AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Kvinnors upplevelse av att ha drabbats av
Hjärtinfarkt eller Takotsubo
En beskrivande litteraturstudie
Mathias Bergman och Åsa Rosén
2019
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad Handledare: Åsa Hedlund och Maria Wejåker
Examinator: Kerstin Hedborg
Sammanfattning
Bakgrund: När någon drabbas av en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande blir det i regel en förändring i livet. Upplevelsen av hjärtinfarkt eller takotsubo kan bli både skrämmande och främmande inte bara för den drabbade, utan även för deras närstående.
Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar många och är ett av vår tids mest
förekommande sjukdomstillstånd. Takotsubo är en nytillkommen diagnos som kan misstolkas som hjärtinfarkt. Det är värdefullt att ha förståelse och kunnande om
insjuknandet och livet efter för de personer som drabbats av sjukdomen, även för deras närstående och sjukvårdspersonal.
Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt eller takotsubo.
Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en studie med mixad ansats. Sammanlagt nio artiklar. Artiklarna söktes via CINAHL och PubMed via Medline.
Huvudresultat: Kvinnornas vanligaste upplevelser var förnekelse av symtomen och de såg sig inte vara i riskgruppen att drabbas av hjärtsjukdom. En rädsla att bli betraktad som hypokondriker och dålig erfarenhet av vården ledde till fördröjning av att söka vård. Kvinnorna upplevde skillnader på vårdens kompetens, mellan olika
vårdinrättningar. Kvinnorna upplevde en tacksamhet över att ha överlevt och insåg behovet av livsstilsförändringar. Merparten av kvinnorna upplevde oro och ångest över att drabbas av hjärtinfarkt igen.
Slutsats: Kvinnorna förväntades inte att drabbas av hjärtinfarkt eller takotsubo.
Kvinnorna samt vårdpersonal uppfattade inte symtomen som en hjärtinfarkt eller takotsubo, vilket leder till fördröjd vård. Kvinnorna upplever också ojämn kvalitet på vård. Kvinnorna upplever en stor förändring av livet samt att dess rädsla och oro alltid kommer att vara närvarande.
Nyckelord: Myocardial infarkt, Takotsubo kardiomyopati, Upplevelser, Kvinnor.
Abstract
Background: When someone suffers a serious illness that can be life-threatening, there is usually a change in life. The experience of a myocardial infarction or takotsubo can be both frightening and foreign not only to the affected, but also to their loved ones.
Myocardial infarction is a disease that affects many people and is one of the most common conditions of our time. Takotsubo is a recent diagnosis that can be
misinterpreted as a myocardial infarction. It is valuable to have an understanding and knowledge of the illness and life of the people affected by illnesses, including those of their relatives and health care professionals.
Aim: The purpose was to describe women's experiences of having suffered from myocardial infarction and takotsubo.
Method: A descriptive literature study based on eight scientific articles with a
qualitative approach and one study with a mixed approach. A total of nine articles. The articles were searched via CINAHL and PubMed through Medline.
Results: The most common experiences among the women were denial of the symptoms and they did not see themselves in the risk group of suffering from heart disease. Fear of being considered hypochondriacs and poor experience of care led to a delay in seeking care. The women experienced differences in care skills, between different healthcare institutions. The women felt gratitude for surviving and realized the need for lifestyle changes. Most of the women experienced anxiety about being affected by a heart attack again.
Conclusion: The women were not expected to suffer a myocardial infarction or
takotsubo. The women as well as health care workers did not perceive the symptoms as a myocardial infarction or takotsubo, which led to delayed care. The women also
experience uneven quality of care. The women experience a great change in life and that their fears and anxieties will always be present.
Keywords: Myocardial infarction, Takotsubo cardiomyopathy, Experiences, Women.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
1.2 Sjuksköterskans roll och ansvar ... 2
1.3 Bärande begrepp inom omvårdnad. ... 3
1.4 Teoretisk referensram ... 3
1.5 Problemformulering ... 4
1.6 Syfte ... 4
1.7 Frågeställning ... 4
2. Metod ... 5
2.1 Design ... 5
2.2 Sökstrategi ... 5
2.3 Urvalskriterier ... 6
2.4 Urvalsprocessen ... 7
2.5 Dataanalys ... 8
2.6 Etiska överväganden ... 8
3. Resultat ... 8
3.1 Upplevelser av symtom ... 9
3.1.1 Förtecken och akuta symtom. ... 9
3.1.2 Förväntningar och varför inte söka vård omgående. ... 9
3.2 Vårdens betydelse vid insjuknandet ... 10
3.2.1 Delade meningar av bemötandet inom vården. ... 10
3.2.2 Information och kompetens. ... 10
3.3 Upplevelser av livet efter ... 11
3.3.1 Återhämtning och ny syn på livet. ... 11
3.3.2 Att återvända till det “vanliga livet”. ... 11
3.3.3 Oro ... 12
4. Diskussion ... 12
4.1 Huvudresultat ... 12
4.2 Resultatdiskussion ... 13
4.2.1 Olika uppfattningar om symtom och hälsa. ... 13
4.2.2 Förväntningar av bemötandet. ... 13
4.2.3 Upplevelse av information och kompetens. ... 14
4.2.4 Återhämtning och känslan av sammanhang. ... 14
4.2.5 Behovet av rehabilitering. ... 15
4.2.6 Att se hela människan. ... 15
4.3 Metoddiskussion ... 16
4.4 Kliniska implikationer ... 17
4.5 Förslag till fortsatt forskning ... 18
4.6 Slutsats ... 18
5. Referenser ... 19 Bilaga 1………
Bilaga 2………
Bilaga 3………
Bilaga 4………
1
1. Inledning
1.1 Introduktion
Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos kvinnor och män i världen. Cirka 9,4 miljoner dödsfall sker årligen, där cirka 4,5 miljoner är kvinnor (WHO 2016). Cirka 9300 kvinnor drabbades av akut hjärtinfarkt 2017 och samma år avled 1937 kvinnor av hjärtinfarkt i Sverige (Socialstyrelsen 2019a). Under de senaste 20 åren har en halvering av dödligheten skett i Sverige och detta genom förändringar i form av information till befolkningen om riskfaktorer, effektivare akut vård och sekundärprevention. Trots minskningen i antal döda är det ändå den dominerande dödsorsaken (Socialstyrelsen 2019b).
Hjärtinfarkt är en beteckning på akuta bröstsmärtor som ger misstanke om syrebrist i hjärtmuskeln (Läkemedelsverket 2017).
Symtomen skiljer sig mellan könen i det akuta skedet och återhämtningen är längre hos kvinnor än hos män. Kvinnor har även en benägenhet att få fler komplikationer, sämre återhämtning och högre dödlighet av hjärtinfarkt (Graham 2016; Lichtman et. al 2015;
Sjöström-Strand, Ivarsson och Sjöberg 2011).
Författarna har valt att inkludera den relativt nya diagnosen takotsubo i studien.
Hjärtinfarkt och takotsubo har liknande symtom hos de drabbade och är svårt att skiljas åt i den första bedömningen. Skillnaden jämfört med hjärtinfarkt är de opåverkade kranskärlen (Jaguszewski et.al 2014).
Begreppet Takotsubo beskrevs första gången 1991 i en japansk studie av Dote, Sato, Tateishi, Uchida och Ishihara (1991). Namnet takotsubo kommer av ett japanskt lerkärl som används vid bläckfiskfångst. När takotsubo uppstår får vänster hjärtkammare formen av ett japanskt lerkärl, därav namnet (Akashi, Goldstein, Giuseppe & Ueyama 2008). I en studie av Wallström, Ulin, Omerovic & Ekman (2016) beskrivs symtom som uppstår, likt en hjärtsvikt och med symtom som vid hjärtinfarkt, med smärta och tryck över bröstet.
