Några aspekter på diskussionen kring FRBR

Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Biblioteks- och informationsvetenskap

Några aspekter på diskussionen kring FRBR

En textanalytisk studie

Besa Spahiu

Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2003

Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Handledare: Peter Kåhre

Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 177 ISSN 1650-4267

Tack!

Jag vill tacka Anders Lönn vid Statens Musikbibliotek för att ha tagit sig tid att hjälpa mig genom att diskutera kring FRBR-frågor.

Ett stort och varmt tack till Helene Eriksson för sitt engagemang och för sin hjälp med korrekturläsning.

Jag vill även tacka min handledare, Peter Kåhre, för råd och synpunkter under arbetets gång.

Slutligen vill jag tacka min familj för sitt stöd och sin uppmuntran.

Inledning ... 2

Syfte och frågeställningar ... 3

Centrala termer... 3

Forskningsläge ... 4

Metod, källor och avgränsning ... 6

Teoretiska utgångspunkter ... 8

Undersökningen. Del 1... 13

Analys av IFLA:s modell... 13

Kort historik över studiens tillkomst... 13

Studiens syfte... 15

Studiens konceptuella modell ... 17

Modellens huvuddrag... 19

Entiteter... 19

Attribut... 25

Relationer... 26

Minimikrav till nationalbibliografiska poster ... 26

Sammanfattande diskussion om modellen... 27

Undersökningen. Del 2... 30

Analys av texterna... 30

Text 1. Gunilla Jonsson: The basis for a Record in Major Cataloguing Codes and the Relation to FRBR ... 30

Inledning ... 30

Tes och argumentation... 32

Diskussion... 33

Sammanfattning ... 35

Text 2. Patrick Le Bœuf: The impact of the FRBR model on the future of the ISBDs: a challenge for the IFA [sic!] Section on Cataloguing... 35

Inledning ... 35

Tes och argumentation... 36

Diskussion... 37

Sammanfattning ... 39

Text 3. Kirsten Strunck: About the use of ”Functional Requirements for Bibliographic Record” in teaching cataloguing ... 40

Inledning ... 40

Tes och argumentation... 40

Diskussion... 41

Sammanfattning ... 42

Text 4. Knut Hegna & Eeva Murtomaa: Data mining MARC to find: FRBR?42 Inledning ... 42

Tes och argumentation... 43

Diskussion... 47

Sammanfattning ... 48

Sammanfattande diskussion om texterna... 49

Slutanalys ... 52

Sammanfattning ... 56

Käll- och litteraturförteckning... 58

Tryckt material... 58

Elektroniskt publicerat material... 59

Inledning

Det har gått drygt fem år sedan rapporten Functional Requirements for Bibliographic Records (FRBR) godkändes vid den internationella bibliotekssammanslutningens (IFLA) generalkonferens i Köpenhamn, september 1997. FRBR är den sista etappen av en lång tradition inom katalogiseringsområdet, som började med Panizzis regelsamling 1841 och kulminerade med fastställandet av Parisprinciperna 1961, samt med framtagandet av en godkänd internationell standard för bibliografisk beskrivning, ISBD, 1971.

The aim of the study was to produce a framework that would provide a clear, precisely stated, and commonly shared understanding of what it is that the bibliographic record aims to provide information about, and what it is that we expect the record to achieve in terms of answering user needs.¹

Idén med en ny studie om den bibliografiska postens funktionella krav kom på stockholmsseminariet 1991. Studien har väckt stort intresse och diskussion kring teoretiska frågor om katalogisering. Den har också lett till en mängd olika internationella projekt som undersöker möjligheterna för att hitta lösningar för en praktisk tillämpning av modellen.

Eftersom IFLA:s studie är ett ständigt återkommande ämne i den pågående internationella diskussionen om katalogiseringsproblematiken, är en analys av dess innehåll och betydelse både intressant och värdefull att göra. Jag tänker i uppsatsen belysa olika aspekter av den diskussion som pågår idag om modellen och problematiken kring dess praktiska tillämpning samt om modellens framtida utvecklings möjligheter.

1 IFLA Study Group on the Functional Requirements for Bibliographic Records, 1998, Functional Requirements for Bibliographic Records, s. 2.

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande uppsats är att på teoretisk grund analysera och värdera IFLA:s studie Functional Requirements for Bibliographic Records.

IFLA:s rapport lägger grunden till en gemensam förståelse av vilka bibliografiska data som den bibliografiska posten skall innehålla för att på bästa sätt möta användarnas behov vid informationsökning. Genom en analys av modellen vill jag också undersöka FRBR:ens betydelse för den internationella katalogiseringsmiljön.

För att uppnå detta skall följande frågeställningar belysas:

• Hur är IFLA:s konceptuella modell utformad?

• På vilka sätt har studien påverkat det internationella katalogiserings- området?

• Vad tillför modellen nuvarande katalogiseringspraxis?

• Möjliggör modellen en praktisk tillämpning av dess teoretiska principer?

• Vilka möjligheter och begränsningar föreligger i modellen?

Centrala termer

Nedan förklaras några centrala termer som använts i uppsatsen.

Bibliografisk post

I den bibliografiska posten beskrivs ett dokument. Beskrivningen fungerar som ett slags "surrogat" för dokumentet och följer några grundläggande principer, som är föreskrivna i katalogiseringsreglerna.

Bibliografisk kontroll

Bibliografisk kontroll är konsten att organisera information i återvinningssyfte.

För detta syfte behöver man först analysera dokumenten för att sedan bestämma vad som skall registreras. Nästa steg är att bestämma hur uppgifterna skall registreras för att återvinningen skall säkras.²

Dokument

”Information lagrad på ett fysiskt medium med en teknik som möjliggör upprepad tillgång till informationen i oförändrad form. I denna term inbegrips

2 Benito, Miguel, 1995, Bibliografisk kontroll, s. 10.

sålunda all information, text, bild och ljud, på alla media, papper, band, magnetiskt medium m.m."³

Katalog

Förteckning över beståndet i en viss samling. För att kunna orientera sig i katalogen och hitta den som behövs måste beståndet vara registrerad på ett sätt som säkrar återvinningen av dokumenten i samlingen.

Konceptuell modell

Syftet med en modell är att på ett förenklat sätt avbilda något existerande och planerat. En konceptuell modell utgör alltid en modell av "något".⁴ Detta något kan vara en verksamhet, ett informationssystem eller ett område som är av intresse för att "delvis avbildas i en konceptuell modell".⁵ Modellen skapas genom objektmodellering, där det tydligt framgår beskrivning av objekt, egenskaper och relationer.

Relationsdatabaser

En databas är en samling lagrad data relaterad till en viss verksamhet och som kan nyttjas samtidigt av många olika användare. En relationsdatabas är uppbyggd av en eller flera tabeller där tabellerna är de enheter vari informationen lagras. Dessa består av fält (kolumner) och poster (rader).

Relationsdatabaser kopplar ihop olika datakällor genom en logiskt sammanhängande tabellstruktur.

Forskningsläge

Även om ämnet är relativt nytt finns det en rad studier som behandlar FRBR- modellen ur olika perspektiv. De flesta arbeten är rapporter och föredrag från internationella konferenser och seminarier.

