ftir iiver (Trichoptera),

Ftirteckning iiver Sveriges nattslfindor (Trichoptera),

med fyndangivelser ftir de nordliga landskapen

BO GI.]LLEFORS

Inledning

Nattslindefaunan i de nordiska linderna ir ^rela-

tivl val kand (Andcrscn & Wiberg-Larsen 1987).

Vir kunskap om olika artcrs utbredning i Sverige ar dercmot sdmre och grundas huvudsakligen pi

mer zin 35 ir gamla arbeten (Forsslund & Tjeder 1942. Forsslund 1953). For mAnga landskap iir

dessa arbeten ocksA de senaste eller t o m de enda som behandlar nattslandorna. Forsslund & Tje- ders katalog byggde forutom pi forfattarnas egna insamlingar iven pi en genomglng av entomolo- giska samlingar vid svenska universitet och muse- er. Dct gcnomgangna materialet var synnerligcn

stort. Litteraturuppgiftcr som forfaltarna ansig

\akra togs oclsi mcd i fcirteckningcn.

Undcr mina studier av nattslandor har jag gjort ett stort antal nya tynd fran olika landskap iNorr-

land. Forutom egna noteringar har jag fAtt muntli- ga och skrittliga uppgifter samt material ivilket

nyfynd hittats. Diirtill kommer uppgifter frAn pub- licerade artiklar och mer eller mindre svArtillging- liga rapporter fran universitetsinstitutioner och lzinsstyrclsernas naturverdsenheter. Syftet med denna artikel dr alt redovisa en aktuell samman- stallning over nattslAndornas ^nu kiinda utbredning i de norrliindska landskapen (Tab. l).

1942 skrev Forsslund & Tjeder att det egentli- gen var for tidigt att publicera katalogen over Tri- choptcra di ^{den intc gjorde ansprik pA att vara}

fullstAndig. De hoppades att den skulle stimulera

trll ytterligare insamlingar, isynnerhet frin ^de

G ullefors. B. : F<ineckning tiver Sveriges nattslAndor (Trichoptera), med fvndangivelser fdr de nordliga landskapen. [The ^Swedish Trichoptera, a check-list with records for the northem _Pro- vinces.l - Ent. Tidskr. 109: 71-80. UmeA, Sweden 1988. ISSN 0013-tt86x.

The 219 species ofTrichoptera known from Sweden are listed and enumerated. Provincial re- cords are-given for Dalaina and all provinces that belong to Norrland (Northern ^Sweden).

C()mments on selected species are appended.

B. Gullefors, Department of Zoology, Section of Entomology, University of Uppsala, Box 561' S-751 22 Uppsalo, Sweden.

svagt representcrade landskapcn. Detta kan ocksi sdgas om dcn nu prcscntcrade listan och i frnnu hogre grad hoppas jag att den kan stimulera

till att en liknande sammanstdllning gdrs over nattslandorna i stidra Svenge.

Jag har begritnsat redovisningen av landskaps- fynd till ^{Norrland (Fig.} 1) dels f<ir att mina cgna undersdkningar har utfdrts diir och dels fdr att de flesta publicerade uppgifter om nya fynd giiller landskapen i norr. Aven Dalarna har tagits med i listan, frdmst ^pd grund av att det ar det artrikaste svenska landskapet, men ocksi fdr att samman- stiillningen de hiittre overensstAmmer med om16- de nr 22 "Nordschweden" i "Limnofauna Euro- paea" (Botosaneanu & Malicky 1978).

Antalet kAnda nattslandearter i ^{Sverige har}

med tiden 6kat. Ar 1942 re<iovisades 204 a ^er

(Forsslund & Tjeder 1942) och med Forsslunds komplettering 1953 tillkom ytterligare sju. Enligt Svensson & Tjcdcr (1975a) varantalet 216, thr att nu ha stigit till 219 (Andersen & Wiberg-Larsen l9lt7). och ytterligare negra arter ar tankbara. Av

de svenska arterna iir 18 ej noterade fren Norrland eller Dalarna. Formodligen kommer fynd ^av ni-

gra av dessa att gciras dven i norr vid fortsatta un' derstikningar.

Sammanstiillningen baseras iforsta ^hand pi

fynd ^av vuxna djur. I ett fital fall har jag ocksi ta-

git med noteringar som grundar ^{sig pe} bestamning

av larver. Tveksamma fall har uteliimnats. No-

72 ^Ro Gullefors

menklaturen fciljcr hclt Andersen & Wiberg-Lar- sen ⁽ 1987).

Forutom frin i artikeln niimnda referenser har uppgifter om landskapsfynd ocksi tagits frin Gul- lefors (1983). Kroncstedt (1961), Malicky (1978) och Roos (1957).

Kommentarer till ^vissa arter

1. Rhyacophila fasciata forekommer i de flcsta norrl:indska landskap men har iregel bara tagits i enstaka exemplar (Forsslund & Miller ^1962, Ols-

son 1971, Gothberg 1974, Gullcfors 1988). I

Stampenb:icken i Skine har dcn fingats i relativt stora mangder (Ulfstrand 1969, Svensson 1972, 1974). Ulfstrand ⁽ 1969) skriver att arten frirefaller vara allmdnnare i norr. vilket emellertid inte dver- cnsstiimmer mcd publicerade undersrikningar.

