1
Uppsats i svenska som andraspråk
Flerspråkighet och identitet i skolans miljöer-
En kvalitativ undersökning på flerspråkighetens betydelse för identitetsutvecklingen.
Författare: Amanda Björk
Handledare: Lena Perrault/Eva Lindström Examinator:
Ämne/huvudområde: Svenska som andraspråk Kurskod: SS2008
Poäng: 15p
Examinationsdatum:
2
Abstract:
Denna studie har genomförts för att bidra till forskningen kring hur man kan arbeta språkutvecklande i skolan och vad det kan ha för vinster i
identitetsutvecklingen.
Denna uppsats undersöker flerspråkighet, elevernas egna modersmål/förstaspråk, i relation till identiteten i skolans olika miljöer. Det undersöks hur elever och lärare uppfattar sin skolmiljö/arbetsmiljö och på vilka sätt språk är viktigt eller inte viktigt för identitetsutvecklingen. En kvalitativ studie har genomförts i form av enkäter, intervjuer och en Walking tour. I studien har en skola medverkat med elever från åk F-9. Lärare som arbetar på stadierna F-3, 4–6 och 7–9 har
medverkat. Det är lärare som undervisar Idrott och hälsa, Matematik, engelska, Språk (tyska, spanska, franska), svenska, Slöjd, No-ämnen (Fysik, Kemi, Biologi) samt Teknik.
Resultatet visar att det är viktigt att ta tillvara på språken som finns på skolan, det är viktigt att arbeta kring språk och visa att alla är lika viktiga.
Fortsatt forskning kan göras för en djupare förståelse för hur språk och identitet hänger ihop och sätta det i ett större sammanhang i en större studie.
Nyckelord:
Svenska som andraspråk, Identitet, flerspråkighet, Socialkonstruktivistiskt perspektiv, Språkutvecklande arbetssätt, grundskolan.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Styrdokument ... 6
Teoretiskt perspektiv ... 7
Socialkonstruktivistiskt perspektiv ... 7
Tidigare forskning ... 8
Flerspråkighetens roll för individen och omgivningen ... 8
Identitet ... 9
Arbetssätt för flerspråkighet och identitetsutveckling i skolan ... 9
Metod ... 10
Insamlingsmetoder ... 12
Undersökningsmaterial... 13
Enkäter ... 13
Walking tour ... 13
Intervju med elever i grupp ... 14
Urval och avgränsningar ... 14
Genomförande ... 15
Databearbetning och analysmetod ... 15
Forskningsetiska överväganden ... 16
Resultat och analys ... 16
Lärarenkät ... 16
Språk och identitet, hur hänger det ihop? ... 17
Olika sätt att ta tillvara på språk och varför det är viktigt! ... 17
Elevenkät ... 18
Språk och uttryckssätt ... 19
Språk i skolans miljöer för den egna identiteten, viktigt eller inte? ... 19
Tips på hur man kan synliggöra språk i skolans miljöer ... 19
Intervjuer ... 20
F-3:... 20
4-6: ... 20
7–9: ... 21
Walking tour ... 23
F-3 ... 23
4-6 ... 23
4
7–9 ... 23
Diskussion ... 24
Hur synliggörs språk i skolmiljön? ... 24
På vilket sätt kan det vara viktigt att synliggöra språk i skolmiljön för identitetsarbetet? .... 25
Hur arbetar pedagoger/lärare konkret med språk och identitet i skolan? ... 26
Metoddiskussion ... 27
Slutsatser och vidare forskning ... 28
Källor ... 29
Bilagor ... 32
5
Inledning
Det egna språket är en viktig aspekt för språk- och identitetsutvecklingen. Kaya (2012) skriver att språket är vårt främsta tankeverktyg och därmed måste det vara vårt främsta kunskapsverktyg. Utan språket är det svårt att lära sig, utvecklas och tillägna sig kunskap menar Kaya. För att vi ska få våra elever att utvecklas och få de att lyckas i skolan behöver alla lärare, inte enbart de som undervisar i svenska som andraspråk och svenska, ta ansvaret att arbeta med språk- och kunskapsutveckling (Kaya, 2012).
Flerspråkighet är ett begrepp som används för att förklara att en människa kan fler än ett språk (Nationalencyklopedin, 2020). Flerspråkighet är viktigt i skolan men det är svårt att veta hur det konkret kan synliggöras och vad det kan resultera i för vinster.
När skolan inte synliggör de språk som finns representerade kan det inte anses som det inte som ”en skola för alla”. Det är inte en skola för alla om man ser utifrån språkförutsättningar, språkutveckling och inte minst språket i relation till den egna individens identitetsutveckling. Ekmark har undersökt begreppet ”en skola för alla”
där det framkommit att det är svårt att veta vad begreppet betyder då pedagogerna ser på begreppet olika. Han menar att målet måste vara att skapa en inkluderande och integrerande skola och att skolan får resurser att hjälpa alla elever som behöver t.ex vid språkinlärning (Ekmark, 2014). Det är det svårt att skapa ”en skola för alla" om vi inte uppfyller det som läroplanen för grundskolan beskriver. I Läroplanen för
grundskolan (2011) står det att ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla”. Det menas att alla människors lika värde är viktigt och något som vi ska gestalta och förmedla och därför är det viktigt att synliggöra de språk som finns representerade på skolan. Fortsättningsvis står det att var och en som arbetar inom skolans väggar ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för den gemensamma miljön (Skolverket, 2011). Det innebär att alla som arbetar inom skolan ska ansvara för att det är en miljö som tilltalar alla och fungerar för alla, oavsett om man är lärare, assistent, rektor eller vaktmästare.
Forskning om språkets roll för identiteten har visat att det finns många vinster med att arbeta med språk i skolan i relation till den egna identiteten. I en studie av Demirel (2009) om kurdiska elevers upplevelser av språk i relation till sin identitet framkom att skolan och lärarna har en viktig roll i identitetsskapandet. Det framkom även att det är viktigt för ungdomarna att bli accepterade för den man är (Demirel, 2009).
Forskning gjord av Otterup (2005) pekar på vikten av att arbeta med språk i skolan för identitetsarbetet. Otterup har gjort en undersökning med ungdomar i ett
multietniskt förortsområde där han undersökte vad flerspråkigheten har för betydelse för ungdomarna, bland annat i relation till den egna identiteten. Skolan har en viktig roll för att barn och unga ska utveckla alla sina språk, inte enbart svenskan utan även deras andra språk. Otterup skriver om att skolan har en viktig roll att föra vidare språken och att utveckla språken vilket även påvisas i kursplanen för
modersmålsundervisningen (Otterup, 2005) genom att ”undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga”
(Skolverket, 2011).
6
Denna uppsats undersöker hur språk på olika sätt i skolmiljön påverkar identiteten utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Undersökningen görs med hjälp av enkäter, intervjuer och en Walking tour som innebär att eleverna berättar om sina skolmiljöer på en rundtur i skolan. Undersökningen utgår ifrån den socialkonstuktivistiska teorin samt det sociokulturella perspektivet som menar att vi lär oss i och genom den sociala kontexten (Arouseus, 2013, Musk, Wedin, 2010). Wedin (2017) har undersökt
flerspråkighetens betydelse i skolan och kommit fram till att språket är en viktig nyckel för skolframgång.
Den här undersökningen kommer att handla om vad språket har för roll i relation till den egna identiteten och på vilka sätt skolan kan arbeta med språk för att bidra till elevernas identitetsutveckling.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt flerspråkighet synliggörs i skolans miljöer samt vad lärare och elever anser att flerspråkigheten har för påverkan på identiteten.
