Sälpopulationer och sälhälsa Tero Härkönen, Olle Karlsson, Britt-Marie Bäcklin & Charlotta Moraeus, Naturhistoriska riksmuseet

miljögifter och deras effekter

93

havet 2013 / 2014 knubbsäl

Populationerna av knubbsäl i Skagerrak och Kattegatt bör ses som skilda bestånd, eftersom genetiska analyser visar att endast få individer utväxlas mellan dem.

Tillväxthastigheten i båda bestånden var 12 procent per år mellan 1978 och 2002, förutom under de två epidemierna 1988 och 2002, då omkring hälften av indivi- derna i bestånden dog vid båda tillfällena.

Efter 2002 har tillväxthastigheten mins- kat till cirka 7 procent per år i Skagerrak och 8 procent i Kattegatt. Brist på föda för årsungarna antyds vara den viktigaste orsaken till denna nedgång. Bestånden är fortfarande mindre än vad de var före epidemin 2002.

Populationen av knubbsäl i Kalmar- sund har ökat med 9 procent per år sedan mitten av 1970-talet. Under det senaste decenniet har nygamla platser kring Öland återkoloniserats.

vikaresäl

Beståndet av vikaresäl i Bottniska viken har vuxit med 4,5 procent per år, vilket bara är hälften av artens tillväxtkapacitet.

Detta kan tyda på kvardröjande problem med dålig fruktsamhet. Hos vikaresäl före- kommer fortfarande sammanväxningar i livmoderhornen. Denna förändring var vanlig även hos gråsäl på 1970- och 80-talet men har inte setts hos gråsälar i Sverige sedan 1993. Antalet könsmogna vikare- sälhonor som undersöks är för lågt för att kunna ange hur vanliga sammanväxning- arna är idag. Den långsamma tillväxten i populationen kan även bero på en hög dödlighet bland kutarna.

Vikaresäl förekommer även i Skärgårds- havet med cirka 150 djur, Finska viken med 90 djur, och i Rigabukten med cirka 1000 djur. Beståndet i Finska viken har mins- kat drastiskt sedan 1996 då 300 djur kunde räknas i området.

gråsäl

Sedan år 2000 samordnas inventeringarna av gråsäl i hela Östersjöområdet. Invente- ringarna sker från luften i sälarnas kärn- områden, där sälskären fotograferas och antalet sälar på bilderna räknas. Resultaten omfattar det totala antalet räknade gråsälar i Östersjön 2000–2012 i Sverige, Finland,

Ryssland och Estland. Antalet gråsälar fortsätter att öka i Östersjön med cirka 7 till 8 procent årligen. Oron att de senaste årens relativt blygsamma räkningsresultat skulle indikerat en inbromsning i sälarnas ökningstakt tycks ha varit obefogad.

sälhälsa

Under 1970-talet och 1980-talet observera- des sammanväxningar i livmoderhornen hos många gråsälar och vikare i Östersjön.

Sammanväxningarna antas vara ett resul- tat av fosterdöd till följd av höga halter av miljögiftet PCB i födan och kan leda till sterilitet hos sälhonan. Senaste fallet av sammanväxning i livmodern hos gråsäl sågs 1993 men hos vikare förekommer fort- farande denna förändring.

I början av 1990-talet började det födas fler gråsälar och hos unga gråsälar sågs då en ökad förekomst av tarmsår. Före- komsten är fortfarande hög men har en minskande trend. Under 2000-talet har ett minskande späcklager hos gråsäl observe- rats, vilket skulle kunna bero på föränd- ringar i sälarnas födosammansättning.

Sälpopulationer och sälhälsa

Tero Härkönen, Olle Karlsson, Britt-Marie Bäcklin & Charlotta Moraeus, Naturhistoriska riksmuseet

säL & säLHäLsA Liksom andra topp- konsumenter är sälar särskilt utsatta för miljögifter. De fungerar som indikatorarter för miljögiftseffekter, och för andra storska- liga förändringar i det marina ekosystemet.

