöra vem som är mest utåtriktad. I Dagens industris artikel “Personlighet viktigare än kompetens i framtiden” ser vi ytterligare belägg för det. Artikeln bygger på enkätstudien “Most wanted of tomorrow”

som undersöker vad som efterfrågas av framtidens medarbetare. “I rapporten ser vi att företagen hellre rekryterar människor med den rätta personliga förmågan snarare än kompetensen”, citeras Johanna Frelin, VD på Hyper Island som utbildar organisationer och personer inom digital kommunikation, innovation och ledarskap.

Vilken är då den rätta personliga förmågan som arbetsgivarna efterfrågar? Enligt Arbetsförmedlingen är det rådande personlighetsidealet att vara social och utåtriktad. För hundra år sedan präglades motsvarande ideal av social ängslighet vilket ansågs vara något klädsamt och positivt.

I ett yrke som inte kräver utbildning eller erfarenhet är det rimligt att låta enbart personliga egenskaper utgöra urvalsgrund för anställning. Det är därför mer intressant att studera farmaceutyrket, då dess utbildningskrav kan tänkas leda till att bedömning främst bör baseras på kompetens. De förändringar avregleringen medfört ger ytterligare motiv till att apoteksbranschen är intressant. Därav ges skäl för studiens avgränsning. För att ta reda på vilken person arbetsgivare söker föreföll det naturligt att titta på platsannonser. För att även få en praktisk anknytning har vi intervjuat verksamma rekryterare. En diskursanalys lämpar sig väl för att analysera vald empiri. En sådan analys eftersträvar att synliggöra underliggande antaganden om vad som anses sant, rimligt och korrekt. Att belysa vilka accepterade sanningar om personliga egenskaper som finns kan i förlängningen leda till ett ifrågasättande av dessa och därmed öppna upp för fler sanningar att välja mellan.

2 Dagens industri. Personlighet viktigare än kompetens i framtiden. 2014-02-03

3

1.2 Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:

- Hur konstrueras den ideala farmaceuten i platsannonserna?

- Hur talar rekryterare om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen?

1.3 Uppsatsens disposition

Ovan har uppsatsens ämne presenterats och problematiserats vilket mynnat ut i dess syfte med tillhörande frågeställningar. I nästkommande kapitel redogörs för tidigare forskning med relevans för området. Detta för att skapa ett sammanhang till studiens fortsatta delar. I efterföljande kapitel presenteras studiens teoretiska ramverk och därefter redogörs för undersökningens metodologiska tillvägagångssätt. Under efterföljande rubrik resultat presenteras studiens empiriska material i bearbetad form.

Slutligen presenteras slutsatser, kopplingar till tidigare forskning och teori, kritiska reflektioner och förslag på framtida forskning i studiens diskussionskapitel.

2. Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras ett urval av tidigare forskning. Kapitlet inleds med forskning som behandlar förändringar som skett på arbetsmarknaden. Vidare presenteras forskning om rekryteringsprocessen och slutligen forskning om hur den ideala sökanden framställs i platsannonser.

2.1 En förändrad arbetsmarknad

Det finns en tydlig tendens till att dagens arbetsmarknad och arbetsliv blir

allt mer flexibelt i fråga om exempelvis företagens strategier för ökad

anpassningsförmåga gentemot varierande behov av arbetskraft och andra

förhållanden. Detta har medfört en ökning av atypiska anställningsformer som exempelvis uthyrning och deltidsanställning.

Sociologen Göran Ahrne menar att detta flexibla klimat ställer höga krav på individens anpassningsförmåga gentemot nya organisationskulturer då den inte har invanda roller att falla tillbaka på. Ahrne förklarar ökade krav på social kompetens med att det idag finns en lösare koppling mellan individen och organisationen. Idag passerar individer fler organisationsgränser än tidigare vilket kräver tillit till sin sociala kompetens.

Christina Garsten och Kerstin Jacobsson beskriver att det i den arbetsmarknadspolitiska diskursen har skett ett skifte från att man talar om “brist på anställning” till “brist på anställningsbarhet”. Detta illustrerar ett ökat fokus på individen och dennes personliga egenskaper. Ansvaret har förskjutits från staten till individen då denne bär ansvaret för att göra sig anställningsbar.

Arbetsmarknadsåtgärder fokuserar numer på att öka anställningsbarheten, inte öka antalet arbetstillfällen.

2.2 Personlighet och urval

Rekryteringsprocessen består till stor del av att få en tydlig bild av kandidatens personliga egenskaper vilket ofta görs med hjälp av personlighetstester. Detta i syfte att förutse den sökandes arbetsprestation och möjlighet till anpassning i en existerande arbetsgrupp. I personlighetsbedömning är svårigheten att definiera vad begreppet personlighet innebär central. Hunter Mabon menar att personlighet består av en uppsättning individuella och relativt stabila egenskaper vilka påverkar hur individen betraktar, beskriver och hanterar sin omgivning. Dock är han i sitt resonemang medveten om situationens påverkan på personlighet och beteenden.

Jan Trost argumenterar för ett ökat fokus på kandidatens utvecklingsmöjligheter i rekryteringens urval. Istället för att se till statiska kompetenser vid intervjutillfället bör rekryteraren vara medveten om personens föränderlighet och möjlighet att lära sig det aktuella yrket, menar                                                                                                                

4 Källström & Malmberg. Anställningsförhållandet, 20 f.

5 Ahrne & Papakostas. Organisationer, samhälle och globalisering, 179 f.

6

7 Mabon. Arbetspsykologisk testning: om urvalsmetoder i arbetslivet, 63.

Trost.

Men denna föränderlighet kan samtidigt innebära svårigheter när rätt individ ska matchas med rätt företag då båda parterna är ständigt föränderliga.

Charlotte Holgersson har studerat rekrytering av företagsledare, främst verkställande direktörer, vilket presenteras i avhandlingen “Rekrytering av företagsledare - En studie i homosocialitet”. Med avstamp i studier som visar på homogenitet bland svenska företagsledare gällande kön, etnicitet och utbildning syftar Holgersson att “beskriva och problematisera rekrytering som en könsordnande process”.

Utifrån intervjuer med nio styrelseordförande visar studien hur rekryteringsprocessen ställer såväl formella som informella krav på kandidaten och innebär ofta homosociala processer genom att medlemmar som liknar den befintliga gruppen värvas.

