• No results found

Tillgänglighet till fastighet från offentligagator EXAMENSARBETE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tillgänglighet till fastighet från offentligagator EXAMENSARBETE"

Copied!
129
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator

Felix Staffanson 2016

Civilingenjörsexamen Arkitektur

Luleå tekniska universitet

Instutitionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator

Examensarbete 30hp Felix Staffanson

Civilingenjör Arkitektur

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet (LTU)

Handledare: Anna Stamblewski (Piteå kommun), Hans Walloschke (LTU) Examinator: Per Persson (LTU)

© Felix Staffanson

(3)

F ÖRORD

Detta examensarbete är den avslutande delen för utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Rapporten är skriven med inriktning mot stadsplanering vilket är en av de två huvudinriktningarna för utbildningen. Arbetet tog sin start i September 2015 och avslutades April 2016 och är gjort i samarbete med Piteå kommun.

Tillgänglighet är något jag funnit stort intresse för sedan dess att jag genomförde min praktik 2013. Möjligheten att få arbeta tillsammans med Piteå kommun uppkom inom kursen

”Utvecklingsprojektet” under våren 2015 då kontakt slöts med Jessica Nilson på Samhällsplanering. Efter en tids kontakt stod det klart att arbetet skulle skrivas inom tillgänglighet vilket passade mig utmärkt. Då fick jag även kontakt med Anna Stamblewski som senare blev min handledare hos kommunen.

Hos Piteå kommun vill jag framförallt tacka Anna för allt arbete hon lagt ner på mig och alla de kontakter hon har förmedlat så att jag kunde genomföra alla intervjuerna. Jag vill även varmt tacka Jessica för hjälpen att faktiskt få möjligheten att skriva detta arbete samt Stadsarkitekt Gudrun Åström som kommit med många kloka inflikningar till arbetet.

Från LTU vill jag rikta ett varmt tacka min examinator Per Persson för hans stöd och feedback till rapporten. Även mina två opponenter Axel Westling och Maria Hansson förtjänar ett stort tack.

Avslutningsvis så vill jag rikta ett särskilt stort tack till alla de som tagit sig tid att intervjuas av mig. Detta har varit avgörande för att arbetet skulle kunna fortskrida.

Felix Staffanson

(4)

S AMMANFATTNING

Denna rapport av kvalitativ metod syftar till att undersöka och ge förslag till förbättringspotential gällande lösningar mellan kommun och fastighetsägare när det kommer till tillgänglighetsfrågor. Mer specifikt så handlar det om förflyttningen mellan en fastighet och offentlig gata, således en gata som förvaltas i kommunens regi. Att samhället skall vara tillgängligt för alla oavsett funktionsnedsättning är inget nytt, men ändå något som fortfarande behöver mycket arbete för att vi skall nå de mål som finns. Vid nybyggnation brukar detta inte vara något problem, där brukar inblandade parter i de flesta fall uppnå god tillgänglighet, men när det däremot kommer till äldre bebyggelse som aldrig omfattades av dessa krav när de byggdes så kan det se lite annorlunda ut.

En grund för hur nuvarande situation ser ut erhölls genom utforskning och inventering av ett avgränsat område i Piteå kommun innehållande två gator. Dessa har diverse försvårande fysiska förutsättningar, Storgatan är en smal gata och Uddmansgatan har höga lutningar. Med hjälp av en litteraturstudie tillsammans med en intervjustudie gjord med flera av de inblandade parterna så binder detta samman resultatet till analysen.

Analysen och resultatet visar det att tillgängligheten i Piteå är tämligen spridd. Båda gatorna som studerats har entréer med strålande tillgänglighet och entréer som är under all kritik. Det finns sedan för lite material statistiskt för att säga att det är någon fundamental skillnad på dem. För de olika fastighetsägarna finns det inte heller någon som är bättre eller sämre än någon annan. Dock så är det lite olika syn på tillgängligheten mellan fastighetsägarna och kommunen. Något som är fullt förståeligt då kommunen jobbar mycket mer med detta än vad fastighetsägarna faktiskt gör. Fastighetsägarna är på inget sätt negativt inställda till tillgänglighetsarbete, bara inte lika positiva som kommunen.

Slutsatserna som har dragits av rapporten är att det behövs en uppdatering i lagen för att kunna tackla de problem som uppstår i en stadskärna med äldre bebyggelse. Det finns flera vägar att gå för att nå dessa resultat och det bästa är antagligen att använda sig av både käpp och morot. Negativa påföljder om inget görs för att förbättra tillgängligheten och stöd i from av framförallt bidrag om fastighetsägare vill bygga om sin entré. En ide kring de negativa påföljderna är att införas en klausul i lagen som säger det att när en byggnad är tillräckligt gammal så skall det inte längre kunna gå att hävda att hinder in till byggnaden inte är enkelt avhjälpta och att de därför inte skall behöva tas hand om. I denna rapport har det föreslagits att detta bör beröra byggnader som är äldre än 50 år. Det definitiva som går att säga är att det kommer att kosta att bygga bort det otillgängliga samhället.

(5)

Ett av de största problem som denna rapport har stött på är intervjustudien. Många av de tänkta intervjuobjekten hade inte tid för en intervju helt enkelt. När lagen studerades närmare så fanns dessutom vissa försvårande omständigheter då den var mitt i en uppdateringsfas.

Vissa av de lagar som studerades ändrades så sent som den första januari 2016. Detta gjorde att vissa delar av arbetet tog väldigt lång tid då det krävdes mycket korrekturläsning. Även bedömningarna gjorda under inventeringen kan diskuteras då dessa genomfördes av enbart en person och där enbart en mall har använts. För att bättre säkerhetsställa detta skulle arbetat möjligtvis ha genomförts av två personer och flera olika mallar skulle ha använts. Dock skulle något sådant innebära att det bara skulle bli inventering under hela arbetet.

För att säkerhetsställa slutsatserna i denna rapport skulle fler liknande undersökningar behövas göras. Ett mindre fokus kan då ligga på fallstudie och den faktiska tillgängligheten och ett större fokus på intervjuer med berörda parter. Det skulle även vara föredömligt om detta gjordes av en eller flera personer med en djupare juridisk kunskap för att även kunna utreda vad implikationerna av dessa idéer skulle innebära.

(6)

A BSTRACT

This qualitative research report aims to investigate and make proposals for improvement regarding solutions between municipalities and property owners when it comes to accessibility issues. More specifically, it's about the movement between a property and public street, thus, streets that are managed by the municipality. That society should be accessible to everyone regardless of disability is nothing new, but it still requires a lot of work to achieve the targets set. For new construction, this does not tend to be a problem, factions involved achieve high accessibility in most cases. But for older buildings that have never had these requirements when they were built, it looks a bit different.

A basis for how the current situation is was obtained by exploration and inventory of a defined area in Piteå containing two streets. These have various complicating physical conditions, Storgatan is a narrow street and Uddmansgatan have high gradients. With the help of a literature study along with interviews made with several of the parties involved this binds together the results and the analysis.

The analysis and the results show that the accessibility of Piteå is fairly widespread. Both of the streets that had been studied had entrances with exceptional accessibility and entrances that were beneath contempt. There is then little material statistically to say that there is any fundamental difference between the two of the streets. Nor are there different property owners who are better or worse than anyone else. However, it is slightly different view of the availability of the property owners and the municipality. Something that is perfectly understandable when the municipality works a lot more to this than the property owners actually do. Property owners does in no way have a negative attitude towards the accessibility work, just not as positive as the municipality.

The conclusions drawn from the report is the need for an update in the law to deal with the problems that arise in a city center with old buildings. There are several ways to go to achieve these results and the best thing is probably to use both a carrot and and stick. Negative sanctions if nothing is done to improve the availability and support in the form of grants primarily for property owners looking to build on its entrance. An idea about the negative sanctions is to introduce a clause in the law that says that when a building is old enough it shall no longer be possible to argue that the obstacles to the building is not easily remedied and because of that they should not have to be taken care of. In this report, it has been suggested that this should affect buildings that are older than 50 years. That which will be inevitable is the fact the it is going to cost to eliminate the inaccessible society.

