Förklädnad för frihet

Förklädnad för frihet

En närläsning av Lian Hearns Blossoms and shadows Jeanette Larsen

Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: C

Poäng: 15hp

Ventilerad: HT 2014

Examinator: Björn Sundberg

Litteraturvetenskapliga institutionen

Innehåll

Inledning  ...  3  

Syfte, metod och teori  ...  3  

Tidigare forskning  ...  7  

Analys  ...  8  

Bakgrund  ...  8  

Diskussion  ...  8  

Avslutning  ...  28  

Källor och litteratur  ...  31    

Inledning

Denna uppsats behandlar Blossoms and shadows från 2009, skriven av Gillian Rubinstein under pseudonymen Lian Hearn. Den kommer analyseras ur ett queer-teoretiskt perspektiv. I huvudsak sker diskussionen kring bokens protagonist Tsuru, en ung kvinna levande i en turbulent tid i 1800-talets Japan. Parallellt med samhällets politiska kaos sker Tsurus inre revolution, speglad i hennes yttre med hjälp av crossdressing.

I boken följs Tsuru och hennes komplicerade relation till sitt kön. Under en tid väljer hon att klä sig i manskläder och utge sig för att vara en man för att kunna arbeta som doktor. Man får följa en kvinna som inte betraktar sig som en typisk kvinna utan ofta tänker att hon skulle ha passat bättre som man. Genom boken får man ständigt se manligt och kvinnligt speglat mot varandra men även hur dessa gränser ständigt överskrids och suddas ut trots de strikta strukturerna.

Denna uppsats undersöker hur världen Hearn porträtterar i boken förhåller sig till de i boken sociala konventionerna kopplade till manligt och kvinnligt. Undersökningen kommer använda sig av queerteori och kommer även att måla upp hur heteronormativiteten uttrycker sig i denna bok för att kunna undersöka hur Tsuru samt andra romanfigurer avviker från den heteronormativa matrisen. Framförallt kommer detta undersökas i förhållande till hur Tsuru väljer att förklä sig som man.

Rubinstein har utkommit med flertalet böcker under sitt eget namn och sex stycken under pseudonymen Lian Hearn. Internationellt är hon mest känd för serien om klanen Otori, dessa böcker har blivit översatta och utgivna i flera olika länder. Blossoms and shadowns är även skrivna under pseudonymen Lian Hearn, författaren har valt att ge ut dessa böcker under denna pseudonym då de alla har en stark koppling till Japan och dess kultur. Eftersom författaren valt att förknippa namnet Lian Hearn med denna bok är det under detta namn författaren kommer refereras till.

Syfte, metod och teori

Syftet är att undersöka hur framförallt romanens huvudperson väljer att uttrycka sitt genus

och hur detta uttryck överskrider den heterosexuella matrisen. Då genus, performativitet och

heteronornativitet inte är något oföränderligt utgår denna undersökning endast från den normvärld på det vis den målas upp i boken. Alltså kommer den inte gå in på ett historiskt perspektiv och undersöka 1800-talets Japans normvärld kring genus. En blick på samhället som det i boken målas upp kommer vara tillräcklig för att se hur Tsuru, bokens huvudkaraktär och hennes omgivning förhåller sig till dessa faktorer.

Det kommer undersökas hur Tsuru förhåller sig till sitt genus genom att studera hur hon använder sig av cross-dressing. Det kommer undersökas i vilket syfte Tsuru väljer att klä sig som man. Om detta har ett ursprung huvudsakligen i en längtan efter att kunna utöva ett yrke kvinnor vanligen utesluts ifrån eller om hennes transformation har ett ursprung i andra begär.

Undersökningen utreder framförallt hur huvudkaraktären väljer att bryta mot heteronormativiteten som den porträtteras i boken och varför hon väljer att göra detta i relation till makt och frihet. Vilka möjligheter och konsekvenser får hennes normbrott?

Det diskuteras hur andra karaktärer väljer att agera runt dessa normer i jämförelse med huvudkaraktären. På vilket vis får det queera ta sig i uttryck i boken?

Det kommer bli intressant att se om bilden som framställs av crossdressing överensstämmer med Butlers teorier. Även om crossdressingen som förekommer endast är en förklädnad eller ett personligt uttryck för huvudkaraktärens könsidentitet.

I denna undersökning har det skett en närläsning, detta då texten och dess värld är vad undersökningen kommer baseras på, protagonistens livsval är vad som kommer ligga i centrum. Därefter kommer boken även analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att kunna komma åt hela queer- och genusperspektivet. Det kommer alltså att utföras en performativitetsstudie och en studie i hur romanfiguren använder sig av drag.