Kön är emellertid inte den enda sociala maktrelation som återskapas i rekryteringsprocessen. Även maktrelationer som klass, etnicitet och sexualitet tycks återskapas i samhället genom organisationernas urval i rekryteringen.

Pernilla Bolanders avhandling “Anställningsbilder och rekryteringsbeslut”

syftar till att beskriva rekryteringsprocessen med särskilt fokus på bedömning och beslutsfattande.

Studien visar att rekryteringsprocessen sällan är strukturerad efter föreskrivna rekommendationer i bland annat HRM-litteratur där den så kallade psykometriska ansatsen är dominerande.

Enligt denna ansats är rekryteringsprocessen en rationellt grundad informationsanskaffningsprocess där valet baseras på fastställda kriterier och urvalsinstrument.

Den sociala ansatsen ser tvärtom rekryteringsprocessen som en social process med fokus på relationen mellan kandidaten och beslutsfattaren. Bolanders intervjuer med rekryterare i 28 organisationer visar även “att rekryterarna inte styrs av kriterier, varken                                                                                                                

8 Trost. Kvalitativa intervjuer, 116 f.

9 Mabon. Arbetspsykologisk testning: om urvalsmetoder i arbetslivet, 68.

10 Holgersson. Rekrytering av företagsledare – En studie i homosocialitet, 2 f.

11 Ibid, 213 f.

12 Bolander. Anställningsbilder och rekryteringsbeslut, 31.

13 Ibid, 207.

14 Ibid, 2.

formella eller informella, eller av sina rekryteringsverktyg utan tillsammans resonerar sig fram till rimliga anställningsbilder och rekryteringsbeslut.”

I sin analys finner Bolander en tolkningsrepertoar som innebär att:

“Rekrytering kan inte liknas vid en investering i en maskin, och det handlar inte om att välja ut den objektivt sett bästa sökanden - om en sådan ens finns - utan om att hitta någon som man tycker om och vill ha och som trivs i organisationen. Detta betyder att man kan låta formell kompetens spela mindre roll och personlighet spela större roll när man rekryterar. Det är viktigare att hitta någon med vilken rätt personkemi uppstår än någon som har exakt de formella kvalifikationer som krävs. Den sökandes kunskap och erfarenhet kan byggas upp, men kemin kan man inte påverka.” Bolander menar att denna syn på rekryteringen ger grund för att sortera bort kandidater med rätt kompetens men som ändå ”känns fel".

I likhet med Bolander intresserar sig Sofia Sjöberg för det gap som finns mellan forskningsbaserade rekommendationer kring rekrytering och organisationernas faktiska tillvägagångssätt. I sin avhandling “Utilizing research in the practice of personnel selection” beskriver författaren två tillvägagångssätt för rekrytering: kliniskt och mekaniskt.

Dessa ömsesidigt uteslutande metoder syftar till bedömningen av insamlad information om kandidaterna. Enligt det kliniska tillvägagångssättet utgår rekryteraren från sin egen professionella bedömning i urvalet. Bedömningen baseras på tidigare yrkeserfarenhet, intuition, insikt och tolkning av insamlad information om kandidaten.

I det mekaniska tillvägagångssättet utgår man istället från explicita och standardiserade regler och procedurer. Forskning visar att mekanisk metod är mer fördelaktig i rekryteringsprocessen. Sjöberg beskriver det mekaniska sättet som mer etiskt då det genom standardisering utvärderar alla kandidater på samma sätt, där en klinisk metod kan innebära att det sätts större vikt vid ovidkommande faktorer.

Vidare menar Sjöberg att ett mekaniskt tillvägagångssätt är mer rättvist och bidrar till att ge                                                                                                                

15 Ibid, 212.

16 Ibid, 72.

17 Sjöberg. Utilizing research in the practice of personnel selection, 31.

18 Ibid, 33.

19 Ibid, 48.

individer lämpliga arbetsmöjligheter, ökad mångfaldighet och minskad diskriminering i arbetslivet.

Diskriminering har även intresserat Woukko Knocke och Fredrik Hertzberg som menar att krav på sociala kunskaper och förmåga att leva upp till företagets normer kan vara ett sätt att stänga ute avvikande grupper, och kan därmed ses som diskriminering.

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Att inte bli beviljad anställning på grund av avsaknad av vissa personliga egenskaper är således inte en lagstadgad diskrimineringsgrund men kan tänkas vara ett medel som leder till det.

Knocke och Hertzberg beskriver exempelvis hur vissa personliga egenskaper tillskrivs invandrare, och att de på grund av dessa väljs bort i

urvalsprocessen.

2.3 Platsannonser

Hilde Fossanger skriver att platsannonser är mäktiga texter på grund av deras definitionsmakt. Hon har analyserat platsannonser från Försvarsdepartementet där de formella kompetenskraven är väldigt generella. Därför, menar Fossanger, blir modelläsaren som konstrueras i texten avgörande för vem som känner sig kvalificerad för tjänsten. Därmed är denna typ av text med och definierar vem som får jobb. Mottagaren av texten måste acceptera grundvillkoren för kommunikationen och därmed till exempel att texten har makt att definiera vilka egenskaper som är värdefulla på arbetsmarknaden.

Karin Helgesson har i sin avhandling

“Platsannonsen i tiden” undersökt platsannonsers utveckling ur flera vinklar med hjälp av diskursanalys. Hon menar att platsannonser är intressanta att studera då de reflekterar de värderingar som råder i arbetslivet. Eftersom platsannonser ofta når många människor och inte bara de som annonserna                                                                                                                

20 Ibid, 43.

21 Knocke & Hertzberg. Mångfaldens barn söker sin plats, 207.

22 http://www.do.se/Diskriminerad/Diskrimineringsgrunderna/ (hämtad 2014-04-09)

23 Knocke & Hertzberg. Mångfaldens barn söker sin plats, 207.

24 Fossanger. Stillingsannonsen som brandingtekst, 3 f.

riktas till menar hon att de kan antas påverka människors tankar kring det dem ger uttryck för. I sin studie kommer Helgesson bland annat fram till att de mest efterfrågade personliga egenskaperna var ord som börjar på samarbet*, självständ* och initiativ*. Detta under alla undersökta år vilket enligt Helgesson pekar på en trögrörlighet i dessa värderingar. Asteriskerna står här för fortsättningen på orden. Personliga egenskaper som börjar med mål*, resultat*, utveckl* och social* ökar i frekvens från och med år 1995.