(7)

One of the biggest problems that this report has encountered is the interview study. Many of the prospective interviewees did not have time for an interview simply. When the law was studied in more detail, there were certain aggravating circumstances as it was in the middle of a update. Some of the laws that were studied were changed as late as the first of January 2016. This meant that some parts of the work took a very long time as there was a lot of proofreading. The assessments made during the inventory can be discussed as these were carried out by only one person and only one template has been applied. To make the report better, there should possibly have been two people working on it and several different templates should have been used. However, such a thing would mean that the whole report would be only inventory work.

To make sure the report's conclusions are valid, similar studies need to be done. A smaller focus can then be on the case study and the actual accessibility and a greater focus on interviews with stakeholders. It would also be ideally if it was made by one or more persons with a deeper legal knowledge to also investigate what the implications of these ideas would entail.

(8)

F ÖRKORTNINGAR

BBR Boverkets Byggregler

BFS Boverkets Författningssamling

DF Dimensionerande Förmåga

HIN Enkelt Avhjälpta Hinder

HSO Handikappförbundens Samarbetsorgan

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade MCA Multi Criteria Analysis (Multikriterium analys)

MFD Myndigheten För Delaktighet

PBF Plan och Byggförordningen

PBL Plan och Bygglagen

SFS Svensk författningssamling

SK Svenska Kommunförbundet (Senare SKL)

SKL Sveriges Kommuner och Landsting (Tidigare SK)

(9)

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord ... III Sammanfattning ... IV Abstract ... VI Förkortningar ... VIII Innehållsförteckning ... IX

1 Inledning ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Syfte och mål ... 1

1.3 Problemformulering ... 2

1.4 Avgränsningar ... 3

1.4.1 Geografiska ... 3

1.4.2 Teoretiska ... 3

1.5 Läsanvisningar ... 4

2 Teori ... 5

2.1 Tillgänglighet ... 5

2.1.1 Varför tillgänglighet ... 5

2.1.2 Dimensionerande Förmågor ... 6

2.1.3 Entréer ... 7

2.2 Juridiskt ansvar ... 10

2.2.1 Regelhierarki ... 10

2.2.2 Boverket ... 10

2.2.3 PBL ... 11

2.2.4 Markupplåtelser ... 14

3 Metod ... 15

3.1 Litteraturstudie ... 15

3.2 Inventering ... 15

3.3 Intervjuer ... 18

3.4 Gestaltningsförslag ... 19

(10)

4 Resultat ... 21

4.1 Inventering ... 21

4.2 Intervjuer ... 31

4.2.1 Fastighetsägare ... 31

4.2.2 Intervju med medarbetare på kommun ... 33

5 Analys ... 35

5.1 Inventering ... 35

5.2 Intervjuer ... 36

6 Gestaltningsförslag ... 38

6.1 Förutsättningar ... 38

6.2 Alternativ till åtgärder ... 42

6.3 Kort analys ... 47

6.3.1 MCA ... 47

6.3.2 Intervju ... 49

6.4 Omgestaltade av åtgärder ... 50

7 Slutsatser ... 55

8 Diskussion ... 58

8.1 Betydelsen av slutsatserna ... 58

8.2 Reliabilitet, validitet och andra problem ... 59

8.3 Ekonomiska och etiska aspekter ... 60

8.4 Vidare studier ... 60

9 Referenser ... 62

9.1 Litteratur ... 62

9.2 Juridiska referenser ... 64

9.3 Figurer och tabeller ... 64

10 Bilagor ... 65

Bilaga A – Intervjuer – 6 sidor

Bilaga B – Inventeringsresultat (Fullständiga) – 30 sidor Bilaga C – Bilder över entréerna – 16 sidor

Bilaga D – Fasadelevation och underlagsmaterial – 2 sidor

(11)

1 I NLEDNING

1.1 Introduktion

Entréer vid ett flertal gator i Piteå stadskärna är utformade så att de inte medger till god tillgänglighet. Det saknas dessutom utformningsriktlinjer för hur dessa entréer skall se ut.

Fastighetsägare gör därför på sina egna sätt när det kommer till utformning och använder härvid ofta kommunens mark. Detta leder således till att enhetlighet och igenkännbarhet går förlorat samt att utformningen inte alltid blir så tilltalande estetiskt. I vissa fall är gatan fysiskt begränsad, genom stora höjdskillnader och lutningar och/eller trånga partier vilket inte medger traditionella tillgänglighetslösningar.

Bristerna bidrar till en ökad segregation på dessa gator i stadsmiljön mellan människor med funktionsnedsättning och de utan. Att undanröja hinder knyter an till de tillgänglighetsmål som har satts upp av riksdagen där det bland annat sägs att:

”Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet”. (MFD, 2015)

Hinder i en fastighet skall som huvudregel alltid lösas av fastighetsägaren inom fastigheten (Boverket, 2014), men i väldigt många fall idag så löses detta utvändigt med hjälp av ramper eller höjningar av markplan. Gissningsvis så beror detta på grund av platsbrist inuti lokalen och påtryckningar från fastighetsägare på kommunen. Detta kan bland annat bevittnas genom att studera det fotoalbum från Trafikkontoret för Stockholms stad har skapat, döpt till ”Goda exempel entréer” (2015). Vid nybyggnation brukar dock detta inte vara något större problem och tillgängligheten brukar lösas inom fastigheten.

I och med detta så blir det klart att det finns utrymme för motsättningar. Kommun vill i stor grad bevara den mark som finns att tillgå för gående på smala gator medans fastighetsägare gärna vill exploatera marken för att skapa tillgänglighetslösningar. Till anledning av detta så står det klart att former för detta behöver ses över. Detta för att skapa lösningar för att tillgängligheten inte skall förskingras.

1.2 Syfte och mål

Syftet med det här arbetet är att ge förslag till hur tillgängligheten i gatumiljö kan förbättras, i första hand för Piteå centrum men i andra hand för Sverige i stort. I och med detta skall tillgängligheten i Piteå centrum ses över och inventeras, berörda parter skall kommuniceras med för att utreda hur arbete med tillgängligheten kan förbättras. Därtill så skall det föreslås skisser för hur tillgängligheten vid entréer i Piteå stadskärna kan förbättras. Arbetet ska som

(12)

underlag undersöka hur olika fastighetsägare arbetar och förhåller sig till tillgänglighet. I slutändan skall detta arbete även resultera i ett gestaltningsförslag med skisser samt vilka lösningar som behövs för att åstadkomma tillgänglighet i den här typen av miljö.

1.3 Problemformulering

Tillgängligheten i centrala Piteå är bitvis bristfällig, mycket tack vare den fysiska miljö som råder där. Storgatan med dess smalhet och Uddmansgatan med dess höga lutningar.

Problem med tillgängligheten är inte ett problem som enbart berör Piteå som tätort, men som i det här fallet kommer att få ligga till grund för denna studie. Således behöver lösningar och avtal ses över för se om det går att att lösa frågan bättre.

Tillsammans med detta så finns ett mål om att se över utformningen av ett antal entréer. Detta skall göras i form av ett gestaltningsförslag och skall vara principiella skisser. Detta skall göras för de gator som projektet är avgränsat till. Förslagen ska skapa god tillgänglighet såväl som en väl fungerande gata ur andra perspektiv såsom snöröjning, sophämtning, räddningstjänst utryckningar etc. Förslag och lösningar ska ge fastighetsägarna generella råd och riktlinjer för hur de kan utforma sina entréer:

• Vilka lösningar och avtal krävs för att åstadkomma bra tillgänglighet i en centrummiljö?

• Vilka praktiska åtgärder och rutiner kan utvecklas för att tillgodose både fastighetsägare, kommun och människor med funktionsnedsättning?