Under IFLA:s Cataloguing Section finns en särskild arbetsgrupp kring FRBR-frågor. Denna bildades vid IFLA:s möte i Glasgow 2002. På arbetsgruppens webbsida som blev tillgänglig i februari 2003, finns det bl.a. en heltäckande bibliografi om FRBR.⁶

3 Hedberg, Sten, 1991, Bibliografiska referenser, s. 8.

4 Bubenko, Janis jr & Lindencrona, Eva, 1987, Konceptuell modellering – Informationsanalys, s. 55.

5 Bubenko & Lindencrona, 1987, s. 55.

6 Cataloguing Section, Working Group on FRBR http://www.ifla.org/VII/s13/wgfrbr/frbr.htm.

Själva rapporten Functional Requirements for Bibliographic Records är översatt till franska, italienska, norska, slovenska och tjeckiska. Det finns planer på en svensk översättning. Gunilla Jonsson informerade referensgruppen för katalogiseringsfrågor i januari 2002 om att hon undersöker möjligheterna för en översättning av rapporten till svenska.⁷

Hittills finns det bara en skriven monografi om FRBR-modellen utgiven i Italien.⁸ Studien ingår i undervisningen inom kandidat- och magisterprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap vid Danmarks Bibliotekskole. Danmarks erfarenhet kommer att diskuteras vidare i uppsatsen i samband med analysen av Kirsten Struncks föredrag About the use of

”Functional Requirements for Bibliographic Record” in teaching cataloguing.

Det finns ett antal svenska uppsatser inom området biblioteks- och informationsvetenskap som i viss utsträckning behandlar olika aspekter av rapporten ur dessa uppsatsers perspektiv.⁹

Patrick Le Boeuf redovisar i sin artikel FRBR and Further och i sitt föredrag The impact of the FRBR model on the future of the ISBDs: a challenge for the IFA [sic!] Section on Cataloguing bl.a. hur IFLA:s dokument emottagits i olika länder världen över.

IFLA:s Cataloguing Section utger bl.a. publikationer rörande FRBR- modellen. Ett exempel är Tom Delseys rapport Functional Analysis of the MARC 21 Bibliographic and Holdings Formats.¹⁰ Delseys rapport undersöker de gemensamma beröringspunkterna mellan ACCR (Anglo-American Cataloguing Rules), MARC-formatet (MAchine Readable Cataloguing) och FRBR-modellens entiteter, attribut och relationer.

Flera projekt och studier har startats där man undersöker möjligheterna att omsätta principerna från FRBR i praktisk handling. I uppsatsen kommer det gemensamma norsk-finska projektet Data mining MARC to find: FRBR?att diskuteras. Projektet undersöker möjligheterna för MARC-posternas konvertering i en FRBR-struktur och ger förslag på hur en ny typ av FRBR- influerad katalog skulle kunna se ut.

7Referensgruppen för katalogiseringsfrågor inom LIBRIS, 020124,

http://info.libris.kb.se/ingosvensk/Nytt_LIBRIS/refgrupp/libriskat_refgrupp20010124.htm.

8 Ghilli, Carlo & Guerrini, Mauro, 2001, Introduzione a FRBR.

9 Axelsson, Karin, 2001, Att beskriva musik; Björkhem, Miriam & Lindholm, Jessica, 2000, Metadata för det digitala biblioteket. Objektbeskrivning av elektroniska resurser; Magnusson, Liselotte, 1999, De viktigaste händelserna inom katalogiseringen 1961–1998; Nauri, Miriam, 2002, Om titlar. Boktitlars historia och funktion i bibliotekskatalogen.

10 Delsey, Tom, Functional Analysis of the MARC 21 Bibliographic and Holdings Formats, 2001, http://www.loc.gov/marc/marc-functional-analysis/source/analysis.pdf.

Under det senaste året har Virtua-bibliotekssystem utvecklat nya verktyg för att omvandla MARC-poster till FRBR-poster.¹¹ Deras resultat presenterades vid IFLA:s konferens i Glasgow, augusti 2002 och vid ett FRBR-symposium i Paris, december 2002.¹²

Metod, källor och avgränsning

Uppsatsen bygger i huvudsak på litteraturstudier. Utgångspunkten för arbetet har varit att hämta in så mycket av det förefintliga materialet som möjligt och på så sätt skaffa mig en överblick över området. Utifrån denna övergripande uppfattning som bildades genom detta tillvägagångssätt valdes fyra – för frågeställningens relevans – representativa texter för att kunna genomföra en textanalysstudie.

I boken Textens mening och makt presenterar författarna fem textanalytiska inriktningar:¹³

• innehållsanalys

• argumentationsanalys

• idé- och ideologianalys

• lingvistikanalys

• diskursanalys

I mina litteraturstudier kommer jag att koncentrera mig på argumentations- analysen.

"Argumentationsanalysens fokus är i första hand textens innebördsaspekt".¹⁴ Analysen kräver att hänsyn tas till argumentens hållbarhet och relevans, samt att en tolkning görs även av det underförstådda i texter.¹⁵

Skälet till att jag valde att använda mig av argumentationsanalys är att jag i så hög grad som möjlig ville åstadkomma en rimlig tolkning av texternas innehåll och intentioner. Genom en argumentationsanalys av texter som är relevanta inom ett visst område kan underliggande påstående upptäckas och framföras. Nedan kommer en kortfattad redogörelse för det

11 På webbadressen http://www.vtls.com/Corporate/Releases/2002/20020514b.shtml kan man se resultatet av deras arbete.

12 http://www.bnf.fr/pages/infopro/outibib/no-journee_ FRBR.htm.

13 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2000, Textens mening och makt.

14 Bergström & Boréus, 2000, s. 20.

15 Bergström & Boréus, 2000, s. 146.

argumentationsanalytiska angreppssättet att framläggas. För detta ändamål har jag valt att ta min utgångspunkt i Göran Bergströms & Kristina Boréus' bok Textens mening och makt och i Gunnar Björnssons m.fl. bok Argumentationsanalys.¹⁶

Argumentationsanalysens första syfte är deskriptivt. Det första steget för att genomföra en beskrivande analys är att dela upp argumentationen i tes och argument. "Tesen är ett påstående i en text som inte fungerar som argument för eller emot något annat påstående, men som andra påstående i texten fungerar som argument för eller emot”.¹⁷ Det är inte alltid lätt att identifiera tesen och ibland krävs mer tankearbete för att kunna urskilja den. Till varje tes i en argumentation finns det argument som förstärker eller försvagar tesens hållbarhet. De kallas för pro- och contra-argument.

Den första och beskrivande fasen i en argumentation leder till den värderande analysen. Syftet med det värderande momentet är att bedöma beviskraften och relevansen hos de argument som funnits i texten, dvs. att testa om de anförda argumenten verkligen är hållbara och vidkommande.

En möjlig nackdel med en sådan metod är att litteraturen som analyserats har blivit begränsad på grund av den tid som krävs för att genomföra en argumentation och som ska anpassas till uppsatsens tidsramar.

Fördelen med metoden är att argumentationsanalysen möjliggör en kritisk utvärdering av källmaterialet och därmed är man i bättre stånd att dra slutsatser och svara på problemformuleringen.