Ny forskning visar att syndromet takotsubo talar för att patienterna har emotionell stress innan insjuknandet tillsammans med tidigare psykisk sårbarhet. Det drabbar nästan uteslutande kvinnor. Av misstänkta hjärtinfarkter är 1–12% takotsubo (Daniel et al.
2015). Forskare beskriver takotsubo med att det finns en anknytning till att “dö av
2 skräck” och “brustet hjärta” (Nationalencyklopedin 2019a). I en studie om takotsubo beskrivs att genom bättre förståelse av upplevelser och kliniska förbättringar kan behovet av att förutse, förbygga och behandla sjukdomens alla faser fyllas (Efferth, Banerjee & Paul 2017).
Forskning har påvisat skillnader mellan kvinnor och mäns upplevelser vid hjärtinfarkt (Ericsson & Ericsson 2012). Behandlingen sker oftast utifrån männens normer av symtom och därför är det viktigt att lyfta kvinnors symtom och upplevelser. Det har visat sig i tidigare forskning att kvinnor har fått fördröjd vård i samband med akut hjärtsjukdom på grund av deras annorlunda upplevelser av symtom (Arslanian-Engoren
& Scott 2017). Även deras annorlunda upplevelser av livskvalitet och återhämtning är inte riktigt förstådd utifrån könsaspekt (Smith, Frazer, Hall, Hyde och O'Connor 2017).
En artikel beskriver hur kvinnor kontaktar en allmänläkare eller en sjuksköterska i första hand, istället för att ringa en ambulans när de får symtom. Vidare går att läsa i artikeln att första vårdkontakten därför är viktig, som ofta sker via telefonkontakt med en sjuksköterska (Isaksson, Brulin, Eliasson, Näslund & Zingmark 2013). Efter en hjärtinfarkt inriktas behandlingen på att minska återfall och öka kunskapen om livsstilsförändringar med bland annat rökstopp och fysisk träning. Även om det finns vetenskapliga grunder och forskning som tyder på att fysisk träning är effektivt vid hjärtsjukdomar, är de idag underutnyttjade (Socialstyrelsen 2019b).
1.2 Sjuksköterskans roll och ansvar
I International council of nursing, ICN (2014) beskrivs hur sjuksköterskan ska behandla individer med respekt och värdighet oavsett kulturell bakgrund, kön, hudfärg, tro, sjukdom eller handikapp och social ställning. Ansvarsområdena för sjuksköterskan är att främja och återställa hälsa, lindra lidandet och förebygga sjukdom. Ett akut
omhändertagande av kvinnor med hjärtinfarkt eller takotsubo innebär att många professioner är inblandade i bemötandet och det är viktigt att sjuksköterskan kan samarbeta i ett team. Det bör också uppmärksammas att den sjuka patienten har behov av emotionellt stöd både i det akuta skedet och efter den traumatiska händelsen
(Almerud Österberg 2014). Sjuksköterskan bör ha kunskap av att identifiera behov, se förändringar och måendet hos patienten, vilket gör att rätt vård ges i god tid.
Sjuksköterskans roll är att ha den kliniska blicken tillsammans med systematiska
3 bedömningsformulär i omvårdnaden (Almerud, Alapack, Fridlund & Ekebergh 2007;
Eikeland, Haugland & Stubberud 2011). Sjuksköterskan ska informera om sjukdomens riskfaktorer och skapa de förutsättningarna som krävs för att få hälsan tillbaka. Genom kunskap om sin sjukdom, ökar tryggheten i livet efter insjuknandet (Ericsson &
Ericsson 2012; Bergman, Malm, Berterö & Karlsson 2011).
1.3 Bärande begrepp inom omvårdnad.
Omvårdnaden präglas av en helhetssyn på individen utifrån behov med syfte att uppnå optimal hälsa och livskvalitet tills döden infinner sig (Nationalencyklopedin 2019b). För att utöva en god omvårdnad är förutsättningen att människan och hennes möjligheter är centrala (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016). Människan syftar till patienten och de berörda runt omkring. När en individ får en allvarlig hjärtsjukdom blir livet förändrat både för personen i fråga och eventuella närstående (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011). En utmaning för sjuksköterskor att anpassa omvårdnaden till den enskilda patientens behov (Eikeland, Haugland & Stubberud 2011). Enligt
Antonovsky (2005) är individen, i det här fallet kvinnans, känsla av sammanhang som avgör vilka konsekvenser de olika händelserna får för henne. Hur hennes motståndskraft blir beror på hennes upplevelse av tillvaron, det vill säga om hon upplever den som hanterbar, begriplig och meningsfull. Hälsan är knuten till människan och formas av upplevelser. Att arbeta för att kvinnorna ser sina egna resurser för egenvård och självständighet, främjar till fortsatt välmående och hälsa (Eikeland, Haugland &
Stubberud 2011).
1.4 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen i studien har författarna valt KASAM, känslan av sammanhang. Viktiga beståndsdelar i denna modell är hur individen uppfattar livet; är det begripligt, hanterbart och meningsfullt. De tre komponenterna begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet kan vara av mer eller mindre betydelse i samspelet men den viktigaste komponenten är meningsfullheten enligt Antonovsky. De som har
förmåga att finna en mening har störst möjlighet att förstå och lösa problem
(Antonovsky 2005). För att kunna hantera sjukdomar som berör hjärtat bör individen stärkas i dessa beståndsdelar. När en person drabbas av en hjärtsjukdom kommer många tankar om livet och dess existens (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011).
4 Enligt Antonovsky är det individens känsla av sammanhang som avgör vilka
konsekvenser olika händelser får för individen och dess motståndskraft beror på hur hon eller han upplever sin tillvaro, det vill säga om hon eller han upplever den som
hanterbar, begriplig och meningsfull (Antonovsky 2005). Enligt artikeln Bergman et al.
(2011) har kvinnor lägre förmåga att behålla en känsla av sammanhang jämfört med män vid hjärtinfarkt.
1.5 Problemformulering
Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom och leder till många dödsfall varje år. Tiden och eftervården är viktiga faktorer för att minska skador, komplikationer och förbättra återhämtningen. Kvinnors upplevelser av symtomen vid hjärtinfarkt är olik männens vilket kan bli ett problem. Enligt forskning har kvinnors symtom inte uppmärksammats tillräckligt fort vilket lett till försenad vård vilket i sin tur kan leda till döden. Kvinnor drabbas också oftare av komplikationer samt har längre återhämtningstid. Bemötandet från sjuksköterskan är viktigt och kan vara livsavgörande. Att snabbt få vård vid
misstänkt hjärtinfarkt ger minskat lidande hos kvinnor och deras närstående och mindre utdragen vårdprocess. Återhämtningen är individuell och bör skräddarsys med
rehabilitering. En förbättrad information och kunskapsbank till drabbade, anhöriga och sjukvårdspersonal om hjärtsjukdom kan förbättra vården ytterligare. För att bättre förstå kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt och takotsubo kan sjuksköterskan hjälpa kvinnorna till att få bättre känsla av sammanhang.
1.6 Syfte
Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt eller takotsubo.
1.7 Frågeställning
Hur beskriver drabbade kvinnor upplevelsen av hjärtinfarkt eller takotsubo?
5
2. Metod
2.1 Design
Författarna till denna studien har använt sig av en beskrivande litteraturstudie. En beskrivande litteraturstudie görs på primärkällor, för att rapportera om redan utforskad evidens (Polit & Beck 2017b).