2. R. nubila dr mycket allmiin i st<irre rinnande vatten i hela Norden och har pitriiffats i mycket slort antal i flera underscikningar (Ulfstrand 1970, Olsson 1971, Grithberg 1974). Den Ar formodligen den vanligaste svenska nattslindan vid stromman- de oreglerade vatten.

Arterna i familjen Hydroptilidac iir de som dr minst uppmarksammade i landskapens trichopter- fauna. I ett flertal omriden finns ingcn hydroptilid cllcr enbart ndgon enstaka registrerad, t ex As, Pi. To, Nb och Ly. TvA arter, 22. Orthotrichia an- gustella och 24. O. trageui, finns endast noterade friin s<jdra Sverige, Nii resp Sk (Forsslund 1953).

FIera hydroptilider har fingats pi ett fital utsprid- da platser och uppvisar ddrigenom en besynnerlig utbredning, t ex 10. Agraylea se*naculata (Gullc- fors 1985).

14. Ht:droptila oc<'ulta har cndast tagits i An:

F<rrsin och Me: Ccttcrin (Gullcfors 1985. 1988).

Bida vattendragcn har starkt strdmmande par-

ticr, som iir liimplig miljo f'or larvcrna (Marshall 1978).

17 . H. spursa. Tvii individer togs i Malaise-fiilla vid Storbdcken, Vb (Olsson & N?islund 1983). Ti- digare fynd iir frdn Vg (Forsslund 1953) och Sk (Svensson 1972). Larverna lever i siv6l rinnandc som stillast6endc vatten (Marshall 1978).

19- H. vectis har i Norden uteslutande noterats frdn norra Sverigc. mcn har en vid utbredning i ov- riga Europa (Tobias & Tobias l98l). Arten finns

i Bottenvikens brackta vatten (4 %") och kan pl-

trAffas pa mindre skdr flera km frin fastlandct (Tobias 1986).

Fig. l. Kurta iivcr Sverigc mcd avgransning och ukruell fi',rkorlning av r.lc faunisiiska rappo-rromradina. I Tab. I

har medtagits: Dalarna (Dr), G:istrikland (Gii), Hal- singland (HsJ. Medelpad (Me). Herjedaten (Hr). Jiimt- land (Jd). Angr'rmanland (An). Viisterborren tVb).

\rrr1l1,11"n (Nb). samt Asele tAs). Lvcksele (Ly). ^pite (Pi). Lulc (l,u) och forne lappmark _11o1.

Map of Sweden with delimitation and coding of the used

faunistic provinces.

Fdrteckning dver Sveriges nattsliindor ⁷³

Tab. 1. Sveriges nattslandearter. Fdrekomst i Iandskapen Dr till To anges med svart prick.

The Swedish species of Trichoptera. B lack dots give provincial records for the no hern halfofSweden.

Rhyacophilidae

Rhyacophila fasciata Hagen, 1859 Rlyacophila nubila (Zetterst€dt, 1840) Rhyacophila obliErata Mclachlan, I 863

Glossosomatidae

Glossosoma intermedium (Klaprlek, 1892) Glossosoma nylanderi Mclachlan, 1879 Agapetus fuscipes Curtis, 1834 Agapetus ochripes Curtis, 1834

Hydroptilidae

Agraylea cognareua Mclachlan, 1880 Agraylea mu ltipunctata Curtis, 1834 Agraylea sexmaculata Curtis, 1834

Hy&optila angulata Mosely, 1922 Hydroptila _cornuta Mosely, 1922 Hydroptila forcipaa (Eaton, 1873) Hyrlroptila occulta @aton, ¹⁸⁷³⁾ Hydroptila pulchricomis Pictet, 1834

Hy&optila simulans Mosely, 1920 Hydroptila spa$a Cunis, 1834 Hydroptila tineoides Dalman, 1819 Hydroptila vectis Curtis, 1834 IthyEichia clavata Morton, 1905 Ithytrichia lamellaris Eaton, l8?3 Orthotichia angusella (Mclachtan, 1865) Orthotrichia costalis (Cunis, ₁₈₃₄₎ Ortiotrichia tragetti Mosely, 1930 Oxyethira boreella Svensson & Tjeder, 1975 Oxyethira distinctella Mclachlan, 1880 Oxyethira ecomuta Morton, 1893 Oxyethira flavicomis (Pictet, 1834) Oxyethira frici Klap6lek, 1891 Oxyethira mirabilis Morton, 1904 Oxyethira sagittifaa Ris, 1897 Oxyethira simplex Ris, 1897 Oxyethira dstetla Klapaek, 1895 StactobieUa risi (Felber, 1908) Tricholeiochilon fagesii (Guinard, 1879) Philopotamidae