(13)

1.4 Avgränsningar 1.4.1 Geografiska

Projektet kommer att avgränsas till två av de mest publika gatorna inom Piteå centrum, nämligen Storgatan och Uddmansgatan. Ytterligare så är området begränsat till de delar som innefattar någon form av gågata. Vilket område detta innebär kan beskådas i Figur 1 Geografisk avgränsning. Detta gäller för de inventeringar som planeras att genomföras samt vilka fastighetsägare som skall väljas ut för att genomföra intervjuer med i ett senare skede.

FIGUR 1 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING

1.4.2 Teoretiska

Projektet avgränsas även en del i teorin. Däribland dimensionerande förmåga, vilken typ av funktionsnedsättning som det anpassas efter. Detta har begränsats till de första fem som finns enligt Sveriges kommuner (Tillgänglig Stad, 2003). Dimensionerande förmågor beskrivs mer utförligt i teori-avsnittet nedan och vilka dessa fem är kan läsas under rubrik 2.1.2 Dimensionerande Förmågor. De första fem av de dimensionerande förmågorna, de som uppsatsen avhandlar, är de som är kvantifierbara, dessa fem handlar generellt om personer med någon form av synnedsättning eller rörelsenedsättning. De tre kategorierna som inte är inkluderade handlar om nedsatt hörsel, nedsatt kognitiv förmåga och personer med allergier

(14)

eller överkänslighet. Dessa är som sagt ej kvantifierbara och har därför ej behandlats i studien.

När rapporten sedan behandlar gestaltning är det dock rörelsenedsättning som står i fokus då det framförallt är den typen av hinder som är svåra att hantera i miljöer med besvärlig terräng.

Ett stort fokus för uppsatsen är de juridiska aspekterna och förhållandet mellan kommun och fastighetsägare. Ur juridisk mening kommer rapporten enbart att fokusera på de tillfällen då kommun är huvudman för gatuutrymmet utanför entrén. Det hade alternativt kunnat vara enskilt huvudmannaskap också, men detta kommer inte att utredas i denna rapport.

En annan del som också hade varit intressant att ha med är en studie över hur vintern påverkar tillgängligheten och entréerna. Dock så är detta något som är för stort för att behandla som en del av ett examensarbete och skulle snarare behöva vara ett eget arbete.

1.5 Läsanvisningar

Denna rapport är skriven på en kvalitativ tradition med inslag av den ingenjörsmässiga traditionen, vilket innebär att resultat, analys och slutsats ej är upprepbara. Skulle någon annan genomföra samma tester är det alltså inte säkert att dessa delar skulle se likadana ut.

Detta innebär även att ett högre fokus har legat på validiteten och reliabiliteten i rapporten.

Rapporten har till största del skrivits enligt IMRAD (Inledning, Metod, Resultat, Analys Och Diskussion/Slutsatser) som är lite av en måttstock för ingenjörsmässiga rapporter. Rapporter som behandlar arkitektur däremot brukar ofta vara skrivna enligt IMARD, alltså att analysen kommer före resultatet. Analysen där är även mer en analys av förutsättningarna för det som eventuellt skall byggas. I denna rapport har dessa kombinerats och formen för denna rapport är ITMRAGD. A:et står således för den vetenskapliga analysen medans G:et står för Gestaltningsförslaget och är uppbyggd delvis enligt IMARD och binder sedan ihop till resten av rapportens struktur. T:et står för teori och är också något som är vanligt förekommande inom examensarbeten på mastersnivå. I teoriavsnittet förekommer en hel del lagtext. Denna har markerats med en grå bakgrund för att lättare kunna urskiljas från övrig text och läsare skall få en bättre läsrytm. Markeringarna ser ut så som följer nedan här.

”8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

2 § Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,

1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, ...”

I övrigt följer även Referenser och Bilagor på slutet samt Förord, Sammanfattningar och Förkortningar i början av rapporten. I Referensdelen kan lagar hittas separat från övriga källor då dessa inte skall refereras till på samma sätt som övriga källor.

(15)

2 T EORI

2.1 Tillgänglighet

Vad tillgänglighet är för något finns definierat i många olika texter av många olika myndigheter och organisationer. I den här rapporten används tillgänglighet som en definition på hur bra en plats har anpassats för människor med någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om en verksamhet, bostad eller allmän plats, för att nämna några exempel. Några hållpunkter som läsaren bör veta gällande tillgänglighet är vad för olika typer av funktionsnedsättningar som finns att anpassa sig efter och vilka hinder som kan utgöra problem för dessa olika grupper. Utöver det behövs en del övergripande kunskap om varför tillgänglighet är nödvändigt, samt en del tekniska krav.

Gällande vilka typer av funktionsnedsättningar som finns att utgå från, så har litteratur från Svenska Kommunförbundet (SK - senare Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) använts.

2.1.1 Varför tillgänglighet

Som tidigare sagts så gäller det att ”Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet” (MFD, 2015) när det pratas om tillgänglighet. Det kan tänkas att det skulle vara så utifrån helt etiska skäl, vilket givetvis är en av anledningarna men de facto inte den enda. Det finns nämligen även ekonomiska incitament för att göra samhället tillgängligt för alla enligt Dan Anderson (Dörrarna stängs innan alla fått plats, 2012). Från den rapporten kan det bland annat utrönas att ”det ’lönar’

sig för staten att satsa åtgärder på ökad tillgänglighet, även om de bara resulterar i en produktion som motsvarar 10 procent av en låg lön. Det ger ändå ett samhällsekonomiskt överskott.” (Andersson, 2012). När åtgärder inom kollektivtrafiken implementeras så har det dessutom visat sig att åtgärderna är mer än dubbelt så lönsamma för personer utan någon form av funktionsnedsättning som de är för de som har någon form av funktionsnedsättning (Statskontoret, 2010), vilket även kan beskådas i Tabell 1 Samhällsekonomisk sammanställning per år vid antagen högre tidsvinst för personer med funktionsnedsättning. Detta handlar om lönsamhet i fråga kring restid. Sparad tid har räknats om till summor som sedan ställts mot investeringskostnaden för att få ut lönsamheten. Lönsamheten visade sig vara 94 % av kostnaderna där nyttan för människor med en funktionsnedsättning blev 247 Mkr/år och nyttan för övriga blev 670 Mkr/år. Således finns det även ekonomiska argument till varför tillgänglighetsanpassningar bör implementeras såväl som det finns etiska. Enligt rapporten sparas det även in 186 Mkr/år på minskade färdtjänstkostnader som idag måste ges enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (Vårdguiden, 2012). Om det fortfarande söks en anledning så kan istället Regeringens proposition 2000/01:48 beaktas.

(16)

Det är nämligen med hjälp av denna som beslut togs i Sverige om att ”…enkelt åtgärdade hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser bör vara eliminerade före utgången av år 2010”. Därför bör Sverige bygga för ett mer tillgängligt samhälle.

TABELL 1 SAMHÄLLSEKONOMISK SAMMANSTÄLLNING PER ÅR VID ANTAGEN HÖGRE TIDSVINST FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING (STATSKONTORET, 2010)

Mkr/år Nytta pers. med funktionsnedsättning 247

Nytta övriga resenärer 670

Minskning färdtjänstkostnader 186

Intäkt tillkommande 119

Summa nytta 1 222

Kostnader 1 296

Nytta-kostnader - 75

Nytta/kostnader 0,94

2.1.2 Dimensionerande Förmågor

Enligt Tillgänglig Stad (SK, 2003) kan tillgänglighet kategoriseras i åtta olika kategorier definierat enligt nedan. Beskrivningarna är hämtade från Tillgänglig Stad (SK, 2003) och förklarar i generella termer vad som utgör problematiken för de diverse olika förmågorna. DF ett till och med fem är kvantifierbara, vilket alltså innebär att de går att göra avvägningar huruvida en plats uppfyller kraven eller inte. För DF sex till och med åtta går det inte att kvantifiera problemen på samma sätt utan det blir en bedömning för varje enskild plats. Dessa bedömningar tenderar till att bli tämligen komplexa (SK, 2003).