2.2 Sökstrategi
Enligt Polit och Beck (2017b) är CINAHL och Medline två viktiga databaser för forskning och innefattar det mesta inom omvårdnadens områden. Författarna till denna studie har därför använt sig av databaserna CINAHL och Medline via sökmotorn PubMed. Dessa söktermer användes för de ansågs relevant för studiens syfte:
Myocardial infarction, Takotsubo cardiomyopathy, Women och Experiences. I sökmotorn PubMed användes söktermerna ”Myocardial infarction” (MeSH Major Topic),”Takotsubo cardiomyopathy” (MeSH Major topic),”Women” som fritext, och
”Experiences” som fritext. I databasen CINAHL användes söktermerna “Myocardial infarction” (Exact Major Headings), “Takotsubo cardiomyopathy” (Exact Major Headings), “Women” som fritext, och “Experiences” som fritext. Booleanska söktermen AND användes mellan orden för sökningens begränsning. Vid sökning i CINAHL användes även begränsningarna “publiceringsår 2010–2019”, “Linked full text”, ”engelska” och peer-review. Begränsningen vid sökning i PubMed var ”10 år”,
“full text”, ”engelska” och ”högskolan i Gävle”. Enligt Polit och Beck (2017b) används begränsningar när ökad relevans önskas i sökresultatet. Se tabell 1. Databassökning.
Tabell. 1 Databassökning
Databas Sökdatum/begrän sningar
Söktermer Antal träffar
Möjliga artiklar (exklusive dubbletter)
Valda källor
PubMed via Medline
2019-08-28, 10 år, full text, engelska, högskolan i Gävle
Myocardial infarction (MeSH Major Topic) AND Women (fritext) AND
21 7 3
6
Experiences (fritext)
PubMed via Medline
2019-08-28, 10 år, full text, engelska, högskolan i Gävle
Takotsubo cardiomyopathy (MeSH Major Topic) AND Women (fritext) AND
Experiences (fritext)
5 4 0
CINAHL
2019-08-28, publiceringsår 2010–2019, Linked full text, engelska, peer- review.
Takotsubo cardiomyopathy (Exact Major Headings) AND Women (fritext) AND
Experiences (fritext)
8 5 1
CINAHL
2019-08-28, publiceringsår 2010–2019, Linked full text, engelska, peer-review.
Myocardial infarction (Exact Major Headings) AND Women (fritext) AND Experiences (fritext)
66 15 5
Totalt: 100 Totalt: 31 Totalt: 9
2.3 Urvalskriterier
Endast primärkällor som svarade på syftet och frågeställning har granskats. För att få bästa kvalitet på forskning bör primärkällor användas i studier (Polit och Beck 2017b) Endast artiklar med kvinnors upplevelser av akut hjärtinfarkt eller takotsubo har inkluderats och granskats. Artiklar med innehåll av fallstudier, sekundärkällor samt artiklar som inte gick att öppna i fulltext exkluderas. Genom att använda “peer review” i sökningen via CINAHL så garanterades artiklarna ha god kvalitet. Artiklarna sökta genom PubMed granskades genom att vara noga med att artiklarna hade en IMRAD struktur. IMRAD innebär en standardiserad struktur för forskningsrapportens innehåll i
7 form av fyra avsnitt: Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion (Polit & Beck 2017a).
2.4 Urvalsprocessen
Artiklar valdes ut och 100 stycken identifierades genom sökningar på databaser. Fyra stycken dubbletter av artiklar togs bort. En första granskning gjordes av de artiklar som svarade på vårt syfte genom att läsa överskrift, abstrakt och vissa delar av resultaten.
Författarna exkluderade 65 artiklar som inte svarade på syfte och frågeställning. En fulltextgranskning gjordes genom att läsa abstrakt, inledning och resultat. De artiklar som handlade om eller med mäns upplevelser av akut hjärtinfarkt eller takotsubo, togs bort, vilket ledde till att 22 artiklar exkluderades. Nio artiklar kvalitetsbedömdes av relevans, se Bilaga 1 och granskning av kvalitativa artiklar enligt mall, se Bilaga 2.
Efter bedömningen exkluderades noll artiklar vilket innebar att nio stycken
vetenskapliga artiklar inkluderades till litteraturstudien, se Figur 1. Artiklarna svarade på vårt syfte och frågeställning som var kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt och takotsubo. De artiklar som valdes ut presenteras mer grundligt genom analys av valda artiklar i Bilaga 3 (Tabell 3) och genom innehåll av valda artiklar i Bilaga 4 (Tabell 4).
Efter närmare granskning hade två artiklar bristfälligt resultat men svarade ändå på syftet och inkluderades i studien med anledning att lyfta kvinnors upplevelser av återhämtningen efter en hjärtinfarkt.
Figur. 1 Flödesschema av urvalsprocessen
8
2.5 Dataanalys
Författarna i denna studie har använt sig av en tematisk analys för att sammanställa artiklarnas resultatdel. För att få en objektiv tolkning lästes texterna enskilt i de nio valda artiklarna upprepade gånger och det som var relevant för frågeställningen och syfte, plockades ut och bearbetades tillsammans. I Aveyard (2019) beskrivs den tematiska analysen som ett förenklat sätt att granska artiklar, genom att läsa texterna flera gånger. I Polit och Beck (2017b) beskrivs det hur viktigt det är med hjälp av kodning och teman få ordning på sökresultaten i en litteraturstudie. För att få en organiserad strategi på resultatet och av sammanställningarna användes färgkodningar av tre olika teman som författarna diskuterade fram utifrån artiklarnas resultat. Utifrån dessa teman diskuterades underteman fram av författarna. Genom att tillsammans analysera fram skillnader och likheter framkom det sju underteman som var relevanta för syftets resultat.
2.6 Etiska överväganden
Författarna har strävat efter att analysera artiklarna objektivt och den information som presenterats har styrkts av referenser. Med noggrannhet har bearbetning av data
genomförts genom att inte använda oss av oredlighet genom att inte plagiera, fuska eller förfalska (CODEX 2019; Sandman & Kjellström 2013).
3. Resultat
Resultatet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa och en mixad studie. På grund av få artiklar om kvinnors upplevelser av takotsubo så innefattar studien bara en artikel om takotsubo. Författarna analyserade dessa artiklar och kom fram till tre huvudteman:
Upplevelser av symtom, Vårdens betydelse vid insjuknande och Upplevelser av livet efter. Utifrån dessa bildades sju underteman: Förtecken och akuta symtom, Förväntningar och varför inte söka vård omgående, Delade meningar om bemötandet inom vården, Information och kompetens, Återhämtning och ny syn på livet, Att återvända till det “vanliga livet” och Oro.
9
3.1 Upplevelser av symtom
3.1.1 Förtecken och akuta symtom.
I artiklarna Bowles, McEwen och Rosenfeld (2018), och Dalviken, Fridlund och
Mathisen (2014) och Lichtman et al, (2015) går det att läsa hur kvinnorna upplever sina förtecken av händelsen som obehag i bröstet, trötthet, utmattning, smärta i skuldror, smärta i överkroppen med olika grader av intensitet samt andnöd.
När symtomen senare blir akut så framträder de tydliga kända symtomen av hjärtinfarkt med andningssvårigheter, andnöd, smärta i hals och käke, smärta över bröstet samt ut mot vänster arm och skuldror (Bowles, McEwen & Rosenfeld 2018).
Artikeln Lichtman et al (2015) beskriver att vissa kvinnor fått klassiska hjärtinfarkt symtomen med ett väldigt snabbt förlopp helt utan förvarning av förtecken.
3.1.2 Förväntningar och varför inte söka vård omgående.
Kvinnorna upplevde enligt Bowles, McEwen och Rosenfeld (2018), Herning et al (2011) och Lichtman et al (2015) inte symtomen som hjärtinfarkt då det inte överensstämmer med bilden av vad media ger i serier och filmer. Kvinnornas uppfattning var mer dramatiskt, med smärtor i bröstet och ut i vänster arm.