Philolntamus monBnus (Donovan, l8l 3) wormaldia occipitalis (Picte! 1834) Wormaldia subnigra Mcl-achlan, 1865 Chimarra marginata (Linnaeus, 1767) Psychom yiidae

Lype phaeopa (Stephens, 1836) LWe rcducta (Hagen, 1868) Rychomyia pusitla (Fabricius, 1781) Tinodes paltidulus Mct-achlan, 1878 Tinodes waeneri (Linnaeus, 1758)

Ecnomidae

Ecnomus tenellus (Rambur, 1842)

I 2 3

4 5 6 7

8 9 10 11

t2 r3

14

t5

16

1'.7

18

l9 20

2l

22 23 24 25 26

28 29 30 31 32 JJ 34 35

36

38 39

40

4t

42

43

44

45

71 Bo CulleJors

Cymus crenaticomis (Kolenati, ₁₈₅₉₎ Cymus flavidus Mclachlan, 1864 Cymus insoluurs Mclachlan, 1878 Cymus trimaculatus (Cunis, 1834) Holocentropus dubius (Rambur, 1842) Holocentropus insignis Martynov, 1924 Holocenropus picicomis (Stephens, 1836) Holocenropus stagnalis (Albarda, 1874) Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) Plectrocnemia conjuncta Manynov, l9l4

Plectocnemia conspersa (Cunis, I 834) Polycentmpus flayomaculatus (Pictet, 1834) Polycentropus iroratus (Curtis, 1835)

Hydropsychidae

Cheumatopsyche lepida (Picret, 1834) Ceratopsyche nevae (Kolenati, 1858) Ceratopsyche silfvenii (Ulrner, 1906) Hydropsyche angustipennis (Cunis, ₁₈₃₄₎ Hydropsyche contubemalis Mckchlan, 1865 Hydropsyche peUucidula (Cunis, 1834) Hydropsyche saxonica Mclachlan, 1884 Hydropsyche sihalai Dohler, 1963

Arctopsychida€

Arctopsyche ladogensis (Kolenati, ₁₈₅₉₎ Phryganeidae

Agrypnetes crassicomis Mclachlan, 1876 Agrypnia czerskyi (Martynov, ₁₉₂₄₎ Agrypnia obsoleta (Hagen, 1864) Agrypnia pagetana Cunis, 1835 Agry?nia picta Kotenati, 1848 Agrypnia principalis (Manynov, ₁₉₀₉₎ Agrypnia _sahlbergi (Mclachlan, 1880) Agrypnia varia (Fabricius, 1793) Hagenella clathrata (Kolenati, 1848) Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761) Oligoricha lapponica (Hagen, 1864) Oligotricha sdata (Linnaeus, 1758) Phryganea bipunctata Retzius, 1783 Pkyganea grandis Linnaeus, 1758 Semblis atrata (Crnelin, 1790) Semblis phalaenoides (Linnaeus, 1758) Trichostegia minor (Cutis, 1834)

Brachycentridae

Brachycentrus subnubilus Curtis, 1834 Micrasema Belidum Mclachlan, 1876 Micrasema setiferum (Pictet, 1834) Le p id ostoma t idae

Crunoecia irrorata (Curtis, 1834) Lepidostoma hinum (Fabricius, l?75)

46

4',1

48 49 50

5l

53 54 55 56 5'l

58

59 60 61 62 63 u

65 66

6'l 68 69 70 71 11 '13 '14 75 76 77

?8 '19 80 81 82 83 84

85 86 8't

88

89

FArrcckning dver Sveriges nattsliindor ⁷⁵

Limnephilidae

Lonoquia dubia (SEphens, 1837) Apalania auricuta (Fonslun4 1930) Apatania dalecadica (Forsslund, 1942) Apatania forsslundi Tobias, 198 t Apatania hispida (Fonslun4 1930) Apatania muliebris Mclachlan, 1866 Apat nia stigmatella (Zettersted! 1840) Apatania stylata Nav6s, 1916 Apatania wallengreni Mclachlan, I 87 I Apataia zonella (Zetteatedt, 1840) Ecclisoperyx dalecarlica Kolenati, 1848 Armitella obscurata (Mclachlan,