”DF 1. Personer som använder manuell rullstol. De har svårt att sträcka sig för att nå tryckknappar, parkeringsmätare och liknande, kan inte med kroppen kompensera hastiga rörelser orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar m.m., har svårt att klara av sidolutningar, klarar oftast inte ens små stegvisa nivåskillnader, kan ha smärt- problem.”

”DF 2. Personer som använder elrullstol. De klarar längre sträckor och brantare uppförsbackar, men har i övrigt samma funktions- begränsningar som DF 1.”

”DF 3. Personer som använder rollator, käpp eller kryckkäpp. De har svårigheter att lyfta fötterna och att gå på ojämnt underlag, orkar endast gå korta sträckor innan de behöver vila, har svårt att klara av sidolutningar, klarar oftast inte ens små stegvisa nivåskillnader, kan inte bära och kan ha svårt att sträcka sig för att nå saker.”

”DF 4. Personer med nedsatt syn. De har stora svårigheter att överblicka omgivningen, har svårigheter att uppfatta nivåskillnader och förändringar i djup- och sidled, har begränsat

(17)

synfält i sidled eller framåt, har nedsatt synskärpa, har stora svårigheter att gå på ojämna underlag, är i behov av tydliga visuella kontraster, har stora problem med sidolutningar, använder ibland teknikkäpp (lång, vit käpp) och är då hjälpta av taktila kontraster, har svårigheter att sortera viktig ljudinformation i bullrig miljö.”

”DF 5. Personer som är gravt synsvaga eller blinda. De har små eller inga möjligheter att överblicka omgivningen och behöver tydliga taktila kontraster och/eller tydliga riktmärken (även för ledarhund). Bägge behöver akustisk vägledning. Har i övrigt samma funktionsbegränsningar som DF 4.”

”DF 6. Personer med nedsatt hörsel. De behöver hörapparat eller är helt döva, har svårigheter att uppfatta tal och ljud, är mycket distraherade av bakgrundsljud, har svårigheter att sortera eller uppfatta ljudinformation.”

”DF 7. Personer med kognitiv funktionsnedsättning. De har medfödda eller förvärvade nedsättningar av centrala funktioner som medför svårigheter att göra snabba bedömningar, att orientera sig, att förstå komplexa utformningar, att hantera plötsliga förändringar och att läsa skriven text.”

”DF 8. Personer med allergi och överkänslighet. De får allergiska reaktioner av dofter, rök, emissioner, avgaser, pollen, elektricitet m.fl. allergener. De har ofta svårigheter att gå längre sträckor eller att vistas på tättbefolkade trafikytor eller i fordon där man utsätts för kontakt med allergener.”

(SK, 2003)

2.1.3 Entréer

När det gäller entréer så finns det specifika utformningskrav som har satts upp av Boverket.

Dessa krav finns statuerade under Boverkets Författningssamling (BFS) i Boverkets Byggregler (BBR) BFS 2011:6 och närmare bestämt under kapitel tre som handlar om tillgänglighet (Boverket, 2015). Det ser lite olika ut hur långt kommuner kommit med tillgänglighetsarbetet i Sverige, Lunds kommun exempelvis har kommit väldigt långt i arbetet med tillgängliga entréer (Lunds Kommun, 2012).

Det som avses med entréer i det här arbetet är den fysiska utformning som tar en person från allmän platsmark in till den byggnad som är uppförd på fastigheten. Det rör sig således oftast om en dörr i någon form.

BBR går in väldigt djupt på vilka krav som gäller när kring utformning för tillgänglighet. Därför har de även upprättat ett annat dokument för tillgängligheten. Då med fokus ur en mer ekonomisk synpunkt för de som måste åtgärda felet. Åtgärden skall då vara enkelt avhjälpt ur en ekonomisk aspekt. Denna författning är HIN (Enkelt Avhjälpta Hinder) BFS 2013:9. I HINs

(18)

inventeringsmall (Boverket, 2006) så går det att läsa under avsnitt 2:2 om vad som gäller för publika lokaler. I avsnitt 2.2.2 kan det sedan läsas mer om just Boverket. Sammanfattningsvis för entréer så gäller att:

Nivåskillnader Allmänt

• Byggnaden skall gå att nå utan att passera trappa eller trappsteg.

• Byggnaden skall kunna stigas in i utan att passera en trappa eller trappsteg

• Byggnaden skall kunna gå att förflytta sig i utan att passera trappa eller trappsteg.

Trappor

• Trappan skall vara kontrastmarkerad på nedersta plansteget och på framkanten av trappavsatsen vid översta sättsteget.

• Det skall finnas ledstänger på båda sidor om trappan.

• Ledstängerna skall gå 30 cm förbi stegframkant.

• Ledstängerna skall vara kontinuerlig utan avbrott

• Ledstängerna skall vara greppvänlig och utan hindrande infästningar.

Ledstängerna skall vara kontrastmarkerade.

Ramper

• Lutningen skall vara högst 1:12 (8 %).

• En bedömning skall göras om huruvida en lutning på 1:20 (5 %) kan uppnås.

• Bredden skall vara minst 130 cm.

• Avåkningsskydd skall finnas på rampen.

• Rampens beläggning skall vara sådan att det inte finns risk för att halka.

• En bedömning skall göras om huruvida rampen behöver och/eller kan kompletteras med trappa?

• Ledstänger skall finnas på båda sidor om rampen.

• Ledstängerna skall gå 30 cm förbi rampens båda ändar.

• Ledstängerna skall vara kontinuerlig och utan avbrott.

• Ledstängerna skall vara greppvänlig och utan hindrande infästningar.

• Ledstängerna skall vara kontrastmarkerade.

Hissar

• Hissdörren skall vara kontrastmarkerad

• Anropsknappen utanför hissen skall vara nåbar från rullstol. (Centrum knapp 90 – 110 cm över golv och minst 50 cm från hörn)

• Anropsknappen skall vara kontrastmarkerad.

• Anropsknappen skall kunna avläsas taktilt.

(19)

• Manöverpanelen i hissen skall vara nåbar från rullstol. (Centrum knappar 90-120 cm över golv och minst 40 cm från hörn)

• Knapparna på manöverpanelen i hissen skall kunna avläsas taktilt.

• Entréplanets knapp skall skilja sig taktilt och visuellt från övriga knappar.

• Entréplanets knapp skall vara kontrastmarkerad.

Dörrar

Fysiska hinder

• Det skall inte finnas nedfällda skrapgaller eller dörrmattor som är tunga att rulla över eller med kanter som är svåra att passera.

• Det skall inte finnas dörrar med tröskel. Avfasad tröskel är dock ok.

• Tunga dörrar i kommunikationsutrymmen m.m. skall vara försedda med automatiska dörröppnare.

• Dörrar med dörrstängare i kommunikationsutrymmen m.m. skall vara försedda med automatiska dörröppnare.

• Dörrhandtag och låsvred skall vara lätta att hantera och greppa. (T.ex. med enhandsgrepp och stort vred)

• Handtag och vred skall vara kontrastmarkerade.

• Ytterdörrar, hissdörrar och toalettdörrar skall vara kontrastmarkerade.

• Svepytan för dörrar med öppnare skall vara kontrastmarkerad på golvet eller så skall dörren vara försedd med säkerhetssensor.

Manöverdon för dörrar (Kodlås, porttelefon, manöverdon för dörröppnare och ringklocka)

• Placeringen skall vara lämplig och lätt att hitta.

• Manöverdon för dörröppnare skall nås av personer i rullstol eller med rollator utan att träffas av dörrbladet vid öppning. (Placering minst 70 helst 100 cm, från innerhörn eller dörrbladets framkant)

• Det skall gå att komma intill manöverdon för personer i rullstol eller med rollator.

• Manöverdon för dörröppnare skall vara placerade på rätt höjd. (Centrum ca 80 cm över golv eller mark)

• Manöverdon skall vara kontrastmarkerad.

• Knappar skall kunna avläsas taktilt.

• 5:an på knappsatsen skall vara taktilt utmärkt.