Kvinnorna förväntade sig inte att drabbas av hjärtinfarkt då många ansåg sig leva hälsosamt, speciellt yngre kvinnor anade inte att det kunde röra sig om hjärtinfarkt. Att bortförklara symtomen med andra orsaker som magont, lunginflammation, och andra mindre allvarliga sjukdomar, samt att symtomen berodde på stress, ömhet i muskler och tidigare diagnoser. Genom att kvinnorna självmedicinerade hoppades de att symtomen skulle försvinna och det dagliga livet kunde fortsätta som vanligt (Dalviken, Fridlund &
Mathisen 2014; Gyberg et al 2016; Herning et al 2011; Lichtman et al 2015).
Kvinnorna i artiklarna Bowles, McEwen, och Rosenfeld (2018), Gyberg et al (2016), Herning et al (2011) och Lichtman et al (2015) upplevde en rädsla att de sökt vård i onödan och rädda att betraktas av vården och av anhöriga som besvärliga, oroande eller hypokondriker.
De kvinnor som hade någon anhörig eller närstående kom under vård snabbare på grund av påtryckningar av dessa (Bowles, McEwen & Rosenfeld 2018; Dahlviken, Fridlund &
Mathisen 2014; Herning et al 2011; Lichtman et al 2015).
10
3.2 Vårdens betydelse vid insjuknandet
3.2.1 Delade meningar av bemötandet inom vården.
I artikeln Wieslander, Mårtensson, Fridlund och Svedberg (2016) upplevde kvinnorna uppskattning, när sjukvårdspersonalen inte fokuserade bara på deras diagnos utan de såg och lyssnade även på personerna bakom sjukdomen. Även en annan positiv beskrivning var att personalen var lyhörda för deras önskemål, de ingav förtroende, de var
omsorgsfulla och det skapade en stor trygghet (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014).
Men i andra fall av upplevelser framkommer en annan syn på vården och bemötandet.
Enligt kvinnornas beskrivning blev de behandlade annorlunda av sjukvårdspersonalen och upplevelsen av att de inte togs på allvar, vilket gjorde att de kände sig nedvärderade (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011). Vid bemötandet av det akuta skedet fick vissa kvinnor erfara att varken symtomen eller diagnosen ställdes tillräckligt snabbt.
Detta gällde både för kvinnor med typiska symtom och de med atypiska symtom (Lichtman et al. 2015).
3.2.2 Information och kompetens.
Kvinnor upplevde att informationen och kunskapen var bristfällig, det skapade en otrygg känsla (Dahlviken, Fridlund & Mathisen 2014; Sjöström-Strand, Ivarsson &
Sjöberg 2011). Information om de olika läkemedlen och dess biverkningar brast i vissa fall och sjukvårdspersonalen använde sig av medicinska termer när de samtalade om sjukdomen med kvinnorna och det gjorde att svaren på kvinnornas frågor upplevdes obegripliga (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011). I artikel Dalviken, Fridlund och Mathisen (2014) beskrivs kvinnors upplevelser av takotsubo att det förekommer skillnader mellan olika sjukvårdsinstanser när det gällde kompetens och information. De upplevde en större trygghet på ett universitetssjukhus, genom att personalen där
upplevdes mer kompetent med ett professionellt bemötande. På lokala sjukhus eller vårdcentraler agerade vårdpersonalen osäkert och hade sämre kunskap om sjukdomen.
11
3.3 Upplevelser av livet efter
3.3.1 Återhämtning och ny syn på livet.
Efter den allvarliga sjukdom som berörde hjärtat uppkom tankar om det existentiella livet. Kvinnorna blev uppmärksam på hur skört livet kan vara och kände en tacksamhet, för vad de upplevde, en andra chans. De upplevde också en förändrad självbild och var tvungna att göra en livsstilsförändring (Fuochi & Foà 2017; Sjöström-Strand, Ivarsson
& Sjöberg 2011; Wieslander et al. 2016; Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014). I den här livsstilsförändringen upplevde många kvinnor att familjen var ett stort stöd, inklusive vänner och bekanta. Att alla personer omkring hade en förståelse om den förändring som blev efter en akut hjärtinfarkt eller takotsubo var viktigt (Sjöström- Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011; Wieslander et al. 2016; Dalviken, Fridlund &
Mathisen 2014). Kvinnorna kände en fysisk sämre livskvalitet genom att de ofta
upplevde sig utmattade och hade sänkt energinivå (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011; Søderberg, Johansen, Herning, & Berg 2013). Framför allt äldre kvinnor
upplevde en sämre fysisk återhämtning och de hade dessutom andra sjukdomar som överskuggade hjärtsjukdomen även det sociala stödet var sämre för dessa (Fuochi &
Foà 2017; Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011).
3.3.2 Att återvända till det “vanliga livet”.
De kvinnor som hade haft en akut hjärtinfarkt fick genomgå en hälsoundersökning och blev även erbjudna att medverka i ett rehabiliteringsprogram. Vissa fick erbjudande om rehab program som var speciellt riktade åt kvinnor, vilket upplevdes positivt.
Rehabiliteringen var uppskattad eftersom de var under uppsikt hela det hårda
träningspasset, det ingav en känsla av trygghet (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011; Wieslander et al. 2016). Enligt artikel Wieslander et al. (2016) är personalen viktig i rehabiliteringen enligt kvinnorna. Genom ett varmt bemötande, kunskap och uppmärksamheten på personens behov, ingav de trygghet och inspirerade kvinnorna själva till deras återhämtning. Men i artikeln Sjöström-Strand, Ivarsson och Sjöberg (2011) beskriver kvinnorna att de hade behövt fler återbesök för att känna sig tillfredsställda i uppföljningen av rehabiliteringen, gärna längre än ett år efter sjukdomen, som de blev erbjudna.
12 Kvinnor med upplevelser av takotsubo fick med tiden ökad kunskap om diagnosen vilket då gjorde att de insåg allvaret i sjukdomen och detta upplevdes framkalla hämningar mentalt, fysiskt och socialt (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014).
Att återgå till det vanliga livet och börja jobba skedde inte lika fort som kvinnorna hade hoppats på. Att återvända till jobbet var en viktig faktor för den sociala biten samt att det skingrade deras tankar om vad som drabbat dem (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014; Wieslander et al. 2016). Att återgå till arbetet krävdes dock en längre
återhämtning enligt kvinnorna, detta berodde på tröttheten och utmattningen de upplevde. Men att arbeta deltid, minska arbetsbelastningen med mindre ansvar och tempo gjorde att de kunde arbeta mindre utan att pressa ekonomin, vilket annars kan leda till en stress (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014; Sjöström-Strand, Ivarsson &
Sjöberg 2011).
3.3.3 Oro
Sjukdomen upplevdes komplex genom att en oro av rädsla och osäkerhet fanns där hela tiden vilket gjorde återhämtningen svårare. Oron för att få en ny akut hjärtinfarkt eller oro att tappa kontrollen över kroppen gjorde att de stannade kvar i tanken om deras svaghet (Gyberg et al. 2016; Sjöström-Strand, Ivarsson, & Sjöberg 2011). I Søderberg et al. (2013) beskriver vissa kvinnor oron att drabbas av en ny akut hjärtinfarkt under sexakten och hur det påverkade deras sexliv. Alla kvinnor hade inte det problemet eftersom det tidigare inte hade hög prioritet före, så heller inte efter sjukdomen.
Trots den svåra sjukdomen fanns en positiv inställning och en attityd om att återfå hälsan tillbaka (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014; Fuochi & Foà 2017; Wieslander et al. 2016). I artikeln Wieslander et al. (2016) beskriver de hur kvinnorna har fått ett annat perspektiv på livet. De hade börjat uppskatta saker som de inte uppskattade förut.