Frågeställningarna är:
1. Hur synliggörs flerspråkighet i skolmiljön?
2. På vilket/vilka sätt kan det vara viktigt att synliggöra språk i skolmiljön för identitetsarbetet?
3. Hur arbetar pedagoger/lärare konkret med språk och identitet i skolan?
Styrdokument
Läroplanen för grundskolan (2011) är relevant för denna studie eftersom pedagogerna har den som utgångspunkt när de skapar sin undervisning eller är aktiva inom skolans väggar. Lgr11 beskriver att skolans uppdrag handlar om att undervisning ska anpassas till varje individs förutsättningar och behov. Den ska främja det fortsatta lärandet och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter vad gäller språk, kunskaper och bakgrund (Skolverket, 2011). Fortsättningsvis visar den att språk, lärande och identitetsutvecklingen är nära förknippade. Eleverna ska få möjligheter att samtala, läsa och skriva för att utveckla möjligheten att kommunicera och därmed få en tilltro till den språkliga förmågan som eleven har (Skolverket, 2011). Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket, både i tal och skrift, på ett rikt och nyanserat sätt och där läraren ska fungera som ett stöd i elevens språk- och kommunikationsutveckling. Eleven ska även kunna visa samspel med andra människor utifrån bland annat språk, kultur och livsvillkor (Skolverket, 2011, 2.2).
I ämnet svenska som andraspråk i grundskolan (2011) ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om det svenska språket. Även här ska undervisningen ge förutsättningar till att utveckla det svenska tal- och skriftspråket för att eleverna ska kunna känna tilltro till sin språkförmåga samt kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för olika syften (Skolverket, 2011, 1).
I undervisningen i svenska som andraspråk ska eleverna få möjlighet att möta olika texter, scenkonst och annat estetiskt berättande som ska ge eleverna förutsättningar att utveckla det svenska språket, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket, 2011, 1).
7
Teoretiskt perspektiv
I det här avsnittet kommer jag att redogöra för det socialkonstruktivistiska perspektivet.
Jag kommer att redogöra det socialkonstruktivistiska perspektivet utifrån begreppen flerspråkighet och identitet då dessa är relevanta för studien.
Socialkonstruktivistiskt perspektiv
Det socialkonstruktivistiska perspektivet innebär att verkligheten formas ur våra sociala praktiker. Språk, normer, rutiner, institutioner och kulturer bygger vidare på de gemensamma språk- och samspel vi har med andra. Under processen för att reproducera och rekonstruera finns även utrymme att förnya och förändras.
Socialkonstruktivismen kan inte ses som deterministisk, något förutbestämt, eftersom vi har möjligheten att påverka processen (Musk, Wedin, 2010). Det socialkonstruktivistiska synsättet ifrågasätter därmed vedertagna antaganden om begrepp och kunskaper.
Språket är enligt den socialkonstruktivistiska teorin grunden för människans identitet och hur hen uppfattar sin omvärld. Språket är ett viktigt redskap för att få makt. Den socialkonstuktivistiska teorin kritiskt granskar fenomen som samhället eller en grupp tar för givet. Det här perspektivet kan inte ge en sann och evig kunskap eftersom kunskapen konstrueras i mötet med andra människor och därmed förnyas hela tiden.
Kunskapen är en dynamisk process och förändras därmed i interaktion med andra människor. Utifrån detta perspektiv kan antagandet om att elevers språk, sätt att vara och bete sig mot varandra påverkas av handlandet mellan varandra eftersom människor hela tiden lär sig nya saker förändras deras sätt att vara och så även deras språk vad gäller kunskaper och uttryckssätt.
Identitet utifrån ett socialkonstruktivistisk perspektiv
Ur det socialkonstruktivistiska synsättet ses begreppet identitet inte som något som kan existera bara av sig själv. Att skapa sig en identitet är en process där det ingår olika handlingar och där identitetsskapande positioneringar, ställningstaganden och språkliga val sker tillsammans med andra människor. Identitet är något man gör genom att framhålla kulturell friställning vilket innebär att man har många olika val att göra vad gäller livsstil och identitetskonstruktion (Lande, 2012).
Pavlenko och Blackledge beskriver identitet som uppdelat i tre delar: en påtvingad identitet, en förväntat identitet och en förhandlingsbar identitet. Den första identiteten kan exemplifieras som att man är jude i Nazityskland. Det är en identitet som inte är förhandlingsbar och ej heller går att avböja och säga att man inte vill ha. Den andra identiteten kan exemplifieras genom att vara svensk i Sverige, det är många som accepterar det och är en typiskt dominerande grupp i Sverige. Den tredje och sista identiteten kan beskrivas som förhandlingsbar utifrån aspekterna etnicitet, klass, kön och status. Dessa grupper är förhandlingsbara för att grupper och individer ömsom kan orientera sig mot sådana kategorier, de kan ifrågasätta de kategorierna och göra motstånd mot dessa. Identitet är en fråga om att positionera sig, både den egna individen och hur andra positionerar individen (Norrby, Håkansson, 2015).
8
Identitet ses därmed som något föränderligt som skapas och återskapas i samspel med andra människor (Jonsson, 2010). Inom det tidiga socialkonstruktivistiska tänkandet ser man sociala kategorier som ålder, kön och status som stabila och något som ska kunna förklara varför gruppers beteende är på ett visst sätt. Man identifierade grupper efter t.ex. kvinnor eller män och drog därefter slutsatser hur en grupps språkbruk och klass- eller könstillhörighet var. När socialkonstruktivismen fick större mening började man också se på hur individer faktiskt beter sig i talsituationer. Då började socialkonstruktivisterna se social identitet som något som upprätthålls och skapas i interaktion med andra (Norrby & Håkansson, 2015). Denna syn på identitet blir extra viktig i resultatet av studiens undersökning för att se om det finns några kopplingar mellan elevernas tillhörighet i olika grupper och deras språkbruk och hur det påverkar om hur man arbetar flerspråkigt i skolan.
Flerspråkighet utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
Det socialkonstuktivistiska perspektivet utgår ifrån tanken att språk inte ses som något fast objekt utan är dynamiskt och dialogiskt vilket innebär att språket och det mänskliga handlandet är beroende av andra för att existera. Språket är det som skapar mening för omvärlden. Därmed kan man säga att språket och kunskapen är relationell genom att det omskapas i relationer mellan människor. Det är så även situationellt genom att det varierar och förändras beroende på dess kontext som deltagaren befinner sig i (Rosén, Wedin, 2015).
Tidigare forskning
I det här avsnittet redogörs tidigare forskning utifrån begreppen flerspråkighet, identitet och språkutvecklande arbetssätt i skolan. Avsnittet tar upp Vetenskapsrådets (2012) undersökning om flerspråkiga mångkulturella kommunikativa undervisningspraktiker.
Birgitta Norberg Brorson och Jarmo Lainio (2015), vilka har undersökt elevers tillgång till språk i skolan som är relevant i syfte att se tidigare undersökningar om flerspråkighet i skolan. Elisabeth Elmeroth (2014) har undersökt begreppen interkulturalitet och identitet och vad de har för betydelse och fyller för funktion för elever i skolan. Olika sätt att arbeta med flerspråkigheten i skolan belyses av Åsa Wedin (2011) samt Jim Cummins (2017). Den som är mest inflytelserik på det flerspråkiga området Ofelia Garcia (2009) tar upp hur språket har betydelse för att konstruera identiteten.
Flerspråkighetens roll för individen och omgivningen
Bagga- Gupta (2012) har undersökt hur flerspråkiga, mångkulturella kommunikativa undervisningspraktiker såg ut i början av 2000-talet. I undersökningen ser hon att språket inte endast betecknar världen som den ser ut utan även konstituerar och skapar världen på nytt för individen. Språket är en synlig identitetsmarkör som människan får tillgång till och möjlighet att orientera sig i sin sociala och fysiska värld. Det hon menar är att språket både har ett kommunikativt och ett symboliskt värde för individen men också individens omgivning/praktikgemenskaper. Fortsättningsvis talar hon om att språket/språken är en viktig del när det gäller identiteten (Vetenskapsrådet, 2012).
När det gäller vilka språk som finns tillgängliga för eleverna i skolan redogör Norberg, Brorson och Lainio (2015) hur flerspråkiga elevers tillgång till språk i skolan kan se ut.
