L EK FINNS ÖVERALLT
– L EK OCH LÄRANDE INTERAGERAR MED
VARANDRA
Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet
Lena Stridh
2012
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK,HÖGSKOLAN I BORÅS
2
Arbetets art: Lärarprogrammet, inriktning mot förskolan 210 högskolepoäng.
Examensarbete ”Att utforska pedagogisk verksamhet II”, 15 högskolepoäng i utbildningsvetenskap.
Utgivningsår: 2012
Svensk titel: Lek finns överallt – Lek och lärande interagerar med varandra Engelsk titel: Play is everywhere - Play and learning interact with each other Nyckelord: Barn, pedagoger, förskola, lek är lärande, utvecklingspedagogik
Författare: Lena Stridh Handledare: Sonja Kihlström Examinator: Mary Larner
Sammanfattning
Bakgrund
Leken är en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptäcka sin omvärld med medforskande pedagoger.
Syfte
Syftet är att undersöka och analysera några pedagogers syn på lek och deras egen medverkan i lek.
Metod
En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrån individuella individers tankar och åsikter. Genom intervjun har jag kunnat
undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek. Urvalet var sex pedagoger verksamma i förskola.
Resultat
Pedagogers tankar om lek är att leken är en viktig del för förskolan. Den är en del av barnens livsvärld. I livsvärlden pågår ett lärande mellan barnet och omgivningen. I det insamlade materialet beskrivs pedagogen som den som ska utveckla leken, vara förebild och stödja leken. Hon ska medverka på skilda sätt beroende på vilket syfte hon har med leken. En annan anledning som, pedagogerna nämner, till varför de medverkar i barns lek är att vissa barn har svårt med att komma in i leken, har problem med att leka och förstår inte lekreglerna. Lärarna anser vidare att de ska vara lyhörda för leken så att inte magin förstörs. Pedagogerna ska se när de ska gå in, och om barnen vill det.
3
Innehåll
FÖRORD ... 5
1. Inledning ... 6
1.1 Centrala begrepp ... 7
1.2 Syfte ... 7
2. Bakgrund ... 7
2.1 Lek från dåtid till nutid ... 7
2.2 Vad är Lek? ... 8
2.2.1 Lek är ett samspel som skapar och går bortom tid och rum ... 9
2.2.2 Lek är motsatsförhållande och utvecklar empatin ... 9
2.3 Förhållningsätt till lek ... 10
2.4 Medverkan i lek ... 10
2.5 Leken lär-Lärande lek ... 11
2.5.1 Språket, intellektet, fantasin och kreativiteten ... 11
2.6 Kulturellt och socialt perspektiv på lek och lärande ... 12
3. Teoretisk utgångspunkt ... 13
3.1 Utvecklingspedagogik ... 13
4. Metod ... 14
4.1 Intervju ... 14
4.2 Urval ... 14
4.3 Genomförande ... 15
4.4 Etik ... 15
4.5 Giltighet och tillförlitlighet ... 16
4.6 Analys och bearbetning ... 17
5. Resultat ... 18
5.1 Pedagogers syn på lek ... 18
5.1.1 Leken som livsvärld ... 18
5.1.2 Leken tränar samspelet ... 18
5.1.3 Miljön är betydelsefull för leken ... 19
5.2 Pedagogers medverkan i leken ... 20
4
5.2.1 Att skapa trygghet ... 20
5.2.2 Att vara en förebild ... 20
5.2.3 Att hjälpa och stödja ... 20
5.2 4 Barn tycker om när vuxna är med och är lyhörda för leken ... 21
5.2.5 Medverka ... 21
5.3 Pedagogers föreställningar om lärande genom lek ... 22
5.3.1 Lärande i all slags lek ... 22
5.3.2 Låt barnen leka klart och använd olika metoder för att få reda på deras lärande. ... 23
5.3.3 Lärande av kreativitet och fantasi genom lek och lärande ... 23
5.3.4 Lärande av empati genom lek och lärande ... 24
5.3.5 Barnen ska ha en möjlighet att visa sina känslor under empatiska förhållanden ... 24
5.4 Sammanfattning ... 25
6. Diskussion ... 25
6.1 Metod diskussion ... 25
6.2 Resultatdiskussion ... 26
6.2.1 Pedagogers syn på lek ... 26
6.2.2 Pedagogers medverkan i lek ... 27
6.2.3 Pedagogers föreställningar om lärande genom lek ... 28
6.3 Didaktiska konsekvenser ... 30
6.4 Fortsatt forskning ... 30
Referenser ... 31
Bilaga 1 Informationsbrev ... 33
Bilaga 2 Intervjufrågor ... 34
5
FÖRORD
Jag vill tacka alla pedagoger som har valt att medverka i min undersökning. Era åsikter och tankar har hjälpt mig att genomföra studien. Jag vill även tacka min handledare Sonja Kihlström som har hjälpt mig under arbetets gång och för all den tid hon lagt ner.
6
1. Inledning
Leken har en viktig betydelse för barns utveckling och lärande. I Leken stimuleras både inlevelsen, fantasin och förmågan till att lösa olika problem. Vidare ger det en möjlighet för barnen att uttrycka och bearbeta sina olika känslor och upplevelser. Läroplan för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010 s, 6)skriver att det är viktigt att man använder ett medvetet bruk av leken för att genom den utvecklas fantasin och kommunikation samt förmågan att samarbeta och lösa olika problem.
De flesta barn kan leka men leken kan inte utvecklas av sig själv. För att leken ska utvecklas krävs det tid, plats och material. Det behövs också pedagoger som finns till hands som kan skapa lekmiljöer och stötta barnen i leken/till lek. Förskolan ska finnas till för alla barn och pedagogerna ska ge en möjlighet för dem att utvecklas på sitt eget sätt. Läroplan för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010 s, 5) förklarar att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
De barn som behöver mer stöd ska få det utformat efter sina egna behov.
Vid lärarutbildningen fick jag vid olika föreläsningar reda på betydelsen av lek. Vidare fick jag kunskap om vikten av pedagogens medverkan i den här verksamheten. Lärarna ska
inspirera och utmana barnen till att utforska sin omvärld som till exempel genom lek. Det kan läraren göra genom att engagera sig i barnens samverkan med varandra och sig själva.
Leken är angelägen för förskolans verksamhet och jag anser att den ska utgöra en medelpunkt i arbetet i den här verksamheten. Det ska bli intressant och spännande att undersöka
pedagogers medverkan i lek och deras syn på det här. Läroplanen poängterar vikten av lek i förskolan. Läroplan för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010 s.6) skriver att
Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.
Leken är viktig i sig själv och kan vara ett stöd för barnen, där pedagogen blir en
medupptäckare. Undersökningen har begränsats av att endast utforska, skildra och tolka pedagogers syn på deras egen medverkan i lek. Min ursprungliga plan har reviderats på grund av avgränsningen exempelvis tas inte lek och genus upp.
Rapporten handlar om sociala samspel där lek och lärande interagerar och samverkar med varandra. Uppmärksamheten är fokuserat på lek ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. I det här synsättet talas det om lärandets riktning och akt. Speciellt framhålls lärarna som de som ska rikta barns uppmärksamhet mot innehållet som Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003, s.16) beskriver. De förklarar att det inte handlar om ett ”lekande eller lärande barn, utan ett barn som leker och lär samtidigt”(s. 7).
7
1.1 Centrala begrepp
I undersökningen ska några pedagogers syn på deras egen medverkan i lek undersökas, därför kommer ord som lekens lärande och livsvärld användas. Med lek menar jag både den
planerade och den fria leken. Livsvärld kan enligt psyklogi lexikon förklaras som ” den värld som vi alla upplever och i vilken vi umgås med varandra, sådan som den framstår för våra sinnen, vårt förstånd och vårt känsloliv.” Begreppet lekens lärande innefattar allt som sker i barnens livsvärld. Lek och lärande flyter här samman och interagerar med varandra.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att ta reda på ett antal pedagogers syn på lek, pedagogernas
beskrivningar av sin egen medverkan i barns lek i förskolan samt hur de ser på relationen mellan lek och lärande.
2. Bakgrund
I bakgrunden talas det om tidigare forskning, vad lek är, förhållningssätt till lek och lek och lärande. Leken är ett intressant fenomen ur en pedagogisk synvinkel. Barn är engagerade och upptäcker sin omvärld nyfiket genom att utforska och undersöka den bland annat genom lek.