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt takotsubo. Huvuddelen av artiklarna beskrev att kvinnorna inte förväntade sig att drabbas av hjärtinfarkt. Resultatet visade på svårigheter att känna igen de tidiga symtomen då de liknade andra vanliga sjukdomstillstånd som magont, trötthet,
13 sjukdomskänsla och utmattning. Kvinnorna sökte vård när smärtorna blev outhärdliga och då ofta uppmanad av anhöriga. En oro fanns bland kvinnorna att bli betraktade som hypokondriker. Studien visade på olika upplevelser av vårdens bemötande och
kompetens. I överlag önskade kvinnorna att de hade mer kunskap om sjukdomen.
Studien visade på kvinnors tacksamhet att ha överlevt och insikten om att livet är skört.
En livstilförändring var nödvändig och upplevdes positivt när förståelse om detta fanns bland närstående. Kvinnorna fick efter sin hjärtinfarkt eller takotsubo sämre ork och utmattning. Återhämtningen skedde genom rehabiliteringen och det var uppskattat. Att återvända till arbetslivet var en viktig faktor för många kvinnor. Merparten av
kvinnorna upplevde oro över att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt eller takotsubo och kände att de inte hade samma kroppskontroll.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Olika uppfattningar om symtom och hälsa.
I vår litteraturstudie har kvinnorna olika uppfattningar om hur en hjärtinfarkt upplevs utifrån symtom. I många fall förnekades symtomen, dels på grund av deras ålder, hälsosamma livsstil och att det i huvudsak drabbar endast män enligt deras
egna erfarenheter (Herning et al 2011; Lichtman et al 2015). Enligt Socialstyrelsen (2019a) leder männen statistiken över kvinnor i att drabbas av hjärtinfarkt. Under senare år har kvinnorna ökat, vilket gör att bilden som kvinnorna hade i studien inte
överensstämmer med dagens siffror. Enligt studiens resultat beskriver Lichtman et. al (2015); Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg (2011) att kvinnor har ökad risk att dö i hjärtinfarkt och kräver längre tid för rehabilitering. Detta kan ha ett samband enligt författarna mellan kvinnors syn på symtomen och föreställningen att hjärtinfarkt inte drabbar kvinnor. Fakta stämmer att kvinnors besvär och symtom behöver belysas mer av myndigheter samt sjukvården. Enligt studien så har kvinnorna synen av sig själva som friska och hälsosamma, vilket kan ses som individuellt om vad friskt och hälsosamt innebär.
4.2.2 Förväntningar av bemötandet.
Det framkommer att kvinnor inte söker vård på grund av upplevelsen av vårdens bemötande. Många gånger har patienter olika förväntningar, det kan vara tidigare
14 erfarenheter eller hörsägen. Många gånger var de rädda för att de inte skulle bli
betraktade som allvarligt sjuka av både vården och anhöriga (Herning et al 2011;
Lichtman et al 2015; Gyberg et al 2016 & Bowles, McEwen, & Rosenfeld 2018). Författarna anser att sjukvårdspersonalen behöver få mer information hur statistiken om antalet kvinnor som får hjärtinfarkt ser ut, hur bemötandet bör vara och hur de olika symtomen kan yttra sig bland kvinnorna. Socialstyrelsen (2019d) skriver om hur brister i bemötandet kan leda till att patienten inte kommer tillbaks till vården trots att sjukdomen kräver detta. Väsentlig information mellan patienten och personalen kan förloras och även att rekommenderade ordinationer och behandlingar inte efterföljs av patienten.
4.2.3 Upplevelse av information och kompetens.
Enligt Dalviken, Fridlund och Mathisen (2014) var upplevelsen av vården vid takotsubo olika mellan universitetssjukhus och lokala sjukhus. Ett universitetssjukhus har en bredare kompetens med specialistvård med inriktning på hjärtsjukdomar vilket öppnar förutsättningar för en mer kompetent vård och behandling. Riktlinjer finns att följa enligt Socialstyrelsens översyn 2018 (Socialstyrelsen 2019c). Kunskapen är viktig i vården för att kunna förmedla information till patienter om riskfaktorer så hälsan kan återfås vilket beskrivs i Ericsson & Ericsson (2012), Bergman et al. (2011) och Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg (2011).
4.2.4 Återhämtning och känslan av sammanhang.
Att kvinnornas livssituation blir påverkad visar resultatet på med entydighet eftersom de flesta kvinnorna i studien upplevde en existentiell kris under och efter sjukdomen.
De blev påminda om att livet är skört. Många var tacksamma över att få en andra chans, samtidigt som de var tvungna att genomgå en livsstilsförändring. De kvinnor som då hade familj och närstående upplevde tillvaron mer positiv och vägen till återhämtning gick lättare (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014; Fuochi & Foà 2017; Sjöström- Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011; Wieslander et al. 2016). Andra kvinnor speciellt äldre hade inte samma förutsättningar i återhämtning. De hade många gånger bakomliggande sjukdomar och det sociala nätverket var oftast svagt (Fuochi & Foà 2017; Sjöström- Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011). Att ha ett socialt nätverk är en betydelsefull faktor för att få känslan av sammanhang beskriver Antonovsky (2005). Vidare tolkning är att kvinnorna måste ha begripligheten genom att förstå vad som händer i tillvaron, även om
15 det är otrevliga händelser. Även hanterbarheten är viktig, att ha förmågan att hantera situationen och kunskapen om att själv ta kontrollen över livssituationen och
förändringen (Antonovsky 2005). Kvinnor har mindre förmåga att behålla en känsla av sammanhang jämfört med män (Bergman et al. 2011) vid hjärtinfarkt vilket enligt författarna tyder på att en mer individanpassad rehabilitering behövs. Här är
sjuksköterskans roll betydelsefull, att vara lyhörd, ha kunskap att identifiera behov och se riskfaktorer, för att kvinnorna ska återfå hälsan (Almerud Österberg 2014; Ericsson
& Ericsson 2012).
4.2.5 Behovet av rehabilitering.
Efter en hjärtinfarkt blev kvinnorna erbjudna att genomgå en hälsoundersökning och även att delta i rehabiliteringsprogram. Denna delaktighet upplevdes trygg på grund av att de var under uppsikt av personal hela passet. Denna sjukdom innebär en livslång behandling och vissa kvinnor upplevde att endast ett år av rehabilitering inte räckte (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011; Wieslander et al. 2016). Rehabiliteringen borde vara individuell genom att skräddarsys efter individens behov. Enligt
Antonovskys (2005) synsätt har inte alla samma förutsättningar till känsla av sammanhang. Ny statistik visar på att det skett förändringar i minskad mortalitet i Sverige genom bättre information om bland annat riskfaktorer när det gäller hjärtsjukdomar. Trots vetenskapliga bevis på att fysisk träning är effektivt för att motverka hjärtinfarkt, så används det inte i den utsträckning det borde (Socialstyrelsen 2019b).
4.2.6 Att se hela människan.
Med tiden fick kvinnorna bättre kunskap om deras diagnos och detta ledde till hämningar mentalt, fysiskt och socialt när de insåg allvaret i sjukdomen. En
överhängande oro att drabbas av sjukdomen igen och en rädsla att tappa kontrollen över kroppen var starka känslor hos kvinnorna. Dessa tankar gjorde att de upplevde sig själva som svaga (Gyberg et al. 2016; Sjöström-Strand, Ivarsson, & Sjöberg 2011; Søderberg et al. 2013). Trots detta infann sig en positiv inställning bland kvinnorna och att återfå hälsan (Dalviken, Fridlund & Mathisen 2014; Fuochi & Foà 2017; Wieslander et al.