Modeord som från år 2000 ökar i popularitet är affärs* och driv*.

Helgesson har analyserat platsannonser främst inom den privata sektorn men även den offentliga. Majoriteten av annonserna avsåg arbeten för högre tjänstemän. Studiens resultat visar att trots att branscherna och arbetsuppgifterna hade stor variation var det förvånansvärt likartade personliga egenskaper som efterfrågades.

De tre mest frekvent eftersökta personlighetsegenskaperna genom hela tidsperioden, samarbets*, initiativ*

och självständ*, menar Helgesson kan legitimeras utifrån att det är vad som krävs av just den svenska ideala medarbetaren. Detta eftersom det finns en konsensuskultur i Sverige som kräver samarbetsförmåga samtidigt som man när konsensus är nådd ska kunna arbeta på egen hand där självständigheten och initiativen kommer in. Studiens resultat visar att det under de senare åren finns en förändring där personliga egenskaper såsom drivkraft, förmåga att kommunicera och nå resultat ökar i efterfrågan. Detta menar författaren är nya ideal som kommit sedan nittiotalet. Denna nya drivna medarbetare styrs inte längre hierarkiskt uppifrån utan arbetar istället självständigt mot verksamhetens mål. Hon visar hur relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare förändrats genom att belysa förändringar i platsannonserna över tid. Relationen i platsannonserna har gått från femtiotalets arbetsgivares krav “den sökande bör” och “vi fordrar”, till sjuttiotalets mer jämbördiga “vi söker dig som” och “vi vänder oss till dig som” till det nutida “du är x” och “du har x”. Den idealsökande beskrivs nu som om arbetsgivaren redan känner den. Detta menar Helgesson får kraven att framstå som kategoriska. De modala hjälpverb som fortfarande används finner hon vara av högre styrka än tidigare, fler “ska” och “måste” och färre                                                                                                                

25 Helgesson. Platsannonsen i tiden, 211-218.

26 Ibid, 211.

“bör”.

Att du-pronomenet ökar i användning anser Helgesson är en medveten sammanblandning av den ideala sökanden och den fysiske läsaren. Detta “du” blir något som den fysiska läsaren ska försöka identifiera sig med och efterlikna.

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Ovan har tidigare forskning relevant för valt område presenterats.

Inledningsvis har forskningen berört arbetslivet idag samt de förändringar som skett. Vidare presenteras forskning kring rekrytering och urval där olika typer av urvalsmetoder diskuteras. Holgersson lägger fokus vid de informella processerna som upprätthåller maktordningar i samhället medan Bolander och Sjöberg intresserat sig för det gap som finns mellan forskning och verklig praktik. Genomgående skrivs det om rekrytering som en mångsidig och informell process och flera studier visar att beslutaren hellre ser att kandidaten passar in i gruppen eller har de rätta personliga egenskaperna än formell kompetens. Knocke och Hertzberg skriver om hur ökat personlighetsfokus kan bli ett sätt att “kamouflera” diskriminering.

Slutligen presenteras forskning kring platsannonser där resultatet från Helgessons avhandling om den ideala sökanden beskrivs. Helgessons forskning är den enda vi hittat med fokus på platsannonsernas konstruerande makt. Personlighetstester och rekryterares personliga eller professionella bedömning i urvalet är däremot väl beforskade områden sedan tidigare. Vi finner därför att valda frågeställningar med diskursanalys som metod kan leda till kunskap som kan utveckla området vidare. Tidigare forskning visar att informella processer har en stor betydelse, därför blir det intressant att se vilka diskurser som råder kring personliga egenskaper då dessa har stor makt i att påverka dessa informella urvalsmedel.

27 Ibid, 312 fff

28 Ibid, 315.

3._Teoretisk_bakgrund

I detta kapitel redogörs för socialkonstruktionism och diskursanalys vilka utgör studiens teoretiska grund. Vidare beskrivs Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med de tillhörande analysverktygen modalitet och transitivitet.

3.1_Socialkonstruktionism

Socialkonstruktionism är ett samlingsnamn för en rad nya samhällsteorier där diskursanalys är ett av flera angreppssätt.

Studiens teoretiska utgångspunkt tar således avstamp i socialkonstruktionismen för att vidare analyseras med hjälp av diskursanalytiska verktyg. Enligt denna socialkonstruktionistiska ansats ses socialt handlande som en konstruktion av verkligheten där vissa mönster bevaras och andra inte. Genom våra sociala handlingar utgår vi från dessa mönster och reproducerar dem. Enligt socialkonstruktionismen är kunskap om världen inte objektiv utan ett resultat av de kategoriseringar som görs. Dessa speglar inte verkligheten utan konstruerar den. Ett teoretiskt begrepp är här Thomasteoremet som innebär att ”det som definieras som verkligt blir verkligt i sina konsekvenser”

. Vår kunskap om världen är enligt socialkonstruktionismen alltid kulturellt och historiskt präglad. Vår syn på världen kan ändras med tiden och konstrueras av diskursivt handlande, den skapas och upprätthålls i sociala processer.

I denna bestämda världsbild blir vissa handlingar naturliga och andra otänkbara. Olika sociala världsbilder leder till olika handlingar, därmed får den sociala konstruktionen av världen konkreta konsekvenser.

3.2 Diskursanalys som teori

I diskursanalys är teori och metod tätt sammanlänkade. Det är av stor vikt att analysmetoden används med utgångspunkt i sin teoretiska och metodologiska grund, vilka bör ses som en helhet och inte bara som ett analysverktyg. Denna helhet innehåller filosofiska antaganden kring språkets roll i den sociala konstruktionen av världen, teoretiska modeller,                                                                                                                

29 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 11.

30 Trost. Kvalitativa intervjuer, 57.

31 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 11.

32 Ibid, 12.

metodologiska riktlinjer och slutligen specifika tekniker för språkanalys.