När det gäller litteraturstudier är det av största vikt att genomföra en källkritisk granskning. Källkritik är enligt Torstendal de åtgärder man använder för att avgöra om påståenden är vetenskapligt användbara för ett bestämt syfte.¹⁸

Det är m.a.o. viktigt att försöka förstå forskarens syfte och motiv bakom texten, och att härvid bedöma om fakta återges från olika ståndpunkter och ur skilda vinklar. Dessutom måste de källor som har använts studeras noggrant för att det skall gå att bedöma hur relevant just denna litteratur är för problemställningen som föreligger.¹⁹

För att besvara mina frågeställningar har jag valt att dela upp undersökningen i två huvudområden, nämligen:

16 Björnsson, Gunnar m.fl., 1994, Argumentationsanalys.

17 Bergström & Boréus, 2000, s. 96.

18 Torstendahl, Rolf, 1978, Introduktion till historieforskningen. Historia som vetenskap, s. 89.

19 Patel, Runa & Davidson, Bo, 1994, Forskningsmetodikens grunder, s. 56.

• Modellens innehåll

Undersökning inleds med en analys av IFLA:s modell. IFLA:s studie utgår från den konceptuella modellens metodologi och därför kommer ett resonemang att föras om den konceptuella modellens huvuddrag för att få en djupare insikt i själva studien.

• Resonemang kring modellens inflytande på katalogiseringsområdet samt kring modellens användbarhet i praktiken

Undersökningens andra del ägnas åt teoretiska frågor kring FRBR-modellen.

Här kommer en analys av texter som behandlar frågan om modellens påverkan på nu gällande katalogiseringspraxis och den internationella respons som IFLA:s studie fått inom biblioteks- och informationsområdet. Slutligen följer en genomgång av ett projekt som undersöker modellens användbarhet i praktiken.

I urvalet av källmaterial har jag koncentrerat mig på texter skrivna inom en begränsad femårsperiod, 1997–2002. Detta av naturliga skäl, då det endast har gått fem år sedan IFLA:s rapport presenterades 1997. Texterna ger en nyanserad föreställning om den diskussion kring FRBR som förekommit sedan modellens uppkomst. Föreliggande framställning gör dock inga anspråk på att vara heltäckande, utan den ämnar ta upp några av huvudfrågorna som återkommer när studien diskuteras.

Uppsatsen har en teoretisk infallsvinkel. Syftet med undersökningen är att studera FRBR-modellen ur flera olika perspektiv. Det ingår inte i föreliggande arbete att finna praktiska lösningar på modellens implementering. Det projekt jag studerat skall tjäna att exemplifiera möjliga tillvägagångssätt för modellens tillämpning i praktiken och att väcka tankar om framtidens katalogiserings möjligheter.

Teoretiska utgångspunkter

Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen kommer jag att använda mig av Elaine Svenonius bok The intellectual foundation of information organisation.

I boken betraktar hon informationsorganisering utifrån ett historiskt-filosofiskt perspektiv.

Jag tänker inte ta upp alla delar av boken, utan koncentrera mig på dess första del som innehåller en analytisk diskussion kring de underliggande anledningarna till informationsorganiseringens nuvarande utformning och som jag finner mest relevant för mitt studieområde.

I sin bok skriver Svenonius att utvecklingen av ett effektivt system för informationsorganisering måste grundas på det intellektuella fundamentet som består av:

• An ideology, formulated in terms of purposes (the objectives to be achieved by a system for organizing information) and principles (the directives that guide their design);

• Formalizations of processes involved in the organization of information, such as those provided by linguistic conceptualizations and entity-atttribute-relationship models;

• The knowledge gained through research, particulary that expressed in the form of high- level generalizations about the design and use of organizing systems; and

• Insofar as a discipline is defined by its research foci, the key problems that need to be solved if information is to be organized intelligently and information science is to advance.²⁰

Hennes huvudtes är att syftet med ett system för informationsorganisering är

”to bring essentially like information together and to differentiate what is not exactly alike”.²¹ För att konstruera ett sådant system krävs att hänsyn tas till de ekonomiska förutsättningarna. Dessutom bör den avancerade teknologin utnyttjas och systemet måste behålla kontinuiteten i all tidigare verksamhet.

Informationssystemen organiseras och utformas utifrån användares perspektiv, ”but sometimes overlooked is that the objectives and principles that undergird these systems constitute a hypostatization of users’ needs”.²²

Hur användarna skall kunna få tillgång till de mest relevanta dokumenten beror delvis på hur dessa är beskrivna (katalogiserade) och hur systemet är utformat för att underlätta en effektiv informationsåtervinning.

Svenonius talar inte om praktiska lösningar, men påpekar att begreppen information och dokument är svårdefinierade och används i olika betydelser.

Det har skapats en mängd synonymer till dessa termer, vilket i sin tur har enligt henne lett till att svårigheter har uppstått i informationsorganiseringsprocessen.

It would seem that the most colossal labor of all involved in organizing information is that of having to construct an unambiguous language of discription – a language that imposes

20 Svenonius, Elaine, 2000, The Intellectual Foundation of Information Organization, s. 1.

21 Svenonius, 2000, s. 11.

22 Svenonius, 2000, s. xi.

system and method on natural language and at the same time allows users to find what they want by names they know.²³

Den globala katalogiseringen ställer högre krav på en tydlig definition av den bibliografiska beskrivningens föremål. Detta kan enligt Svenonius göras genom att bilda en modell som beskriver entiteter, attribut och relationer.

Svenonius skiljer mellan konceptuella och operationella bibliografiska entiteter.

A conceptual definition […] characterizes what is to be defined in terms of its properties, such as intelligence is the ”capacity to know or apprehend”. An operational definition […] specifies rather than characterizes. What it specifies is a set of operations or steps to be followed to identify what is being defined.²⁴

Hon anser att en anledning till den förvirring som uppstått i frågan om de bibliografiska entiteternas definition beror på svårigheten att skilja på konceptuell och operationell definition. Genom att definiera de operationella entiteterna skapas bättre möjligheter för att beskriva entiteternas bibliografiska relationer.

Hennes analys av entiteten verk visar att det är svårt att operationellt definiera denna entitet. Svårigheten ligger i själva begreppet, som innefattar distinktionen mellan verket som en intellektuell produkt och boken som dess fysiska manifestation. ”[Lubetzky] lamented that the material book and the intellectual work were often confused in that it implied that the objectives of the catalog were not understood”.²⁵ I praktiken är det ofta svårt att avgöra vilket verk ett visst dokument representerar. Operationellt representeras ett verk av en grupp av dokument, där var och en av dem inbegriper samma intellektuella eller konstnärliga innehåll.

Dikotomin mellan verket som en abstrakt entitet och boken som dess fysiska manifestation utgör grunden till den ständiga diskussionen om vad som skall vara utgångspunkten vid katalogiseringen: verket eller dess fysiska manifestation. Denna fråga tas upp och diskuteras senare i uppsatsen i samband med analysen av Gunilla Jonssons text The basis for a Record in Major Cataloguing Codes and the Relation to FRBR.

Svenonius påpekar att på grund av de bibliografiska entiteternas variation och komplexitet är det ofta komplicerat att teoretiskt definiera dem.

23 Svenonius, 2000, s. 14.

24 Svenonius, 2000, s. 31.

25 Svenonius, 2000, s. 35.

To deal with this complexity, enumerative approaches to definition, based on the sharing of family resemblances rather than essential proprieties, can be introduced. But while these are useful, even necessary, for automation and standardization, at the same time they are likely to be counterintuitive for both catalogers and users.²⁶

Den bibliografiska beskrivningen är emellertid en skapande process –

”bibliographic description is an art” säger Svenonius – och följaktligen inte alltid exakt.

Vidare i texten skriver Svenonius om inflytandet som Bertalanffys systemfilosofi, Wittgensteins språkfilosofi och Cleverdons positivistiska syn har haft på informationsorganiseringens intellektuella grund.