2016). I resultatet beskriver Wieslander et al. (2016) hur kvinnorna efter sjukdomen fick ett annat perspektiv på livet och började uppskatta saker de inte uppskattat förut. I
16 artikeln beskriver kvinnorna även att bli sedda inte bara som en diagnos utan som en person bakom sjukdomen. Att ha en positiv inställning och upplevelse av sjukdomen kan leda till en bättre hälsa och återhämtning, vilket är relaterat till hela människan och formas av olika upplevelser (Eikeland, Haugland & Stubberud 2011). Att se människan och inte bara diagnosen är en viktig kunskap för all vårdpersonal genom att behandla patienten med personcentrerad vård, som Willman et al. (2016) beskriver god
omvårdnad, att människan är det centrala i omvårdnaden.
4.3 Metoddiskussion
För att besvara syftet för arbetet samt frågeställning gjordes en litteraturstudie med beskrivande design. Det ansågs relevant när det är upplevelser som ska beskrivas.
Litteraturstudier är ett bra sätt att sammanfatta ett forskningsämne (Polit & Beck 2017b).
Vetenskapliga artiklar som använts i studien har sökts fram i databaserna CINAHL och Medline via sökmotorn PubMed. Databaserna förordas av Polit & Beck (2017b) om man ska hitta studier inom omvårdnad. Författarna anser att en utökad sökning i fler databaser kunnat leda till större antal artiklar. Fler söktermer har även kunnat användas förslagsvis ”apprehensive understanding” samt ”experiences”. Under arbetets gång har vi uppfattat att fler söktermer om takotsubo har kunnat användas. Detta ser författarna som en svaghet med resultatet då det kunde fått större bredd samt att vissa artiklar inte fanns att tillgå genom biblioteket på Högskolan i Gävle. Författarna satt tio år sedan publicering för att säkerställa en viss aktuell kvalitet på artiklarna. Enligt Polit & Beck (2017b) ska artiklar med ett språk som författarna behärskar användas för att minimera feltolkningar. Författarna har svenska som modersmål. Författarna anser sig behärska engelska i tal och skrift. Det negativa med detta innebar att det fanns risk för
feltolkningar, därför lästes artiklarna av båda författarna för att minimera detta. Därefter analyserades och diskuterades resultatet av författarna.
Artiklarna som inkluderades i studien har granskats av andra forskare, så kallad “peer reviewed” som Polit & Beck (2017a) beskriver som en tillförlitlig kvalitetssäkring.
Enligt Polit & Beck (2017a) tillför det trovärdighet när artiklar har en IMRAD struktur vilket studiens artiklar har.
Författarna till studien har inkluderat åtta stycken artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixad ansats vilket tillför viktiga data som referens till artiklar med
17 kvalitativ ansats. Det författarna har haft som huvudsak är att artiklar ska beskriva kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt och takotsubo. Begränsningen med att det bara är en artikel med inriktning på takotsubo är bristen på forskning kring enbart kvinnornas upplevelser av takotsubo. Författarna såg det ändå viktigt att
inkludera denna med motivering att det därför bör belysas.
Författarna satte ingen begränsning till geografiskt område eller kvinnornas ålder vilket kan vara både positivt och negativ för resultatet med motiveringen att få så globalt resultat och bredd. En brist i studien kan var att författarna inte tagit ställning till deltagarnas kulturella bakgrund. Totalt så var sex av artiklarna från norden varav tre från Sverige, vilket påvisar att studien är överförbar på den vårdkulturella situationen i Sverige.
Författarna granskade 96 artiklar på titel- och abstraktsnivå där syftet och innehållet diskuterades tillsammans för att säkerställa kvaliteten. Artiklarnas kvalitet identifierades ner till 31 som sedan granskades i fulltext vilket ledde till sju artiklar med god kvalitet samt två med vissa brister. Allt detta kan ses i Figur 1 där hela processen är tydligt förklarad. Dessa artiklar genomgick ytterligare kvalitetsgranskning genom
granskningsmallar (se Bilaga 1 och 2). Efter närmare granskning hade två artiklar bristfälligt resultat men svarade ändå på delar av syftet men inkluderades i studien med syftet att lyfta upplevelser av återhämtningen av att drabbas av hjärtinfarkt. I dessa granskningsmallar har artiklarnas relevans och kvalitet säkerställts för studien, vilket författarna ser som en styrka i studien.
Artiklarna har därefter granskats av varje författare enskilt och därefter har författarna tillsammans diskuterat artiklarna och utsett genomgående teman och underteman i studierna som presenterats i resultatet.
4.4 Kliniska implikationer
Författarna till denna studie hävdar att det behövs ökad kunskap och förståelse om kvinnors upplevelse av hjärtinfarkt och takotsubo. En viktig faktor är att i det första mötet med kvinnorna, kunna identifiera de atypiska symtom som eventuellt en
hjärtinfarkt eller en takotsubo kan ha. Det bör även lyftas i vården att kvinnor och män har olika upplevelser av symtom och kvinnor är benägna att få komplikationer efter
18 sjukdomen, vilket gör återhämtningen längre. Studien visar på att det brister i
information och kunskap och även i bemötandet. Med ökad kompetens i vården inom området kan information om de förkänningar som föranleder sjukdomen ges till
kvinnorna vid bland annat hälsoundersökningar. Den föreliggande litteraturstudien kan hjälpa sjuksköterskor att identifiera riskfaktorer och friskfaktorer för att minimera att kvinnor blir sjuka eller att riskera att insjukna i hjärtinfarkt eller takotsubo.
4.5 Förslag till fortsatt forskning
Hjärtinfarkt har enligt Socialstyrelsen (2019a) halverats under de senaste 20 åren men är fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Tillgängligheten till vård varierar över landet på grund av olika avstånd till sjukvård och kan därför bli en bidragande orsak till dödsfall. Speciellt bland kvinnor som oftast dröjer med att söka vård vid misstanke om hjärtsjukdom därför behövs information i preventivt syfte. Ny forskning visar på att många fall av misstänkt hjärtinfarkt kan vara takotsubo vilket innebär samma symtom men inga kärlförändringar som vid en hjärtinfarkt. Takotsubo är en relativt ny diagnos med lite forskning kring. Eftersom det är ett symtom som ökar främst bland kvinnor med stressrelaterad bakgrund, krävs det mer forskning om upplevelser av detta. Det är viktigt att med sekundärprevention skräddarsy rehabiliteringen för att tillgodose kvinnors behov och utvärderas på lämpligt sätt för att säkerställa positiva resultat, vården har nyckelrollen för att hantera och tillhandahålla detta stöd.
4.6 Slutsats
Studien av kvinnornas upplevelser vid hjärtinfarkt och takotsubo visar att kvinnorna inte förväntade sig att drabbas av en hjärtsjukdom. Kvinnorna tolkade inte symtomen som hjärtinfarkt samt att vårdpersonalen inte alltid tolkade det som symtom i samband med hjärtinfarkt. Symtomen upplevs otydliga och i kombination med att kvinnorna inte tror att de är i riskzonen blir situationen som uppstår väldigt farlig och risken att dö i hjärtinfarkt ökar. Studien visar att kvinnornas upplevelser av vården och dess kompetens är av ojämn kvalitet. Upplevelsen av rehabiliteringen hade väldigt stor påverkan på kvinnorna beroende på hur vårdpersonalen såg individen och med kunskapen att möta personen på dess plan. Kvinnorna upplevde att livet fick en
vändning och insåg värdet av sin tillvaro och var mer tacksamma för sina anhöriga, men en oro över deras hjärtan kommer alltid att vara närvarande.
19
5. Referenser
*= Artiklar som använts i resultatet.
Almerud, S., Alapack, R. J., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2007) Of vigilance and invisibility - being a patient in technologically intense environments. Nursing in Critical Care, (3), ss. 151-158. doi.org/10.1111/j.1478-5153.2007.00216.x
Akashi, J. Y., Goldstein S. D., Giuseppe B., Ueyama T. (2008). Takotsubo -
Cardiomyopathy: A new form of acute, reversible heart failure. Circulation, (118), ss.