876) Chaetopteryx sahlbergi Mclachlan, 1876 Chaetopteryx villosa (Fabricius, 1798) Brachypsyche sibirica (Maflynov, 1924) Chilostigma sieboldi Mclachlan, 1876 Anabolia concentrica (ZeBentedt, 1840) Anabolia fulcata Brauer, 1857 Anabolia laevis (Z€tterstedt, 1840) Anabolia nervosa (Curtis, 1834) ArctopGa Eimaculata (Zettentedt, 1840) Asynarchus conbrmax Mclachlan, 1880 Asynrchus imp (McLachlan, 1880) Asynarchus lapponicus (Zette$tedt, ₁₈₄₀₎ Asynarchus thedenii (Wallengren, 1879) Colpotaulius incisus (Cutis, 1834) Glyphotaelius peuucitlus (Retzius, 1783) Gramrnotaulius nigropunctabs (ReEius, 1783) Grammotaulius nitidus (Miiller, ^,l764) Grammotaulius signatipennis Mckchlan, 1876 t€narchus bicomis (Mclachlan, 1880) Lenarchus productus (Morton, 1896) Limnephilus affinis Curtis, 1834 Limnephilus algosus Mcl.achlan, ¹⁸⁶⁸⁾ Limnephilus auricula Curtis, 1834 Limnephilus binotatus Cunis, 1834 Limnephilus bipunctatus Cunis, 1834 Limnephilus borealis (Zetterstedt, 1840) Limnephilus centralis Curtis, 1834 Limnephilus coenosus Curtis, 1834 Limnephilus decipiens (Kolenati, ₁₈₄₈₎ Limnephilus _diphyes Mclachlan, 1880 Limnephilus dispar McLachlan, 1875 Limnephilus elegans Cutis, 1834 Limnephilus ext€rnus Hagen, 1861 Limnephilus extricatus Mctachlan, 1865 Limnephilus femoralis Kirly, 1837 Limnephilus femoratus (Zettentedt, 1840) Limnephilus fenesnatus @etterstedq 1840) Limnephilus fl avicomis (Fabricius, 1787)

90

9l

92 93 94 95 96 97 98 99 1m 101

103 104 105

11 111 11 11 11

t1

11

1l

118

76 Bo Gulle fors

Lirrmephilu s Rambur, I Limnephilus fuscinervis (Ufientedt, 1840) Limnephilus germanus Mcl-achlan, 1875

griseus (Linnaeus, 1758) hirsutus (Pictet, 1834) Lirmephilus ignavus Mclachlan, 1865 Limnephilus lunatus Cunis, i834 Limnephilus luridus Cunis, 1834 Limnephilus marmoratus Cunis, 1834 Limnephilus nigriceps (ZetErs tedt, 1840) Limnephilus panodapus Mct achlan, 1875 Limnephilus picturatus Mclachlan, 1875 Limnephilus politus Mclachlan, 1865 Limnephilus quadratus Martynov, 1914 Limnephilus rhombicus (Linnaeus, 1758) Limnephilus sericeus (Say, 182) Limlephilus sparsus Curtis, 1834 Limnephilus stiSma Curtis, 1834 Limnephilus subcentralis Brauer, 1857 Limnephilus subnitidus Mclachlan, 1875 Limnephilus tauricus Schmid, 1964 Limnephilus vittatus (Fabricius, 1798) Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, l?83) Phacopteryx breyipennis (Curtis, 1834) Rhadicoleptus alpesris (Kolenati, 1848) Halesus digitahrs (Schrank, U8l)

Halesus radiatus (Cunis, 1834) Halesus tesselatus (Rambur, 1842) Hydatophylax infumaEs (Mchchlan, 1865) Migoptema lateratis (Stephens, 1837) Microprema sequax Mclachlan, 1875 Parachiona picicomis (Pictet, 1834) Potamophytax cingulatus (Stephens, 1837) Pommophylax latipennis (Cunis, 1834) Potamophytax nigricomis (Pictet, 1834) Potamophylax roorndipennis (Brauer, 1857) Stenophylax permistus McLachlan, 1895

Goeridae

Goera pilosa (Fabricius, U75) Silo pallipes (Fabricius, 1781) Bergeidae

Beraea maura (Curtis, 1834) Beraea puuata (Curtis, i834)

Beraeodes minutls (Linnaeus, l?61) Emodes anicularis (Pictet, 1834) S€r icostom a lid a€

Notidobia ciliaris (Linnaeus, l76l)

Sericostoma personatum (Spence, 1826)

Odontoceridse

Odontocerum albicome (Scopoli, 1763)

1

149 t43

14 141

l6t

1

I

r53 154 155

I

I I

171

I I t'l t1

I

t'77 178

1 1

181

183 184

185

20. Ithytrichia clavata har tagits i Ha och Dr (Forsslund & Tjeder 1942) samt Ci: ^Testeboin

(Gullefors 1988). Arten har inte pitreffats i de <iv- riga nordiska ldnderna (Andersen & Wiberg-Lar- sen 1987). Den har fdrutom frin Sverigc rapporte- rats frin Storbritannien, sodra Frankrike (Botosa- neanu & Malicky 197tt), Karelen i Sovjetunionen (Nybom 1960) samt Nordamerika (Wiggins 1978).

Larverna lever i strommande vatten ^(Marshall

1978).

25. Oxy-ethira boreella. Enda fyndet i landet ar gjort i Vb: Finnmyran. 7 km frin ^{Hiillniis (Svens-}

son & Tjeder. 1975b).

26. O. distinctella och 30. O. mirabilis har note- rats frtn norra Sverige. Forutom i Skandinavien finns dc i Storbritannien och nordvdstra Sovjet-

Fdrteckning, over ^Sveriges nattslitndor ⁷⁷

unionen (Marshall 1978). Larverna lever i stilla- steende vatten,

32. O. simplex fAngades i en Malaise-fiilla vid VinnfarsAn i Jiirvso. Hs 10-3(y6 ^{1983 av} T. l. Ols- son (pers. medd.). Arten har redovisats fren ett fatal platser i landet (Forsslund & Tjeder ^1942).