Cyril Cleverdon genomförde två experiment i början av 1960-talet som kom att få ett stort inflytande på den senare IR-forskningen.²⁷ Han introducerade de två vanligaste måtten vid mätning av återvinningseffektiviteten, recall och precision. Experimenten satte även relevansbegreppet i centrum. Dokumenten skulle bedömas utifrån huruvida de var relevanta eller ej för ett specifikt informationsbehov.

I Wittgensteins språkfilosofi betraktas språket som sociokulturellt betingat, något som kan läras genom praktiska instruktioner. Han menar att språket primärt utgör ett samspel och han använder termen språkspel för att uppmärksamma detta viktiga förhållande. Han skriver att vi lär oss språkets regler genom att använda språket på samma sätt som vi lär oss spelets regler, dvs. genom att spela det.

Systemteorin växte fram i mitten av 1900-talet som en reaktion mot det mekanistiska systemtänkandet. Bertalanffys allmänna systemteori betraktar helheten, beskriver lagar om hur alla system opererar efter vissa generella principer samt hur systemets alla delar fungerar och interagerar. Delar och helhet påverkar varandra och det totala systemet. Systemet i sin tur kan inte förstås om det delas upp i oberoende delar.

Systemtänkandet introducerades inom informationsorganiserings- disciplinen av Charles A. Cutter, 1876. Cutter var den förste som erkände vikten av att fastställa formella mål för katalogen. Det krävs en förklaring för att förstå varför

vissa metoder, tekniker eller regler föredras framför andra inom katalogisering.

Ett sätt att göra det är att visa att ett visst element i praktiken kan ses som en

26 Svenonius, 2000, s. 51.

27 Cleverdon, Cyril, 1967, ”The Cranfield Tests on Index Language Devices”, s. 173–194.

del av systemet och som sådant kontribuerar att uppfylla ett eller flera av systemets syften.²⁸

Systemteorin är en tvärvetenskaplig disciplin som har utvecklats och relateras till flera andra discipliner såsom filosofi, sociologi etc. Det systemteoretiska tänkandet har utvecklats inom LIS-området av bl.a. Søren Brier, som i sin tur hämtar idéer från Niklas Luhmanns sociologiska systemteori och hans syn på autopoietiska system. Ordet autopoiesis kommer från grekiskan och betyder "självproduktion" eller "självförnyelse". "Ett autotopeiskt system definieras som ett system som permanent själv producerar och reproducerar såväl sin egen struktur som sina egna element".²⁹ Brier använder begreppet andra ordningens cybernetik när han syftar på dessa självreglerande system.³⁰

28 Svenonius, 2000, s. 4.

29 Jönhill, Jan Inge, 1997, Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori, s. 89.

30 Brier, Søren, 1996, ”Cybersemiotics. A New Interdisciplinary Development Applied to the Problems of Knowledge Organization and Document Retrieval in Information Science”, s. 296.

Undersökningen. Del 1

Analys av IFLA:s modell

Kort historik över studiens tillkomst

Behovet av en ny studie om den bibliografiska postens funktionella krav diskuterades vid Stockholm Seminar on Bibliographic Records, 1990.

Seminariet sponsrades av IFLA Universal Bibliographic Control and International MARC (UBCIM) Programme och IFLA Division of Bibliographic Control. Bakgrunden till studiens tillkomst var de stora förändringarna i den internationella katalogiseringsmiljön som uppkommit på grund av den teknologiska utvecklingens framsteg sedan Parisprincipernas fastställande 1961. Förändringarna ställde nya krav på katalogiseringsverksamheten för att kunna utnyttja den bibliografiska strukturen och för att upprätta ett internationellt fungerande samarbete samt för att möjliggöra en minskning av kostnaderna för katalogisering.

De nya omständigheter som lyftes fram i diskussionerna vid stockholmsseminariet och som ledde till att studien påbörjade var följande:

• the rising costs of cataloguing and the concomitant desire for cataloguing simplification;

• the increasing drive to economize in cataloguing by reducing duplicate efforts, nationally and internationally, and the associated need to define a core level standard to support the cooperative use of records;

• the continued growth of published output and the need to effect better universal bibliographic control;

• the proliferation of electronic, multimedia, and computer-related materials and the challenges these pose for both description and access; and

• the continuing pressures to adapt cataloguing practices and codes to a computerized environment.³¹

Efter flera diskussioner enades seminariets deltagare om att den nya studien skulle omfatta följande:

• vilken sorts information den bibliografiska posten skall förmedla

• vad det förväntas att den bibliografiska posten skall uppnå för att tillgodose användarnas behov.

Två av de nio besluten som antogs vid stockholmsseminariet var relevanta för den kommande studien:

That a study be commissioned to define the functional requirements for bibliographic record in relation to the variety of user needs and the variety of media ; and

That a national bibliographic agency should be responsible for ensuring the recording of the national published output in all media, whilst taking account of the needs of the variety of group of users³²

Maj 1991 skickades ett första utkast Terms of Reference for A Study of the functional requirements for bibliographic records skrivet av Henriette Avram och Tom Delsey för granskning till en subcommittee of the Conference of Directors of National Libraries. Under tiden presenterade IFLA:s Division on Bibliographic Control några kommentarer om utkastet.

Augusti 1991 bildades studiegruppen on Functional Requirements for Bibliographic Records. Studiegruppen bestod av sex medlemmar från Standing Committe of the IFLA Section of Cataloguing, fyra konsulenter som var ansvariga för att skriva rapportutkastet och tretton kommentatorer.³³

Den preliminära rapporten som skrevs 1992 framlade studiens syfte:

The purpose of this study is to delineate in clearly defined terms the functions performed by the bibliographic record with respect to various media, various applications, and various user needs. The study is to cover the full range of functions for the bibliographic record in its widest sense (i.e., a record that encompasses not only descriptive elements,

31 Madison, Olivia M. A., IFLA Study on the Functional Requirements of Bibliographic Records Report, Föredrag vid 63^th IFLA General Conference, August 31 - September 5, 1997, http://www.ifla.org/IV/ifla63/63mado.htm, s. 2.

32 Madison, 1997, s. 2.

33 Byrum, John D. & Madison, Olivia M. A., Reflections on the Goals, Concepts and Recommendations of the IFLA Study on Functional Requirements of Bibliographic Records, 2000, http://www.aib.it/aib/sezioni/toscana/conf/frbr/byrmadis.htm, s. 2.

but access points (name, title, subject, etc.), other "organizing" elements (classification, etc.), and annotations.³⁴

Denna rapport godkändes med några små ändringar vid IFLA:s möte i New Dehli, september 1992.

The most significant change was en additional charge given to the Study Group: "For bibliographic records created by national bibliographic agencies, recommend a basic level of functionality that relates specifically to the entities identified in the framework and the functions that are relevant to each”.³⁵

Maj 1996 skickade arbetsgruppen det preliminära dokumentet till medlemmarna vid IFLA Section on Cataloguing och andra frivilliga kommentatorer för en sex månaders "world-wide review".