• Viktig textinformationen skall vara tydlig. (Minst 15 mm för huvudtext) (Boverket, 2006)

(20)

2.2 Juridiskt ansvar 2.2.1 Regelhierarki

Det Svenska rättssystemet är uppbyggt på rättskällor som i sin tur består av fyra olika nivåer.

Överst av dessa är lagar sedan så kommer praxis, förarbete och sist doktrin (Skatteverket, 2011). I tillägg till detta finns även förordningar och föreskrifter, vilka står ovan praxis. Lagar författas av Riksdagen och är de högst beaktade, efter detta så kommer förordningar som författas av regeringen. En föreskrift författas av en myndighet och är den lägst stående av dessa tre. Allra högst upp står givetvis grundlagen som står över alla andra lagar. Plan och Bygglagen (PBL) står således över Plan och Byggförordningen (PBF) som i sin tur står över Boverkets Föreskrifter (BFS) (Boverket, 2014), vilket principiellt är de tre viktigaste källorna som beaktas i denna rapport.

2.2.2 Boverket

Boverket är den myndighet som ansvarar för frågor som rör samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende i vårt samhälle. Enligt PBFs (SFS 2011:338) tionde kapitel så är det Boverket som har rätt att meddela om vilka tekniska föreskrifter som skall gälla för hur som byggherrar får bygga, utforma med mera. Enligt 2 § har de även rätt att säga vad som skall anses vara enkelt avhjälpta hinder i tillgänglighetsfrågan enligt PBL (SFS 2010:900) 8 kap. 2 § 2 stycket.

”10 kap. Bemyndiganden Byggnadsverks utformning

1 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om

1. utformning av byggnader i 2 kap. 6, 8 och 9 §§ plan- och bygglagen (2010:900), 2. utformningskrav avseende lämplighet i 3 kap. 1 §,

3. utformningskrav avseende tillgänglighet och användbarhet i 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen samt 3 kap. 4 och 5 §§, och

4. uppfyllandet av utformningskraven i 8 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap.

6 §.

2 § Boverket får meddela föreskrifter om vilka hinder mot tillgänglighet och användbarhet som enligt 8 kap. 2 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska anses enkla att avhjälpa samt de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder och om undantag från sådana krav.”

(21)

”8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

2 § Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,

1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,

2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och 3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.”

I enlighet med PBL 10 kap. 2 § så har därför Boverket tagit fram författningen HIN som en del av Boverkets Författningssamling (BFS) för att styra detta. Författningen behandlar såväl lokaler som offentliga platser samt förbindelsen mellan dessa. De ingrepp som benämns där skall implementeras snarast så länge kostnaden att införa ingreppen inte är för ekonomiskt tung att genomföra för fastighetsägaren. När ett ingrepp blir för ekonomiskt tungt så upphör ingreppet att räknas som ett enkelt avhjälpt hinder enligt HIN 5 §.

För åtgärdande av hinder är det enligt Boverket fastighetsägaren som i första hand har en skyldighet att lösa hinder i tillgängligheten inuti fastigheten och detta skall då även göras inom fastighetens gränser. Det kan även avtalas om mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare att det istället skall läggas på just verksamhetsutövaren. (Boverket, 2014)

2.2.3 PBL

PBL är det högsta juridiska dokument som reglerar vad som gäller när det kommer till ansvarsfrågan rörande tillgänglighet. PBL reglerar sådant som har att göra med detalj och översiktsplan, bygglov, byggnadskrav, tillsyn och påföljder, överklagande och en del annat. I PBL 2 kap. 6§ första stycket sjunde punkten så statueras det att

”2 kap. Allmänna och enskilda intressen

6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

(22)

7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och

…”

Såsom lagen här är utformad så syftar den till nybyggnation eller när någon planerar att genomföra en ombyggnation på en redan befintlig byggnad. Den gäller alltså inte per se direkt för befintliga byggnader. I det tredje stycket tas det även upp att det finns ett antal specifika värden som måste tas särskild hänsyn till för bebyggelse.

”Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477).”

Således en uppdatering av lagen från 2014, vilken även innebär att fastighetsägare inte kan utföra vilka åtgärder de vill för att till exempel tillgänglighetsanpassa bebyggelsen.

I PBL 6 kap 24 § - 27 § så behandlar lagen fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m. Det statueras här att

”6 kap. Genomförandet av detaljplaner

24 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana åtgärder.

Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.

Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen.

25 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata, får kommunen i stället för att tillämpa 24 § besluta att kostnaderna för detta ska betalas av ägarna till de fastigheter som ligger vid gatan.

Kostnaderna får fördelas mellan fastigheterna så att

1. varje fastighet svarar för hälften av den del av kostnaden som belöper på gatan framför fastigheten,

2. kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en gata fördelas lika, och

(23)

3. kostnaden för att anlägga ett gatukors fördelas lika mellan fastigheterna vid gatukorset.

Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist.

Det som enligt denna paragraf gäller för en gata ska också gälla för andra allmänna platser än gator.”

Det finns även situationer då fastighetsägare kan bli tvungna att betala vite i enlighet med PBL 11 kap 37 § vilket säger det att om till exempel en fastighetsägare fått ett föreläggande eller ett beslut om förbud enligt någon av de i lagtexten nämnda paragraferna så får detta förenas med vite. Alltså en form av böter. Den paragraf som kommer närmast detta är 19 §.

Dock så behandlar den allmän plats och inte fastigheter vilket gör att kommunen inte kan lägga ett föreläggande om PBL 8 kap 2 § 2 st angående enkelt avhjälpta hinder och ta ut vite.

”11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder Vite

37 § Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 eller 26 § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2014:900).”

”11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder Åtgärdsföreläggande

19 § Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden”

Enligt PBL 8 kap 6 § finns det även grunder då kraven på tillgänglighet kan försummas. Ett av dessa är när det råder svår terräng för en eller tvåbostadshus.

”8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk

(24)

6 § Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om

1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,

2. ett fritidshus med högst två bostäder, och

3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335).

2.2.4 Markupplåtelser

Markupplåtelser finns i framförallt två former, markanvisningsavtal och exploateringsavtal. En markupplåtelse innebär att en byggherre eller en exploatör får en särskild tillåtelse att bygga på särskilt angiven mark. Det som skiljer de olika formerna åt är vem som äger marken. När det gäller ett exploateringsavtal så sker de när marken tillhör byggherren eller exploatören i fråga. Trots att de äger marken så får de alltså inte genomföra vilka åtgärder de vill utan kommunens godkännande. Ett markanvisningsavtal sedan, syftar till när en byggherre eller exploatör vill bygga något på mark som kommunen äger. Nyligen så finns dessutom en nyantagen lag som fastslår markanvisningarnas riktlinjer, nämligen ”SFS 2014:899 Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar”. Lagen ger under en byggherre rätten att under en begränsad tid och förbestämda villkor förhandla med kommunen om att köpa mark som ägs av kommunen för att senare bebygga den.

”SFS 2014:899 Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om riktlinjer för kommunala markanvisningar.

Med markanvisning avses i denna lag en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande.

2 § En kommun ska anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning.

En kommun som inte genomför några markanvisningar är inte skyldig att anta sådana riktlinjer.”

(25)

3 M ETOD

3.1 Litteraturstudie

För litteraturstudien så har litteratur funnits på flera olika vägar. En av de mest frekvent använda metoderna för att hitta relevant litteratur har varit Google Scholar. Anledningen till att just Google Scholar har valts är det faktum att via andra tjänster såsom Scopus så var urvalet betydligt mycket mer begränsat. Sökordet ”Tillgänglighet” gav på Scopus 13 träffar medans på Google Scholar gav samma sökord nästan 30 000 träffar. Kompletterades sökordet tillgänglighet med entré blev antalet träffar drygt 5 500 på Googles tjänst för mer vetenskaplig litteratur. Det stora urvalet gjorde att det kändes mer relevant att leta litteratur från Google Scholar istället för Scopus. Träffarna från Scopus var dessutom inte helt linje med det som mer specifikt söktes, alltså tillgänglighet till eller i samband med entréer. Detta kan givetvis förklaras genom det att Scopus är mer utformad för mer internationell litteratur, medans Google Scholar kan hitta litteratur på de flesta språk. I detta fall så har svensk litteratur dock föredragits då det även till stor del handlar om vad som görs på den svenska marknaden och vad som kraven i Sverige är.