De tar upp konsekvenserna för skolans synsätt på sina flerspråkiga elever och vad som är språkets roll i lärandet. För att eleverna ska vara framgångsrika behöver även skolgången vara likvärdig och anpassas till eleven och dennes historia när det gäller språk, kultur och kunskaper. Vad har eleven med sig sedan tidigare och hur kan det användas för elevernas fortsatta utveckling. Det behöver också anpassas till
9
inlärningstakt, lärostilar och olika typer av medier för att eleverna ska kunna förmedla och ta till sig av skolans innehåll (Norberg m.fl., 2015).
Eva- Kristina Salameh (2012) har genomfört ett projekt där hon, tillsammans med olika forskare, undersökt hur flerspråkigheten i skolan, utifrån språklig utveckling och undervisning, såg ut. Salameh beskriver två sätt att vara flerspråkig på utifrån McLaughlin (1978). Den första handlar om att vara simultant flerspråkig vilket menas med barn som möter två eller flera språk före tre års ålder och därmed har samma språkutveckling som enspråkiga barn i respektive språk. De barn som möter två eller fler språk efter tre års ålder ska däremot beskrivas som succesivt flerspråkiga där det finns en andraspråkutveckling i det nya språket. Detta förutsätter dock att barnet har tillgång till båda sina språk 1 (Salameh, 2012). Andra sätt att beskriva begreppet flerspråkighet talar Skutnabb-Kangas (1981) om och menar att flerspråkighet behöver ses i relation till begreppet tvåspråkighet. Dessa två begrepp anser Skutnabb- Kangas har fyra kriterier: ursprung, kompetens, funktion och attityd. Ursprungskriteriet syftar till att från det att man föds lär man sig fler språk från de infödda talarna, kompetenskriteriet syftar till att visa språkbehärskningen, funktionskriteriet syftar till hur man i det vardagliga livet använder språken och attitydskriteriet syftar till huruvida talaren och dess omgivning definierar talaren som flerspråkig (Skutnabb- Kangas, 1981).
Identitet
Elmeroth (2014) beskriver begreppen identiteten och även interkulturalitet som uppbyggd av olika positioner. De är sammansatta av individens bild av sig själv men också vad andra har för bild av hen och vad hen själv tror att andra har för bild. Detta kan liknas vid attitydkriteriet som Skutnabb- Kangas definierar. Elmeroth menar att identiteten formas i samspelet och relationen med andra. Individer kategoriseras efter etnicitet men det finns många fler positioner som tilläggs t.ex. man-kvinna eller rik- fattig. Det handlar om vem som är betraktaren och vad hen förväntar sig av individen (Elmeroth, 2014).
Garcia (2009) skriver i sin bok Bilingual Education in the 21st Century- a global perspective om hur språk och identitet hänger ihop. Tidigare har det funnits uppfattningar från nationalistiskt håll att språk och identitet kopplas ihop ensriktat, att det bara finns en riktning, vilket Garcia sedan ger definitionen att språket inte enbart har en semiotisk och symbolisk funktion utan även en retorisk funktion som används som redskap för att konstruera identitet och solidaritet. Andra aspekter av identitet utöver vilken attityd som finns är känslor, preferenser, ångest, personlighet och det sociala inflytandet. Detta kan bland annat visas genom det ökande intresset för att återuppliva inhemska och regionala språk som skapar en betydelse i sin egen och den lokala identiteten. Garcia hänvisar till Liebkind som menar att det finns en ömsesidighet mellan språk och identitet, språkanvändningen påverkar hur gruppens identitetsbildning blir samtidigt som gruppens identitet påverkar attityder och språkbruk (Garcia, 2009).
Arbetssätt för flerspråkighet och identitetsutveckling i skolan
Det finns många olika sätt att arbeta med språk i skolmiljön och det är ett välbeforskat område. Något som bland annat Wedin (2017) skrivit om. Hon har tillsammans med flera forskare skrivit boken Språklig mångfald i klassrummet och där beskriver Svensson och Torpsten hur transspråkande leder till möjligheter att utveckla både språk och
1 med båda språk menas modersmål/första språk samt det nya inlärda språket.
10
andra ämnen i skolan. De beskriver hur det i den svenska skolan har ökat med flerspråkiga elever under de senare åren och att den utvecklingen ställer nya krav på hur undervisningen, som tidigare varit enspråkig, nu behöver bli tvåspråkig (Wedin, 2017).
I kapitlet tas en uppgift upp där eleverna ska arbeta med att reflektera över olika huvudbonader och där de ska utveckla ett kritiskt-analytiskt tänkande utifrån sina resurser på båda språken och även på sin kognitiva nivå. Uppgiften handlar om att ta reda på vad ordet krona heter på olika språk. Lektionsupplägget fortsätter med att läraren nästkommande lektion skriver upp olika begrepp på olika språk till ordet luciakrona. Detta skapade en diskussion kring begreppen och huruvida de var stavade rätt eller inte. Om det var någon elev som tyckte att ordet var felstavat gick hen fram och skrev dit det rätta. Detta menar Svensson m.fl. ger eleverna möjlighet att lära sig nya ord men också att utveckla det egna språket och hur språket hör ihop med en själv (Wedin, 2017).
Andra sätt att arbeta med språk i skolan tar Cummins (2017) upp i samma antologi.
Han talar om att synliggöra språk i skolan kan ske genom att varje dag tar en eller två elever med sig ett ord eller en mening som kommer från deras språk till lektionen och förklarar där vad det betyder och varför de valde just det ordet eller den meningen. Det som Cummins lyfter och menar är bra är att alla elever och lärare lär sig olika typer av hälsningsfraser på olika språk. På så sätt blir eleverna ”lärare” på sitt språk för de som ska lära sig språket. Han lyfter även arbetssättet att olika elevarbeten på svenska och elevernas modersmål ska visas upp på synliga platser t.ex. korridoren och skolans entré.
Detta menar han förmedlar ett förstärkt budskap till föräldrar och elever att skolan ser språken som en utbildningsmässig och personlig tillgång som bör tas tillvara. En sista uppmaning som Cummins ger är att skyltar som visas på skolan t.ex. expeditionen eller nödutgång skrivs på fler språk än bara svenska. Detta kan med fördel göras genom att tillfråga eleverna som pratar/skriver språken att konstruera skyltarna och visa hur de skrivs. Om skolan gör detta kommer man göra eleverna medvetna om de ljud och skriftspråk som finns i olika språk men också att motverka tveksamhet/skam som vissa elever känner inför sitt/sina språk. Detta kan i sin tur leda till diskussion kring elevers språk och språkets, så även landets, historia och kultur menar Cummins (Cummins, 2017).
Ett annat etablerat arbetssätt är det som Wedin (2011) påvisar, högläsning. Hon menar att högläsning kan vara ett sätt att synliggöra språk och att arbeta med sitt eget språk i skolan. Hon menar även att högläsning är något som uppskattas av många men är också bra för språkutvecklingen, främst hos andraspråkselever. Det är genom högläsningen som eleverna kan få tillgång till ett meningsfullt input-inflöde med den förutsättningen att texterna är utvalda och erbjuder en språklig stimulans hos eleven. Hon nämner även att för att högläsningen ska fungera som en förutsättning för andraspråkselever behöver andraspråkseleverna kunna följa med i och förstå de lästa texterna, de behöver därmed kunna ha texterna framför sig och dessa bör ligga på en begriplig nivå för eleverna för att det ska vara meningsfullt och nyttigt (Wedin, 2011).
Metod
I det här avsnittet redogörs studiens metod. Fördelar och nackdelar med metoden beskrivs således även begreppen validitet och reliabilitet redogörs i förhållande till studien.