Uppsatsen utgår från Judith Butlers teorier, att genus samt kön endast är sociala konstruktioner. Performativitet är även något som kommer ligga i centrum.

Butlers teori baseras på att det inte finns något i stil med ett ursprungligt kön eller genus.

Samt att det inte finns någon sammanhängande relation mellan de olika tingen som är kön,

genus och sexualitet. Genus är inte är något som finns förutbestämt inom oss, egentligen är

det performativitet som får oss att rätta in oss i den heterosexuella matrisen som skapas av samhällets alla regler och normer kring kön och egenskaper, vilka tillskrivs könen.

Ordet kön är alltså något som endast är kopplat till det biologiska könet och kommer inte beskriva något annat i denna text. Ordet genus är det sociala könet vilket är det som kommer att analyseras främst i denna uppsats. Genus är inte något som finns inom en person utan det skapas genom upprepade imitativa handlingar. Dessa handlingar skapas av den sociala konstruktionen att det finns två skilda enkelt identifierbara kön och att det finns vissa handlingar som passar sig och inte passar sig för dessa, detta är hetronormativiteten som finns i samhället.

I denna uppsats kommer termen heteronormativitet användas utifrån Fanny Ambjörnsons beskrivning baserad på Judith Butlers teorier,

De institutioner och lagar, strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som något enhetligt, naturligt, och allomfattande som bidrar till att en viss sorts heterosexuellt liv framstår som det mest åtråvärda, och naturliga sättet att leva på.

Detta kommer hjälpa att sprida ljus över hur det kommer sig att samhället i boken är uppbyggt som det är.

En annan term vilken användas för att utreda hur samhället Tsuru lever i är uppbyggt runt den heterosexuella matrisen är performativitet, ytterligare en term Butler använder sig av.

Performativitet behandlar hur språk inte bara speglar den världen man lever i utan även bidar till att den formas. ”Snarare bör språket betraktas som en aktiv handling som skapar vår bild av verkligheten”,

skriver Ambjörnson. Ambjörnsson utgår från Judit Butlers tolkning av A L Austins ursprungliga beskrivning av termen. Butler väljer att använda sig av denna term för att studera hur mänsklig identitet skapas, här främst i förhållande till hur könen skapas.

1

Judith Butler, ”Performative acts and Gender Constitusion: An Essay in Phenomenology and Femenist Theory”, i Sue Ellen (red), Performing Feminisms: Feminist Critical Theory and Theathre, Baltimore: Johns Hopkins University Press, 1990 s. 279.

2

Butler, 2005, s. 279.

3

Fanny Ambjörnson, Vad är Queer? Stockholm : Natur och kultur, 2006 s. 14.

4

Ambjörnsson, 2006 s. 15.

5

Ambjörnsson, 2006 s. 15.  

Enligt Butler är kön och genus något som konstrueras av samhället, man föds alltså inte med en inre vetskap om hur man bör bete sig utifrån det kön man har. Denna konstruktion av kön och genus sker genom upprepade performativa handlingar. Performativa handlingar är vad som skapar genus och dessa handlingar skapar även bilden av att vissa genus ska vara kopplade till kön. Jag kommer i denna uppsats undersöka vilka dessa performativa handlingar är och senare även hur Tsuru väljer att strida emot dem. Butler menar att det inte finns något som skulle kunna beskrivas som en inre ursprunglig manlighet, kvinnlighet, heterosexualitet eller homosexualitet. Ambjörnson förklarar att: ”Bara en rad kulturella och sociala regler som man alla måste hålla oss till för att förstå och framstå som begripliga och normala.”

En annan performativ handling som framför allt kommer diskuteras är drag, Butler förtydligar dock i sin text att trots att drag är en performativ handling behöver termen inte likställa performativitet med drag.

Butlers syn på cross-dressing och drag kommer även användas. Dessa är relevanta för denna undersökning då Butler menar att man kan se drag som: ”När drag imiterar- genus, avslöjar det implicit genusimitativa strukturer- liksom dess oförutsägbarhet.”

Butler menar att det är genom faktumet att drag förekommer som en imitation av genus kan man fastställa faktumet att genusroller är något som finns. Hon menar att man vid cross-dressing ofta parodierar föreställningen om att det skulle finnas något som en ursprunglig genusidentitet.

Drag utgör det vardagliga sätt på vilket genus tillskansas, dramatiseras bärs och görs.

Drag antyder att all genusutövning är ett slags gestaltning och approximering. Om detta stämmer, förefaller det som det inte finns något primärt eller ursprungligt genus som drag imiterar, utan genus är ett slags imitation för vilket det inte finns något slags original.