Även via handledare på kommun så har det inkommit mycket förslag till vilken litteratur som skulle kunna vara bra för studien. Dessutom så har ett mindre förråd sedan tidigare inhämtats för att kunna arbeta med dessa frågor på sikt, vilket då även kom bra till pass just nu. Slutligen så har givetvis lagboken och lagen i allmänhet använts som en källa. Dessa har dock refererats till annorlunda gentemot övrig litteratur som har inhämtats då det är just juridiska referenser.

Tidigare litteratur och forskning inom ämnet är tämligen begränsad, det finns ett fåtal examensarbeten som behandlar liknande teman men ur lite andra aspekter. Dessa har ändock beaktats i största möjliga mån.

3.2 Inventering

Inventering av gaturummet i centrala Piteå gjordes under flera etapper. En första inventering gjordes med hjälp av att enbart fota entréerna för att kunna studera dessa närmre från en avlägsen plats senare. Detta för att minimera antalet resor fram och tillbaks till Piteå. Från dessa bilder kunde en del enklare slutsatser dras. Det handlade då om att identifiera vilka entréer som använde sig av en trapp, av en ramp eller huruvida de hade väl greppbara handtag. Allt kunde givetvis inte bestämmas via bilderna, men en hel del kunde bestämmas.

Det som framförallt behövde bestämmas på plats var specifika mått, kontraster och rampers lutning. Därav gjordes fler turer till Piteå för att genomföra dessa fältstudier. Utrustning som användes då var;

(26)

• Pärm med

o Inventeringsformulär från HIN

o Ljushetsmätare (papper med kontrastskillnader, se Figur 3 Ljushetsmätare med 40 punkters skillnad enligt NCS (Sida 17))

o Övriga anteckningar

• Reflexväst

• Vattenpass med gradskiva (se Figur 2 Vattenpass)

• Digitalt vattenpass (Applikation på mobiltelefon, se Figur 2 Vattenpass)

• Linjal

• Måttband

Under inventering så användes vattenpasset med gradskiva i störst utsträckning och det digitala i de fall där vattenpasset med gradskiva inte var möjligt att använda. Anledningen till detta var att vattenpasset med gradskiva tog vinkeln över en större längd och kunde därför skattas vara mer säkerställande. Eftersom att det dock behövde en längre sträcka att mäta på så var det inte möjligt vid alla tillfällen att använda det, ergo användes då det digitala vattenpasset. Det digitala vattenpasset var dessutom i formen av en applikation på en mobiltelefon, därför så ansågs den på grund av detta även mindre säker.

FIGUR 2 VATTENPASS

Under hela inventeringen så bars reflexväst med Piteå kommuns logga på. Detta för att synas tydligt, inte göra folk eller butiksägare oroliga samt att de då kände att det kunde komma fram och ställa frågor om vad som föregick. Pärmen var också något som bars framme hela tiden, detta då alla anteckningar fördes här samt att ljushetsmätaren satt längst bak i pärmen för att kunna göra jämförelser vid de tillfällen som det fanns en osäkerhet om kontrasterna var tillräckligt höga. I vissa fall var kontrasterna väldigt tydliga och då behövdes således inte ljushetsmätaren.

(27)

Det finns flera olika inventeringsmallar som det går att använda sig av, två bra sådana är Trafikverkets mall (Vägverket, 2008) (dåvarande Vägverket) och Tillgänglig Stads (SK, 2003).

Men även HANDISAMs checklistor för lokaler (HANDISAM, 2010) är en god mall. Den stora anledningen till att HINs mall (Boverket, 2006) användes i denna rapport är för det faktum att den behandlar just vad som fastighetsägarna skall åtgärda enligt lag. Enkelt avhjälpta hinder.

Tillgänglig Stads mall är egentligen mer ingående på tillgängligheten och skall vara bättre för när kommun eller likvärdig aktör sedan behöver gå tillbaka för att se över hur det har sett ut och vad som har gjorts sedan dess. Men den behandlar således, för rapporten sett, en del överflödig information. Trafikverkets checklista sedan behandlar mer den allmänna utemiljön och går egentligen aldrig in på områden som berör fastigheten och mötet mellan fastighet och offentlig miljö. Något som är av avsevärd vikt för denna rapport. HANDISAMs checklista talar sedan nästan för sig själv, det är en checklista framförallt avsedd för lokaler och det blir därför samma problem som med Trafikverkets checklista, fast omvänt. Trafikverkets och HANDISAMs checklistor har en fördel på sättet de är uppbyggda för denna rapport, precis som HINs mall har. Att de går att sätta ett ja eller nej efter eftersökt kriterium. Detta gör att det blir lätt att föra statistik på resultatet. Tillgänglig Stad checklista däremot är mer uppbygg efter principen att alla mätningar skall dokumenteras vilket gör att statistiken blir betydligt svårare att arbeta med.

FIGUR 3 LJUSHETSMÄTARE MED 40 PUNKTERS SKILLNAD ENLIGT NCS

När värden för samtliga entréer hade insamlats på analogt vis så fördes detta in digitalt i ett Excel ark för att kunna framställa grafer och få en enklare typ av åtkomst till all data. Det kompletterades även med data från Piteå kommun (Stadsmiljö i centrala Piteå, Förlsag till riktlinjer, 2014) för att kartlägga fastighetsägare. För varje respektive entré sedan så räknades det ut ett ”betyg” för att på ett överskådligt sätt kunna se på hur pass väl entrén var tillgänglighetsanpassad. För varje entré användes därmed ekvationen

𝐵𝐸𝑇𝑌𝐺 𝐹Ö𝑅 𝐸𝑁𝑇𝑅É𝑁

=

𝐴𝑁𝑇𝐴𝐿 𝑃𝑂𝑆𝐼𝑇𝐼𝑉𝐴 𝐵𝐸𝐷Ö𝑀𝑁𝐼𝑁𝐺𝐴𝑅 𝐹Ö𝑅 𝐸𝑁𝑇𝑅É𝑁

𝑇𝑂𝑇𝐴𝐿𝐴 𝐴𝑁𝑇𝐴𝐿𝐸𝑇 𝐵𝐸𝐷Ö𝑀𝑁𝐼𝑁𝐺𝐴𝑅 𝐹Ö𝑅 𝐸𝑁𝑇𝑅É𝑁 [ 1 ]

(28)

i Excelarket vilket resulterar i ett bråk som presenteras i procentform. Då kunde grafer och figurer ställas upp med hjälp av övrig data, såsom hur det såg ut för de två olika gatorna och vilka skillnader det fanns mellan fastighetsägare. När dessa figurer ställdes upp delades de dessutom in intervall om 10 % vardera för att enklare kunna kategorisera dem och göra jämförelser. Därtill så användes samma typ av ekvation som [ 1 ] för att räkna ut ett snittbetyg för varje inventeringspunkt. Ekvationen blev då

𝐵𝐸𝑇𝑌𝐺 𝐹Ö𝑅 𝐼𝑁𝑉𝐸𝑁𝑇𝐸𝑅𝐼𝑁𝐺𝑆𝑃𝑈𝑁𝐾𝑇

=

𝐴𝑁𝑇𝐴𝐿 𝑃𝑂𝑆𝐼𝑇𝐼𝑉𝐴 𝐵𝐸𝐷Ö𝑀𝑁𝐼𝑁𝐺𝐴𝑅 𝐹Ö𝑅 𝑃𝑈𝑁𝐾𝑇𝐸𝑁 𝑇𝑂𝑇𝐴𝐿𝐴 𝐴𝑁𝑇𝐴𝐿𝐸𝑇 𝐵𝐸𝐷Ö𝑀𝑁𝐼𝑁𝐺𝐴𝑅 𝐹Ö𝑅 𝑃𝑈𝑁𝐾𝑇𝐸𝑁 [ 2 ] respektive inventeringspunkt. Även detta betyg valdes att presenteras som en procentsats dock med tillägget av hur många punkter som hade bedömts då det kunde tänkas att dessa annars skulle vara snedfördelade. Metoden för detta är inte hämtad någonstans ifrån men bygger på väldigt enkla principer och finns med stor sannolikhet framställd i andra rapporter.