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson(2003, s. 19) menar att leken samverkar med
lärandet och bildar ny kunskap.
2.1 Lek från dåtid till nutid
Platon (år 427-347) och Aristoteles (år 384-322) var filosofer som talade om sina tankar om lek. De menade att i en idealstat ligger lek och lust till grund för all utbildning. Rousseau (år 1717-1778) beskrev att lek är ett naturligt sätt att inskaffa lärdom på. I sin bok Emile beskrev han barndomen att det har ett eget sätt att uppleva saker på. Författaren Schiller förklarade vidare att människan har två olika poler det rationella och det instinktiva dessa drifter drar åt två håll. I leken kan dock dessa drifter förenas så att förnuft och natur förenas och genom leken blir människan hel. Hägglund (1989, s.5-7).
Friedrich Fröbel var lärare och var intresserad av de yngre barnen. Han levde mellan år 1782 och år 1852 och startade ”Kindergarten” som blev ”barn trädgård. Han såg barnet som en planta där uppfostraren skulle ge en miljö där barnet kunna utveckla alla sina talanger.
Hägglund(1989,s.8). Fröbel ansåg att leken var fri från påverkan och skulle inte ha några krav från den vuxne och att lek och arbete var två skilda saker.
Lekens nytta var också något som togs upp och i USA hade de experimentella och
psykologiska studier av lek. Någon som kritiserade de här studierna hette Smith som menar att de är allt för idealiserande av lek som alltid god och nyttig. Löfdal (2004, s.39) berättar vidare att det var vid 1930 talet som utvecklingspsykologin började påverka förskolans
8
verksamhet. Leken fick här en dubbel funktion både som ett medel hur barnen kan utvecklas och ett redskap som pedagogerna kan använda för att observera den här utvecklingen.
Lillemyr (2003,s.97) menar att synen på lek har förändrats genom tiden. Ny forskning har visat på att barn från födseln går in i sociala samspel med närstående omsorgs personer, samt att spädbarnens tidiga motivation är social. Johansson och Pramling Samuelsson (2006, s 15) är två forskare som har gjort ett projektarbete om lek och lärande. De beskriver att lek är delar av barns livsvärld. Vidare berättar Vygotsky (2002,s 1) att lek är oerhört betydelsefull för barnets utveckling. Löfdal(2004,s.39) beskriver vidare lek som barns unika lärande, kunnande och meningsskapande. Vidare gör den nya synen det mer naturligt att koppla ihop leken till ett socialt och kulturellt sammanhang, och att man inte ser till stadier.
2.2 Vad är Lek?
Hägglund, (1989 s. 2) beskriver att lek teorier har uppstått för att förklara hur och varför man leker, vilket syfte och hur den uppkommit och utvecklats. Definitioner på vad som är lek och inte lek kategoriseras olika av olika forskare. Forskarna är påverkade av den tid de lever i och hur de ser på leken och vilken vetenskap de representerar. Men alla är ändå överens om att leken är betydelsefull för oss människor. Granberg (2004,s.11-13) beskriver lek som något man inte kan tvinga, det är inte ett arbete som man kan begränsa vare sig till tid och plats.
Hon berättar vidare att lek är tillkoppling inte avkoppling, den präglas av hängivenhet och total uppslukan.
Birgitta Knutsdotter Olofsson (2003,s.25) är en lekforskare som betytt mycket för
vetenskapliga studier av lek. Hon menar att leken är en form av relationer som tränar upp den sociala kompetensen. Leken tränar bland annat upp turtagning, samförstånd och ömsesidighet.
Hon menar att lek är svårt att identifiera hon anser att leken är både och. Den är både på riktigt och låtsas. Den är på riktigt i form av den ram som leken utgör men på låtsas sedd från utsidan. Den innehåller både närhet och distans, barnen spelar tillexempel pappa men
samtidigt kan ironisera över rollen. I leken kan det kända utspelas som okänt och tvärtom.(s.
22.) Hon menar att den kan präglas av lustfylldhet, spontanitet och frivillighet. I leken kan en eller flera vara med och delta. Leken kännetecknas av dess spontanitet och föds i ögonblicket, men påverkas också av den miljö som barnet vistas i. I lekens värld är vägen viktigare än målet, skapar fantasi och lust att utforska sin verklighet (s.10). Leken har ”som om” karaktär vilket gör den unik Hägglund, (1989 s. 70.)
9
2.2.1 Lek är ett samspel som skapar och går bortom tid och rum
Redan från födelsen är det lilla barnet i behov av kontakt av närstående personer. Knutsdotter Olofsson (2003,s 3)beskriver att leken börjar vid skötbordet. En av förutsättningarna för lek är att det finns trygghet mellan barnet och de som ger barnen omsorg. När den här tryggheten finns, växer det fram ett samspel mellan barnet och den vuxne Granberg (2004, s. 31). Hon beskriver vidare att lek mellan barnet och andra är som ett samspel ungefär som musik, där deltagarna ibland själva gör musikstycket och ibland samspelar med varandra.(s.13)
Öhman(2003,s.15) förklarar att just genom samspelet kan man tolka och förstå andras signaler vilket gör att empatin kan utvecklats. Leken ger en möjlighet att pröva på olika känslor och utveckla sin förmåga att ge och få omsorg.
Granberg (2004, s.14)kännetecknar lek som en skapande aktivitet. Leken, fantasin, sången musik och drama allt interagerar och samverkar med varandra. De som utmärker dessa aktiviteter är att de inte har några givna mål eller någon mall. Barnet följer med i lekens alla uttryckssätt där saker och ting förändrats under lekens gång. I leken blandas fantasi och kreativitet tillsammans. Lek är barnens kultur som de har skapat själva. De lär sig att erfara och utrycka skapandet som tillexempel genom drama.
2.2.2 Lek är motsatsförhållande och utvecklar empatin
I leken hamnar barnen i självförglömmelse men där det ändå inte förlorar bort sig själva. De kan gå bakom det verkliga rummet Granberg (2004, s.17). Knutsdotter Olofsson (2003,s 10) menar att i leken kan barnen gå in i olika världar från den här till en annan. I lekens värld, i dess trygga ram, råder lekens logik och där kan allt hända utan att det sker på riktigt. Hon berättar att leken är ett sinnestillstånd, en mental inställning som framkallar en speciell känsla (s.13). Det är annorlunda när man riktar sitt intresse mot fantasin i stället för till verkligheten.
I leken går man in i det tredje rummet man ger sig hän. Leken framkallar ett speciellt
medvetande tillstånd som utmärks av hundraprocentig koncentration och hängivelse.(s.16).
Öhman(2003 s. 87) förklarar att det blir en brygga mellan det yttre och det inre. Det här är nödvändigt för människan för att det öppnar upp för senare kulturella erfarenheter. Just självförglömmelsen att släppa taget men ändå ha kontroll kallas för flow. Det handlar om att ha roligt, en upprymd känsla av tidlöshet. Det är en koncentration så djup att allt annat avskärmas både tid och rum Granberg (2004, s. 16).
Rasmussen Hangaard (1993,s.36).berättar att leken oftast idealiseras för att främst
tillgodogöra positiva aspekter. Men den rymmer också farliga, vilda och våldsamma lekar.
Leken är ett fenomen som inte kan förstås i moraliska aspekter. Han förklarar att man inte ska benämna lekar som bra eller dåliga. Leken kan kategoriseras istället efter mot ordning eller mot kaos. Ordning och kaos dyker upp i leken men är sällan bara det ena utan växlar mellan de här motpolerna.
Empati är förmågan att kunna sätta sig in i andras sätt att vara och tänka på. I leken tränas empatin för att vara med och leka krävs en förmåga att samverka med varandra. Pape (2001, s.134-135). förklarar att det finns olika saker som tränas i lek som ta olika roller,
kompromissa, bearbeta upplevelser, kommunikation, turtagande och att utveckla vänskaps relationer.