Larverna lever i vegetationen i savdl sjtiar som rin- nande vatten (Marshall 1978).

34. Stactobiella rlsi upptogs som ny ftir Sverige av Olsson (1971) iVb: RickleA. Den andra fyndor- ten dr Nb: BjurAn vid Melderstein (Nilsson 1986), diir larver pitriiffades.

35. Tricholeiochiton fagesii 1r funnen i ^Dr

(Forsslund & Tjeder 1942) och An: ForsAn (Gul- lefors 1985).

38. Wormaklia subnigra dr en vanlig stromle-

78 Bo Gullefors

vandc art ihela landct medan3'7. W. occipitalis en- bart har noterats lrdn Vg (Forsslund & Tjeder 1942) och Sk: Starnpcnbiicken (Svensson 1972).

53. Holocentropus stagnalis finns nirmast i

Uppland (Forsslund & Tjeder 1942), och torde diirfor vara mdjligt att finna i Atminstone Castrik- land. Larverna lever istillastaende vatten (Eding- ton & Hildrew l9tll _).

55. Plectrocnemia conjuncta iir en nordlig siill- synt art som huvudsakligen har pitriiffats vid ve- getationsrika langsamt strommande vattendrag (Forsslund 1954).

68. Agrypnetes crussicornis och, 69. Agrypniu czerskyi Ar i Sverige enbart funna i Norrby skiir-

gird, An (Carlsson 1979b).

73. Agrypnia principalis har i landet tagits i Lu:

Messaurc (Gtithberg 1974) och Vb: Holm<in (Carlsson 1982).

14. Agrypnia sahlhergi. Svensson & Tjeder

( 197-5a) skriver att Forsslund sett en hane av arten

frin Lappland. De det ar oklart vilken av lapp- markerna som avses har ingen markering gjons.

Nybom (1980) uppger den som kiind frAn norra Sverige och pitriffad vid Tana iilv i norra Finland.

82. Semblis atrata och 83. S. phalaenoides ^'dr s.illsynta arter som vanligtvis fangats i enstaka ex- emplar. De anses som hotade nattslindearter (Andersson et al. 1987).

88. Crunoecia irrorata ar enbart kdnd frin Dr och Sk (Forsslund & Tjeder 1942, Ulfstrand 1969, Svensson 1972).

92. Apatania dalecarlica har patrAffats i Dr och To (Forsslund & Tjcder 1942) samt Go (Forsslund r9s3).

93. A. forsslundl iir tagen vid Daliilven av W.

Tobias (Andersen & Wiberg-Larsen 1987). Solem

( l9ti.5) anser denna art liksom f<iregAende som un- derart t ilf A. zonella-

97. A. stylata. Enda siikra fyndort ilandet ar Pi- te lappmark, diir en hona togs 1925. Enligt Svens- son & Tjeder (1975a) har ocksi en hane insamlats

i troligen Dalarna eller Hiirjedalen. Pi grund av den osAkra fvndangivelsen har ingen markering gjorts.

112. Asynarchus impar. Ly och To ar de enda fyndorterna i Sverige (Forsslund &'ljeder 1,942, Ulfstrand 1970).

720. Lenarchus bicornis. Typexemplaret frin

okiind del av Lappland, tre hanar frin Ly: Am- marnds (Ulfsrrand 1970) samr tvir frin Jii: Ovsjri (Gullefors 1988) iir dc enda fynden i Sverige. Tro- lig miljo for larverna iir myrgolar.

126. Limncphilus bipunctatus fcirekommer i de flesta sodra landskapen upp till Vs och Up (Forss- lund & Tjeder 1942). I Norrland dr den endast funnen iVb: Hjuken (leg. A. N. Nilsson det.

B.-G. Carlsson), dlr en hane och sex honor togs i en Malaise-falla intill en periodvis helt torrlagd damm ca 300 m frin Vindeliilven (Nilsson 1984, pond 3). Larverna lever av detritus och vixtdelar

i diken, ptilar och mindrc dammar (Lcpneva 1971\.

131. L. diphyes iir en nordlig slllsynr art. Inga nya landskapsfynd har gjorts sedan 1942.

145. L. ignavus och 148. L. marmoratus kan p6,-

trdffas ldngrc norrut iin vad tidigare fynd har visat.

Larverna lever i vegetationsrika vatten (Lcpneva 1971)- L. ignaurer forekommcr 6ven i sakta sipp- rande riinnilar (8. W. Svcnsson pers. mcdd.).

153. L. quadratus iir forutom i ett fatal landskap

i sOdra Sverige tagen iAn: Norrby skiirg6rd (Carlsson _1979a) och Lu: Messaure (Gdthberg

1974).