3.3 Intervjuer

Inför intervjuerna så formulerades först frågorna. När frågorna skrevs så togs det även hjälp från handledarna för att få goda formuleringar. Det var ett antal olika kategorier som skulle intervjuas och först ut var fastighetsägarna. Där så letades det upp vilka som även var fastighetsägare till det undersökta området i centrala Piteå varpå dessa kontaktades via mail.

Inför den första intervjun hade inte frågorna sänts ut på förhand. Tanken var att de skulle sändas ut vid ett senare tillfälle men fortfarande innan intervjun så att intervjuobjektet fått tid på sig att förbereda sig. Händelseförloppet blev istället så att intervjuobjektet ringde upp kort efter att förfrågan gått ut och ville hålla intervjun via telefon. Således så sågs det till att frågorna hädanefter alltid gick ut direkt.

De fastighetsägare som kontakt söktes med var Pnf, RAWI, Skoogs och Wallstens och de frågor som frågades finnes nedan.

Frågor till fastighetsägare

1. Hur väl känner ni till lagen om enkelt avhjälpta hinder (HIN) och vad den betyder?

2. Hur ser ni på ert ansvar? Skrivs något av ansvaret över till butiksägaren?

3. Vad för arbete har gjorts med denna lag i åtanke hitintills?

4. Vilka åtgärder planerar ni att genomföra? Vem tar kostnaden för dem och hur sköts detta?

5. Har ni fått in några klagomål om brister tillgängligheten på era fastigheter? Hur väl känner de till de brister som finns?

6. Är det genomfört någon tillgänglighetsinventering kopplat till åtgärdslista? Om det är gjort, har åtgärder genomförts med detta i åtanke?

7. Vad skulle ni vilja se att kommunen gjorde för att förbättra tillgängligheten?

(29)

Utöver fastighetsägarna så tillfrågades även en del människor på kommun för att få ut saklig fakta om hur kommunen jobbar generellt sett. Till stor del handlar då detta om hur byggprocessen ser ut och hur de arbetar kring avtal, i första hand markanvisningsavtal men även andra avtal som skrivs med fastighetsägare är intressant att kolla på. Även här dock så uppkom problemet med att intervjuobjekten inte hade tid att ta en intervju och i fallet med kommunens jurist så skedde dessutom flertalet omdirigeringar innan någon hittades som kunde tänkas besvara frågorna. Då landade uppgiften hos avdelningen för Plan, bygg och mark. Som tidigare sagt angående fastighetsägarna så fanns inte riktigt tiden för en intervju ansikte mot ansikte här heller. Därav så genomfördes de via telefon och i de fall det var möjlig så spelades samtalet in för att kunna transkriberas senare. Annars fördes anteckningar direkt i samband med telefonsamtalet. Svaren på markförrättarens frågor inkom dessutom via mail istället för telefon.

Frågor till markförrättare

1. Hur mycket markanvisningsavtal skrivs med fastighetsägare om ramper och dylikt (tillgänglighet överlag)? Om ’ja’, hur många?

2. Är det möjligt att ställa krav på tillgänglighet i tidigt skede gällande markanvisningar?

3. Är tillgängligheten något som konsekutivt behandlas i dessa avtal?

Frågor till Kommunens jurist

1. Vad för avtal skrivs idag med fastighetsägare? Skrivs avtal med gamla fastighetsägare (alltså de som sedan långt tidigare redan äger sin fastighet)?

2. Hur pass mycket förekommer tillgänglighetsfrågor i dessa avtal?

3. Finns det några konkreta brister idag som kan förbättras? (Gällande tillgänglighet) Frågor till bygglovshandläggare

1. Hur hanteras tillgänglighetsfrågor i byggprocessen idag?

2. Hur hanteras ansökningar om bygglov för ramper till entréer (t ex till butiker/andra verksamheter) idag? Om brister, hur skulle en lösning kunna se ut?

3. Vad kan man göra om fastighetsägarna inte följer de tillgänglighetskrav som finns?

4. Kommunen har ju ett tillsynsansvar, hur följs detta upp?

3.4 Gestaltningsförslag

För avsnittet om gestaltningsförslaget så skedde arbetet iterativt. Först tog således fram förslag på hur och vad som skulle kunna göras, därefter så hördes kommunen och de fick ge sina åsikter i kring frågan. När de hade gett sina yttranden så bearbetades förslagen en andra gång för att få så goda resultat som möjligt. Åtgärdsförslagen som gestaltades gjordes inte det ur ett bildmässigt perspektiv. Snarare var fokus här på att göra idéerna om förslagen så tydliga som möjligt så att det inte skulle råda någon form av tolkningsfel.

(30)

Grunden till åtgärdsförslagen kommer sedan från det som återfunnits i resultatdelen och analysdelen för både inventeringen och intervjuerna. Vidare så bottnar sig förslagen i att försöka uppnå en fullgod tillgänglighet och inte bara att de enkelt avhjälpta hindren skall bort.

Att implementera ändringar kostar dock pengar och det är inte säkert att alla tycker att alla aspekter är lika viktiga. Därför har det även genomförts MCA för att se vilka av åtgärderna som skulle passa sig bäst att implementera och i vissa fall har det även gjorts dubbla uppsättningar för att kunna se hur det ser ut om kommun och fastighetsägare resonerar olika, vilket de definitivt gör. Annars hade det inte funnits någon grund för denna studie till att börja med.

Frågor angående gestaltningsförslagen

1. Vad ser du som en fördel med det här förslaget?

2. Vad ser du som en nackdel med det här förslaget

3. Vad hade kunnat göra att just det här förslaget blev bättre?

(31)

4 R ESULTAT

4.1 Inventering

Inventeringen, som omfattar gågata-delarna på Storgatan respektive Uddmansgatan, gav resultat som varierade mellan 20 och 100 % i betyg för de olika entréerna. 20 % i betyg betyder i det här fallet att det är 20 % av de kontrollerade punkterna som har ansetts vara positiva och övriga punkter har då alltså varit negativa för den specifika entrén som har kontrollerats. Det totala antalet entréer som inventerades var 81 stycken då sammanlagt 1115 bedömning har gjorts utifrån 42 olika bedömningspunkter. Antalet kontrollerade punkter har inte varit konstant utan varierat från entré till entré beroende på vad som har behövts och kunnat inventeras just där. För hiss gjordes enbart bedömning för en entré då det var irrelevant för övriga 80 entréer för att nämna ett exempel. I ”Figur 4 Indelning av sträckor”

kan läsaren se hur uppdelningen har gjorts av området i form av åtta olika sträckor. En förenkling av data för respektive entré, dess betyg och fastighetsägare återfinns sedan i Tabell 2 till Tabell 9 som representerar varsin av dessa sträckor. Bedömningspunkterna kan återfinnas i Tabell 11 Snittbetyg för respektive inventeringspunkt samt i bilaga B.