10
2.3 Förhållningsätt till lek
Lillemyr(2003, s.82-87)berättar att pedagogens grundtanke och hennes inställning till barn och lek påverkar hur hon går in i leken, därför är det viktigt att pedagogen har kunskap och respekt för barns lek och livsvärld. Han frågar om pedagogen klarar att gå in i leken på barnets villkor utan att överskugga den och ta ifrån barnen lust att leka. Pedagogerna ska vara förebilder och inspirera leken, för att små barn behöver vuxna lekledare som ger förslag på hur man kan leka. Löfdahl (2004,s.44) beskriver att barn och pedagoger gör tillsammans sin lek värld. De har bildat ett rum och en möjlighet till lek som betyder att barnen får ha med sig sin egen kultur och en lek värld uppstår. När den vuxna är med i barns lek och är delaktig i handlingen kan dessa olika världar formas och barnen kan förstå och skapa mening i sin omvärld. Kemple och Hysmith (1977) förklarar också vikten av den vuxne som samspelar med barnen i alla situationer.
Knutsdotter Olofsson(2003,s.87) påpekar att lek är oftast lustfylld och spontan. Det behövs dock också en pedagog som kan vägleda och utmana leken så den utvecklats på ett spännande men ändå tryggt sätt. Det är pedagogens uppgift att möjligöra för alla barns lek speciellt för de som har svårt att leka. När läraren leker kan hon visa på hur man går in och ut ur leken.
Knutsdotter Olofsson (2003, s.30) skriver att den vuxne är en potent förebild som kan visa på lekens olika tolkningsmöjligheter
2.4 Medverkan i lek
Knutsdotter Olofsson (2003,s.31) förklarar att leken föds redan på skötbordet och i början är det den vuxne som är den bästa lek kamraten. Hon säger för att lekförmågan ska utvecklas behöver de vuxna leka med barnen. Knutsdotter Olofsson (2003 s.30) förklarar att den vuxne är förebild som kan utveckla och stimulera leken och se till så att enskilda barn kommer in.
Det finns en mening med barns lek och deltagande. Löfdal (2004, s.21)skriver att mening uppstår genom de processer som finns i en kultur. Barn har olika processer när de samverkar med varandra. Granberg (2004,s.84) beskriver att speciellt för småbarn som börjar på
förskolan är det betydelsefullt att pedagogen är med och medverkar på barnets villkor.” Hon skriver att när pedagogen deltar på barnets villkor och visar på olika handlingar och
gestaltningar, först då kan barnet vara med på sina egna villkor.
Vidare beskriver Knutsdotter Olofsson (2003,s.3 och s.84)tre faktorer till lekförmågan;
trygghet, ostördhet och att ha lekens verktyg. För att barn ska lyckas med det här är det betydelsefullt att samförstånd, turtagande och ömsesidighet upprätthålls. Därför är det viktigt att pedagogen medverkar på skilda sätt tillexempel dra sig undan, hitta rekvisita, finnas i närheten eller hjälpa till med blöjor för dockan. Pedagogen måste visa respekt och värna om leken.
Det är viktigt att vara lyhörd för lekens magi och mening. Knutsdotter Olofsson (2003, s.111 och 116) skriver att det är den vuxnes ansvar vad barn leker, hur barn leker och vad barnet
11
leker med. I bland får man vänta och se vad barnen gör, vad det är för förhandlingar som sker och vilka behov och intressen signalerar det.
Leken finns överallt i den delar barnen sin livsvärld med andra. I leken förhandlas och
omförhandlas regler och vilka deltagare som leken ska omfatta. Det gör leken till en arena för utveckling och kommunikation. Lillemyr 2003, s.19).lyfter upp att leken är en arena för olika uttryck som åsikter, normer och värderingar.
2.5 Leken lär-Lärande lek
I styrdokumenten kan man läsa hur viktig lek och lärande är och att de bildar en helhet för att tillägna sig kunskaper. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010, s.5). beskriver att pedagogen ska ta till vara på ett livslångt lärande ifrån ett helhets perspektiv. Lärarna ska vara lyhörda för barnets livsvärld. Man ska vara öppen så att man kan stödja barnens utforskande och lärande. Lärarna ska arbeta utifrån en helhetssyn där, omsorg, utveckling och lärande samverkar med varandra.
Pramling Samuelsson och Sheridan (1999,s.83)berättar att när barn erövrar sin omvärld sker det ofta genom lek. De utforskar och upptäcker sin omvärld genom leken. I leken bearbetar barnen sin livsvärld och utvecklar sig både motoriskt, socialt, intellektuellt och känslomässigt.
Johansson och Pramling Samuelson (2006, s.17) beskriver barns livsvärld som en helhet där tidigare, nuvarande och framtida erfarenheter griper in och påverkar barnet. Barnet går in i sin livsvärld helt och hållet och samtidigt finns det ett lärande genom att barnet får kunskap och ökar sina förmågor genom leken. Livsvärlden är den värld som vi lever i och är en
förutsättning för alla våra erfarenheter. Livsvärlden är både kroppslig och levd vilket gör att lek och lärande samverkar tillsammans samtidigt hela tiden hos barn. Granberg (2004, s.49) beskriver att lek är lärande det är barns sätt att skaffa sig kunskap och utvecklar språket, motoriken, intellektet; social kompetens, fantasi, och olika sinnen.
2.5.1 Språket, intellektet, fantasin och kreativiteten
Vygotsky (2006, s15) menar att varje människa är kreativ även det lilla barnet. Den här egenskapen kallas fantasi ju mer fantasi man har ju rikare verklighet har man, fantasi ökar barnens lärande på olika sätt. Vidare utvecklas språket i leken både det kroppsliga och verbala. Små barn utvecklar sig genom att de kan tolka olika signaler som tillexempel olika miner. De lär sig nya begrepp och kan tolka språkets olika uttryck (Granberg 2004, s. 49).
Intellektet får näring genom leken till exempel det sensomotoriska där barnen prövar och erfar både likheter och skillnader mellan olika ting. Lekens låtsas egenskaper bygger broar mellan fantasin och verkligheten som gör att det teoretiska tänkandet utvecklats. Både siffror och bokstäver är symboler som är imaginära precis som i leken (Granberg 2004, s.49).
Leken främjar fantasin och kreativitet, i leken kan barnet bli den barnet vill. Barnen
improviserar och får på så sätt leken att växla i form, betydelse och innebörd (Granberg 2004 s. 50).
12
2.6 Kulturellt och socialt perspektiv på lek och lärande
Lillemyr (2003) beskriver Vygotsky (år 1896-1934) som en av grundarna för ett
sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet anses det att alla människor samverkar med varandra en form av samverkan är leken. De använder sig också av redskap som finns tillgängliga för att få kunskap om sin omvärld. Det betyder att de får intryck och stimuli från världen men för att intrycken ska få en mening behöver de sorteras. Genom samspelet utvecklas människorna individuellt. Här lär de sig hur världen fungerar genom hur vi tolkar och influeras av andra människor. Vysotsky (2002,s 1) menar att leken är ett av det viktigaste verktyget för utvecklingen. I leken kan vi få kunskap om världen och hur den fungerar. När barn är små kan de inte vänta på att få sina behov tillfredsställda och eftersom de inte blir tillfredsställda genom en direkt handling skapar barnen en konstruerat där behovet kan bli uppfyllt som till exempel genom lek. Vidare menar han ”Om det i förskoleåldern inte skedde en utveckling av behov som inte omedelbart kunde realiseras, så skulle det inte finnas någon lek. Barnens vilja och önskningar får barnen att leka och att barnen inte behöver vara medvetna om det här utan kan agera utifrån sina impulser. Vygotsky (2002, s 1).
Lillemyr (2003s, 41) beskriver att glädje och regler är något som kännetecknar leken. Barnet utvecklar sin imaginära situation. Den fantasifulla situationen kan också innehålla regler men behöver inte vara skapat i förväg, utan kan vara uppfunnit från den här situationen. Regler kan utvecklas i den verklighet som barnen lever i. Leker barnen mamma, pappa och barn så tar de in den verklighet som finns runt omkring dem när de skapar regler för leken Vygotsky (2002,s 1). Leken har två paradoxer den ena är att de saker som barn leker med kan förvandlas till något annat än det som finns i verkligheten tillexempel en käpp kan bli en häst. Den andra paradoxen är att leken kan vara som man önskar men måste ända följa de regler som finns Vygotsky (2002,s 1)
13
3. Teoretisk utgångspunkt
Det utvecklingspedagogiska perspektivet behandlar lekens lärande vilket jag anser stämmer överens med mitt resultat.
3.1 Utvecklingspedagogik
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003 s. 15) berättar att utvecklingspedagogiken är en teori som tar upp det lekande lärande barnet i förskolan. Tesen tar upp vad barnet förstår av en viss företeelse och sätter det i relation till hur barnet tänker kring sitt eget lärande.