Arbetsgruppen tog emot fyrtio svar från sexton länder. De flesta reaktionerna var övervägande positiva. Några av förslagen handlade bl.a. om behovet av att bättre tydliggöra skillnaderna mellan begreppet work, expression och manifestation, samt att flera exempel behövdes för att förklara sådana viktiga begrepp.³⁶ I sitt möte i februari 1997 gick studiegruppen igenom de olika förslagen och bestämde hur rapportens slutgiltiga version skulle utformas. Efter konsulenternas sista revidering presenterades denna rapport för Standing Committe of the IFLA Section on Cataloguing på IFLA:s generalkonferens i Kopenhagen 1997. The Standing Committee godkände enhälligt rapporten i sitt möte 5 september 1997. Rapporten publicerades under titeln Functional requirements for bibliographic records av K. G. Saurs förlag i början av 1998. Den är också tillgänglig på webbadresserna:

http://www.ifla.org/VII/s13/frbr/frbr.htm och http://www.ifla.org/VII/s13/frbr/frbr.pdf

Studiens syfte

IFLA:s modell bidrar till en identifiering av de för bibliografiska postens funktionella krav för beskrivning och som är av intresse för användaren vid sökning i en bibliotekskatalog. Denna modell definierar teoretiskt den bibliografiska postens syfte i förhållande till diverse medietyper och till

34 Tillett, Barbara B., IFLA Study on the Functional Requirements of Bibliographic Records: Theoretical and Practical Foundations, Föredrag vid 60^th IFLA General Conference, August 21–27, 1994, http://ifla.org/IV/ifla60/60-tilb.htm, s. 2.

35 Tillett, 1994, s. 2.

36 Madison, 1997, s. 3

användarnas olika behov. Användarna omfattar en stor och varierad grupp:

läsare, forskare, studenter, bibliotekarier, förläggare, distributörer osv.

Studien utgår från användarnas behov och formulerar de funktioner – user tasks – den bibliografiska postens förväntas uppfylla när användarna utför en sökning i bibliotekskatalogen:

Finna (find)

using the data to find materials that correspond to the user’s stated search criteria (e.g., in the context of a search for all documents on a given subject, or a search for a recording issued under a particular title);

Identifiera (identify)

using the data retrieved to identify an entity (e.g., to confirm that the document described in a record corresponds to the document sought by the user, or to distinguish between two texts or recordings that have the same title);

Välja (select)

using the data to select an entity that is appropriate to the user’s needs (e.g., to select a text in a language the user understands, or to choose a version of a computer program that is compatible with the hardware and operating system available to the user);

Anskaffa/Få tillgång till (acquire/obtain)

using the data in order to acquire or obtain access to the entity described (e.g., to place a purchase order for a publication, to submit a request for the loan of a copy of a book in a library’s collection, or to access online an electronic document stored on a remote computer).³⁷

Den fjärde funktionen – to access online an electronic document – är en följd av den teknologiska utvecklingen.³⁸ Användarna ställer högre krav på den datoriserade katalogen idag. De nöjer sig inte längre med en sökning på den lokala bibliotekskatalogen, utan vill också få tillgång till den elektroniska full- text versionen som kan finnas på bibliotekets databaser. Därför är det viktigt att den bibliografiska posten uppfyller denna funktion.

Första steget mot att skapa ett bibliografiskt system är att tydliggöra systemets mål, skriver Svenonius. Enligt henne är IFLA:s fyra användarbehov otillräckliga i de fall användaren inte kan formulera sitt sökobjekt, men ändå kan känna igen det när det påträffas. Därför behövs det en femte funktion, en navigeringsfunktion, fortsätter hon. Den skall hjälpa användaren:

To navigate a bibliographic database (that is, to find works related to a given work by generalization, association, or aggregation; to find attributes related by equivalence, association, and hierarchy).³⁹

37 IFLA, 1998, s. 8.

38Dorner, Dan, 1997, Gazing into the Future: Cataloguing in the 21st Century, http://www2.vuw.ac.nz/lis//publns/futcat.htm.

39 Svenonius, 2000, s. 20.

I sitt föredrag The impact of the FRBR model on the future of the ISBDs: a challenge for the IFA [sic!] Section on Cataloguing nämner Patrick Le Boeuf CC:DA (Committee on Cataloging: Description and Access) Task Force on Metadatas förslag att lägga en ny funktion, manage/administer, till de fyra

”user tasks” som studien formulerar. Även om denna funktion är viktig för den som underhåller katalogen, är den inte av intresse för användaren vid en sökning i bibliotekskatalogen.⁴⁰ Därför tycker jag att den är överflödig i detta sammanhang, när det gäller att definiera de funktioner katalogposten förväntas uppfylla för att tillgodose användarnas behov.

Studiens syfte är inte att tjäna som en direkt modell för konstruktionen av bibliografiska databaser. "The model operates at the conceptual level; it does not carry the analysis to the level that would be required for a fully developed data model".⁴¹ Analysen syftar till att definiera de element som utgör katalogpostens huvudobjekt och som intresserar användaren, samt att beskriva hur dessa element är relaterade till varandra.

Studiens konceptuella modell

Den konceptuella modellen representerar en förenklad bild över den del av verkligheten som den beskriver. Den lyfter fram det som anses viktigt och bortser från det som inte är viktigt.

IFLA:s studiemetodologi baseras på en analysteknik som används för utveckling av konceptuella modeller i relationsdatabaser. Innehållet i en relationsdatabas presenteras för användaren i en strukturerad tabellform, där man kan utföra operationer som ger ett resultat i form av nya tabeller.

FRBR modellen baseras på Peter P. Chen's Entity-Relationship-metodologi.⁴² Chen använder tre centrala begrepp:

entitet attribut relation

40 Björkhem & Lindholm, 2000, s. 63.

41 IFLA, 1998, s. 4.

42 Amerikanen Peter Pin-Shan Chen skrev en artikel ”The Entity-Relationship Model – Toward a Unified view of Data” 1976, som betraktas som central inom datamodellering.

En entitet är något vi vill ha information om inom vårt intresseområde, ”a thing which can be distinctly identified”.⁴³ Det kan vara t.ex. en viss person, en viss bok, ett visst ställe. Begreppet entitet är mycket brett. Det kan omfatta både fysiska ting och begreppsmässiga konstruktioner. Entiteterna ordnas i enheter som tillhör samma grupp och som kallas entitetstyper. I entitetstypen bostad kan t.ex. ingå både lägenhet, slott och villa.

Attributen visar vilka egenskaper entiteterna har. Entiteten manifestation kan t.ex. ha attributen

titel

ansvarsupplysning (statement of responsibility) utgivningsort/distributionsort

förlag/distributör

utgivningsår/distributionsort etc.

En relation anger sambandet mellan entiteterna. Det finns tre sorters relationstyper:

en-till-en relationstyp – när en entitet är relaterad till den andra entiteten och vice versa. Som exempel på en sådan relation kan nämnas relationsparet mellan ett verk och en person i FRBR-modellen: en person har skapat ett verk och verket är skapat av en person.

en-till-många – när en entitet är relaterad till många entiteter, men en entitet i den andra entitetstypen är relaterad till endast en entitet i den första entitetstypen. Relationen mellan entitetstypen manifestation och exemplar i FRBR-modellen illustrerar en sådan manifestation.

många-till-många – när en entitet är relaterad till många entiteter och tvärtom, när en entitet i den andra entitetstypen är relaterad till många entiteter i den förstanämnda entitetstypen.⁴⁴ Relationen mellan ett uttryck och en manifestation i FRBR-modellen illustrerar en sådan relation.

43 Chen, Peter P, 1976, “The Entity-Relationship Model – Toward a Unified view of Data”, s. 10.

44 Andersen, Erling S., 1991, Systemutveckling – principer, metoder och tekniker, s. 275.

Modellens huvuddrag

Studien indelas i två huvudavsnitt. I första delen som omfattar kap. 1 och 2 presenteras bakgrunden till studiens tillkomst, dess syfte och metodologi, samt ytterligare områden för framtida studier.