Innan diskursanalys beskrivs som teori kan en definition av begreppet diskurs vara på sin plats. I denna studie används definitionen “en diskurs är ett bestämt sätt att se på världen”

. Betoningen ligger på bestämt genom att diskursen skapar ramar för vilka förklaringar och utsagor som är möjliga för att de ska betraktas som sanna, rimliga eller korrekta

. Diskursanalytiker är intresserade av berättelser som knyts till specifika sammanhang, fenomen och platser där de är intresserade av hur processerna går till.

Diskursanalytikern är således inte intresserad av att studera en objektiv bild av världen, eller vad som sker inom individen, utan är intresserad av hur man i tal, text och bild uttrycker sig om den. Dessa uttryck, eller diskursiva framställningar, får genom sin användning sociala konsekvenser

. Diskursanalytikern studerar språket vilket ses som ett ständigt föränderligt system inom vilket mönster och mening söks. Diskursanalys erbjuder oändliga möjligheter att vrida och vända på material, se det ur olika perspektiv och lämpar sig därför väl för ett kvalitativt förhållningssätt.

Tidigare forskning visar att rekrytering i praktiken ofta har informella inslag där rekryterarens egna professionella bedömningar spelar in

. Ett rimligt antagande är här att rådande diskurser ges utrymme att utöva makt över beslutsprocessen.

3.3 Kritisk diskursanalys

Det finns flera riktningar inom diskursanalys och studiens teori är inspirerad av den kritiska diskursanalysen och Faircloughs angreppssätt. Faircloughs modell kommer inte följas till punkt och pricka, utan istället utgöra en grund för analysen. Enligt Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys (se Figur 1 nedan) är förhållandet mellan texten och dess läsare/skribent, diskurs och social kontext det centrala. Den första dimensionen som analyseras är texten, talad eller skriven. Nästa dimension är den diskursiva                                                                                                                

33 Ibid, 10.

34 Ibid, 7.

35 Börjesson & Palmblad (red.). Diskursanalys i praktiken, 13.

36

37

praktiken bestående av textens produktions- och konsumtionsprocesser.

Den tredje och yttre dimensionen är den bredare sociala praktiken. Denna nivå innehåller samhällets rådande värderingar och tankemönster som den analyserade texten är en del av.

Studien ämnar undersöka en diskursiv praktik i en bestämd kontext, apoteksbranschen. Detta i ljuset av vår bedömning att personliga egenskaper har fått ökad betydelse i rekryteringssammanhang. Studiens sociala praktik blir således den spridda övertygelsen att personlighet bör vara avgörande i valet av medarbetare.

Detta bildar ramen för diskursanalys av de konkreta texterna, det vill säga platsannonserna och de transkriberade intervjuerna. Analysen utförs med hjälp av två viktiga grammatiska element: transitivitet och modalitet. Då textens transitivitet analyseras undersöks huruvida händelser förbinds eller inte med subjekt och objekt. Detta för att kartlägga vilka ideologiska konsekvenser en framställning får. Exempelvis används passiv form i satsen

“farmaceuten avskedades igår” vilket fråntar agenten ansvaret genom att lägga vikt vid effekterna och bortse från de processer och handlingar som var orsaken. Begreppet modalitet fokuserar på talarens grad av instämmande, även kallat affinitet, i en sats. Exempelvis får uttrycken

“personlighet är viktigt”, “jag tycker att personlighet är viktigt” och

“personlighet kan vara viktigt” olika innebörd och konsekvenser för diskursens konstruktion av sociala relationer och betydelse- och kunskapssystem. Sanning är en slags modalitet där talaren instämmer fullständigt i sitt påstående vilket framställer kunskapen som sann och oomtvistlig. Detta kallas även objektiv modalitet genom att talaren lägger fram tolkningar som om de vore fakta. Motsatsen är subjektiv modalitet där satsen istället tar form likt en åsikt eller tro, exempelvis “jag tycker/tror...”

istället för “det är...”. Detta möjliggör undersökning av underliggande antaganden i materialet. Modalitet kan även uttryckas genom “hedges” vilket innebär att talaren dämpar affiniteten i en sats genom att exempelvis använda “liksom” eller “lite”.

38 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 74.

39 Ibid, 87 f.

Figur_1

Faircloughs_modell_för_diskursanalys⁴⁰ ---

3.4 Sammanfattning av teoretisk bakgrund

Enligt socialkonstruktionismen är socialt handlande en konstruktion av verkligheten där vissa mönster (re-)produceras medan andra väljs bort.

Diskursanalys är här ett angreppssätt som analyserar språkliga framställningar i syfte att synliggöra underliggande antaganden. Ur ett personalvetarperspektiv är det intressant att studera hur diskurser får effekter i rekryteringsförfarandet. Då diskursanalys är ett brett teoretiskt och metodologiskt område som inte kan tolkas på ett enhetligt sätt bekänner vi oss inte fullt ut till en specifik riktning. Dock är analysen starkt influerad av Faircloughs kritiska diskursanalys som presenterats och de tillhörande analysverktygen transitivitet och modalitet kommer användas.

4. Metod

I detta avsnitt redogörs för hur studiens empiriska material har samlats in och analyserats. Inledningsvis presenteras studiens diskursanalytiska ansats för att vidare beskriva de platsannonser och intervjuer som utgör det

40 Ibid, 74.

empiriska materialet. Slutligen diskuteras studiens validitet och reliabilitet samt etiska överväganden.

4.1 Ansats

Det empiriska materialet undersöks utifrån en diskursanalytisk ansats.

Därmed är syftet inte att komma åt en objektiv verklighet då diskursanalys bygger på premissen att det inte finns någon sådan. Diskursanalytisk ansats innebär istället en strävan efter att identifiera övergripande mönster i hur fenomen beskrivs. I studien handlar det således om: hur talas, skrivs och tänks det om idealfarmaceuten? Att synliggöra dessa diskursiva mönster kan visa på dess makt att konstruera sociala praktiker. Den diskursanalytiska ansatsen valdes med grund i studiens syfte, att identifiera diskursiva mönster som konstruerar yrkesgruppen farmaceuter. Beroende på vad forskaren ämnar studera finns två forskningsmetoder med olika förhållningssätt till materialet: kvantitativ och kvalitativ metod. Ett kvantitativt angreppssätt innebär systematisk insamling av kvantifierbar data vilket sammanfattas i statistisk form

. Kvalitativ metod syftar till att förstå det som studeras genom att skapa distinktioner via närmande

. Forskaren befinner sig här i den sociala verklighet som ska analyseras, datainsamling och analys sker samtidigt

. Empirin utgörs av två typer av material, platsannonser och intervjuer. Först tänkte vi använda båda metoderna:

kvantitativ metod för platsannonserna och kvalitativ metod för intervjuerna.