Johansson och Pramling Samuelsson (2006, s.23) beskriver teorin som både helheter och delar. Barns förståelse börjar som en helhet som en idé om något för att senare urskiljas och definieras. I Lek leker barnet något och samtidigt gör leken något med barnen.
En annan sak som tas upp i utvecklings pedagogiken är att erfara. Det betyder att barn leker det som de erfar och som visar sig för dem. Det betyder att barnet själv är med och medverkar i sitt meningsskapande. I den här teorin anses lärande som objekt och akt. Lärandets objekt är det som utgör barns kunnande, förmågor och förståelse av vardagen och omvärlden. Det innehåller mål som läroplanen, och innehållet i processer som barnen är involverade i, samt resultatet. Lärandets akt förklarar hur barn lär. Barn lär sig på olika sätt genom att upptäcka, imitera, och experimentera. Johansson och Pramling Samuelsson (2006, s.15-16).
Pedagogens inställning har en speciellt viktig roll i det här. Det är i det här sammanhanget angeläget med pedagogens inställning så att hon har en attityd som är tillåtande. Ett tillåtande attityd kan göra att barnet vill samtala om sitt lärande. Här finns inga rätt svar utan det är viktigare att det finns en mångfald sätt att tänka på. Pedagogen beskriver barnens olika sätt för varandra och barnen att tänka kring ett fenomen. Barnen får då en möjlighet att fundera över både sitt och andras tankar och lärande. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003,s 57)
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003, s. 57) förklarar att det här synsättet framhåller också betydelsen av barns gemensamma lärande som ett sätt att skapa mening i sin livsvärld. Barn är på ett tidigt stadium lekande och lärande individer, som försöker skapa den här meningen Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003, s.218). Det är därför viktigt att pedagogen utgår i från det i det här i verksamheten genom att ta hänsyn till barnets intresse och rikta deras uppmärksamhet mot hur och vad de lär sig.
14
4. Metod
4.1 Intervju
För att få svar på frågeställningen om pedagogens syn på deras egen medverkan i leken har jag valt, en kvalitativ undersökning i form av en intervju. Min förväntning är att jag genom intervjuerna kan få tag i pedagogernas egen syn om företeelsen än om jag valt enkät som undersökningsverktyg. Kvale (1997,s. 12).förklarar att intervjuaren kan beskrivas som en resenär som letar sig fram till ny kunskap och förståelse. Resenären kan också genom samtal leda andra till ny uppfattning och insikt, till att de under sitt berättande börjar reflektera över vad som tidigare framstått som självklart i deras kultur.
Den kvalitativa metoden riktar in sig på individens egna åsikter och tankar, inte kollektivets.
Trost (2010s.39) skriver att kvalitativa intervjuer kännetecknas av att man inte ställer
komplicerade frågor på grund av att man vill få så breda och lättolkade svar som möjligt. I de undersökningar där syftet är att finna eller förstå mönster är en kvalitativ studie att föredra. En mindre tal av intervjuer framställs med öppna frågor som senare tolkas och bearbetas efter de svar som utgått (Kihlström 2007, s. 161). Forskaren måste förbereda intervjun genom att skriva ner sin för förståelse innan man går ut på fältet för att man ska uppnå ett trovärdigt resultat. Larsson (1994, s. 166) beskriver det som att man sätter en parantes runt sin förförståelse. Det är också viktigt att respondenten har erfarenhet av det området som undersöks för att stärka studiens validitet Dovemark (2007 s. 150).
Vid intervjun är det noga att man väljer en lugn och avskild plats. Ett redskap man kan använda vid en intervju är en diktafon för att inte missa något betydelsefullt som respondenten uttrycker. Det är viktigt att ställa öppna frågor och inte styra dem så att respondenten kan svara med sina egna tankar om saken, samtidigt ska intervjuaren vara fokuserad på sin uppgift Kihlström (2007, s. 52).
4.2 Urval
I min studie har jag valt att utgå ifrån sex pedagoger från två olika förskolor och olika kommuner men båda är mellanstora och ligger i Västra Sverige. Holme och Solvang (1997,s.109) beskriver att urvalet bestäms av det område som man är intresserad av att
undersöka. Är man intresserad av förskolan intervjuar man de som är på förskolan som barnen eller de vuxna.
Förskolorna ligger båda i ett medelklassområde och har ett liknande personaltäthet och barn antal. Samtliga respondenter är kvinnor då det inte hade manlig personal. Båda förskolorna har fyra avdelningar med 1-5 åringar. Jag valde att intervjua pedagogerna på
småbarnsavdelningen på Fjärilen och de större barnens pedagoger på Stjärnan. Den ena benämns med Fjärilen där arbetar Alice, Beatrice och Daniela. Den andra förskolan kallas för stjärnan och här betecknas respondenterna som Clara, Fiona och Ellinor. Jag använder andra namn på verksamheterna och pedagogerna för att ta hänsyn till de etiska reglerna. Begreppet
”barn” menar jag barn i de båda verksamheterna och med begreppet lärare/pedagog menar jag de människor som har pedagogisk erfarenhet eller utbildning.
15
4.3 Genomförande
Inför intervjun kontaktades sex pedagoger i två olika förskolor. Alla var kända för mig sedan tidigare då jag tagit kontakt med dem och berättat om mitt examensarbete, mitt
undersökningsområde och de intervjuer som jag tänkt utföra. Innan intervjuerna genomfördes informerade jag de sex pedagogerna genom ett missivbrev 1(se bilaga 1) där intervjuns syfte förklarades och att de skulle vara anonyma.
Intervjuerna tog ungefär 30 minuter men jag hade en timma för att det skulle finnas tid för respondenterna. Mina intervjuer bandades in på en diktafon som jag senare transkriberades direkt efter intervjun. Innan jag gav mig ut på fältet gjorde jag i ordning mina frågor (2se bilaga 2) och jag rådfrågade min handledare för att få klartecken så att jag kunde gå ut och genomföra intervjuerna.
Jag genomförde sex intervjuer på två förskolor. Alla intervjuer utfördes på en avskild och lugn plats. Detta för att inte de skulle bli störda eller avbrutna. Alla frågor hade följdfrågor så som tillexempel ”På vilket sätt”, ”Varför/varför inte ”och ”Kan du ge exempel på det” för att respondenterna skulle ges möjlighet till att utveckla svaren så mycket som möjligt. Här är en beskrivning av mina pedagoger.
Alice: är lärare för yngre åldrar och arbetar på förskolan Fjärilen Beatrice: är lärare och arbetar på förskolan på Fjärilen
Daniella: har gått flera utbildningar och arbetar på Fjärilen Clara: är förskollärare som arbetar och arbetar på Stjärnan.
Ellinor: är utbildad förskollärare och arbetar på Stjärnan.
Fiona: är utbildad fritidspedagog och arbetar på Stjärnan.
4.4 Etik
Larsson (1994,s.163) menar att syftet med en kvalitativ forskning är att skapa en vetenskaplig premiss för att förbättra människors förutsättningar. Det är viktigt med etik i undersökningen, om det inte uppfylls kan det innebära konsekvenser. Han menar vidare att det är betydelsefullt med kvalitet i kvalitativa studier. De forskningsetiska principerna vetenskapsrådets (2009) innebär enligt nedanstående text.
Informationskravet: Informationskravet innebär att man berättar för de medverkade vad studien går ut på och vilka rättigheter de har. De ska få en möjlighet att avbryta sin medverkan när som helst. Det här kravet uppfylldes det här kravet genom att sända ett informationsbrev där jag beskrev forskningssyftet och de etiska principerna.
1 Bilaga 1 är på sidan 39
2 Bilaga 2 är på sidan 40
16
Samtyckeskravet: Innebär att respondenterna får bestämma om de vill medverka i
undersökningen. Information kommer att förmedlas om att intervjuerna är frivilliga och de kan avbryta intervjun när som helst. Jag har informerat mina pedagoger via
informationsbrevet att intervjun var frivillig och att de kunde avbryta den när som helst.
Konfidentialitetskravet: Konfidentialitetskravet har med offentlighet och sekretess”
Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002, s. 12). Forskaren ska vara försiktig med sin studie. Det ska inte gå att identifiera respondenterna av någon annan. Vidare ska
informationen hållas på säker plats. Jag har därför använt fingerade namn på lärarna för att säkerställa anonymitet och haft informationen på säker plats Dovemark (2007, s, 154).