Utvecklingen av sälbeståndens storlek och hälsotillståndet hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl har studerats sedan 1970-talet, då sälarna var akut hotade. Sedan 1989 ingår undersökningarna i den nationella miljööver- vakningen.

j Läs mer om programmet på sid. 102.

sAmtLigA bestånd Av ALLA säLArter som vi HAr i sverige växer. I Botten- havet ökar beståndet av vikaresäl med 4,5 procent per år, vilket endast är hälften av artens tillväxtkapacitet. I Östersjön fortsätter antalet gråsälar att växa med cirka 7 till 8 procent per år. Tillväxttakten verkar inte vara på väg att minska, vilket tidigare befarades efter några år då antal räknade djur dalade. Dock har ett minskande späcklager hos gråsäl observerats under 2000-talet. Populationen av knubbsäl i Kalmarsund ökar med 9 procent per år och antalet kolonier ökar. För knubbsälspopulationerna i Skagerrak och Kattegatt är tillväxthastigheten 7 respektive 8 procent per år.

Foto: Shutterstock

Det finns tre skilda bestånd av knubbsäl i Sverige, en i Skagerrak, en i Kattegatt och en i Kalmarsund. Alla tre populationerna ökar.

miljö

Ö V E R V A K N I N G

2012

miljögifter och deras effekter

havet 2013 / 2014

94

miljö

Ö V E R V A K N I N G

forts. Sälpopulationer och sälhälsa 2012

Foto: Shutterstock

antal tusen räknade sälar

POPULATIONSUTVECKLING

0 2 4 6 8 10

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Vikaresäl

0 2 4 6 8 10

1980 1990 2000 2010

Knubbsäl

0 5 10 15 20 25 30

2000 2005 2010

Gråsäl

1996–1999 2000–2002 2003–2004

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 SPÄCKTJOCKLEK

10 20 30 40 50 60

0

1–3-åringar (n=132) 4–20-åringar (n=108)

Fördelat på ålder

späcktjocklek (mm) späcktjocklek (mm)

0 10 20 30 40 50 60

Bottniska viken Egentliga Östersjön

0

20 40 60 80 100

2002 (N=65) 2003 (N=95) 2004 (N=126) 2005 (N=135) 2006 (N=180) 2007 (N=76) 2008 (N=108) 2009 (N=144) 2010 (N=125) 20 11 (N=122) 2012 (N=78)

% med tarmsår

TARMSÅR HOS GRÅSÄLAR

Fördelat på havsområde

1977-1986 (N= 33) 1987-1996 (N= 87) 1997-2006 (N=401)

2007 (N= 71) 2008 (N=121) 2009 (N=

112) 2010 (N=79) 20 11 (N=65)

2012 (N=37) Fördelat på ålder

4–20-åringar

n Under 2000-talet har medelspäck- tjockleken hos bifångade gråsälshanar och unga honor i Östersjön minskat signifikant. Endast sälar från augusti till februari är inkluderade, den tid då de är som fetast på året.

n Det totala antalet gråsälar Östersjön ökar med i genomsnitt 7 till 8 procent årli- gen sedan 2000, då koordinerade räkning- ar infördes i länderna kring Östersjön.

n Knubbsälpopulationerna i Kattegatt och Skagerrak ökade med 12 procent per år både före och efter epidemin 1988, då hälften av sälarna dog. Efter den andra epidemin 2002 dog omkring 30 procent av sälarna i Kattegatt medan dödligheten var nära 60 procent i Skager- rak. Efter 2002 har tillväxthastigheten avtagit och ligger nu på cirka 7 procent per år i Skagerrak och 8 procent i Katte- gatt. Populationen i Kalmarsund har ökat med 9 procent per år sedan inventering- arna startade i början av 1970-talet.

n Populationen av vikaresäl har vuxit med i genomsnitt 4,5 procent per år sedan 1988.

o En ökning av gråsälar med tarmsår obser- verades först bland yngre sälar och senare hos de äldre. I figuren som redovisar tarmsår fördelat på havsområde är alla undersökta gråsälar 0-40 år inkluderade. Trenden är nedåtgående för unga sälar efter 1996 och för äldre efter 2007. gråsälar som skjutits under 2012 i den årliga jakten är ännu inte utvärderade. När gråsälar från 2012 års jakt läggs till kan andelen gråsälar med tarmsår komma att ändras.

n Sammantaget är medelvärdet på späcktjockleken signifikant lägre hos 4 till 20-åriga hannar i Egentliga Östersjön jämfört med i Bottniska viken. Figuren bygger på alla undersökta bifångade 1 till 3-åriga honor och hanar och 4 till 20-åriga hanar mellan 2000 och 2012.

Inventeringarna

av gråsäl sam-

ordnas i hela

Östersjö-

området

sedan år

2000.