Den här studien utgår från den kvalitativa forskningen. En kvalitativ metod i form av enkäter med inriktningen att se vad lärare- och elever tycker om sin skolmiljö och
11
undervisning utifrån språkförutsättningar. Enkäter används eftersom det är rikt på information samt att det är detaljerat. Kvantitativ data handlar ofta om att samla in siffror på det som undersöks medan de kvalitativa handlar om att få svar på, eller inte svar på, frågor som kräver ett djupare resonemang. Det handlar om att hitta detaljer för att förstå varför något fungerar på ett visst sätt (Fejes & Thornberg, 2015). Dessa enkäter handlar inte om att få fram siffror på språk i skolmiljön utan handlar om att hitta sambandet mellan orsak och verkan. Dessa enkäter är utformade för att få svar på deltagarnas uppfattningar om deras skolmiljö och deras sociala sammanhang, därmed räknas de in i den kvalitativa metoden. Syftet med enkäterna är att få in mycket information från både lärare- och elever för att se och tolka deras uppfattningar. Hade enkäterna handlat om statistik, reliabla data och hur jag som forskare tolkar resultatet hade enkäterna räknats som kvantitativ metod (Bryman, 2002). Två andra insamlingsdata som används inom den kvalitativa metoden är intervjuer och Walking tour. Dessa tre, enkäter, intervju och Walking tour, beskrivs närmare i avsnittet insamlingsmetoder.
En fördel med den kvalitativa forskningen är att det undersöker sociala situationer och det sociala livets subtiliteter i sin kontext (Bryman, 2002). Det innebär att man undersöker sociala händelser i relation till sin situation. En annan fördel är att den kvalitativa forskningen baseras sig på belägg från den verkliga världen. Detta gör att det är en mindre chans att skapa sig egna ”skrivbordsteorier” eller greppa teorierna ”ur luften”. Det som även är bra med den kvalitativa analysen är att man inte kan förutsätta att det ska finnas en korrekt förklaring, när man använder samma metoder, utan att det helt beror på hur forskaren tolkar det (Denscombe, 2009). Jag som forskare kanske tolkar samma undersökning med samma metoder på ett sätt beroende på vilken bakgrund och perspektiv jag har medan en annan kanske tolkar det på ett annat sätt.
Det innebär att det är helt upp till forskarens tolkningsförmåga hur analysen ser ut.
Kvalitativa data strävar efter att finna förståelse av beteenden, värderingar och åsikter i den kontext som undersökningen görs. Den kvantitativa forskningen brukar oftast ge en statisk bild av den sociala verkligheten med betoning på relationerna. Förändring och samband mellan olika skeenden över tid brukar bara visa sig på ett mekaniskt sätt medan den kvalitativa forskningen anpassas efter hur saker och ting utvecklas över tid samt att den har fokus på kopplingarna mellan deltagarnas beteenden i sociala situationer. En annan likhet mellan dessa är att båda vill besvara sina forskningsfrågor.
Även om forskningsfrågor som ställs i kvantitativ forskning är mer specifika och mer öppna än i kvalitativ forskning har de båda inriktat sig att får svar på sina forskningsfrågor om den sociala verklighetens natur.
Dessa båda metoder inriktar sig på reduktion av data. Forskarna samlar in stora mängder av data vilket skapar problem för forskaren som måste sovra och ta ut det som är mest relevant och väsentligt. Genom att reducera mängden data kan forskarna börja skapa mening i det insamlade materialet. Som tidigare nämnt är datareduktionen i kvalitativ forskning i form av statistiska analyser medan kvalitativ forskning utvecklar begrepp utifrån sin rika informationsmängd (Bryman, 2002). Jag anser att den kvalitativa metoden är bäst för den här studien då det insamlade materialet är till för att analyseras och tolkas.
Validitet och reliabilitet
Begreppet validitet refererar till i vilken utsträckning som metoden och forskningen som genomförs verkligen undersöker det som ska undersökas. Frågor som man kan ställa sig när man skriver är bland annat om metoderna är relevanta till studiens
12
undersökningsområde samt om metoderna passar det man ska undersöka, är dessa rimliga. Hur väl svarar forskningens resultat på studiens syfte och frågeställningar handlar även om validitet (Kvale, Brinkman, 2014).
Reliabilitet menas att se hur tillförlitligt studiens resultat är. Är detta något som kan genomföras igen på samma sätt och därmed utmynna i samma resultat. En annan forskare ska kunna göra samma undersökning med samma metoder och kunna få ut samma resultat som jag får i undersökningen för att det ska kunna vara reliabelt (Alvehus, 2013). I den här studien är det svårt att få samma resultat då det som undersöks är något som förändras hela tiden. Oavsett om forskaren använder samma undersökningsmetoder, samma inriktning samt är på samma ställe kommer resultatet inte bli detsamma då de som besvarat enkäterna kan ändra sig och tycka något annat samt att skolmiljön kan ha förändrats rent konkret och därmed inte kommer visa det som visas i denna undersökning.
Insamlingsmetoder
I det här avsnittet redogörs för vilka insamlingsmetoder som legat till grund för studiens resultat. De metoder som redogörs är enkäter, Walking tour och intervju.
Jag har valt att använda mig av enkäter då jag ansåg att det var ett snabbt och enkelt sätt att samla in mycket information. Eftersom det inte fanns tillräckligt med tid för att samla information ansågs enkäter som det bästa för att få ut så mycket som möjligt på kortast tid. Enkäterna är helt anonymt besvarade och endast de som har tillgång till länken kan svara på enkäten. Detta gör att risken för att någon obehörig tillkommer i svaren eller kommer åt svaren är minimal då det endast är jag som undersökare som har tillgång till materialet.
Walking touren har dokumenterats i form av anteckningar samt fotografier.
Anledningen till att jag inte valt att spela in video är för att jag inte hade den möjligheten i form av teknisk utrustning. Jag har därför endast fotograferat det som har talats om.
Detta minskar således risken för att ansikten och röster ska komma med och därmed att någon ska kunna identifieras genom ansikten och röster då jag själv kan välja vad som ska med i bilden.
Skolmiljön har dokumenterats i form av bilder. Detta har dokumenterats på min systemkamera och är säkerhetskopierat till min mobil. Bilderna avser väggar, klassrum, texter, böcker m.m.
Intervjuerna har dokumenterats via anteckningar både för hand i anteckningsblock och i ett word-dokument på min dator. Intervjuerna har genomförts på ett semistrukturerat sätt. Jag som undersökare har ställt frågor som är öppna eller frågor som har bredare teman som samtalen/intervjuerna centreras kring (Alvehus, 2013). I dessa semistrukturerade intervjuer har respondenten stora möjligheter att påverka intervju medan intervjuaren behöver vara mer aktiv i sitt lyssnande och i att arbeta med följdfrågor (Alvehus, 2013). Intervjuerna har valts för att det är ett sätt att diskutera mer kring olika frågor samt ett säkert sätt att få ut mer information kring olika frågor/ämnen där en djupare förståelse kan frambringas.
13
Miljöer som undersökts är bland annat de gemensamma miljöerna som innefattar matsalen, prest-ämnenas2 klassrum samt skolans bibliotek. Dessa miljöer används av alla elever från F-9 någon gång under deras skolgång. Egna miljöer menas vid att de olika stadierna håller till i sin del av skolan. När skolans miljöer har undersökts har det skett i klassrum, korridorer och arbetsrum där det har kollats på vilka språk som syns i miljöerna t.ex. texter på böcker, tavlor eller skyltar samt hur lärare och elever uppfattar sin skolmiljö.
Undersökningsmaterial
Enkäter
I studien har två enkätundersökningar gjorts. Den ena har personal i form av lärare och assistenter på skolan svarat på och den andra har eleverna i åk 3,6 och 9 svarat på.
Enkäterna är anonyma och säkerhetskopierade.
Det är även elever i åk 3, 6 och 9 som har fått svara på en elevenkät om sin skolmiljö och identitet. Elevenkäten är det 112/150 elever som besvarade och lärarenkäten är det 20/40 lärare som besvarat (Bilaga 1). Elevenkäten handlade om vilka språk som eleverna uppfattar finns i deras skolmiljö, både de språk de ser och de språk som de hör t.ex. andra prata. Frågorna handlade även om huruvida språk är viktigt för den egna identiteten samt hur skolan kan synliggöra språk, både i undervisningen och i skolans miljöer.