Nyttjandekravet: Nyttjandekravet betyder att uppgifterna som samlas in får endast användas för forskningsändamål. Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002, s. 14). De uppgifter som samlas in under studiens får inte användas på ett skadligt sätt. Jag har vidare förklarat att informationen som respondenterna förmedlar endast kommer användas i min forskning.
4.5 Giltighet och tillförlitlighet
Kihlström (2007,s 231) Skriver att ”validitet handlar om studiens giltighet att studera det man avser att undersöka”. De verktyg som man tänkt använda ska vara utprövade innan
undersökningen har börjats. Det handlar också om att en person skolad i vetenskap granskar dessa verktyg och ger förslag på förbättringar. Vidare behöver verktyget prövas på en undersökningsgrupp innan, en så kallad provintervju. Vidare förklarar Kihlström (2007, s 164) att det är viktigt att forskaren förklarar tydligt de olika faserna i intervjun och analysen.
Vid en intervju brukar det följas upp av ett citat för att läsaren ska förstå betydelsen i de olika kategorierna. Hon berättar att det är viktigt att studierna är kommunicerbara och att andra förstår det forskaren försöker förmedla. Det är viktigt i tydlighet i beskrivningen av
intervjuerna och analysen. Tillförlitlighet handlar om att man är tränad för uppgiften. Vidare ska någon annan kunna undersöka samma intervjuer och kategorisystem och se om de kommer fram till samma svar och om så är fallet anses resultatet trovärdigt.
Jag har använt mig av öppna frågor så att opponenterna själva kunde berätta med egna ord.
Vidare spelade jag in intervjuerna så att jag senare kunde se över alla mina citat.
Det finns flera faktorer som kan påverka reliabiliteten till exempel att frågor eller svar tolkas på fel sätt av forskaren och respondenten eller intervjun blir avbruten. Jag skrev ner min för förståelse och valde en lugn plats för att på sätt öka reabiliteten. Larsson (1994, s. 166 och Kihlström(2007, s. 52 och 232) beskriver att man ska sätta en parantes runt sin förförståelse och att välja en ostörd plats för intervjun. Svagheten i studien är att jag intervjuat själv vilket gör att ingen annan har kunnat hjälpa till att tolka ansiktsuttryck. Dovemark (2007 s, 151) beskriver kommunikativ validitet att studiens trovärdighet prövas i dialog med andra.
17
4.6 Analys och bearbetning
Kihlström (2007 s, 162) berättar att kvalitativ undersökning handlar om egenskaper på eller företeelser hos det man undersöker. Det är människors olika sätt att beskriva olika tankar och fenomen på. Det finns olika sätt att gå till väga vid analys den som valts vid det här arbetet kallas helhets analys. Det innebär att forskaren skaffar sig en överskådlig bild avhelheten av materialet. Vidare gäller det att inte ha några färdiga hypoteser innan mönster letas efter.
Senare väljs centrala teman ut och exemplifieras. Forskaren letar efter återkommande teman som inordnas under övergripande begrepp. Här är det viktigt att både studera helheten och detaljerna för att få en bra analys. Det behövs också söka efter två spår samtidigt det som stämmer överens och skiljer sig åt för att inte förvanska studien.
Vid intervjun skrivdes allt ut ordagrant och sorteras genom att markera olika avsnitt med färgpenna för att se vilka avsnitt som hör ihop. Senare klipptes markeringar ut för att få en överblick över arbetet. Vidare sorteras materialet, till exempel genom att man lyssnar på intervjun, sedan skrivs det ut det ordagrant på datorn och markeras via gemensamma teman.
Kihlström (2007 s, 162).
18
5. Resultat
5.1 Pedagogers syn på lek
Pedagogerna berättar att deras syn på lek är att det är en del av barnens livsvärld. Leken tränar samspel och utvecklar empatin.
5.1.1 Leken som livsvärld
Respondenterna menar att barns lek är ett betydelsefullt inslag i förskolan, det interagerar med allt annat som sker i barnens livsvärld.
Allt hänger ju samman och går in i varandra. I leken lär sig ju barnen att tala och uttrycka sig, de undersöker om saker är små eller stora, dramat är ju med, lek för här intar man roller. (Clara)
Leken är en stor del av hur barn får in sin omvärld man turas om att leka ihop och leker själva. (Alice)
Förskollärarnas svar kan tolkas som att allt som sker på en förskola hänger ihop. De menar vidare att barn leker både ensamma och i grupp. En annan aspekt är att leken finns överallt i den delar barnen livsvärld med andra barn. I leken förhandlar och omförhandlar barnen om regler och vilka deltagare som leken ska omfatta. Det gör leken till en arena för utveckling och kommunikation.
Att lek finns överallt runtomkring en, det är lite som behöver göra för att fånga in det lekfulla i en situation. (Fiona)
Pedagogerna visar på ett utvecklingspedagogiskt förhållningssätt där leken interagerar med barnens hela livsvärld.
5.1.2 Leken tränar samspelet
Pedagogerna berättar att i leken lär sig barnen att samspela med varandra .leken är medfödd och utvecklas med andra.
Lek är något som är medfött och den utvecklas genom samspel mellan barnet och andra, de lär sig av varandra. (Daniella)
Leken har ju barnen med sig från början och utvecklas när de leker med andra.(Beatrice)
19 5.1.3 Miljön är betydelsefull för leken
Respondenterna berättat att den miljö som finns på en förskola påverkar barnens lek. Barnen samverkar med sig själva och den omgivning som finns. Omgivningen är den miljö som barnen vistas i. De beskriver den här miljön som både fysisk och psykisk. Den fysiska är det material och den rekvisita som finns där. De nämner tillgänglighet till material och ett stort utbud som ett exempel.
Material måste gå att få tag på för barnen. Det kan ju inte ligga uppe på en hylla så att de inte kan nå. (Fiona)
Det ska finnas olika sorters material så de kan testa och pröva på. (Clara) Vidare behöver barnen få tillgång till ostördhet, livlig lek och platser där man leker med många samtidigt. Respondenterna påpekar att om miljön är trång kan det ge upphov till olika sorters konflikter.
Hur man skapar miljön påverkar leken jättemycket är det trångt är det inte undra på att de är livliga”. (Daniella)
De påpekar också att den psykiska biten den inre bearbetningen av rummet påverkar leken. Är rummet välkomnande för alla?
Miljön är viktig, man får tänka till när man skapar rummet. Vad vill det här rummet säga och för vilka barn passar det? (Alice)
Att det finns mycket olika slags material i verksamheten att använda, är något respondenterna anser som betydelsefullt. De menar också att det här materialet inte behöver vara köpt utan tillverkat eller att man använder naturens egna resurser.
Material finns ju överallt det är ju bara att gå ut på gården och plocka.(Beatrice) Förskollärarna har som synes stor betydelse för att möjliggöra olika miljöer för barnens lek och lärande.
20
5.2 Pedagogers medverkan i leken
I följande resonemang kan flera orsaker ses till att pedagogerna ska medverka i leken.
Orsakerna är att skapa trygghet, att vara en förebild, att hjälpa och stödja. Vidare finns det barn som kan ha svårt att komma in i leken eller har svårt för att leka. . Barn tycker om när vuxna är med och att man är lyhörd för leken. Medverkan handlar också om att låta barn leka själva så att barnen har tid till att reflektera.
5.2.1 Att skapa trygghet
Respondenterna talar om att barnen har sin egen mening och sitt mål med sin lek. De berättar vidare att pedagogerna behöver vara i närheten av leken så att barnen kan få uppleva och få syn på det här under trygga former.
Leken måste vara trygg för alla barn, vi behöver vara nära för att stödja dem om det behövs. Vi är ju också där och samtalar med dem om det som sker. (Clara) Pedagogerna talar om att leken är lustfylld och spontan men att det behövs en pedagog som visar på hur man leker. De kan visa på hur man går in och ut leken.
Vi måste vara med och visa på hur man leker de vet ju inte själva hur de ska komma in i leken eller sluta med det. (Alice)
Förskollärarna visar på att det är bra om att med i leken. De kan visa på hur man kan gå in och ut ur lek.
5.2.2 Att vara en förebild
Övervägande antal pedagoger menar att de själva ska vara en förebild för hur man leker.
Pedagogerna kan visa på olika sätt att leka på.