FIGUR 4 INDELNING AV STRÄCKOR

(32)

TABELL 2 STRÄCKA 1, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Uddmansgatan 11C Wallstens 77%

Uddmansgatan 11 Wallstens 67%

Uddmansgatan 11B Wallstens 60%

Uddmansgatan 11A Wallstens 60%

Uddmansgatan 7B Wallstens 42%

Uddmansgatan 7A Wallstens 100%

TABELL 3 STRÄCKA 2, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Uddmansgatan Hotell Skoogs Skoogs 85%

Uddmansgatan Indiska Skoogs 70%

Uddmansgatan Subland Skoogs 73%

Uddmansgatan Café Piteå II Skoogs 20%

Uddmansgatan Café Piteå I Skoogs 56%

Uddmansgatan Småstaden Skoogs 75%

TABELL 4 STRÄCKA 3, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Uddmansgatan Interflora RAWI 42%

Uddmansgatan Setic RAWI 46%

Uddmansgatan 8A RAWI 64%

Uddmansgatan 8 Othelia RAWI 38%

Uddmansgatan 8 Synsam RAWI 76%

Uddmansgatan 8 P-A Urmakare RAWI 64%

Uddmansgatan 8 Clipp 8 RAWI 64%

Uddmansgatan We like it Mode RAWI 60%

TABELL 5 STRÄCKA 4, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Uddmansgatan 6A RAWI 64%

Uddmansgatan 6 (möjligen ingen entré) RAWI 50%

Uddmansgatan 6B RAWI 55%

Uddmansgatan Smycka RAWI 68%

Uddmansgatan Hemmakväll RAWI 63%

(33)

Uddmansgatan 4 RAWI 75%

Uddmansgatan 4 O ‘Learys RAWI 86%

I Figur 5 sedan kan den entré med sämst inventerad tillgänglighet beskådas, Café Piteå, och i Figur 6 (sida 24) kan en av de entréer med bäst inventerad tillgänglighet skådas, Dressman.

Café Piteå har dock flera entréer och en av dessa är via Storgatan på en helt annan plats och annan höjdnivå viket innebär att höjdskillnaden med trappen således blir obefintlig.

FIGUR 5 ENTRÉ TILL CAFÉ PITEÅ, UDDMANSGATAN, EN AV DE MER OTILLGÄNGLIGA ENTRÉERNA

(34)

FIGUR 6 ENTRÉ LÄNGS STORGATAN TILL DRESSMAN, EN AV DE MER TILLGÄNGLIGA ENTRÉERNA

TABELL 6 STRÄCKA 5, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entréer Fastighetsägare Betyg

Storgatan 66 Gina Tricot RAWI 76%

Storgatan 64C H&M RAWI 83%

Storgatan 64B Presenten RAWI 86%

Storgatan 64 RAWI 53%

Storgatan 60C Carlings RAWI 83%

Storgatan 60B Dressman RAWI 100%

Storgatan 60 RAWI 73%

Storgatan 58C Synoptik Wallstens 88%

Storgatan 58B Wallstens 60%

Storgatan ÅF Wallstens 67%

Storgatan 56C Gamestop Wallstens 87%

Storgatan 56B Inredningsbutik Wallstens 87%

Storgatan 56A LF Försäkringar Wallstens 71%

(35)

TABELL 7 STRÄCKA 6, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Storgatan 54 Bikbok RAWI 62%

Storgatan Café Nodo RAWI 79%

Storgatan Buketten RAWI 91%

Storgatan 52 RAWI 50%

Storgatan Shop Intim RAWI 80%

Storgatan Datorfixarna RAWI 67%

Storgatan Ekbergs Konditori RAWI 38%

Storgatan Lekia RAWI 36%

Storgatan 48C TEAM Sportia II PNF 65%

Storgatan 48C Form PNF 65%

Storgatan 48B TEAM Sportia I PNF 86%

Storgatan 48A Fastighetsbyrån PNF 36%

Storgatan 46C Hem Ljuva Hem PNF 67%

Storgatan 46B PNF 72%

Storgatan 46A Åhléns PNF 86%

Storgatan 44C dina försäkringar PNF 83%

Storgatan Bishops Arms II PNF 50%

Storgatan Kaleido PNF 71%

Storgatan Bishops Arms I PNF 67%

TABELL 8 STRÄCKA 7, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Storgatan Småstaden Skoogs 92%

Storgatan Småstaden II Skoogs 77%

Storgatan 55 Skoogs 55%

Storgatan 57 Ecco Skoogs 63%

Storgatan 57 Skoogs 80%

Storgatan Systembolaget (gammal) Skoogs 83%

Storgatan Systembolaget (Nya) Skoogs 86%

TABELL 9 STRÄCKA 8, ENTRÉER UPPRÄKNADE FRÅN NORR

Entré Fastighetsägare Betyg

Storgatan 49 Cubus RAWI 86%

Storgatan 47D Annan 64%

Storgatan 47C Smarteyes Annan 50%

Storgatan 47B Gardin Galleriet Annan 33%

(36)

Storgatan 45B Berlins Annan 83%

Storgatan Parelle Annan 25%

Storgatan Sparbanken Nord Annan 94%

Storgatan Terassuppgång Wallstens 25%

Storgatan 41C Pressbyrån Wallstens 80%

Storgatan Gallerian Wallstens 100%

Storgatan 41B Coffee Wallstens 78%

Storgatan Krokodil Annan 60%

Storgatan 39 (antagligen ej entré) Annan 36%

Storgatan 37 C Wallstens 31%

Storgatan 37 B Wallstens 31%

Sammanställning av denna information (den i Tabell 2 – 9) uppdelat på 10 %s intervaller återfinns i Figur 7, Figur 8 (sida 27) och Figur 9 (sida 27). Figur 7 och Figur 8 gestaltar detta utifrån perspektiven gata respektive fastighetsägare. Vidare i Figur 9 kan även samma data som i Figur 8 skådas men gestaltat med ett femtegrads polynom för att lättare se hur fördelningen ser ut. Samma typ av polynom återfinns i Figur 7. Exempel på tolkning av data är att i Figur 7 och den stapel som heter 50-60 så finns det fem stycken entréer på Storgatan som ligger inom intervallet 50 till 60 procent. Polynomen som återfinns i Figur 7 och Figur 9 är alltså precis samma information men förenklat i form av en kurva.

FIGUR 7 BETYGSFÖRDELNING FÖR ENTRÉER BASERAT PÅ GATA

0 5 10 15 20 25

0-10 10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 80-90 90-100

Antal [st]

Betygsintervall [%]

Betygsfördelning gata

Uddmansgatan Storgatan Totalt Poly. (Uddmansgatan) Poly. (Storgatan)

(37)

FIGUR 8 BETYGSFÖRDELNING FÖR ENTRÉER BASERAT PÅ FASTIGHETSÄGARE

FIGUR 9 BETYGSFÖRDELNING FÖR FASTIGHETSÄGARE GESTALTAT MED 5:E GRADS POLYNOM 0

2 4 6 8 10

0-10 10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 80-90 90-100

Antal [st]

Betygsintervall [%]

Betygsfördelning fastighetsägare

PNF RAWI Skoogs Wallsten Annan

0 2 4 6 8 10

0-10 10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 80-90 90-100

Antal [st]

Betygsintervall [%]

Betygsfördelning fastighetsägare

Poly. (PNF) Poly. (RAWI) Poly. (Skoogs) Poly. (Wallsten) Poly. (Annan)

References

Related documents

Det vi i vår undersökning i huvuddrag kom fram till var: förståelse för hur och varför språket kan utgöra hinder, behov av mer tid och stöd, utveckling av undervisning

Min slutsats är att arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv följaktligen kan leda till att pedagogisk dokumentation blir en kommunikation

Ungefär som för de tre första konserterna vet jag inte riktigt vad jag skulle gjort annorlunda, vi fick till en bra känsla och det kändes bra på scenen. Jag hade kanske kunnat ge

Vi vill, genom att fråga oss själva vilka normer som ligger till grund för respektive miljö, komma åt våra syften att undersöka möjlighetsskapande normer i barns livsvärldar

Boverket har i sin tur tagit fram föreskrifter (BFS 2003:19 HIN) över hur man kan gå till väga för att lösa problemen.. 23 Det är fastighetsägaren som är ansvarig för att

School rules for toilet visits make it difficult for and can affect the wellbeing of children with bladder disturbances and children who want to keep their toilet needs private.

värd. Förra gången vi var i Blekinge låg byggnadsritningarna på bordet, den här gången fick vi se denna skiss rest i ett byggnadskomplex som i detta nu torde vara

Resultatet vi kommit fram till avspeglar en del av Sverige geografiskt, men skulle kunna vara relevant för Sverige som helhet.. Vi beskriver även Svenska ESF