Lärarenkäten är något snarlik. Den handlar om på vilka sätt som lärare upplever att språk syns i skolans miljöer, både hur det kan synas och höras. Frågorna handlar även om hur det påverkar den egna identiteten. Lärarna får besvara frågan om huruvida det är viktigt eller inte att arbeta med språk för den egna elevens identitetsutveckling samt hur de själva, i sitt ämne, arbetar med att synliggöra språk för att stödja identitetsutveckling. De ska även ge tips på hur andra lärare kan arbeta med språk- och identitetsutveckling.
De som har besvarat enkäten har olika ursprung 3men det som är gemensamt är att de är lärare eller elever på skolan som undersöks. Eleverna går i förskoleklass upp till åk 9 och lärarna undervisar på något av stadierna F-3, 4–6 eller 7-9.
Walking tour
Ett underlag i studien är en ”Walking tour” som innebär att jag tillsammans med en grupp elever (samma som intervjuerna) går man runt i skolans miljöer och de berättar om vad de ser och tycker i och om sin skolmiljö. De berättar om vad de ser, man diskuterar kring det och vad det kan ha för påverkan på en själv. Bilder tas på sakerna som diskuteras.
Anledningen till att en Walking tour valdes är för att jag skulle få en större bild av skolan, hur de arbetar kring språk och vad de har för språk. Eleverna som går på skolan är bäst lämpade att berätta om skolan som de spenderar större delen av sin vardag i.
Eleverna har en bättre koll på skolan än vad jag har och därför ansågs en Walking tour med eleverna bäst lämpad. Detta hade kunnat göras även med lärarna för att få en ännu
2 Prest-ämnen innebär de praktiska och estetiska ämnena som finns i skolan. Dessa är Idrott, Bild, Slöjd och Musik.
3 Kommer från olika länder och inte bara Sverige.
14
större bild kring språk i skolmiljön men på grund av tidsbrist fanns inte möjligheten att genomföra det.
Intervju med elever i grupp
Innan Walking touren valde jag att samla ihop eleverna och berätta vad som skulle hända och vad som förväntades av eleverna.
När intervjun med åk F-3 genomfördes insåg jag att det inte kunde gå till på samma sätt som planerat för de andra årskurserna. Jag bestämde mig för att göra en tankekarta med eleverna i åk F-3 medan i 4–6 och 7–9 skrev jag ner ordagrant vad som sades på datorn. Anledningen till att jag gjorde en tankekarta med de yngre eleverna är för att eleverna ska kunna komma ihåg vad vi sagt men också för att det är enklare för dem att svara med enstaka ord än att behöva bilda längre meningar på svåra frågor.
Frågorna som ställdes i intervjun handlar om vilka språk som syns i skolan, vilka språk kan de se och vilka språk kan de höra. Vi samtalade om vilka språk man själv har och om man har några kompisar med annat förstaspråk än svenska. Dessa frågor valdes ut för att få fram en bild av hur eleverna tänker kring språk samt hur skolan synliggör de språk som finns. Det som även är intressant är hur de kan arbeta mer med att synliggöra alla språk som finns på skolan.
Intervju med eleverna i åk 4-6 samt 7-9 har skrivits ner ordagrant och sedan transkriberats i form av att ordagrant skriva ner vad eleverna har sagt inklusive pauser.
Urval och avgränsningar
När skolorna har valts ut har det funnits två kriterer som de måste uppfylla. Skolan ska vara kommunal och skolan ska ha årskurserna F-9. Just att skolan skulle vara kommunal tyckte jag var enklast då jag har uppfattningen att kommunala skolor arbetar liknande för att de har någon högre uppsatt som bestämmer hur skolorna ska styras. Skolan skulle även ha från förskoleklass upp till åk 9 för att få ett bredare spann på åldrar men även för att jag ville se helheten på skolan.
Jag började med att välja ut tre skolor som uppfyllde kraven i en kommun i mellersta Sverige. Jag fick svar av två som tackade men avböjde då tiden tyvärr inte fanns. Jag valde då att inrikta mig på en ny kommun i mellersta Sverige och valde tre nya skolor.
En av skolorna sa ja till medverkan och det två andra skolorna svarade inte. Jag har därför valt att genomföra studien endast på en skola. Skolan som studien berör är känd sedan innan. På grund av tidsbrist och bristande engagemang från andra skolor valdes denna skola då intresset för att göra studien fanns sedan tidigare.
På skolan finns 18 klasser från förskoleklass upp till årskurs nio. Urvalet elever till intervjun/Walking touren har skett genom att mentorerna på stadierna F-3 och 4–6 har fått välja ut en elev från sin klass som de tror kan tillföra något bra i samtalen. Jag har slumpat elever från klasserna på 7–9. Dessa elever slumpades enligt klasslistan och nummer i en slumpgenerator.
På stadiet F-3 valdes åtta elever ut men endast fem elever deltog (f-klass x2, 1an x1, 3an x2), 4–6 valdes sex elever ut (4an x2, 5an x2 och 6an x2) och på 7–9 valdes sju elever ut (7an x3, 8an x2 och 9an x2).
15
Genomförande
Jag började med att ta kontakt med tre olika skolor där alla hade årskurser från förskoleklass till nian. Skolorna skulle vara kommunala samt ligga i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes ut var relativt stora, mellan 550 till 650 elever.
Jag tog kontakt med rektorerna på skolorna där två mejlade snabbt tillbaka och tackade men avböjde. Den tredje skolan svarade inte.
Jag behövde därmed ta kontakt med nya skolor och bytte även kommun. Skolorna jag tog kontakt med nu låg i mellersta Sverige men i en lite mindre kommun. En av skolorna låg i kommunens innerkärna medan de andra två låg ute på landsbygden.
Elevantalet på skolorna varierade mellan 237 till 470 elever. En av skolorna som låg på landsbygden tackade ja till att medverka i studien. Skolan som låg i innerkärnan och den sista på landsbygden svarade inte när jag mejlade och därmed bestämde jag mig att göra min studie endast på skolan som tackade ja.
När jag fått ja från en skola på landsbygden började jag boka in tid för att göra min Walking tour samt tillfälle att genomföra enkäterna med lärarna och eleverna. När det var bestämt delades en samtyckeslapp ut som elevernas vårdnadshavare skulle skriva under och eleverna skulle lämna den till sin klasslärare som sedan lämnade den till mig.
Under tiden för insamlandet av alla samtyckeslappar började jag skriva ihop enkäterna med olika frågor beroende på om det var lärare eller elever som skulle svara på den.
När tiderna för Walking tour och enkäterna var utsatta genomförde jag först enkäten med lärarna där jag mejlade ut länken till alla lärare på hela skolan. Det är ca 40 lärare på hela skolan där det var 20 stycken som svarade. Detta gjordes under lärarnas arbetslagstid samt planeringstid.
Efter det genomförde jag enkäten i åk 9. Jag kom ut i klasserna och berättade om vad jag gör för studie och vad det skulle innebära för eleverna. Detta gjordes under elevernas mentorstid samt svensklektion, ca 10–15 min. Därefter mejlades länk till elevenkäten till mentorerna för åk 3 och 6. Åk 3 kunde inte genomföra den på dator vilket gjorde att jag fick skriva ut frågorna på papper och eleverna fick svara genom att skriva ner sina svar på pappret. Dessa har samlats in av mig och är arkiverade.
Elevernas svar i åk 3 har jag sedan skrivit in i Google forms för att allt ska finnas på samma ställe. Efter att alla enkäterna var besvarade genomfördes Walking touren med elever från F-3, 4–6 och 7–9. Frågorna jag ställde handlade om språk och identitet. Vi gick runt i skolan och eleverna fick berätta om olika saker som jag pekade på och frågade om. Detta tog ungefär 45 min beroende på hur mycket eleverna hade att berätta.
Efter att undersökningsmaterialet hade samlats in har det analyserats och transkriberats av mig.
Databearbetning och analysmetod
Enkäterna har skapats via Google formulär. Där har frågorna skrivits in och valt på vilka sätt som det ska gå att svara på frågorna. Fråga ett, fyra och sex är frågor som har svar man måste välja mellan olika svarsalternativ medan fråga två, tre, fem, sju och åtta har svar som eleverna eller lärarna själva behöver ge ett svar. Efter att enkäterna blev färdiga har de delats via länk på elevernas lärplattform unikum samt till lärarna via mejl.