Det är ju vi som visar dem på olika sätt att leka på. (Daniella)
Viktigt att ta med de som har svårt att komma in leken eller som har svårt med att leka.(Ellinor)
Pedagogerna har en viktig uppgift med det här uttalandet. De ska vara förebilder och ta med de barn som har svårt att komma in leken.
5.2.3 Att hjälpa och stödja
Pedagogerna menar att det finns olika syften till att de ska medverka på ett aktivt sätt i leken.
Ett exempel som tas upp är att barn kan ha svårt att komma in i leken. De nämner också att barn kan ha problem med att leka, de förstår inte lekreglerna och hamnar därför ofta i konfliktsituationer.
21
Som pedagog kan man ha olika syften med att medverka i barnens fria lek ex medverka för att hjälpa barn som har svårt att komma in i leken och träna
”lekregler”, medbestämmande, samspel.(Ellinor)
5.2 4 Barn tycker om när vuxna är med och är lyhörda för leken
Respondenterna berättar att barnen anser att det är roligt om en vuxen är med och är lyhörd för leken. Lärarna anser att lyhördhet för leken är betydelsefull så att inte magin förstörs.
Pedagogerna ska se när de ska gå in, och om barnen vill det Det är roligt när vuxna är med i leken (Ellinor)
Det är viktigt att vara lyhörd för lekens magi. (Ellinor)
Igenom det här uttalandet kan man till synes se att pedagogen är en viktig person för barns lek och att hon är lyhörd för lekens magi.
5.2.5 Medverka
Pedagogerna menar att det finns olika orsaker till att pedagogerna ska medverka i leken. Ett exempel som tas upp är att barn kan ha svårt att komma in i leken. Vidare beskriver
pedagogerna medverkan också om att låta barn leka själva För barnen måste få syn på att de både kan leka själva eller tillsammans. I ensamleken kan barnet finna ro att reflektera över sin tillvaro. Lärarna menar dock att det är viktigt att se om barnet alltid är själv, i så fall kan de behöva stöd och finna lust till att leka med andra.
Det är viktigt att barn får leka själva. Men här vill jag visa varningsflagg – är barnet alltid själva. Vill de vara själva? (Daniella)
Ja för mig är det viktigt att vara med i själva leken, inte bara observera så jag kan visa dem hur det ser ut. De är ju små så ofta kan de inte leka än, speciellt 1- åringarna har ju ingen koll på det här. (Beatrice)
Det räcker att jag kommer till jobbet på morgonen – då kommer några springandes.
Jaha där är du och då är vi redan i gång, vi har ett möte. I jobbet använder jag mig av leken med barnen. Man använder leken hela tiden, fast vi medverkar inte lika mycket aktivt med de äldre. (Fiona)
Respondenterna beskriver att leken är ett möte men att de medverkar i mindre grad med de äldre barnen.
22
5.3 Pedagogers föreställningar om lärande genom lek
Pedagogernas föreställning om lek och lärande genom lek är att barnen lär sig olika roller i leken och det sker ett lärande i all slags lek. Det är viktigt att låta barnen leka klart och använd olika metoder för att få reda på deras lärande. I leken pågår ett lärande av kreativitet, fantasi och empati. Vidare behöver barnen ha en möjlighet att visa sina känslor under empatiska förhållanden.
De prövar olika roller när de leker. Och det förändrats genom lekens gång.
(Alice)
Mycket som händer i leken, en gång är de brandsoldater andra prinsessor.
(Daniella)
Pedagogerna talar om att genom det här att i leken prövar barnet olika roller som de upplevt i sin omvärld.
5.3.1 Lärande i all slags lek
Flera av pedagogerna beskriver att lek och lärande är svårt att urskilja från varandra. De menar att även det som pedagogerna anser oväsentligt eller till och med stökigt som tillexempel bråk lek kan vara ett lärande.
Barnen möter varandra och hittar på olika saker medan leken pågår så reglerna kan förändrats under lekens gång. (Beatrice)
Även i de farliga lekarna lär sig de något som att stå på sig, mod, och hur långt de kan gå. (Ellinor)
En sak som kommer på tal är att lek och lärande är något som pågår samtidigt.
Därför är det betydelsefullt att läraren gör lärandet synligt för barnen.
Här ställer vi frågor hela dagen hur kan du göra då? Hur tänkte du nu? Vad har du lärt dig med det? (Alice)
För många av pedagogerna vävs matematik, språk och drama in i leken det är betydelsefulla delar av hur barnen får syn på sitt eget lärande.
Leken finns ju i allt säg mig det som inte är lek. När de leker lär de sig något.
(Fiona)
Sammanfattningsvis beskriver pedagogerna att i all slags lek finns ett lärande och samverkar med andra saker som språk, matematik och drama.
23
5.3.2 Låt barnen leka klart och använd olika metoder för att få reda på deras lärande.
De flesta beskriver att det är bra om pedagogen kan låta barnen leka klart för då är det lättare för barnen att få syn på sitt eget lärande. De anser att de inte ska störa med andra aktiviteter eller planeringar.
Barnen ska få leka klart så gott det går, maten kan faktiskt vänta fem min.(Daniella)
Enligt pedagogerna är intervju, observation och dokumentation ett exempel på hur de kan få syn på barnens egna tankar och deras intresse. Pedagoger ska ställa frågor för att på så sätt utmana barnets uppfattningar. Där igenom kan de visa vad de lärt sig och hur de lärt sig.
Observation, dokumentation och intervju är något vi använder för att kolla vad/hur barnet tänker.(Clara)
Här ser man att pedagogerna använder olika metoder för att ta reda på barnens uppfattningar om lek och andra funderingar.
5.3.3 Lärande av kreativitet och fantasi genom lek och lärande
Leken främjar fantasin och kreativiteten i leken kan barnet bli den barnet vill. Barn prövar sig fram och leken kan växla i olika former och uttryckssätt.
Leken förändrar form hela tiden från Star Wars till prinsessor. (Beatrice) Respondenterna menar att barnen använder sig av sin fantasi och kan använda olika saker för att gestalta sin lek tillexempel använda en käpp till häst.
De använder ju olika saker för att visa på något annat tillexempel en pinne som svärd.(Ellinor)
Intervjuerna visar en enighet om att den här kreativiteten gör att lek är ett motsatsförhållande.
Det innebär både glädje och sorg, låtsas och på riktigt. Därför menar respondenterna att det är pedagogens uppgift att se efter vad som uttrycks i leken och hur de kan stödja eller stimulera barnens lek.
Lek är ju både roligt och jobbigt för barnen, allt kan förändrats genom lekens gång, därför är det bra om pedagogen finns i närheten och ser, kan skydda barnen om det behövs. (Alice)
De är överens om att lekens olika leksignaler tränas som turtagning, ömsesidighet och samförstånd. Allt det här bidrar till att barnen kan forma sina strategier och blir bra på konflikthantering.
De tränar olika saker i leken som vem som bestämmer leken, vilka roller som ska tas.(Clara)
24
Pedagogerna anser att barn lär sig av andra personer och genom det här lärandet utvecklar sig deras fantasi och kreativitet.
De bygger mobiler av papper, ser på varandras byggande och sen bättrar på sitt eget det kallar jag kreativitet o fantasi. (Fiona)
Till synes är det pedagogens uppgift att använda kreativiten i leken och låta barnen samspela och lära sig av varandra.
5.3.4 Lärande av empati genom lek och lärande
Lärarna förklarar att barn utvecklar sin empati genom leken och i lekens värld kan de arbeta med olika saker de upplevt till exempel trauman. Lek är en form av ett möte där ett samspel sker mellan barnen och andra. Det stimulerar barnets självkänsla och deras identitet förstärks.
De går in i olika lek roller och lär sig därmed hur både de själva och samhället fungerar.
Pedagogerna är samstämmiga om är att barnets språk stärks i leken där nya begrepp formuleras.
De leker en massa rollspel hela tiden. (Ellinor)
Empati är förmågan att kunna sätta sig in i andras sätt att vara och tänka på menar respondenterna. Genom empatin lär de sig att hantera sina egna känslor och andras.
Vi märker hur mycket3 Barba kompis utvecklat dem. Från början var de väldigt hårdhänta med figuren nu klappar de.(Beatrice)
Pedagogerna beskriver att barnen arbetar med empatin hela dagen. En av respondenterna påtalade att en fågel hade dött. Ett av barnen hade blivit ledsen men de andra hade hjälpt till med att begrava fågeln.