Under insamlingen av platsannonser fann vi dock många intressanta inslag vilka lämpar sig väl för diskursanalys och beslutade därför att använda metoden för samtlig empiri. Förhoppningen är att en diskursiv analys av platsannonserna bidrar till ett mer mångfacetterat resultat än vad kvantitativ frekvensmätning av efterfrågade personlighetsegenskaper hade gjort.

4.2 Empiriskt material

Materialet har valts i syfte att besvara studiens frågeställningar. Det empiriska materialet utgörs därför av platsannonser och intervjuer med                                                                                                                

41 http://www.ne.se/kvantitativ-metod (hämtad 2014-04-09)

42 Aspers. Etnografiska metoder, 14.

43 http://www.ne.se/kvalitativ-metod (hämtad 2014-04-09)

rekryterare. Det kan tänkas att platsannonser är starka konstruerade texter som producerar och upprätthåller ett ideal på arbetsmarknaden. Dessutom är det intressant att i linje med Faircloughs modell studera text i relation till den sociala praktik där den produceras och konsumeras. För starkare koppling till den sociala praktiken kommer vi därför undersöka hur verksamma rekryterare talar om rekrytering och personliga egenskapers betydelse i sammanhanget, kvalitativa intervjuer lämpar sig väl för detta och utgör därmed en del av studiens empiriska material.

4.2.1 Platsannonser

Platsannonserna har inhämtats från Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida. Ytterligare källor uteslöts för en hanterbar mängd material, diskursanalys är en tidskrävande metod. Valet av källa är baserat på dess omfattning, Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten

. Vi observerade tidigt en mättnad i materialet då annonsernas personlighetsavsnitt är lika till sitt innehåll och bedömer därför mängden insamlade annonser som tillräcklig

. På Platsbanken är annonserna kategoriserade efter yrke, yrkesgrupp och ort. Vår materialinsamling avgränsades till kategorin “apotekare”. Den 9 april 2014 insamlades materialet och resultatet av diskursanalysen måste ses i relation till denna tidpunkt. Vid tillfället fanns 69 platsannonser för farmaceuter i hela Sverige.

Samtliga inkluderades då vi inte ämnar studera en specifik ort. Vidare följde den första gallringen där de platsannonser som helt saknade uttryck för personliga egenskaper uteslöts. Detta resulterade i att två annonser blev inaktuella. Intressant att uppmärksamma här är det faktum att enbart två av 69 annonser inte efterfrågade personliga egenskaper. I nästa steg valdes tre annonser från läkemedelsföretag bort då studien är avgränsad till apoteksbranschen. Under insamlingen observerades att samtliga apotekskedjor använder standardiserade mallar i utformningen av sina annonser. Exempelvis hade apotekskedjan Lloyds Apotek ordagrant identiska personlighetsavsnitt oberoende av vilket av deras apotek det gällde. Då det inte finns någon poäng i att analysera samma text flera

44 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss.html (Hämtad 2014-05-20)

45 Aspers. Etnografiska metoder, 200.

gånger sorterades alla annonser som utgjorde dubbletter bort, vilket resulterade i det slutgiltiga materialet bestående av 25 annonser. Samtliga riktades till utbildade farmaceuter för anställning på apotek och befattningarna varierade mellan receptarie, apotekare och apotekschef.

Annonserna är publicerade av Apoteket AB, Apotek Hjärtat, Apoteksgruppen, Cura apoteket, Kronans Apotek, Lloyds apotek och Fox Farmaci. Dessa utgör samtliga apotekskedjor i Sverige förutom Boots apotek.

4.2.2 Intervjuer

Via uppgifter i platsannonserna skickades informationsbrev via mail till apotekens HR-avdelningar. Vidare kontaktades ytterligare 20 apotekschefer i Stockholmsregionen vilka ansvarar för rekryteringen till de enskilda apoteken. Antal genomförda intervjuer var således beroende av antal jakande svar från de tillfrågade. Informationsbreven innehöll en tydlig beskrivning av studien och dess syfte med betoning på att den genomförs i utbildningssyfte. Vidare innehöll det handledarens kontaktuppgifter och brevet avslutades med en förfrågan om intresse att delta i en intervju. Från apotekscheferna mottogs enbart ett svar där den tillfrågade avböjde med hänvisning till hög arbetsbelastning och tidsbrist. Att diskursivt analysera hur apotekscheferna talar om rekrytering och personliga egenskaper hade naturligtvis varit intressant då de har insyn i rekryteringsprocessen på det lokala apoteket. Dock anser vi inte att detta bortfall påverkar studiens resultat utan bedömer det empiriska materialet som tillräckligt för att besvara frågeställningarna. Dessutom är syftet inte att generera ett resultat som är representativt för rekryterares resonemang generellt, utan intresset ligger i att diskursivt analysera de specifika intervjuer som genomförts. Med anledning av få besvarade mail kontaktades via vårt personliga kontaktnät en HR-konsult med gedigen kunskap om personal och rekrytering.

Dessutom resulterade en internetsökning i att vi fann ett företag som har arbetat med rekrytering till apotek, nu mot läkemedelsindustrin. Både HR- konsulten och företaget kontaktades via mail. Utskicken resulterade i totalt

46 http://www.apoteksregister.se/privatisering-av-apotek (Hämtad 2014-05-20)

fyra intervjuer. Då diskursanalys är en tidskrävande metod som kräver noggrann textanalys anser vi detta vara tillräckligt

. På grund av tidsbrist kan tänkas att studiens kvalitet påverkas negativt om fler intervjuer genomförts. Intervjuerna var semi-strukturerade och gjordes med stöd i en upprättad intervjuguide (se bilaga 1). Denna utformades utifrån en strävan att ställa öppna frågor för att låta respondenterna tala fritt, med förhoppningen att diskurser relevanta för studien skulle framträda i svaren.