Fredag 20/12–19 låser jag enkäterna för att ingen ska kunna svara på enkäten i
16
efterhand. Eftersom åk 3 har svarat på enkäten på papper kommer de att sparas från uppsatsens slut om de skulle efterfrågas. Anteckningar har förts och kommer, precis som enkäterna för åk 3, att sparas som bilagor i uppsatsens slut. De anteckningar som förts på dator kommer att ligga kvar på min Onedrive men låsta så att endast jag kan se de.
När jag har transkriberat intervjuerna som jag skrivit ner ordagrant har jag använt mig av en transkriptionsnyckel enligt Norrby (2014).
Forskningsetiska överväganden
De som har deltagit i min studie är barn mellan 5 och 16 år gamla. Dessa barn har fått ut en samtyckeslapp som deras vårdnadshavare har skrivit under om de får delta eller inte delta i studien. Denna lapp har de sedan lämnat till mig när jag kommit för att genomföra enkäten, intervjun och Walking touren. De som inte har fått delta i studien har inte fått vara med. När lapparna skickades hem för påskrift skickades även information om studien med hem. De som deltagit i studien har därmed fått information om vad studien handlar om, vad undersökningen gäller och kommer användas för samt vad det kräver av deras barn. De som deltagit i studien har tackat ja till att delta.
Lärarna som har deltagit har på eget initiativ fått välja om de velat delta. Jag har skickat ut enkäten och uppmuntrat till att delta men det är ingen som har blivit tvingad att delta. Enkäterna är helt anonyma och det framkommer därmed inte vem som har deltagit och svarat vad.
Inför Walking touren och intervjun har barnen blivit informerade med vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem. Jag berättade att jag kommer ställa några frågor och att vi sen tillsammans kommer att kolla på deras skolmiljö samtidigt som jag ställer några fler frågor. De barn som valt att delta i intervjun och Walking touren kommer att få sina namn anonymiserade i form av kön och årskurs. Det är endast kön och årskurs på barnet som kommer att nämnas i resultatet.
De material som har samlats in kommer endast jag att undersöka och analysera. Det kommer inte spridas vidare till tredje part. Fotografier som tagits på platser i skolan har redigerats så att endast det som talas om på bilden finns med. Inget annat som till exempel ansikten eller annat som kan kopplas ihop med skolan.
Resultat och analys
Denna del har delats upp i underrubrikerna enkäter, intervju och Walking tour. Först visas enkätsvaren i en sammanfattande text från lärarna och eleverna för att därefter redovisa de transkriberade intervjuerna med eleverna och fortsättningsvis lite bilder och berätta vad eleverna har sagt kring dessa bilder. Jag avslutar med att göra en analys av materialet utifrån den tidigare forskningen.
Lärarenkät
Lärarenkätens frågor ligger som en bilaga i slutet av uppsatsen (Bilaga 1). Här nedanför ges en sammanställning av svaren som inkom på frågorna.
17
Språk och identitet, hur hänger det ihop?
Det var svårt att få in tillräckligt med svar från de olika lärarna. Av skolans 40 lärare svarade 20 st. Det var flest från 7–9, åtta stycken, som svarade på enkäten. Resterande 12 arbetade på 4–6 och var sex stycken och på F-3 var det sex stycken. Alla lärarna som svarade på enkäten tycker att det är viktigt att arbeta med språk för elevernas identitetsutveckling. De anser att det är viktigt för att få ett rikare liv där man har möjlighet att klara av de språkkrav som finns i samhället idag. Många tyckte även att det är viktigt för att kunna uttrycka vem man är och sätta ord på de känslor man känner och har. När eleverna kan sätta ord på sina känslor och vad de tycker och tänker leder det till en förstärkt självkänsla och ett bättre självförtroende anser lärarna. En av lärarna skriver att språket och identiteten är två sammanlänkade begrepp för att när man arbetar med språket stärker det ens egna identitet vilket i sin tur är viktigt för den egna personliga utvecklingen. Utan språket är det svårt att förmedla vem man är och vill vara anser läraren. Alla lärarna riktade sitt fokus till att språket endast ses som ett kommunikationsmedel och menade att det är viktigt att kunna tala utan förhinder, kunna göra sig hörd och förstå att det man säger påverkar människor i olika utsträckning. De menar även att språket lägger grunden för så mycket mer och inte bara för kommunikationen.
Olika sätt att ta tillvara på språk och varför det är viktigt!
Skolan och lärarna arbetar i dagsläget inte mer än normalt med språkutveckling men det lärarna kan se i dag på vilket sätt språk kommer till uttryck i skolans miljö är bland annat genom kommunikation mellan elever- elever, elever- lärare och lärare-lärare. De kommunicerar verbalt, via text i sms och genom kroppsspråk (teckenspråk). Olika språk finns representerade i skolmiljön i form av bilder, samtal och i skrift. Näst intill alla lärare (14/20) menar att språk finns överallt där människorna är. Det finns när vi kommunicerar med varandra, när vi skriver olika texter i klassrummet, bilder i korridoren, bildstöd i matsalen osv. Språket är grunden för allt, framförallt i kommunikationen. Det är dock inte bara orden som är viktiga utan även vad kroppsspråket visar. En lärare skriver att hen använder olika typer av ord beroende på vilken situation hen befinner sig i med barnen, om de är i matsalen och äter mat eller om de har lektion. Kroppsspråket sker inte på samma sätt i olika kontexter.
Skolan har ett rikt antal språklärare och lärare med annat förstaspråk än svenska. Många lärare undervisar i något av Språk-ämnena4. Alla lärare uppger att i sina ämnen arbetar de mycket med att förstå olika typer av begrepp, oavsett vilket ämne det gäller. Det är också viktigt med tydliga förklaringar och genomgångar för att eleverna ska förstå. För att eleverna ska utveckla sin egen identitet arbetar lärarna med högläsning och svansläsning 5. Detta upplever lärarna leder till flertalet diskussioner om innehållet som bland annat kan vara olika familjer, partners, det egna jaget, vad andra tycker och tänker (om mig), vad jag tycker och tänker om andra och vilka ord man använder för att beskriva sig själv och sätta ord på sina känslor. Lärare som har elever med annat ursprung 6 i sina klasser uppger att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av sitt modersmål i tänkandet och i arbetsprocessen. Detta görs för att uppmuntra eleven till att språket funkar att använda trots att vi är en svensk skola men att alla språk är lika viktiga. Detta gör också att eleverna kan känna att de också kan prestera på samma nivå som sina jämnåriga anser lärarna.
4 Med språkämnen menas svenska, Engelska, Tyska, Spanska, Franska och Svenska som andraspråk.
5 Eleverna läser en mening i var.
6 Kommer från ett annat land än Sverige eller talar ett annat språk än svenska hemma.
18
På lågstadiet arbetar lärarna med bornholmsmodellen som är olika språklekar där eleverna lär sig upptäcka språket och hur man kan använda sig av det. I det värdegrundsarbete som görs på lågstadiet funderar man kring hur barnen pratar med och till varandra, hur ord, kroppsspråk och tonläge förmedlar olika saker beroende på hur och vad man säger. När eleverna ska lära sig veckodagarna och att räkna uppmuntrar lågstadielärarna eleverna med ett annat förstaspråk än svenska till att använda sig av det. De arbetar även med att översätta till de representerade språken som finns i klassen. De pratar om olika länder och vilka som finns representerade i klassen alternativt hos kompisarna i andra klasser.