De bearbetar svåra saker som dö. Hela dagen i dag hjälpte de sin vän med att begrava fågeln. Dessutom begravde de andra saker. (Fiona)
5.3.5 Barnen ska ha en möjlighet att visa sina känslor under empatiska förhållanden
Respondenterna menar vidare att barnen visar på sina känslor i leken men att pedagogerna behöver stöda dem så att de förstår skillnaden mellan känsla och handling. De anser att barnen har rätt till sina känslor men kan inte orsaka någon skada på andra barn.
De får ju gärna visa känslor men kan ju inte göra hur som helst.
(Beatrice)
3 Barba kompis= är en figur de har utvecklat på den förskolan från Barbapappa . De har ritat den och barnen får lära sig att ta hand om den till exempel genom att klappa.
25
Viktigt att de får en tillgång till alla lekar (Clara)
Igenom det här uttalandandet ses vilket stort ansvar pedagogerna har. De ska låta barnen få utlopp för sina känslor men under empatiska former.
5.4 Sammanfattning
Gemensamt för samtliga respondenter är att barns lek är oerhört viktig del av barnens livsvärld. Mina respondenter menar att barns lek är betydelsefullt för förskolan, det
interagerar med allt annat som sker i deras livsvärld. Respondenterna talar om att barnen har sin egen mening och ett mål med sin lek. De berättar vidare att leken är lustfylld och
pedagogerna behöver vara i närheten av leken för att visa på hur man leker. När pedagogen är i närheten av leken ger de barnet trygghet, ett stöd och blir en förebild på hur man ska leka.
Pedagogerna menar att det finns olika syften till att de ska medverka I leken. Flera exempel som tas upp är att barn kan ha svårt att komma in i leken, svårt med att leka, de förstår inte lekreglerna och hamnar därför ofta i konfliktsituationer. De medverkar också för att de anser det är roligt för dem och barnen. Leken finns hos alla barn och det är lärarens uppgift att stimulera leken genom att medverka på olika sätt.
Den miljö som finns på en förskola påverkar leken. Därför är det av betydelse att miljön är kreativ vilket ger en möjlighet att pröva på olika roller och gestaltningar. Barnen samverkar med sig själva och den omgivning som existerar. Det är viktigt se rummen utifrån olika perspektiv så att de får en möjlighet att pröva på olika lekar och leksaker oavsett kön.
Pedagogerna beskriver att många barn föredrar att leka själva och att det måste man tillåta.
Lärarna menar dock att det är viktigt att se om barnet alltid är själv och om barnet vill vara det, om så inte är fallet behöver barnen stöd så att de kan leka tillsammans med andra.
6. Diskussion
6.1 Metod diskussion
Till undersökningen valde jag att använda mig av den kvalitativa undersöknings ansatsen som redskap där intervju är ett av dem. Det gjorde jag för att det passade mitt syfte enligt
Starrin(1994, s.19)handlar den kvalitativa metoden om individens egna åsikter. I efterhand funderar jag över om några av frågorna kunde ha utformats annorlunda för att förtydliga dem.
På frågan: om pedagogen anser att de medverkar i leken märkte jag att några svarade nej, sen så medverkade de i alla fall fast på skilda sätt. I efterhand förstår jag att vid en intervju ska man försöka bortse från sin egen förståelse annars är det lätt man påverkar och vinklar frågan på fel sätt.
Jag fick kunskap om pedagogernas tankar om deras egen medverkan i leken i förskolan. Jag fick förståelse om att det här kan framstå på skilda sätt beroende på vilken pedagog jag frågade. Trots att jag endast har valt två förskolor med sex pedagoger kan jag urskilja olika tankar om leken och varför man ska medverka i den. En Self- rapport hade varit till stort stöd för respondenterna för att de behövde ofta mer tid att fundera över frågan. Den här formen hade bidragit till att de kunde uttrycka sig mer beskrivande och detaljerat. Några av frågorna kan behövts formulerats på ett annat sätt då de ansåg att de redan svarat på det förut.
26
Kihlström (2007,s 38-45) skriver att man före och under intervjuarbetet ska vara medveten om vad de etiska reglerna innebär. Jag anser att jag följt de etiska reglerna genom att sända ett missivbrev, informationen var att det var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta intervjun. Andra namn har använts på respondenterna på de olika verksamheterna, slutligen kommer data endast brukas i min egen undersökning. Det fanns tillgång till en diktafon vilket gjorde att informationen kunde upprepas. Jag skrev också upp ordagrant det som sades så att jag senare kunde analysera efter de teman som kom fram.
I min undersökning använde jag mig av ostrukturerade frågor vilket innebär att de var öppna och kunde ställas utan en speciell ordning vilket det inte finns några rätta svar. Igenom de öppna frågorna blev intervjun en form av ett samtal där pedagogerna kunde svara på sitt eget sätt.
6.2 Resultatdiskussion
I följande avsnitt kommer jag att beskriva de analyserade material utifrån de återkommande teman som var de mest centrala. Jag knyter det tillsammans med den litteratur som jag anser mest relevant för min undersökning.
6.2.1 Pedagogers syn på lek
Pedagogers syn på lek är att leken är en viktig del för förskolan. Den är en del av barnens livsvärld. Den tränar upp olika saker och bidrar till både kommunikation och samverkan.
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003,s 42) berättar att leken har betydelse för alla barn som vistas där, den bidrar med kommunikativ kompetens, fantasi och samlärande. I leken lär sig barnen hur deras omvärld fungerar. De samverkar med den och lär sig att utveckla empati och förståelse för andra.
Pedagogerna beskriver vidare att leken är medfödd och utvecklas av den omvärld barnen vistas i. Det får mig att reflektera över hur betydelsefull pedagogen är. För det är hon eller andra vuxna som kan utveckla leken. Knutsdotter Olofsson (2003,s 31) påtalar att alla barn har en förmåga att leka, den behöver dock utvecklats genom att vuxna leker med barnen och lär dem förstå olika lek signaler.
Knutsdotter Olofsson (2003, s.133). förklarar att man kan öva, pröva och lära sig klara av olika känslor i lek. Det får mig att förstå hur angelägen leken är och att den tränar senare sociala färdigheter som Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003,s 42) beskriver.
Respondenterna beskriver lekmiljön som en del av sin livsvärld. I livsmiljön pågår ett lärande mellan barnet och omgivningen. De lär sig förstå sig själv och andra. Björklid (2005,s45) talar om att allt lärande sker i samspel och är en” aspekt av all mänsklig verksamhet. En av de här aspekterna är samspel mellan miljön och de individer som vistas där. Björklid (2005, s.45) beskriver att allt lärande sker i samspel med omgivningen och är en aspekt av all mänsklig verksamhet.
Övervägande beskrivs det att utformningen av miljön är betydelsefull. Det måste finnas tillgänglighet till olika slags material och lekar. Johansson och Pramling Samuelsson (2006,
27
s.101).skriver att materialets tillgänglighet påverkar barns möjligheter till egen medverkan och delaktighet. Vilket gör att barnen måste få reda på vart materialet är och hur det kan användas. De påtalar också att utrymmet för barnen kan orsaka problem för barnen att mötas.
Ett sätt att mötas och delta är genom leken. Är platsen trång kan det förorsaka konflikter.
Björklid (2005,s.34) skriver att klimatet och det material som finns påverkar vår fysiska hälsa.
Respondenterna beskriver också den mentala upplevelsen av rummet påverkar hur barnet mår.
Björklid (2005,s 34) förklarar vidare att vårt välbefinnande påverkas av rummet och vilken atmosfär det har, för att miljön kan både begränsa eller ge möjligheter till olika möten.
6.2.2 Pedagogers medverkan i lek
Lärarna anser att det finns en mening med barns lek. Löfdal (2004, s.21) skriver att mening uppstår genom de processer som finns i en kultur. Barn har processer när de samverkar med varandra. Övervägande menar de tilltalade att de själva ska vara med i leken, skapa trygghet och vara en förebild. Knutsdotter Olofsson (2003 s.30)skriver att den vuxne är förebild som kan visa på lekens olika gestaltningar. De beskriver vidare att de ska hjälpa och stödja leken.
Knutsdotter Olofsson (2003, s. 32,34-36) och Granberg (2004, s.84) beskriver att speciellt för småbarn som börjar på förskolan är det betydelsefullt att pedagogen är med och medverkar på barnets villkor.” Hon skriver att när pedagogen deltar på barnets villkor och visar på olika handlingar och gestaltningar, först då kan barnet medverka på egna villkor.