Intervjuerna pågick under 20 till 60 minuter och genomfördes mellan den 28 och 30 april 2014. Samtliga intervjuer ägde rum på respektive respondents arbetsplats. Följande är en presentation av de fyra respondenterna:

Repspondent A är HR-partner på en privatägd apotekskedja med uppgift att stötta apotekens chefer i personalfrågor. Frågorna är av varierande karaktär som rekrytering, arbetsrätt och konflikthantering. Hon har även övergripande ansvar för apotekets arbetsmiljö och employer branding.

Respondent B är rekryteringsansvarig på en privatägd apotekskedja.

Dessutom är han konsultativt stöd för apotekets regionschefer och apotekschefer i hela Sverige. B närvarar vid nästan samtliga apotekschefsrekryteringar som regionscheferna ansvarar för samt i enstaka fall då apotekens respektive chefer rekryterar medarbetare.

Respondent C är konsult på ett företag som erbjuder tjänster inom HR till företag i alla branscher. Tjänsterna är av såväl operativ som strategisk karaktär, som exempelvis stöd vid omorganisering och rekrytering. C har personalvetarbakgrund och gedigen erfarenhet och kunskap i studiens övergripande område rekrytering.

Respondent D arbetar på ett företag inriktat på rekrytering och bemanning inom life science med fokus på bland annat konsultuthyrning och rekrytering mot läkemedelsindustrin. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter är breda och varierar mellan rekrytering, konsultuthyrning, kundbesök och konsultansvar.

47 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 117.

4.3 Analys

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att möjliggöra diskursanalys. Även pauser och vissa gester transkriberades då de ansågs intressanta för studiens analys. Utifrån de teman som identifierats i texten kodades transkripten med hjälp av marginalmetoden

. Kodningen gjordes inte ord för ord på grund av tidsbrist utan mer övergripande med fokus på att hitta dominerande teman. Studiens resultat presenteras med utgångspunkt i dessa teman och analyseras med diskursanalytiska verktyg från Faircloughs kritiska diskursanalys. De citat som presenteras i resultatet är valda på grund av dess anknytning till studiens område: personliga egenskapers betydelse i rekryteringsprocessen. Platsannonserna lästes noggrant igenom flera gånger. Samtliga delar som beskrev önskade personliga egenskaper, attityder och värderingar fördes in i ett dokument och sorterades under de teman som kunde urskiljas. Dessa teman presenteras och analyseras var för sig i resultatet för att sedan sammanställas till en helhetsbild som vi benämner “idealfarmaceuten”. Vi har i resultatet strävat efter transparens genom noggranna beskrivningar till varför citatet tolkas som de gör i syfte att tydliggöra tolkningarnas grund. Analysen består således av att valda delar av materialet analyseras var för sig, för att senare syntetiseras för att skapa en helhet. Denna helhet är formad av studiens teoretiska bakgrund, diskursanalys. Samtliga tolkningar är gjorda med utgångspunkt i teorins kärnbegrepp och i relation till den sociala praktiken.

Inför analysen formulerades följande frågor i syfte att möjliggöra en strukturerad analys av studiens empiriska material:

- Vilken grad av modalitet framträder?

- Vilken transitivitet har utdraget?

- Vilka underliggande värderingar framträder?

- Finns det några “om… så”-påståenden?

- Hur konstrueras verkligheten diskursivt?

- Vad framstår som självklart och vad utesluts?

48 Aspers. Etnografiska metoder, 185.

- Kopplas det som beskrivs till en historisk bakgrund?

- Vad framställs som krav på en sökande farmaceut och vad framstår som diskuterbart?

- Vilka pronomen används?

4.4 Validitet och reliabilitet

Då intervjumaterial analyseras blir tolkningsfrågan aktuell för studiens reliabilitet. Detta särskilt då transkribering i sig är en tolkning då vi beslutar vad som är relevant att transkribera i förhållande till studiens syfte.

Diskursanalys bygger på socialkonstruktionismen där många forskare betraktar sina egna arbeten som diskursiva konstruktioner och endast en version av den diskursiva striden inom det studerade forskningsfältet

. Vidare ses all kunskap som socialt konstruerad och kan därför inte avspegla en enhetlig verklighet

. Det är utifrån denna utgångspunkt som vi har valt att förhålla oss till studien vilket problematiserar frågan gällande validitet och reliabilitet. När verkligheten ses som konstruerad kan tänkas att någon objektiv validitet eller reliabilitet är svår att tala om. Kvalitativ metod handlar till stor del om tolkning och får ofta möta kritik angående resultatets avsaknad av logik, eller stringens

. Att fastställa validitet inom kvalitativ forskning är inte helt lätt. Ett sätt är att se till analysens fruktbarhet vilket innebär analysramens förklaringskraft

. Även genomskinligheten är avgörande för studiens validitet, därför läggs stor vikt vid tydliga redogörelser för de tolkningar som kopplar samman analytiska påståenden med textutdrag från platsannonser och intervjuer

. Då en del av platsannonserna sorterats bort kan tänkas att det begränsade slutmaterialet påverkar validiteten. Dock noterades materialets mättnad genom stora likheter i samtliga platsannonsers personlighetsavsnitt. Därmed bedömdes att inget ytterligare empiriskt material skulle förändra studiens resultat. Vår utgångspunkt är att någon verklighet eller objektiv sanning inte är möjlig att

49 Winther Jørgensen & Philips. Diskursanalys som teori och metod, 85,123.

50 Ibid, 111.

51 Börjesson & Palmblad. Diskursanalys i praktiken, 9.

52 Winther Jørgensen & Philips. Diskursanalys som teori och metod, 122.

53 Potter & Wetherell. Discourse and social psychology, 170f.

54 Winther Jørgensen & Philips. Diskursanalys som teori och metod, 123

prata om som oberoende av förförståelse eller diskursiva konstruktioner.

Därför får inte begrepp som validitet och reliabilitet samma innebörd för en studie med diskursanalytisk teori och metod enligt vår uppfattning.