Frågan om alla språk tas tillvara visade sig bli delad, vissa tar tillvara på språken som finns men många gör inte det. De som uppger att de tar tillvara på alla språk som finns representerade på skolan och i klassen gör det i form av att själv kunna språket som finns representerat t.ex. elev med arabiska som modersmål, då talar läraren arabiska med eleven för att öka förståelsen hos eleven. De lärare som främst tar tillvara på språken som finns representerade i klasserna, oftast bland nyanlända elever eller elever som har ett annat språk än svenska, uppger att nyanlända får skriva arbeten på sitt språk och sedan översätta till svenska samt att man uppmärksammar språken på så sätt att de får fungera som ett stöd för andra elever t.ex. elever med engelska som förstaspråk får fungera som stöd till andra elever i engelskundervisningen. Det som även framkommer är att trots att lärarna inte tar tillvara på alla språk som finns i klassrummet finns ändå en vilja att ta tillvara på det men att de inte har hittat några strategier och sätt att göra det på i dagsläget.
De lärare som tar tillvara på representerade språk gör det bland annat genom att räkna eller sjunga på olika språk. De kan sjunga ramsor och sånger på de språk som finns representerade i klassen. Några lärare, främst på låg- och mellanstadiet, arbetar med bildstöd på båda språken. Detta för att det ska vara tydligt och förståeligt även om man inte kan svenska så bra men även för att andra elever ska öppna ögonen för språk som de inte är bekanta med. Detta uppger lärarna kan användas till alla språk och är ett enkelt sätt att lära sig nya språk.
På mellan- och högstadiet arbetas det med att jämföra språken med varandra på så sätt att de sätts bredvid varandra på till exempel tavlan. Detta görs för att eleverna ska kunna se likheter och skillnader mellan språken. Andra tips för att göra språk mer konkret är att uppmuntra eleverna att läsa olika typer av böcker och även på andra språk som visar olika länder och kulturer. Det är många av lärarna som tycker att man kan konkretisera genom att affischera väggarna med olika språk till exempel ordet Hej på klassens representerade språk alternativt skolans representerade språk. Detta kan med fördel göras via ett språkträd, flaggor eller pratbubblor. Om skolan också har en rik teknisk utveckling kan även ljud spelas in på de olika språken vilket gör att eleverna kan lyssna på hur de sägs.
Elevenkät
Frågorna som eleverna besvarade ligger som bilaga i slutet av uppsatsen (Bilaga 2).
Här nedanför ges en sammanställning av svaren som inkom på frågorna som eleverna besvarade.
19
Språk och uttryckssätt
De språk som eleverna vet finns representerade på deras skola är svenska, engelska, franska, tyska, spanska, arabiska, ryska, finska, thailändska, norska, teckenspråk, persiska, somaliska och filippinska.
I skolan ser och hör eleverna språk främst på lektionerna i form av undervisning, filmer och i samtal/diskussioner. På språklektionerna på mellan- och högstadiet ser eleverna det i form av undervisningen från lärarna och när de läser texter i böckerna. Språk finns i korridorerna när de pratar med varandra eller i telefon men också i form av andra lärare som talar andra språk. Näst intill alla elever nämner att språk hörs när de pratar med varandra oavsett om det sker på lektion eller i korridoren. En gemensam nämnare i enkäterna är att språket handlar om att på något sätt kommunicera med varandra, både i tal och skrift.
Språk i skolans miljöer för den egna identiteten, viktigt eller inte?
Elevenkäten är det 77 st. (70,6%) som tycket att språket är viktigt för deras egen identitet medan 37st (33,9%) tycker att det inte är det. De tycker att det är viktigt för att språket är ett viktigt sätt att kommunicera med varandra samt att lära sig hur man ska förstå varandra. Språket visar hur man är och vad man har för intressen, det visar också vilket land och kultur man kommer ifrån, det visar en del av ens personlighet.
Eleverna hävdar att det är viktigt med språk för att kunna resa utomlands och kunna prata där men mycket ligger även i att många elever egentligen bara har intresset att lära sig nytt och tycker det är spännande med språk.
De som tycker att det är onödigt är få till antalet men också viktiga. De tycker att språket inte är viktigt för identiteten för att de anser att man är människa ändå, för dessa elever spelar det ingen större roll, språket utgör inte en del av deras identitet. Dessa elever säger att det inte är en Big deal, de bryr sig inte huruvida språket skulle vara en del av dem själva.
74,5 % av eleverna tycker att det är viktigt att synliggöra språk i skolmiljön för att främst visa att alla får vara här och att alla är lika viktiga. De tycker att det är viktigt att det ska finnas en möjlighet att lära sig fler språk, både tala och skriva men även lära sig om kulturen i språket. En annan anledning till att det är viktigt är att kunna känna att man är en del av gemenskapen och för att visa vem man är. Det är viktigt att synliggöra språk för att språk inte ska glömmas bort och för att eleverna ska kunna få en inblick i vilka språk som finns representerade på skolan. Det som många elever är eniga om är att det är viktigt för att öka kunskapen om språket och att lära sig sitt språk bättre men också lära sig nya språk. Detta är bra om man ska resa utomlands eller prata med någon som talar ett annat språk t.ex. engelska. 25,5% tycker att det inte alls är viktigt på grund av att det inte gör någon skillnad, det är helt onödigt och det finns inget intresse av att lära sig mer om språk. En del tycker att det bara stör undervisningen om man ska blanda in fler språk medan en del tycker att skolan ska vara svensk för att skolan ligger i Sverige och här pratar vi svenska.
Tips på hur man kan synliggöra språk i skolans miljöer
Prata, skriva och läsa på flera språk än svenska och engelska. Eleverna kan också ha redovisningar på olika språk om kunskapen finns i gruppen. Enkla sätt som att sätta upp bilder som har kopplingar till olika språk eller visa filmer på olika språk kan man göra. Lärarna kan tala om olika språk i sin undervisning, vikten av att kunna fler språk, språkhistoria och koppla samman med sitt undervisningsämne. Ett förslag var att en del av So-timmarna skulle kunna fokuseras på språkhistoria där man kanske pratar om minoritetsspråken i världen, inte endast de som finns här i Sverige.
20
På biblioteket kan det finnas böcker på flera språk som eleverna kan låna om man är intresserad. Näst intill alla elever som svarade på enkäten tyckte att för att visa språk i skolmiljön behöver det synas genom att man pratar det. Det handlar också om att sätta upp språk på väggarna, kanske i form av citat eller ord som ”hej”.
Intervjuer
I denna del kommer jag redogöra intervjuerna med eleverna i årskurserna Förskoleklass till åk 9. Sammanfattningsvis har intervjuerna genererat goda samtal och nya tankar.
Det är intressant att se hur eleverna tänker kring sitt språk och sin identitet oavsett om de är svenskar eller har andra ursprung. Samtalen visade att eleverna har mycket bättre koll på skolan än vad lärarna har, de ser och hör mer än vad lärarna ofta gör. Eleverna nämner vissa saker som lärarna också tänker på t.ex. hur man kan arbeta med språk på skolan på enkla sätt. Intervjun har gett många goda samtal, nya tankar om språk och identitet samt en ny syn på hur man kan arbeta med språk och identitet i skolans miljöer.
Eleverna kommer benämnas med kön och årskurs i transkriptionen av intervjumaterialet. Jag som forskare kommer att benämnas som A i samtliga transkriptioner.
F-3:
A: vad är språk för något?
E1: något man säger och skriver
”Paus”
E3: typ engelska och svenska
”Paus”
A: ja, vad tänker du?
E2: ehm, hmm, jag vet inte.
A: vad finns det för språk här i skolan då?
E1: svenska och engelska
A: ja, har ni några kompisar som pratar ett annat språk?
E3: min kompis pratar finska
E4: jag pratar lite polska för jag är en fjärdedel polsk.
E5: jag pratar finska. Min mamma är finsk.
A: jag märker att ni har mycket energi i benen så vi går och kollar på skolan istället så får ni berätta och visa vad som finns.
Intervju med eleverna från F-3 fick avbrytas då det fanns för mycket energi i benen på barnen. Detta gjorde att vi fick längre tid på Walking touren. Med F-3 talades det mest om vilka språk eleverna ser på skolan och vilka språk kompisarna pratar. De fick även möjlighet att visa vilka språk de ser i korridoren och klassrummen som de är i när de har undervisning.
4-6:
A: Vad tänker du på när du hör ordet språk?