172. Potamophylax cingulatus och ^'173. P. lati- pennis har tidigare gemensamt benemnts Sreno- phy lax stellat us Curtis. Aldre landskapsnoteringar har uteslutits d6 det ir oklart vilken av arterna som avses. Frirmodligen 2ir bida allmlnna i stdrre delen av landct. Arterna skiljs genom olikheter i hanarnas kcinsorgan. P. latipennis har aedeagus

i- penis) kluven i spetscn mcdan den hos P. clr- gulatw dr nigot rundad (Tobias _1969). Om be- stimningen av arternas honor rider delade me- ningar. Enligt Malicky (1982) gAr de inte atr skilja el, vilket darmed Tobias & Tobias (1981) och Ma- can (1973) anser vara mcijligt.

185. Odontocerum albicorne uppgavs av Forss- lund & Tjeder (1942) f<ir Sk och Vg. Palm (1947) uppgav den frin Nb: Nordanskiir utanfOr Kalix- dlvens mynning. K. H. Forsslund kontrollerade Palms fynd (Palm 1947: 35) men tog indi inte med fyndet i sin komplettering (Forsslund 1953). Kart- bilden i "Trichoptera Germanica" (Tobias & To- bias 1981) visar ett utbredningsomrAde som tic-

ker sddra Svcrige.

199. Ceraclea excisa ar en nordlig strrimlcvande art, som i Sverige har petraffats i An, Nb och Lu (Carlsson 1979a, Forsslund & Tjeder 1.942, resp Forsslund & Mtiller 1962).

214. Setodes argenripunctellus lr tidigare angi-

ven f<ir Sk, Bl, Sm och S<i (Forsslund & Tjeder

1942). E. Petersson (pers. medd.) har tagit arten

vid Erken, Up. 1987 togs den rikligt i ljusfiilla vid

Testeboin, Ga (Gullefors _1988).

218. Ylodes reuteri ir ^kiind frin landskapen liings sodra Ostersjokusten (Forsslund & Tjeder 1942, Svensson 1978). Lokalt kan den forekomma i mycket stora mangder. Pd cn sidan vidstriickt lo- kal icistra Blekinge tvcks arten ha gatt kraftigt till-

baka de senaste iren. Mrijligen kan dctta bero pi

de stranga vintrarna 1985-tt7, di den grunda sand- bottnen frusit Over stora omriden (B. W. Svens- son pers. medd.). I Norrland har endast enstaka exemplar pitriiffats. 1985 fann jag en hona i mate-

rial frin An: Norrbyn (leg. K. Miiller) varifrAn den dven noterats av Tobias (1986). B.-G. Carls- son har funnit den pi Holmdn, Vb (pers. medd.).

Diskussion

Samtliga landskap har fitt ^{nya fynd noterade se-}

dan Forsslund & Tjeders katalog kom ut. Dalar- na. som redan var vf,l unders6kt, har endast fatt ett nytt fynd ^{sedan 1953,} Apatanio forsslundi.

Asclc och Pitc lappmarker lr ocksi omridcn som intc har fitt sl minga nya fynd. De har cndast -57

rcsp 36 nolerade nattslandcarler. Dc torde emel- lertid knappast ha si myckct fiirre arlcr in de ndr- liggande Lycksclc och Lulc

^lappmarkcr diir l2l

resp 147 aner har petraffats. ^A nge rman land dr det landskap diir de flesta nya fynden har gjorts. An- talet arter har sedan 1953 utokats frin ⁶⁷ till l4ti

(se Carlsson 1979 och Gullefors 19t35).

Vad som i framtiden miste beaktas med en lista av detta slag ar att inte bara nva noteringar kom- mer att tillkomma utan ockse att arter kan fdrsvin- na frin ^{olika omriden.} Speciellt kan den allt mer omfattande ftirsurningen och annan foriindring av dcn akvatiska miljtin piverka nattslandefaunans sammansittning ^(se Olsson & Niislund 1983, Gul- lcfors & Sjobcrg ^1987, Engblom & Lingdell 1987).

De flesta av Forsslund & Tjeders uppgifter har bclagts vid scnare undersokningar. Dc tidigaste lyndplatserna i katalogen l:ir fortfarande efter 45

ir vara aktuella. Kommer detta ^ocksA att vara rik- tigt om ytterligare ⁴⁵ ir, dvs 61 2033? Att nattslan- dor pi grund av miljofdrstoring kan f0rsvinna frin olika liinder visar uppgifter frin Danmark (Niel- sen 1976), Bclgien (Stroot 1987) och England (Badcock 197(r. Detta kan ocksi vara mcijligt for Sveriges del.

Det iir min forhoppning att sammanstillningen over Norrlands nattslandor kan utgora en grund

Idr fortsalta inventeringar, speciellt av omriden diir fi undcrsokningar iir gjorda. Gonom battre kunskaper om nattslandornas ulbredning och fo-

Fdrteckning dver Sveriges nattskind.or 79 rekomst i landet har vi ocksi bdttrc frirutsattning- ar att bedoma hoten mot ^de enskilda artcrna.