I andra delen som omfattar kap. 3-7 presenteras modellens byggklossar och relationerna mellan dem. I kap. 7 specificeras kraven för en miniminivå när det gäller nationalbibliografiska poster.

Entiteter

Svenonius anser att ett sätt för att tydligt definiera den bibliografiska beskrivningens föremål är att skapa en modell som beskriver entiteter, attribut och relationer. FRBR-modellen, som bygger på de tre centrala begreppen, bidrar till att synliggöra katalogiseringsverksamhetens föremål. FRBR indelar entiteterna i tre grupper som representerar de grundläggande intresseområden för användarna av den bibliografiska informationen. Grupp två och tre existerar genom sina relationer till första gruppens entiteter.⁴⁵

Grupp 1 består av fyra entiteter som är resultat av den intellektuella eller konstnärliga aktiviteten. "They form the foundation of the model and its methodology".⁴⁶Dessa entiteter är:

• verk (work)

• uttryck (expression)

• manifestation (manifestation)

• exemplar (item)

Grupp 2 omfattar de entiteter som är ansvariga för det intellektuella eller konstnärliga innehållet, den fysiska produktionen och spridningen, eller som har ansvaret för att ta vara på entitetstyperna i grupp 1.⁴⁷ Gruppens entiteter är:

• person (person)

• korporation (corporate body)

Grupp 3 innehåller de entiteter som använts för att beskriva ämnen för de intellektuella eller konstnärliga produkten.⁴⁸ Dessa entiteter är:

45 Byrum & Madison, 2000, s. 5.

46 Byrum & Madison, 2000, s. 5.

47 IFLA, 1998, s. 13.

48Aalberg, Trond & Hegna, Knut, 2000, Arkitektur for digitale bibliotek, http://www.bibsys.no/BDB/arkitektur/ArkDigBib.pdf, s. 62.

• koncept (concept)

• objekt (objekt)

• händelse (event)

• plats (place)

Denna indelning och konsekventa användning av katalogiseringsverksamhetens centrala begrepp bidrar till en bättre förståelse för den intellektuella aktivitetens relaterade aspekter.

Grupp 1

Enligt Byrum & Madison var det angående den första gruppens entiteter som flera funderingar, diskussioner och kommentarer uppstod i studiegruppens arbete. En central fråga handlade om nödvändigheten av modellens fyra nivåer.

Behövdes det verkligen fyra entiteter eller räckte det med bara tre för att definiera den bibliografiska postens funktioner? Efter flera analyser, exempel och diskussioner konkluderade studiegruppen att fyra nivåer var nödvändiga för att noggrant skildra den ökande komplexiteten i det bibliografiska universet.⁴⁹ Modellen rör sig från den mest abstrakta entiteten – verket – till den mest konkreta – exemplaret.

I bilden nedan visas de fyra entiteterna och deras inbördes relationer. Den översta nivån representeras av entiteten verk.

Verk

realiseras genom

Uttryck

konkretiseras i

Manifestation

exemplifieras genom

Exemplar

Källa: Functional Requirements for Bibliographic Records, 1998, s. 13.

Indelning i fyra nivåer bidrar till en bättre förståelse för entiteternas relationer.

Dessa relationer är inte är lika tydligt synliga i MARC-posterna idag. Deras

49 Byrum & Madison, 2000, s. 6.

representation i den bibliografiska posten diskuteras i undersökningens andra del, i samband med analysen av rapporten Data mining MARC to find: FRBR?

Verket är en abstrakt entitet som representerar en distinkt intellektuell eller konstnärlig produkt. Det finns inte något enskilt objekt som kan definieras som ett verk. ”We recognise the work through individual realizations or expressions of the works, but the work itself exists only in the commonality of content between and among the various expressions of the work”.⁵⁰Exempel på olika verk är W. Shakespeares Romeo och Julia, F. Zeffirellis film Romeo och Julia, samt H. Berlioz symfoni Romeo och Julia.

Eftersom entiteten är ett abstrakt begrepp blir det svårt att definiera entitetens gränser och att avgöra när ett nytt uttryck är tillräckligt varierat för att kunna kallas ett nytt verk. Dessutom kan kulturella olikheter starkt påverka synen på begreppet verk. J. S. Bachs Kunst der Fuge är ett verk och tonsättarens partitur för orgel är verkets uttryck. Anthony Lewis arrangemang för stråkorkester är ett nytt uttryck för verket enligt IFLA:s studie. "…when the modification of a work involves a significant degree of independent intellectual or artistic effort, the result is viewed, for the purpose of this study, as a new work".⁵¹

Det ät klart att det förutsätts en viss grad av subjektivitet för att avgöra när originalverkets modifikation omfattar ett så väsentligt inslag av självständig intellektuell eller konstnärlig ansträngning att det kan hävdas vara ett nytt verk.

Är Dagens Nyheters elektroniska nätversion med dess arkiv, webbfrågor m.m.

ett nytt verk eller ett nytt uttryck för pappersformatet?

Att definiera verket som en entitet hjälper att lättare urskilja relationerna mellan verket och dess olika uttryck. Samtidigt hjälper entitetens definition att relatera verkets alla uttryck till samma gruppering.

Uttrycket är den intellektuella eller konstnärliga formen ett verk intar varje gång det blir realiserat.⁵² Översättning på olika språk representerar olika uttryck av samma verk.

[...]any change in intellectual or artistic content constitutes a change in expression. Thus, if a text is revised or modified, the resulting expression is considered to be a new expression, no matter how minor the modification may be.⁵³

50 IFLA, 1998, s. 16.

51 IFLA, 1998, s. 17.

52 IFLA, 1998, s. 18.

53 IFLA, 1998, s. 19.

J. S. Bachs Sex sviter för solovioloncell uttrycks på två olika sätt av två olika violoncellister.

Genom att definiera uttrycket som en entitet skapas möjligheter att synliggöra olikheterna i det intellektuella eller konstnärliga innehållet som kan finnas mellan olika uttryck av ett och samma verk.⁵⁴

Entiteten uttryck är en ny bibliografisk entitet som införts som en egen självständig beståndsdel i den bibliografiska postens struktur. Den är inte heller konkret, för den motsvarar inte ett konkret objekt, som entiteten exemplar gör.

Kritik har riktats mot att denna entitet behöver klargöras. Patrick Le Boeuf nämner i sitt föredrag The impact of the FRBR model on the future of the ISBDs: a challenge for the IFA [sic!] Section on Cataloguing AIB:s (Associazione italiana biblioteche) förslag om att entiteten kan indelas i fyra distinkta del-entiteter för att tydligare visa skillnaderna mellan t.ex.

musikverkets olika uttryck: originalpartitur, arrangemang och inspelning.

FRBR-arbetsgrupp har åtagit sig uppdraget att framställa flera exempel på denna entitet för att tydliggöra entitetens innehåll.