E1: Språk som vi lär oss i skolan A: Ja det är bra, Vad tänker du?
paus
E2: Kanske typ skillnader och sånt. Kanske namn och sånt E3: eller hudfärg
A: okej.
21
”Paus”
A: vad tänker du?
E4: kanske…ehm…. typ översätta texter till olika språk.
E1: kanske också även att man tycker olika om människor.
A: absolut.
”Paus”
A: Vad ser ni för språk i skolan då? Typ korridorerna och klassrummet?
E1: spanska, tyska, franska, engelska.
E2: klasskompisar från olika länder E5: jag pratar ett annat språk E2: jag med!
A: jasså? Vilka språk pratar ni?
E2: Lite franska, lite swahili, och svenska och engelska.
E5: tyska med min familj och släkten
E6: jag kommer från Australien och pratar engelska.
A: då är ni ju superviktiga för era klasskompisar, t.ex. i engelskan. Tycker ni att det är viktigt med språk?
”Paus”
E2: ja.
A: varför då?
E1: för att kunna prata med andra E2: och göra sig förstådd.
E4: kunna prata med sina släktingar
E7. Om man vill skaffa sig ett jobb utomlands är det bra att kunna språket.
A: Kan det vara oviktigt?
E1,E2, E4: nej.
A: okej. Men hur kan man synliggöra språk i skolan då?
E1: prata språken i skolan, kanske lektionerna.
E2: blanda språken i svenskan med undervisningen E4: kanske ha olika maträtter och visa olika traditioner.
E1: man kan pynta kanske med olika språk på väggarna.
E2: man kan prata om likheter och skillnader mellan olika traditioner och kanske kulturer
A: vilka bra förslag. Vad tänker du?
E3: Lite lika som de andra men man kan prata om det.
A: ja.
”Paus”
A: ska vi gå och kika på skolan då?
Intervjun med 4-6 handlade även den om vilka språk som eleverna ser och hör i de miljöer som de är i. Samtalet handlade även om vilka språk de själva ser som sitt egna och tillhör. Fördelar med att kunna flera språk och varför språket är viktigt för den egna individen. Det samtalades även om hur man kan synliggöra språk i skolans miljöer t.ex. språk på väggarna eller använda olika språk i undervisningen.
7–9:
A: okej, ska vi börja. Första frågan är i alla fall vad tänker ni på när ni hör ordet språk?
E1: Tyska
E6: alla språk som jag kan, meningar E3: japanska
E7: språk man pratar, kommunikation
22
E4: teckenspråk A: ja!
E7: vi kan inte ha ett samhälle utan språket, samhället bygger på språket A: ja så är det ju. Vad tänker du?
E5: Jag tänker nog mest individuella språken i skolan. Tänker inte så mycket annat.
E7: Jag tänker också att det är viktigt att bygga en förståelse av andra………. Lite vad andra vill förmedla till andra människor.
A: Bra tankar. Vad tänker ni att det finns för språk här i skolan då? Typ korridoren, klassrummet.
E6: svenska, engelska E1: tyska.
E2: ibland brukar vi prata med teckenspråk… typ ologiskt teckenspråk.
*skratt*
A: vad är ologiskt teckenspråk?
E2: men typ så här * visar några rörelser*
A: haha okej
E3: jag tänker också de individuella gruppspråken.
A: vad är det då?
E6: typ ortenspråk A: ortenspråk?
E2: men typ walla, bror….
*skratt*
E6: eller svordomar A: ah okej.
E3: det finns ju också själsord och kränkningar.
”Paus”
A: Varför är språk viktigt eller inte viktigt för dig?
E2: hur menar du?
A: tycker du att språk är viktigt för den du är?
E3: det är viktigt at kunna prata med varandra.
E5: viktigt att kunna språket till landet man åker till.
”Paus”
E5: det är också viktigt att kunna prata med familj och släkten.
E6: det är viktigt att kunna flera språk.
A: vad tänker du?
E4: det beror på språk A: hur då?
E7: chansen att jag flyttar till Frankrike är mindre än att jag bor kvar i Sverige… Därför är det inte så jätteviktigt med franskan för min del.
A: sant.
E6: men engelska är viktigt A: varför då?
E3: det är ett internationellt språk och många talar det.
A: så är det.
”Paus”
A: hur tänker ni att man kan synliggöra språk här i skolan?
E3: flaggor med språken som finns E7: prata om minoriteter
E4: affischer och kanske meningar översatta E3: lägga fokus på att synliggöra språk
E6: lite som stressveckan kan man ha en språkvecka.
23
A: bra förslag.
Intervjun med 7-9 handlade mest om olika typer av språk. Intervjun inleddes med vad språk är och vad de tänker på när de hör ordet språk. Många tänker på de moderna språken de läser i skolan men även andra typer av språk och variationer t.ex. ortenspråk.
Intervjun handlade även om varför språk kan vara viktigt för den egna individen men också vad språk kan föra med sig för fördelar och hur det hjälper en i framtiden.
Walking tour
Denna del av resultatet består av en redogörelse med utgångspunkt i bilder. Dessa ligger som bilagor sist i uppsatsen. Walking touren har genomförts med elever på alla stadier, F-3, 4–6 och 7-9. De har fått berätta om sin skolmiljö genom att gå runt på skolan tillsammans med mig samt svarat på frågor som jag ställt. Underlaget är sammanställt utifrån mina anteckningar.
F-3
Utanför varje klassrum på F-3 sitter det färgglada skyltar som hälsar en välkommen (Bilaga 4). Eleverna berättade att det är för att alla ska känna sig välkomna och veta att man får vara som man är. När vi pratade om hur alla skulle kunna förstå det som står på skylten svarade de att man kan ha flera skyltar på fler språk, kanske arabiska eller engelska. Eleverna var väldigt måna om att det är viktigt att alla förstår när man pratar, läser och skriver. I årskurs tre börjar eleverna med engelska på schemat men även eleverna i lägre åldrar arbetar ibland med engelska även om det inte är ett kunskapsmål de har. Ett sätt som de tycker att man synliggör andra språk på är via den här larven som berättar vad färgerna vi har heter på engelska (bilaga 5). Skulle det vara så att eleverna inte kan något annat språk än svenska (eller ens det) får eleverna på F-3 lära sig tidigt att använda tecken som stöd men också bildstöd (bilaga 6). Eleverna får tidigt (förskoleklass) lära sig om hur bokstäverna ser ut på teckenspråk. De får också lära sig räkna på teckenspråk.
4-6
Eleverna visar en vägg som är gjord av små mosaikbitar (bilaga 7). Eleverna berättade att här är 5ornas ”kapprum” som de hänger mest i. Det eleverna berättade om denna konst är att den kan symbolisera att vi är olika som människor. Att vi ser olika ut och beter oss olika. De små gubbarna har olika färger, vissa är mörkhyade, vissa har slöja och andra inte. De berättade att det symboliserade olika kulturer, i vissa kulturer har vi kameler andra inte. Eleverna berättade att bilden skulle kunna vara ett sätt att synliggöra fler kulturer och de som finns representerade på skolan. Eleverna visade att på skolan har de skogräns vid vissa områden (bilaga 8). Dessa är skrivna på svenska med tillhörande bildstöd. Eleverna tycker att det är bra att detta finns för att alla ska kunna förstå även om man inte kan svenska. Uppe i 4ornas korridor visade eleverna att det är vita väggar och tråkigt. Eleverna i åk 6 tyckte även att deras korridor var vit och tråkig men förstod samtidigt varför det var så. Hade det varit olika färger hade det varit kanske svårare att koncentrera sig säger eleverna i åk 6. De berättar även att andra skyltar på skolan behöver stå på fler språk för att fler elever ska ha möjlighet att förstå och att det borde finnas bilder som förklarar vad som finns var till exempel läromedel, toaletter och sittplatser.
7–9
På högstadiet berättade eleverna att språk syns mest i de läromedel som de använder t.ex. ordlistor, skrivböckerna, läseböcker osv (bilaga 9). Det syns också via skolans