I det insamlade materialet beskrivs pedagogen som den som ska utveckla leken. Hon ska medverka på skilda sätt beroende på vilket syfte hon har med leken. Knutdotter Olofsson beskriver (2003,s.118) att i leken kan pedagogen dra sig undan, finnas i närheten, skaffa
rekvisita eller delta själva allt efter lekens uttrycksätt och behov.
En annan anledning som pedagogerna nämner till varför de medverkar i barns lek är att vissa barn har svårt med att komma in i leken, har problem med att leka och förstår inte lekreglerna.
Knutsdotter Olofsson (2003,s.82)nämner att det kan finnas flera orsaker till varför barn inte leker tillexempel att de inte förstår lek signaler och inte vet hur de kommer in i leken. Här förstår man hur viktigt det är att pedagogen finns till hands som kan stödja och stimulera de här barnen.
Respondenterna berättar att barnen anser att det är roligt om en vuxen är med och är ly-hörd för leken. Knutsdotter Olofsson (2003,s.111) menar att barn älskar när vuxna är med. Jag anser att genom att pedagogen är med och anser det är roligt visar hon också barnet att det kan vara likadant för dem. Hon blir den potentiella förebilden som visar på att leken är en trygg och rolig plats att vara på. Då upplever barnen att det är säkert och vet att pedagogen finns till hands som stöd.
Lärarna anser att lyhördhet för leken är betydelsefull så att inte magin förstörs. Pedagogerna ska se när de ska gå in, och om barnen vill det. I bland får man vänta och se vad barnen gör, vad det är för förhandlingar som sker och vilka behov och intressen signalerar det. Det här uttalandet visar på att pedagogerna är insatta i hur deras medverkan påverkar. Knutsdotter Olofsson (2003,s 115) menar också att det är viktigt att vara lyhörd för när man kan gå in i leken så att man inte stör eller avbryter
Vidare förklarar pedagogerna att många barn föredrar att leka själva och att det måste
pedagogen tillåta. Granberg (2004,s .13)beskriver vidare att lek är som samspel ungefär som musik, där deltagarna ibland själva gör musikstycket och ibland samspelar med varandra.
28
Lärarna menar dock att det är viktigt att se om barnet alltid är själv och om den vill vara det, om så inte är fallet behöver barnen stöd så att de kan leka med andra.
Det får mig att reflektera över vad Knutsdotter Olofsson (2003,111 och s.116) skriver att det är den vuxnes ansvar vad barn leker, hur barn leker och vad barnet leker.
6.2.3 Pedagogers föreställningar om lärande genom lek
Flera av pedagogerna förklarade att lek och lärande samverkar med varandra. De menar att även det som vi pedagoger anser obetydligt och stökigt som tillexempel bråk lek kan vara ett lärande. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003 s. 19) bekräftar det här och menar att leken samverkar med lärandet och bildar ny kunskap. De talar om leken kan innehålla så många moment den kan vara både vild och våldsam. Rasmussen Hangard (1993) anser att leken kan innehålla farliga, vilda och våldsamma lekar. En av respondenterna menar att det inte finns några dåliga lekar.
Även i de farliga lekarna lär sig de något som att stå på sig, mod, och hur långt de kan gå. (Ellinor)
Rasmussen Hangard (1993, s.36) skriver att lek inte kan förstås i moraliska aspekter. Han förklarar att man inte ska benämna lekar som bra eller dåliga. Leken kan kategoriseras istället efter mot ordning eller mot kaos. Ordning och kaos dyker upp i leken men är sällan bara det ena utan växlar mellan de här motpolerna. En sak som kommer på tal är att läraren gör lärandet synligt för barnen genom att ställa öppna frågor. Läroplanen för förskolan Lpfö98 (rev 2010,s 6) förklarar att barn måste få en möjlighet att iaktta och reflektera.
För många av pedagogerna vävs matematik, språk och drama in i leken det är betydelse-fulla delar av hur barnen får syn på sitt eget lärande. Johansson och Pramling Samuelsson
(2006,s.15) påtalar att barns livsvärld är som en helhet där tidigare, nuvarande och framtida erfarenheter griper in och påverkar barnet. Barnet går in i sin livsvärld helt och hållet och samtidigt finns det ett lärande genom att barnet får kunskap och ökar sina förmågor genom leken.
Respondenterna beskriver att barnen behöver leka klart utan olika störnings moment för att på sätt få syn på sitt eget lärande. Enligt Birgitta Knutsdotter Olofsson (2003,s.111-117) finns det tre viktiga faktorer som ligger grund för att leka trygghet, ostördhet och att ha lekens verktyg.
Därför behöver pedagogerna ge en möjlighet till det här.
Enligt pedagogerna är intervju, observation och dokumentation ett exempel på hur de själva kan få syn på barnens egna tankar och lärande. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan (2005,s.25) pekar på att det är viktigt att öka medvetenheten om det egna arbetet.
Ett sätt är att dokumentera för att synliggöra lärandet och de processer som finns där. Jag anser att genom att göra så kan pedagogerna fånga situationer som barn lär sig och vilka behov de har. Här är det betydelsefullt att dokumentationen är något som sker kontinuerligt och inte ligger vid sidan av det dagliga arbetet vilket Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan (2005,s.25) bekräftar. Pedagogerna nämner att de frågar för att på så sätt utveckla barnets tankar om sitt lärande. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003,s.125) beskriver det här synsättet som utvecklingspedagogiskt där det är lärarens uppgift att rikta barnen på vad och hur de lär sig.
29
Lärarna förklarar att barnen utvecklar sin fantasi och sin kreativitet genom leken. Granberg (2004, s. 50) berättar att leken främjar fantasin och kreativitet i leken kan barnet bli den barnet vill. i lekens värld kan de träna olika saker och på så sätt stärka sin självkänsla och samspelet med andra. Barnen improviserar och får på så sätt leken att växla i form, betydelse och innebörd
Respondenterna menar att barnen genom fantasin spelar olika roller. Vygotsky (2006, s-22) förklarar att fantasin får stöd av verkligheten och tvärt om, den betjänar erfarenheten. De menar vidare att här lär man sig hur samhället fungerar. Det betyder att leken förmedlar kunskap om världen och hur den fungerar. Vilket får mig att inse hur betydelsefull pedagogen är för leken.
Intervjuerna visar en enighet om att lek är ett motsatsförhållande. Det innebär både glädje och sorg, låtsas och på riktigt. Detsamma gäller kreativiten där allt kan formuleras och
omformuleras. Jag anser att man kan likna leken som en skapande aktivitet. Det som utmärker aktiviteterna är att de inte har några givna mål eller mall. Granberg (2004, s.14) bekräftar det här och menar att barnet följer med i lekens alla uttryckssätt där saker och ting förändrats under lekens gång. I leken blandas fantasi och kreativitet tillsammans.
De flesta respondenter anser att olika leksignaler tränas i leken. Leken ligger nära det
imaginära. Vygotsky (2006, s.15-17) påtalar att människan i grunden är kreativ, då människan formar sina egna föreställningar och tolkningar om världen. Han nämner vidare att barnens lek är en kreativ bearbetning av intryck där verkligheten kombineras med fantasin.
Empati är förmågan att kunna sätta sig in i andras sätt att vara och tänka på menar respondenterna. I leken tränas empatin för att vara med och leka krävs en förmåga att
samverka med varandra. Pape (2001, s.134-135). förklarar att det finns olika saker som tränas i lek som ta olika roller, kompromissa, bearbeta upplevelser, kommunikation, turtagande och att utveckla vänskaps relationer Jag anser därför det är viktigt att pedagogen är lyhörd för barnens olika känslor och stödjer dem så att de kan bearbeta och förstå deras egna och andras.
Läroplan för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010,s.5) skriver att
verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.
Respondenterna menar att de vuxna har ett stort ansvar att tala med barnen om hur de upplever olika saker. Barnen behöver reflektera över sina känslor och tankar om det här.
Vilket läroplanen för förskolan(Lpfö 98 reviderad 2010,s. 4)
Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Respondenterna menar vidare att barnen behöver visa på sina känslor i leken men under empatiska förhållanden. Pedagogerna behöver stöda dem så att de förstår skillnaden mellan känsla och handling. Öhman (2003,s 49)