Kirsten Strunck och Patrick Le Boeuf påpekar i sina föredrag svårigheten med att definiera gränserna för entiteten verk och uttryck. Att sätta tydliga gränser för den bibliografiska postens entiteter är en nästan omöjlig uppgift, då den bibliografiska beskrivningen i slutändan är en konstform. Strunck utgår från ett pragmatiskt synsätt när hon skriver:

For cataloguing purposes we can agree with the essence of what Pat Oddy once wrote:

’The cataloguing world can live without a definition of a work – we all have a pretty good gut feeling as to when a work is a new work and when it is a manifestation of an existing one…That feeling is based, to a large extent, on whether or not our professional experience judges that a user would benefit from the bringing together in a catalogue search of the manifestations of a particular organized set of words, sounds or images’.⁵⁵

Manifestationen är den konkreta utformningen av ett verks uttryck. Den omfattar ett brett spektrum av material, som t.ex. böcker, manuskript, inspelningar, filmer, CD-ROM etc. Som entitet representerar manifestationen alla de fysiska föremål som har samma kännetecken när det gäller både intellektuellt innehåll och fysisk form. Vare sig produktionen är omfattande, vanligtvis genom publicering, eller begränsad för en mindre utgivning (t.ex.

kopior för privata studier), anses alla tillverkade exemplar tillhörande samma

54 IFLA, 1998, s. 20.

55 Strunck, Kirsten, 1999, About the use of ’Functional Requirements for Bibliographic Records’ in teaching cataloguing, http://www.ifla.org/IV/ifla65/papers/108-131e.htm.

uppsättning som kopior av samma manifestation.⁵⁶ Tredje och fjärde upplagan av A. Strindbergs Fröken Julie är exempel på två olika manifestationer av samma uttryck. Manifestationen är både abstrakt entitet när den representerar flera exemplar och konkret i de fall den representerar ett unikt exemplar (t.ex.

författarens manuskript).

Exemplaret är det enskilda, fysiska objektet, "the piece in hand".⁵⁷ Det representerar en konkret entitet. En videokassett eller en enstaka bok är exempel på två olika exemplar.

Grupp 2

Som tidigare nämnts behandlas i denna grupp person och korporation som entiteter i de fall de är involverade i skapelsen av ett verk eller fungerar som ämne till ett verk, d. v. s när de är relaterade till entiteterna i grupp 1.

Entiteten person omfattar både levande och avlidna individer. En korporation är grupper av personer eller institutioner som identifieras vid ett särskilt namn och som agerar som en enhet.

Figuren nedan visar "ansvarrelationerna" mellan entiteterna i grupp 1 och 2.

är skapat av

är realiserat av

är producerad av är ägt av

Källa: Aalberg, Trond & Hegna, Knut, 2000, Arkitektur for digitale bibliotek, s. 61.

56 IFLA, 1998, s. 20–21.

57 Jones, Edgar, A., 1997, ”Multiple Versions revisited”, s. 182.

verk uttryck

manifestation

exemplar

person

korporation

Grupp 3

Entiteterna i grupp 3 representerar en extra uppsättning av entitetstyper som fungerar som ämne för verk.⁵⁸ Liknande entiteterna i grupp 2 fungerar de som entiteter i den mån de är relaterade till första gruppens entiteter.

Koncept innebär en abstrakt idé som fungerar som ämne för ett verk, t.ex.

ekonomi, klassicism etc.

Objekt definieras som en materiell sak som kan vara ämne för ett verk, t.ex. Gamla Stan, Eiffeltornet etc.

Händelse som entitet omfattar historiska händelser, epoker och tidsperioder som kan vara ämne för ett verk, t.ex. 1800-talet, andra världskriget etc.

Plats omfattar ett brett spektrum av geografiska platser, både på och utanför jorden (terrestrial and extra-terrestrial), t.ex. Bristol, Gotland etc.

Bilden nedan visar ämnesrelationerna mellan verket och entiteterna i grupp 1, 2 och 3. Ett verk kan t.ex. handla om en historisk händelse, exempelvis den franska revolutionen och om en geografisk plats, Stockholm, osv. Den kan också handla om ett annat verk, uttryck, manifestation, exemplar, person eller korporation.

har som ämne/är ämne för

Grupp 2

Grupp 1 Grupp 3

Källa: Aalberg, Trond & Hegna, Knut, 2000, Arkitektur for digitale bibliotek, s.62

58 IFLA, 1998, s. 16.

Verk

person

korporation

koncept objekt händelse plats verk

uttryck manifestation

exemplar

Det är entiteten verk som står i fokus för FRBR-modellen. Verkets företräde innebär att diskussionen om vad som skall ligga till grund för katalogisering, verket eller dess fysiska manifestation, har aktualiserats på nytt. Denna diskussion utgör utgångspunkten för Gunilla Jonssons föredrag The basis for a Record in Major Cataloguing Codes and the Relation to FRBR och kommer att analyseras vidare i undersökningen.

Attribut

Alla entiteter innehåller egenskaper – attribut – som är viktiga verktyg för användaren vid sökning av en viss entitet:

For the purposes of this study attributes have been defined at a logical level. That is to say that attributes have been expressed in terms of the characteristics of an entity as they might be viewed by a user, rather than as specific data elements defined by those responsible for compiling bibliographic data.⁵⁹

Attributen indelas i två kategorier. Den första omfattar attribut som är en integrerad del av entiteten och den andra omfattar attribut som hämtas externt, dvs. inte tillhör själva dokumentet, exempelvis nummer från en tematisk verkförteckning för ett musikverk.

Exempel på attribut till entiteten verk är: titel, form, verkets årtal, andra kännetecknande drag, planlagd avslutning, målgrupper, verkets kontext, besättning (musikverk), verknummer (musikverk), tonart (musikverk), koordinater (karta) och dagjämning (karta).

I exemplet förekommer först de attribut som är generella för en entitetstyp.

De som tillhör en undergrupp av entitetstypen rangordnas sist, t.ex. besättning för ett musikverk. Det är sammanhanget i sökningen som avgör vilka attribut som prioriteras.

Studien presenterar de attribut som finns med som en del av den bibliografiska posten och inte de attribut som kan finnas i auktoritetsposten.

For the purposes of this study, the logical attributes for the entities person, corporate body, concept, object, event, and place include only those that are conventionally displayed as part of the bibliographic record per se. Additional logical attributes that might be reflected in an authorithy record are not included.⁶⁰

Vidare presenteras och analyseras i studien attributen till varje entitet.

59 IFLA, 1998, s. 32.

60 IFLA, 1998, s. 33.

Relationer

De bibliografiska relationerna har även studerats tidigare av Barbara Tillett och Shery Velucci.⁶¹ Till skillnad från de tidigare studierna som analyserar bibliografiska relationer utifrån katalogens funktion, baseras IFLA:s studie på en analys av relationerna på den bibliografiska postens funktion.

Relationships are used to provide links between one entity and another and thereby assist users to navigate in the bibliographic universe--whether nationally or internationally--or within a local catalogue, a bibliography or a shared database.⁶²

Genom att identifiera och kategorisera relationerna i modellen läggs grunden till en mer formell beskrivning som också kan underlätta navigeringen i det bibliografiska universum.⁶³

Relationerna är en integrerad del av modellen och därför presenteras några relationer mellan entiteterna i grupp 1, 2 och 3 grafiskt redan i början av studien. "Denne første klassen av relasjoner kan sies å være på et grunnleggende nivå som sammen med egenskapene og entitetene bærer modellen".⁶⁴

På en mer detaljerad nivå används samma relationer för att länka ett speciellt uttryck till det verk som det förverkligar, eller för att länka en bestämd manifestation till det uttryck det omfattar.⁶⁵

En viktig aspekt i modellen är presentationen av helhet/del-relationerna: en monografi publicerad som en del i en serie, en novell som ingår i en antologi osv. På manifestationsnivån kan t.ex. flera fysiska enheter kopplas samman vid helhet/del-relationen.

Kapitel fem i studien beskriver utförligt de relationer som används i modellen och hur dessa fungerar.