2754-2762, doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.108.767012
Almerud Österberg, S. (2014). Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv. I Edberg, A. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund:
Studentlitteratur AB. ss. 687-702.
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur Arslanian-Engoren, C. Scott, L D. (2017), Delays in Treatment-Seeking Decisions among Women with Myocardial Infarction. Dimensions of Critical Care Nursing, 36, ss. 298-303. doi: 10.1097/DCC.0000000000000260
Aveyard, H. (2019). Doing a literature review in health and social care: A practical guide. Maidenhead: Open University Press. ss. 133–152.
Bergman, E., Malm, D., Berterö, C. & Karlsson, J. (2011), Does one's sense of
coherence change after an acute myocardial infarction?: A two‐year longitudinal study in Sweden. Nursing & Health Sciences, 13, ss. 156–163. doi:10.1111/j.1442-
2018.2011.00592.x
*Bowles, J., McEwen, M., & Rosenfeld, A. (2018). Acute myocardial infarction experience among Mexican American women. Hispanic Health Care International, 16(2), ss. 62–69. doi.org/10.1177/1540415318779926
CODEX- regler och riktlinjer för forskning. 2019. Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/index.shtml, [2019-09-17].
*Dahlviken, R, Fridlund, B. & Mathisen, L. (2014), Women’s experiences of Takotsubo cardiomyopathy in a short-term perspective - a qualitative content analysis.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), ss. 258–267.
doi.org/10.1111/scs.12158
Daniel, M., Ekenbäck, C., Agewall, S., Brolin, E., Caidahl, K., Cederlund, K., Collste, O., Eurenius, L., Frick, M., Younis-Hassan, S., Henareh, L., Jernberg, T., Malmqvist, K., Spaak, J., Sörensson, P., Hofman-Bang, C., and Tornvall, P. (2015) Risk Factors and Markers for Acute Myocardial Infarction With Angiographically Normal Coronary
20 Arteries. American Journal of Cardiology, 116(6), ss. 838–844.
doi.org/10.1016/j.amjcard.2015.06.011
Dote K., Sato H., Tateishi H., Uchida T., Ishihara M. (1991). Myocardial stunning due to simultaneous multivessel coronary spasms: a review of 5 cases. Journal of
Cardiology. 21(2), ss. 203–214. Tillgänglig: PubMed via Medline.
Efferth, T., Banerjee, M., & Paul, N. W. (2017). Broken heart, tako-tsubo or stress cardiomyopathy? Metaphors, meanings and their medical impact. International Journal of Cardiology, ss. 262-268. doi:org/10.1016/j.ijcard.2016.12.129
Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar.
I Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm:
Liber AB ss. 207-243.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 81-154.
*Fuochi, G., & Foà, C. (2017). Quality of life, coping strategies, social support and self- efficacy in women after acute myocardial infarction: A mixed methods approach.
Scandinavian Journal of Caring Sciences,32, ss. 98–107. doi.org/10.1111/scs.12435
Graham G. (2016). Acute Coronary Syndromes in Women: Recent Treatment Trends and Outcomes. Clinical Medicine Insights. Cardiology, 10, ss. 1–10.
doi:10.4137/CMC.S37145
*Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S., & Falk, K. (2016). Women’s help- seeking behaviour during a first acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), ss. 670–677. doi.org/10.1111/scs.12286
*Herning, M., Hansen, P. R., Bygbjerg, B., & Lindhardt, T. (2011). Women’s experiences and behaviour at onset of symptoms of ST segment elevation acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), ss. 241–
247. doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2010.10.002
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014). Svensk sjuksköterskeförening.
www.swenurse.se, [2019-09-18].
Isaksson, R.-M., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, Ui., & Zingmark, K. (2013). Older Women’s Prehospital Experiences of Their First Myocardial Infarction. Journal of Cardiovascular Nursing, 28(4), ss. 360–369. doi: 10.1097/JCN.Ob013e31824bcebc
Jaguszewski, M., Osipova, J., Ghadri, J.-R., Napp, L. C., Widera, C., Franke, J., Fijalkowski, M., Nowak, R., Fijalkowska, M., Volkmann, I., Katus, H. A., Wollert, K.
C., Bauersachs, J., Erne, P., Lüscher, T. F., Thum, T., Templin, C. (2014). A signature
21 of circulating microRNAs differentiates takotsubo cardiomyopathy from acute
myocardial infarction, European Heart Journal, Volume 35, ss. 999–1006.
doi:org/10.1093/eurheartj/eht392
*Lichtman, J. H., Leifheit-Limson, E. C., Watanabe, E., Allen, N. B., Garavalia, B., Garavalia, L. S., Spertus, J. A., Krumholz, H. M. Curry, L. A. (2015). Symptom recognition and healthcare experiences of young women with acute myocardial infarction. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes, 8(2), ss. 31–63.
doi:org/10.1161/CIRCOUTCOMES.114.001612 Läkemedelsverket (2017). Ischemisk hjärtsjukdom.
https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/ischemisk_hjartsjukdom.html [2019-09- 19]
Nationalencyklopedin (2019a). Hjärtsjukdomar.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hjärtsjukdomar, [2019-10-02]
Nationalencyklopedin (2019b). Omvårdnad.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/omvårdnad, [2019-09-19]
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017a). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer, ss. 46–67.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017b). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer, ss. 87–116
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, ss. 311–335.
*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2011) Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later: Scandinavian Journal of Caring Sciences Volume 25, ss.459–466. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x
Smith, R., Frazer, K., Hall, P., Hyde, A., & O’Connor, L. (2017). “Betwixt and between health and illness” - women’s narratives following acute coronary syndrome. Journal of Clinical Nursing, (21–22), ss. 3457-3470. doi.org/10.1111/jocn.13711
Socialstyrelsen (2019a). Statistik om hjärtinfarkter 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-42.pdf, [2019-09-25]
Socialstyrelsen (2019b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28-vetenskapligt-underlag.pdf, [2019-09-23]
22 Socialstyrelsen (2019c). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård-stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf [2019-10-14].
Socialstyrelsen (2019d). Jämlik hälsa, vård och omsorg.
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/.
[2019-10–14].
*Søderberg, L. H., Johansen, P. P., Herning, M., & Berg, S. K. (2013). Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, (23–24), ss. 3532–3540. doi.org/10.1111/jocn.12382
Wallström, S., Ulin, K., Omerovic, E., & Ekman, I. (2016). Symptoms in patients with takotsubo syndrome: a qualitative interview study. BMJ open, 6(10), e011820.
doi:10.1136/bmjopen-2016-011820
*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P. (2016). Women’s experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 11:1, 30633,
doi:10.3402/qhw.v11.30633
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, R (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur AB. ss. 41–48
Artikelförfattare och publicerings år
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie, relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
Bilaga 2. Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats Ja, med motiveringen
att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med
motiveringen att…
Syfte 1. Är den granskade studiens syfte tydligt
formulerat?
Metod 2. Är designen lämplig utifrån studiens
syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga 3. Tabell 3 Analys av valda artiklar.
Författare, publikationsår/
studieland
Titel Design och
ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Bowles J, McEwen M och Rosenfeld A 2018 USA
Acute Myocardial Infarction
Experience Among Mexican American
Women
Deskriptivdesign med Kvalitativ ansats.
13 kvinnor med mexikansk bakgrund som har drabbats av hjärtinfarkt.
Intervjuform,
semistrukturerade frågor.
En kvalitativ innehållsanalys.
Dahlviken R, Fridlund B och Mathisen L 2014 Norge
Women's experiences of Takotsubo cardiomyopathy in a short-term perspective - a qualitative content analysis
Beskrivande och explorativ design, Kvalitativ ansats.