4.5 Etiska överväganden

En mycket viktigt del gällande forskningsetiken rör frågor hur medverkande personer behandlas

. Respondenterna och deras arbetsgivare är i studien helt anonyma för att främja öppenhet i intervjusituationen, samt i respekt för de som uttryckligen efterfrågat detta. Dessutom är det etiskt försvarbart att i största möjliga mån säkerställa att enskilda personer inte kan identifieras i materialet. Respondenterna nämns således inte vid namn i varken analys eller transkriberingar utan benämns respondent A, B, C och D. Vi är medvetna om den forskningseffekt som kan uppstå genom att respondenterna svarar på ett socialt önskvärt sätt. Dock är inte syftet att komma åt någon empirisk verklighet utan att studera hur själva diskursen ser ut bland de vi intervjuar. Vi har båda närvarat vid samtliga intervjuer i syfte att uppmärksamma så mycket som möjligt. När två intervjuare närvarar finns risken att respondenten känner sig i underläge men då respondenterna är vana intervjuare räknar vi med att de känner sig bekväma med situationen

. I enlighet med informationskravet informerades respondenterna om det frivilliga deltagandet samt rätten att avböja svar om så önskas. Detta gjordes både skriftligt via mail samt muntligt vid intervjutillfället. Samtycke inhämtades från samtliga intervjupersoner enligt Vetenskapsrådets samtyckeskrav

. Vad gäller platsannonserna kommer apotekskedjornas namn framgå då det analyserade materialet är offentliga texter.

55 Vetenskapsrådet, God forskningssed, 16.

56 Trost, Kvalitativa intervjuer, 67.

57 http://www.codex.uu.se/manniska2.shtml Hämtad (2014-05-20)

5. Resultat

I följande avsnitt presenteras studiens empiriska material i bearbetad form.

Utifrån studiens syfte, att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift, kommer materialet analyseras med hjälp av diskursanalytiska verktyg. I första delen behandlas utdrag från platsannonserna och i den andra delen citat från intervjuerna. Respektive del avslutas med en sammanfattning där det centrala lyfts fram.

5.1 Platsannonser

För att besvara frågeställningen hur den ideala farmaceuten konstrueras i platsannonserna följer här utdrag kategoriserat efter de teman som urskilts i materialet. Avslutningsvis sammanfattas dessa teman i vad vi har valt att kalla “idealfarmaceuten”.

5.1.1 Formella kompetenser

De formella kompetenserna består i samtliga platsannonser av en receptarie- eller apotekarutbildning, och i de fall apotekschefer söks kan även tidigare erfarenhet av ledarskap efterfrågas men framställs sällan som ett krav. De formella kompetenserna beskrivs oftast inte utöver att yrkestiteln nämns. Enligt vad som ur annonserna kan utläsas räcker det att en sökande har en legitimation. I princip är det möjligt att personen har arbetat i en helt annan bransch efter examen och 20 år senare söker sig till apoteksbranschen. Ett exempel på en närmare beskrivning av formella kompetenser skulle kunna handla om specifika farmaceutkunskaper såsom

“Vi lägger stor vikt vid din läkemedelskunskap. Du vet hur läkemedel samverkar och vilka som ger bästa effekt.” eller liknande. Några annonser innehåller rubriken ”Kompetenskrav”. Även denna rubrik är traditionellt förknippad med kompetenser som utbildning och arbetslivserfarenhet, men här finns även krav på personliga egenskaper, attityder och viljor. Det understryker vikten av att den sökande har dessa egenskaper då det framställs som ett ”kompetenskrav” och inte en preferens eller liknande.

Större delen av utrymmet i annonserna ägnas åt

personlighetsbeskrivningar. I flera annonser är de formella kompetenskraven placerade allra längst ner:

Kompetenskrav

Vi söker dig som är farmaceut dvs legitimerad receptarie eller apotekare.

Denna mycket kortfattade text är placerad allra längst ner i en lång annons som beskriver ett antal personliga egenskaper. Placeringen längst ner förmedlar att tyngdpunkten inte ligger på kompetensen.

Kompetenskrav

Det är ett krav att du är legitimerad receptarie eller alternativt legitimerad apotekare. Du tycker att det är kul att utveckla kundmötet och försäljningen. Du har stort intresse för försäljning och har även förmåga att inspirera och peppa övrig personal gällande försäljning. Du ser det som din främsta uppgift att ge god rådgivning och snabb service till kunderna samt överträffa deras förväntningar med det "lilla extra". Du sätter alltid kundmötet först och inspirerar kunden till ett liv i hälsa.

I utdraget ovan beskrivs ett antal personliga egenskaper och attityder under rubriken kompetenskrav. De formella kompetenskraven utgör endast en enstaka mening i hela stycket. ”Beskrivning av kvalifikationer” är en annan rubrik som används. ”Kvalifikationer” kan precis som ”kompetenskrav” tolkas som något som krävs för att kvala in till arbetet över huvud taget.

Beskrivning av kvalifikationer:

Du är en leg. farmacevt, gärna nyutexaminerad, som vill vara med och lyfta fram apotekarens roll i hälsovården.

Du har ledaregenskaper, är positiv som person, kan samarbeta, tänker affärsmässigt, är trygg och orädd, strukturerad och självständig.

Du är flexibel och omfamnar ett mindre mer personligt koncept.

Ett antal personliga egenskaper och attityder beskrivs här som kvalifikationer. En ”vilja” att lyfta fram farmaceutens roll ska också finnas hos kandidaten.

5.1.2 Personlighet

Redan i rubriken på vissa av platsannonserna framträder betoningen på den potentielle sökandens personlighetsprofil. I några annonsrubriker söks inte bara en farmaceut eller apotekschef utan en ”Driven farmaceut” och

”Engagerad apotekschef”. Flera rubriker innehåller även information om möjlighet till utveckling så som ”Farmaceut med möjlighet till utökat ansvar”.

Det kan vara ett sätt att redan där försöka locka de som är drivna och söker ett arbete där man kan utvecklas. Vissa rubriker verkar vilja locka farmaceuter som dras till ett varierande arbete så som ”Omväxlande farmaceuttjänst”.

Din personlighet är avgörande för att du ska lyckas i rollen. Därför är det viktigt att du är en självständig och initiativrik problemlösare som drivs av att utveckla ditt team.

I denna platsannons beskrivs att personligheten är avgörande för att lyckas.