Tack till foljandc personcr som liimnat mig uppgifter cl- ler sant material och diirigcnom bidragit med nya note- ringar frdn Norrlands landskap: A. N. Nilsson och A. Jo- hansson, Vindeln. T. I. Olsson, Umee. B.-G. Carlsson, Umee, K. Mriller, H<irnefors och l. Niislund, Fr<is<in.

Jag tackar tl. Malicky. Lunz. Osterrike frir att han kon- trollerat flera av mina tynd samt Anders N. Nilsson, Vin- deln och tso W. Svensson. Sodra Sandby fcir synpunkter pd manuskriptet och sammanstdllningcn. Tack ocksi till H. Tervahauta, Kramfors, ^som skrivit ut tabellen mcd hjiilp ^av luscrskrivare. F.konomiskt bidrag har erhillits fren Stiftelscn fair Zookrgisk forskning, Uppsala univer- sitet.

Litteratur

Andersen. T. & wiberg-Larsen. P. 1987. Revised check-list of 1\-W European Trichoptera. Ent.

scand. l8; ^{165 184.}

Andersson, H., Coulianos, C.-C., Ehnstr<im. 8., Ham- marstedt, O..Imby, L. Janzon. L.-A., Lindel(iw. A.

& Waldin- H. W. 1987. Hotade eve rte brater i Svcri- ge. - Ent. Tidskr. 108: 65-75.

Badcock, R. 1976. The dist bution ofthe Hydropsychi- dae in Great Britain. - /n: Malicky. H. (ed.). Proc.

1st tnt. Symp. Trichoptera: 49-5ti. The Hague (Junk).

Botosaneanu. L. & Malicky. H. 1978. Trichoptera.

1n: Illies. J. (ed.). Limnofauna Europaea; 33!359.

Stuttgart.

Carlsson, B.-G. 1979a. Caddis Flics (Trichoptera) in the Rivcr A.ngerin and in adjacent areas of the Bothnian

Sea. - ^{Fauna Norrl . 1979 (4):1-26.}

Carlsson, B.-G. 1979b. Agrypnia crassicornis och ,4.

czerskyi, lvl fdr landet nya nattsliindor. - ^Ent.

Tidskr. 100: 37.

Carlsson, B.-G. 1982. Caddis Flies (Ins.: Trichoptera) in coastal areas of the Gulf of Bothnia. - ^In: Millcr, K.

(ed). Coastal Research in the Gulf of Bothnia: 253_

262. The Hague (Junk).

Edington, J. M. & Hildrew, A. G. 1981. A key to the caseless caddis larvae of the British lsles with notes on their ecology. - Scient. Publs. Freshwat. biol.

Ass. 43: l-92.

Engblom, E. & Lingdell. P. E. 1987. Vilke t skydd har dc vattenlcvande smidjuren i landets naturskyddsom- riden? En studie av fiirsurnings- och ftirroreningsfair- hillanden. - ^{SNV RapPort 3349. 274 s.}

Forsslund, K.-H. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae.

Addilamcnta ad pan II. Trichoptera. - ^{Opusc. Ent.}

18 72-74.

Forsslund, K.-H. 1954. Uber die Trichopterenfauna eines Nord-schwedischen Flusses. - ^{Opusc. Ent. 19:}

173-189.

Forsstund, K.-H- & Miiller, K. 1962. Trichopterenfunde in Lule Lappmark und Norrbotten, Schweden. I. -

Ent. Tidskr. 83: 231-236.

Forsslund, K.-H. & Tjeder, B. 1942. Catalogus Insecto-

rum Sueciae. lI. Trichoptera. Opusc. Ent. l9: 173-

189.

80 Bo Gullefors

Gullefors, B. ^1983. Flight movements of caddis flies (lns.: Trichoptera) along the mouth part ol a costal stream in northern Sweden. - ^{Fauna Norrl. 1983 (3}

122.

Gullefors, B. l9ti5. Nattsliindori Angermanland. -Ent.

Tidskr. 106: 121 128.

Gullefors, B. ^1988. Nattsliindefangster ('I'richoptera) frin Jimtland, Medelpad och Gestdkland. - ^{Natur i} Norr 7( l): 5l-62.

Gullefors, B. & Sjoberg. B. G. 1987. Nattsliindor (Tri- choptera) fangade nedstr(tms ctt kraftvcrk i Ljusnan, Hiirjedalen. - Ent. Tidskr. 108: 109-l 16.

Gdthberg, A. 1974. NattslAndor (Trichoptera) iMessau- reomridet. - Norrbottens natur 30(1): 39-45.

Kronestedt, O. T. ^{1961. Bidrag} till kdnnedomen om Hiirjedalens inscktsfauna. I. Nigra fynd av Odonata ()ch Trichoptcra. - Ent. Tidskr. 82: l1 l-l12.