.
14 deltagande kvinnor med upplevelse av takotsubo.
Intervjuer,
semistrukturerade frågor.
Tematisk analys.
Fuochi G och Foà C
2017 Italien
Quality of life, coping strategies, social support and self-efficacy in women after acute myocardial infarction: a mixed methods approach
Parallell design, mixad ansats.
(Kvantitativ och Kvalitativ).
57 medverkande kvinnor som haft hjärtinfarkt.
Intervjuer i form av frågeformulär, öppna frågor.
Tematisk analys.
Gyberg A, Björck L, Nielsen S, Määttä S och Falk K 2015 Sverige
Women's help- seeking
behaviour during a first acute myocardial infarction
Grundad teorimodell, Kvalitativ ansats.
17 medverkande kvinnor som har genomgått en hjärtinfarkt.
Intervjuform,
semistrukturerade frågor.
Tematisk analys.
Herning M, Hansen P R, Bygbjerg B och Lindhardt T 2010 Danmark
Women's experiences and behaviour at onset of
symptoms of ST segmentelevation acute myocardial infarction.
Fenomelogisk design, Kvalitativ ansats.
.
14 medverkande kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt.
Intervjuer, med tematiskt ramverk.
Tematisk analys.
Lichtman J,
Leifheit-Limson E, Watanabe E
Allen N, Garavalia B, Garavalia L, Spertus J, Krumholz H och Curry L
2015 USA
Symptom recognition and healthcare experiences of young women with acute myocardial infarction
Grundad teorimodell, kvalitativ ansats.
30 unga kvinnor som genomgått en
hjärtinfarkt.
Intervju,
semistrukturerade frågor.
Tematisk analys.
Sjöström-Strand A,
Ivarsson B och Sjöberg T 2010 Sverige
Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later
Beskrivande/utfor skande design, kvalitativ ansats.
Inkluderade tolv kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt, fem år efter det inträffade och hur dom upplever det nu.
Intervjuer,
semistrukturerade frågor.
Tematisk analys.
Søderberg L Johansen P Herning M och Berg S
2013 Danmark
Women's experiences of sexual health after first-time myocardial infarction
Temalogisk- tolkningsdesign, kvalitativ ansats.
Elva deltagande kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt.
Intervjuform, Semistrukturerade frågor.
Tematisk analys.
Wieslander I, Mårtensson J Fridlund B och Svedberg P 2016 Sverige
Women's experiences of how their
recovery process is promoted after a first myocardial infarction:
Implications for cardiac
rehabilitation care
Beskrivande design, kvalitativ ansats
Sammanlagt 26 deltagande kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt.
Öppna intervjufrågor. Kvalitativ innehållsanalys.
Bilaga 4.
Tabell 4. Innehåll av valda artiklar.
Författare Syfte Resultat
Bowles J, McEwen M och
Rosenfeld A
Syftet är att beskriva hur mexikan- amerikanska kvinnor upplever symptomen hjärtinfarkt.
I resultatet kan det utläsas att kvinnorna i överlag förnekar sjukdomen och dess symtom. Detta leder till fördröjning av att söka vård och många gånger sker det med hjälp av anhöriga.
2018 USA Dahlviken R, Fridlund B och Mathisen L 2014 Norge
Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av Takotsubo
cardiomyopathy (TTC) i ett kortsiktigt perspektiv.
I studien framkommer att förtecken förekommer av olika typer men kvinnorna ignorera dessa. Eftervården upplevs bristfällig med dålig
uppföljning. Upplevelsen är att inte bli trodd/missförstådd av omgivningen.
Upplevelse av okunskap om sjukdomen i allmänhet.
Fuochi G och Foà C
2017 Italien
Syftet är att få djupare förståelse för hur kvinnor använder sig av olika
copingstrategier, egenvård, livskvalitet, socialt skyddsnät att återhämta sig från hjärtinfarkt.
Kvinnor i olika åldrar som drabbats av hjärtinfarkt har olika coping strategier för återhämtning och för att förändra sin livsstil. Även synen på sjukdomen är olika i olika åldrar.
Gyberg A, Björck L, Nielsen S, Määttä S och Falk K 2015 Sverige
Att identifiera hur kvinnor upplever symtomen som fick dom att söka vård för sin hjärtinfarkt.
Kvinnorna upplever symptomen i början som svaga men ökande och till slut akuta där dom indelas i återkommande smärtor, smygande smärtor och plötsligt ökande.
Herning M, Hansen P R, Bygbjerg B och
Lindhardt T 2010 Danmark
Syftet är att utreda hur kvinnorna tänkte, vilken motivation dom hade, och vad dom gjorde när dom sökte vård när dom drabbades av hjärtinfarkt.
Hur snabbt kvinnorna kontaktade vården när dom fick symtom berodde på 3 olika faktorer, 1. Kvinnornas kunskapsnivå om akut hjärtinfarkt. 2. Kvinnornas kluvenhet att söka hjälp eller anpassa sig till situationen. 3. Handlingar och strategier efter det akuta skeendet.
Lichtman J, Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av symtom och hur dom
Resultatet presenteras i 5 olika teman som 1. Försymtom av akut hjärtinfarkt med varierade längd och typ. 2. Kvinnor yngre än 55 år trodde själv inte att
Leifheit- Limson E, Watanabe E Allen N, Garavalia B, Garavalia L, Spertus J, Krumholz H och
Curry L 2015 USA
upplevde vårdsituationen i samband med att nyligen råkat ut för hjärtinfarkt.
dom kunde få akut hjärtinfarkt och vanliga symtom förknippade med AMI. 3.
Kvinnor yngre än 55 år med akut hjärtinfarkt övervägde om dom skulle söka vård för sina symptom. 4. Sjukvården tog inte dom yngre kvinnorna på allvar när dom sökte vård så att onödig fördröjning uppstod. 5. Kvinnor yngre än 55 år fick inte omedelbar vård och förebyggande åtgärder insatt.
Sjöström- Strand A, Ivarsson B och Sjöberg T 2010 Sverige
Syftet är att undersöka och beskriva hur kvinnor upplever sin hälsa och dagliga liv 5 år efter deras hjärtinfarkt.
I studiens resultat påvisar man 2 olika teman med underteman.
1. Konsekvenserna av hjärtinfarkt.
- Rädsla och ångest över framtiden. - Att man mår dåligt över andra sjukdomar. - Biverkningar av mediciner. - Återhämtning. - Utmattning och andra hälsoproblem. - Rädsla över en till akut hjärtinfarkt. -Känslan att vara nedvärderad.
2. Anpassning till den nya livssituationen. - Svårighet att gå vidare. -
Tacksamhet. - Ta ansvar över livsstilsförändring. - Återhämtningsprocessen. - Kontakten med släkt och vänner. - Oro för hjärtat. - Inkomstbortfall.
Søderberg L, Herning M och Berg S 2013 Danmark
Syftet är att utreda kvinnors sexuella problem efter att ha haft hjärtinfarkt.
I studiens resultat framkommer att kvinnorna upplever informationen från sjukvården bristande om sexuella problem som kan komma efter en
hjärtinfarkt. Trötthet, utmattning och rädsla för återkommande symtom vid sex.
Wieslander I, Mårtensson J
Syftet är att utforska kvinnors
återhämtningsprocess går till efter en
Kvinnorna upplevde tacksamhet för att ha överlevt sjukdomen.
Återhämtning i alla former av motion var uppskattat och återkomma till det
Fridlund B och Svedberg P 2016 Sverige
hjärtinfarkt för att kunna utveckla
individbaserade återhämtningsprocesser med fokus på kvinnor.
vardagliga livet. Viktigt var även kunskap om sjukdomen och kontakten med familj och vänner.