Sedan används ordet ”därför” är du såhär. Om personen är på det här sättet så kommer denne att lyckas. Det kan tolkas som en värdering hos arbetsgivaren som innebär att en person som lyckas i jobbet är på detta vis då det genom ordet ”därför” framställs som en förutsättning. Det räcker med andra ord inte enligt arbetsgivarens värderingar att ha de formella kompetenserna för jobbet utan personligheten är det som är avgörande för att lyckas som farmaceut.

Så här är du

I en annons där Cura apoteket söker en farmaceut står följande under rubriken “Din profil”:

Du är en utåtriktad farmaceut som trivs som bäst när du får

arbeta nära kund och i en omväxlande miljö, med arbetsuppgifter

som kretsar kring såväl rådgivning som försäljning. Att du är engagerad och självständig som person innebär bland annat att du kan ta initiativ och ständigt hittar nya förbättringsmöjligheter.

Vidare arbetar du lika bra på egen hand som i grupp och uppskattar ett högt tempo och närheten till stora kundflöden, en naturlig del av att arbeta på ett apotek som ligger i en livsmedelsbutik.

Användandet av pronomenet “du” i texten kan ses som ett erbjudande för läsaren att identifiera sig med profilen som beskrivs och skapa större närhet.

Det kan leda till en sortering genom att samtidigt skapa ett avstånd till dem som inte identifierar sig med personen som beskrivs. Kanske minskar sannolikheten att en person söker jobbet om denne känner ett avstånd till personbeskrivningen. Att använda ”du är” istället för exempelvis det mer öppna ”vi söker någon som är…” eller ”vi ser gärna att du är…” gör att det framstår som avgörande att den sökande är på det här sättet. Användandet av “vi” hade inneburit en subjektiv modalitet medan konstaterandet “du är”

innebär en objektiv modalitet. “Du är så här” blir en objektiv sanning där avsändaren inte är närvarande i formuleringen. I ovanstående profilbeskrivningar finner vi en hög affinitet där arbetsgivaren framför sanningar om den sökande genom ordvalet “du är”. Vi har funnit användandet av ”du är” väldigt vanligt förekommande i annonserna. Vi tänker oss att användandet av “du” får tydliga konsekvenser för konstruktionen av den ideala medarbetaren. Subjektet texten riktar sig till blir personen som kan identifiera sig med de nämnda egenskaperna vilket därmed samtidigt konstruerar farmaceutkåren. De farmaceuter som inte känner att texten är riktad mot dem kanske upplever en större svårighet att identifiera sig med professionen. Även i profilbeskrivningen nedan framgår det tydligt hur den sökande ska vara som person:

“Du är en social Apotekstekniker som sätter kunden i första

rummet och som vågar fatta beslut i vardagen. Självklart arbetar

du lika bra på egen hand som i grupp. Att du har affärskänsla,

initiativkraft och en förmåga att hitta nya sätt att arbeta på är

förutsättningar som Apotekstekniker hos oss. Dessutom ska du trivas i en omväxlande roll där ingen dag är den andra lik.”

Beskrivningar som ”självklart” och ”dessutom ska du…” förmedlar att det här är absolut väsentliga egenskaper hos den sökande. Det ger en bild av en värdering hos arbetsgivaren, där det är självklart att en bra anställd är på detta sätt. Affärskänsla och initiativkraft är inte bara något som är önskvärt hos den sökande utan beskrivs här som “förutsättningar” för att över huvud taget klara av arbetet.

Utveckling på jobbet

Många av platsannonserna betonar utvecklingsmöjligheterna som finns för den som får tjänsten. Detta framställs som ett erbjudande eller en förmån och syftar till att attrahera rätt person till att söka jobbet.

Vi erbjuder dig ett jobb i ett företag som utvecklas och växer.

Detta medför många utvecklingsmöjligheter för dig som är flexibel, gillar utmaningar och är driven.

LloydsApotek erbjuder dig möjlighet att växa med oss både på den lokala orten och inom vår internationella koncern.

Här framställs utveckling som ett erbjudande. Användningen av konjunktionen “för” i det första exemplet syftar på att utvecklingsmöjligheterna kräver att personen är flexibel, gillar utmaningar och är driven. Det är alltså samtidigt individens egna personliga förutsättningar som antas bestämma huruvida hen utvecklas eller inte.

Nedan följer ytterligare exempel som visar på antagandet att utvecklingen är något som personens förutsättningar bestämmer:

….det viktigt att du är […] och positiv till att utveckla dig själv och vår verksamhet.

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och vill att du utvecklas

tillsammans med oss.

Personen som lockas av detta finner utveckling som en viktig del i sitt jobb, och eftersom det är viktigt för personen så antas det att utveckling kommer ske. Det är dock personen själv som är drivande i det. Utveckling framställs som ett erbjudande, men inte något som ges till personen utan denne måste själv ta ansvar för utvecklingen genom att ha rätt personlighet och förutsättningar. I det andra exemplet finns en subjektiv modalitet med hög affinitet till påståendet att personlig lämplighet är av stor vikt. I utdraget personifieras både apoteket och den sökande genom användandet av pronomen vilket kan skapa intrycket av ett mer jämbördigt förhållande dem emellan. Denna personifiering kan identifieras i de tidigare utdragen där arbetsgivaren, “vi”, erbjuder sökanden, “dig”, möjlighet till utveckling.

Att påverka och förändra

Farmaceuten som beskrivs i platsannonserna är initiativrik och vill vara med i beslutsfattningen. I platsannonserna framhåller sig arbetsgivarna ofta som

”en platt organisation” med ”korta beslutsvägar”. Det framställs ibland som ett erbjudande, något som den anställde får av arbetsgivaren:

Hos oss ges du även möjligheter att påverka mycket med egna idéer. Men framförallt erbjuder vi en företagskultur där du som medarbetare får ta ansvar och egna initiativ.

Den sökande kommer alltså att ”ges möjligheter” och företaget ”erbjuder”

detta till personen. Återigen används pronomenen som skapar en närhet genom att personifiera arbetsgivaren och arbetssökanden. Eftersom den ideala sökanden är initiativrik så är möjligheten till påverkan också något som denne uppskattar:

Du är initiativrik och uppskattar möjligheten att få vara delaktig i och påverka Apotek Hjärtats väg mot att bli framtidens apotek.

Du kommer trivas hos oss om du vill vara med och välja väg.