Lepneva, S. G. 1970. Fauna ofthe U.S.S. R. Trichoptera Vol 2 No 1. Laruae and Pupae ol Annulipalpia. l-

638. lsrael Progr. Sci. Transl.. Jerusalem (original pi

ryska 1964).

l.cpneva. S. G. 1971. Fauna of the U.S.S. R. Trichoptera Vol 2 No 2. Laryae and Pupae of lntegripalpia. 1- 700. Israel Progr. Sci. Transl., Jerusalem (original pA ryska 1966).

Macan, T. T. 1973. A key to the adults of the British Trichoptera. -Scient. ^{Publs. Freshwar.} biol. Ass.28:

I ^151.

Malicky, H. 1978. Trichopteren - Lichtfallenfange im Gebiet von Abisko (Schwedish Lappland) 1975/76. -

Fauna Norrl. 1978 (2\: 1-?2.

Malickv, H. l9ll2. Atlas of European Trichoptera. Thc Hague (Junk).

Marshall, J. E. ^1978. Trichoptera: Hydroptilidae. -

Handbk Idcnt. Br. Insects. 1-31.

Nielsen. A. 1976. Pollution and caddis-fly fauna. ^1n:

Malicky. H. (ed.). Proc. lst lnt. Symp. Trichoptera:

159 161. The Hague (Junk).

Nilsson, A. I'1. 198,1. Species richness and succession of aquatic beetles in some kettle-hole ponds in northern Sweden. - ^{Holarct. Ecol. 7: 149 156.}

Nilsson. A. N. 1986. Oversiktlig inventerinEl av bottenle- vande evertebrater i Rinc iilv juni-juli 1986. Liins- styrelsen i Norrbottens len. Rapportse rie N r 12. 5,1 s.

Nybom, O. 1960. List of Finnish Trichoptcra. - ^Fauna

fenn. 6: 1-56.

Nyhom, O. 1980. Nigra for Finland nya a cr av Tri- choptera. - ^{Notul. ent. 60: 197-198.}

Olsson, T. 1971. Ljusfellefengst av Trichoptera och Ple- coptera vid Ricklein 1970. - Rapport frdn Ricklei fiiltstation 23: l-3t. Umee Univenitet.

Olsson, T. & Niislund. L ^1983. Bollenfauna och fisk i

Gravin och Storbacken fore tontiiktspiverkan. -

Umei universitet, ^Inst fekol. zoologi. 36 s.

Palm, N.-ll. 1947. Microlepidoptera, Neuroptera, and Trichoptera from Medelpad and Norrbotten, Swe- den. - ^{Opusc. Ent. l2: 35 49.}

Roos, T. 1957. Studies on upstream migration in adult stream-dwelling insects. lnst. Freshw. Res. Drott- ningho)m. Rep. 38: 167-193.

Solem. J. O. 1985. Norwcgian Apatania Kolenati (Tri- choptera: Limnephilidae): identification of larvae and aspects oftheir biology in a high-altitude zone.

Ent. scand. 16:. 161-174.

Stroot, Ph. 1987. An attempt to evaluate the state of the caddis fly fauna of Belgium. - ^/n: Bournaud, M. &

Tachet. II. ^(eds.). Proc.5th Int. Syrnp. Trichoptera:

79-83. The Hague (Junk _).

Svensson. B. W. 1972. Flight periods. ()varian maiura- tion and mating in 'Irichoptera at a south Swedish stream. - ^{Oikos 23: 37G383.}

Svensson. B. W. 1974. Population movements of adult Trichoptera at a south Swedish stream. - ^{Oikos 25:}

157-115.

Svensson. B. W. 197ti. Bland insekter i Blekingska mar- ker l: Virvelbaggar och nattslandor. - Blekinges Na- tur 1978; 66-92.

Svensson. B. W. & Tjeder. B. 1975a. Check-list of the Trichoptcra of North-Wesiern Europe. Ent. scand.

6:261-27 4.

Svensson. B. W. & Tjcdcr, B. 1975b. Oxyethira boreella n.sp. from Northern Swcden (Trichoptera; Hydro- ptilidae). - Ent. scand.6: 131-133.

Tobias. D. 1986. Die Trichopterenfauna einiger Nord- schwedischer Inseln und Schiren (lnsecta: Tricho- ptera), - ^{Fauna Norrl. 1985 (1): 1-34.}

Tobias, W. 1969. Die Trichopteren der Lule Lappmark (Schwcdcn), II. Verzcichnis der Arten, Fundorte und Ffugzeiten. - Enl.2.79:-77-96.

'fobias. _W. & Tobias. D. I981. Trichoptera Germanica.

Bestimmungstafl en fiir die deutschen K<icherfl iegen.

Teil I: lmagines. - Cour. Forsch. Senckenberg 49: l-

672. Frankfurt a. M,

Ulfstrand, S. 1969. Nattslaindor vid en skensk back. -

Fauna och Flora 64: 122-130.

Ulfstrand, S. 1970. Trichoptera from River Vindeliilven in Swedish Lapland. A four-years study based mainly on the use of lighGtraps. - Ent. Tidskr. 9l: 4G63.

Wiggins, G. B. 1978. Larvae of the North American cad-

disfly genera (Trichoptera). Toronto (Univ. Toronto

Press).