Minimikrav till nationalbibliografiska poster

Modellen kopplar entiteternas attribut och relationer till de fyra "user tasks"

som den bibliografiska posten bör stödja. Studien rekommenderar en miniminivå av information som den nationalbibliografiska posten skall ha för att möjliggöra för användaren att utföra följande:

61 Tillett, Barbara B., 1991, ”A taxonomy of bibliographic relationships”, s. 150–158 och Vellucci, Sherry L., 1997, Bibliographic Relationships in Music Catalogs.

62 Byrum & Madison, 2000, s. 11.

63 Aalberg & Hegna, 2000, s. 63.

64 Aalberg & Hegna, 2000, s. 65.

65 IFLA, 1998, s. 57.

• Find all manifestations embodying:

• the works for which a given person or corporate body is responsible

• the various expressions of a given workworks on a given subject

• works in a given series

• Find a particular manifestation:

• when the name(s) of the person(s) and/or corporate body(ies) responsible for the work(s) embodied in the manifestation is (are) known

• when the title of the manifestation is known

• when the manifestation identifier is known

• Identify a work

• Identify an expression of a work

• Idenify a manifestation

• Select a work

• Select an expression

• Select a manifestation

• Obtain a manifestation⁶⁶

Slutligen spaltar rapporten upp de dataelement för en basnivå som den nationalbibliografiska posten skall innehålla. Dataelementen indelas i två grupper. Första gruppen omfattar beskrivande element såsom information om huvudtitel, utgåva, omfång etc. I andra gruppen ingår organiserande element såsom ordningsord för namn, ämnesord, klassifikationskoder etc.

Basnivån som rekommenderas i rapporten behöver inte ses som ett absolut krav som bör tillämpas för posterna i nationalbibliografin. ”FRBR recognises that in some cases national bibliographies contain categories of material which are treated as ”listed” only and not given normal bibliographic entries”.⁶⁷

Sammanfattande diskussion om modellen

Modellen har haft en stor genomslagskraft bland bibliotekarier, inte bara för dess tydliga metodologi utan även för dess konsekventa användning av en terminologi som traditionellt tillhört datafolket. På detta sätt skapas förutsättningar för ett fruktbart samarbete mellan bibliotekarier och dataspecialister. Svenonius anmärker i sin bok att studiens terminologi är både

66 IFLA, 1998, s. 97–98.

67 Byrum & Madison, 2000, s. 17.

modern och relevant för den digitala miljön.⁶⁸ I studien ersätts termen bok som traditionellt tillhört biblioteksvärlden med termen entitet som är ett brett begrepp och som även används i datamodelleringsspråket. Följaktligen överbryggas det tillfälliga glappet mellan den avancerade teknologins språk, som används vid utformandet av bibliotekens databaser, och den traditionella katalogiseringens terminologi som använts sedan kortkatalogens tid.

En av studiens ambitioner var att rikta sig till olika medier inklusive elektroniska resurser. Denna ambition når inte fram när det gäller webbdokumentens hantering. Hur kan man definiera entiteterna exemplar och manifestation för ett digitalt dokument? I studien betraktas exemplar av samma manifestation som identiska. Detta är sant för de tryckta dokumenten, men gäller inte alltid för de elektroniska dokumenten. I en digital miljö kan det finnas skillnader mellan olika exemplar av samma manifestation, exempelvis mellan två utskrifter av samma HTML-dokument. I rapporten saknas dessutom analys och illustrativa exempel på de elektroniska resursernas tillhörighet i modellens diverse entiteter.

Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan FRBR betraktas som ett system uppbyggt av element och relationer. För att förstå modellen måste man analysera den som en helhet där element och relationer påverkar varandra och själva modellen. Det bibliografiska universum är dynamiskt, skriver Svenonius.⁶⁹ Modellen bör vara uttänjbar för att i sig rymma möjligheter för en fortsatt representation av nya entiteter. Metodiken i FRBR är i sig själv öppen för att införa nya entiteter, attribut och relationer, vilket betyder att modellen blir ytterliggare mer komplex. Denna komplexitet innebär att det blir nödvändigt att selektera i elementen och relationerna. I modellen ses användarnas behov som viktiga vid urval av entiteternas attribut. Den miniminivå av information som studien rekommenderar till den nationalbibliografiska posten selekteras utifrån användarens behov.

En av modellens styrkor är identifieringen och presentationen av relationerna mellan entiteter. Modellen ger utrymme för katalogisatören att tydligt beskriva de relaterade entiteterna och knyta dem till katalogposten. Det finns ett behov av att utöka möjligheterna för en beskrivning av bibliografiska relationer i katalogposten idag. De bibliografiska relationernas presentation i katalogen skulle underlätta för användaren att navigera i katalogen och att

68 Svenonius, 2000, s. 17.

69 Svenonius, 2000, s. 50.

bättre förstå sammanhanget mellan bibliotekskatalogens olika relaterade dokument.

Det råder oklarhet angående den bibliografiska postens roll i den nya digitala miljön. Den bibliografiska posten förmedlar information om dokumentet såväl fysiskt som innehållsmässigt.⁷⁰ Övergången från kort- till elektronisk katalog medförde förändringar och förenklingar i den bibliografiska strukturen som inte alltid gynnade användarna. I en kortkatalog kunde användaren överskåda alla de manifestationer av samma verk som fanns i biblioteket, eftersom de sammanfördes genom fileringsfunktionen. I den elektroniska katalogen finns däremot inte längre denna funktion. Svenonius påpekar: ”The tiered structure, so neatly displayed in book catalogs and more or less preserved by strict filing rules in card catalogs, has been lost almost altogether with the inevitable move to computer filing.”⁷¹ FRBR skapar förutsättningar för att utveckla den digitala katalogen till en flerdimensionerad struktur av relaterade data, som tillåter användaren att nyttja katalogen i dess helhet.

En förändring av kataloguppbyggnaden med mer utrymme för de bibliografiska relationernas presentation kräver att MARC-formatet anpassas till att stödja en sådan hierarkisk struktur baserad på relationerna mellan entiteterna. Denna fråga kommer att diskuteras i samband med analysen av texten Data mining MARC to find: FRBR? i undersökningens andra del.

Studien använder sig av begrepp som är centrala i katalogiseringsverksamheten. Det har riktats kritik mot att studiens terminologi är abstrakt och inte alltid konsekvent.⁷² Men trots att FRBR-terminologin inte är så intuitiv och avgränsningarna mellan olika entiteter inte alltid så självklara, är studien ett stort steg mot rätt riktning. Jag tycker, i linje med hur Jonsson formulerar det i sitt föredrag att:

[…FRBR] offers us a language in which to discuss the problems, and even if this language is not yet completely mature and comprehensive, it is obvious that is needed and already has had a considerable impact on the international cataloguing scene.⁷³

70 Svenonius, 2000, s. 53.

71 Svenonius, 2000, s. 64.

72 Enligt Vellucci är begreppens användning inte alltid konsekvent och i stället för att klargöra deras betydelse skapar definitioner som work, expression, manifestation och item ännu större förvirring.

Vellucci, 1997, Bibliographic Relationships, http://collection.nlc- bnc.ca/100/200/300/jsc_aacr/bib_re12/r-bib.pdf. s. 10.

73 Jonsson, Gunilla, 2002, The basis for a Record in Major Cataloguing Codes and the Relation to FRBR, www.ifla.org/IV/ifla68/papers/052-133e.pdf, s. 5.