Man kan alltså se att drag är en performativ handling då det visar hur genus skapas, detta trots att det bryter mot den heterosexuella matrisen. I denna uppsats används detta för att knyta an till att undersöka Tsurus relation till genus och hur hon väljer att utrycka detta genom drag.

6

Ambjörnsson, 2006 s. 16.

7

Judith Butler, Könet brinner, red. Tina Rosenberg Stockholm: Natur och kultur, 2005 s.91.

8

Butler, 2005, s.91.

9

Butler, 2005, s.72.  

Detta kommer även vara aktuellt för att kunna påvisa om det finns tydliga könsroller uppmålade av Hearn i detta verk och hur de rollerna skiljer sig åt.

Tidigare forskning

Forskning kring Blossoms and shadows är ett mycket outforskat område men man kan se att det finns liknande forskning om författarens tidigare böcker. På C-uppsats-nivå kan man se att det finns Across the Nightingale Floor Challenging the conceptions of gender av Mimoze Behrami, denna uppsats behandlar hur Rubensteins karaktärer förhåller sig till könsroller i ett av hennes andra verk.

Sammanfattningsvis kan man här säga att Herns kvinnliga karaktärer hade mer kontroll över sina liv än vad man först anat, samt att männen i detta verk hade mindre kontroll över sina öden än vad man först kunnat tro. I likhet med undersökningen som kommer göras här kommer kvinnor och mäns roller i samhället studeras, men skillnaden ligger delvis i att det är olika böcker som undersökts, men även att denna undersökning kommer ske utifrån ett queerperspektiv.

I avsaknaden av tidigare forskning direkt relaterad till Blossoms and shadows kan man dock se att det finns flertalet bokrecensioner. I dessa recensioner kan man dock se att det ligger fokus på den mer politiska sidan av boken snarare än kring performativitet vilket denna uppsats fokuserar på.

10

Mimoze Behrami, Across the nightingalefloor Challenging th conceptions of gender, C-uppsats

publicerad vid instutitionen för litteratur och språk, Linneuniversitetet 2011.

Analys

Bakgrund

Blossoms and shadows är en bok med tydliga teman av manligt och kvinnligt. Man får se bokens huvudkaraktär den unga kvinnan Tsuru, bege sig in i ett nytt liv förklädd som en manlig läkare i en turbulent tid av krig i slutet av 1800-talets Japan.

När man först möter Tsuru är hon 17 år och hennes syster ska giftas bort. Uppfostrad i en läkarfamilj har Tsuru fått ta del av sin fars lärdom och arbetat som hans assistent. Hon är en intelligent kvinna med stor fallenhet för yrket och har höga ambitioner om att få praktisera det i så stor mån som möjligt. Detta trots att inga kvinnor arbetar med detta. Man får följa Tsuru in i ett äktenskap med maken vid namn Makino, detta för henne till arbete på slagfälten. Då de senare separerar på grund av meningsskiljaktigheter kan man se Tsuru bli klädd som man av en av hennes tidigare patienter för att senare behålla denna förklädnad. Förklädd till man och praktiserande läkaryrket får man se hennes vägar korsas med Shinsai, hennes jämnårige farbror och de inleder en passionerad romans. Då romansen avslutas får man se henne återgå till kvinnokläder och återvända till familjelivet med sin make. I boken får man ständigt följa Tsurus längtan om att få praktisera som läkare och i denna roll kunna bli behandlad som en man.

Diskussion

Då man först möter Tsuru ska hennes syster precis gifta sig, alltså är detta i ett skede av tydligt performativa handlingar. Systern har ett mycket traditionellt bröllop och en första ceremoni sker i familjens hus för att systern sedan ska resa iväg till sitt nya hem där hon kommer bo med maken och makens familj, där den andra halvan av ceremonin kommer äga rum enligt tradition. Att läsaren först får följa systerns ingång till äktenskapet är enligt mig för att man ska kunna se kontrasten när Tsuru själv sedan gifter sig.

Först kan man se att tillvägagångsättet att skaffa henne en make inte är det traditionella.

Familjen väljer att inte gifta bort henne, istället adoptera hennes make. Detta för att ha någon

som tillsammans med Tsuru ska kunna ärva faderns praktik. Alltså är det ett samhälle där allt

går till söner och inget kan ärvas av döttrar. Vanligen i bokens samhälle gifter man bort

dottern och hon flyttar då in till maken och hans familj där hon lyder under honom och

svärmodern, detta är vad man får se systern göra. Här kan man se ett första exempel på hur

hon är avvikande, då det på ett vis är som att hon får spela rollen av en man som får en fru in i familjen. När det kommer till en av de klassiskt mest performativa handlingarna där det finns mycket tydliga roller för vad manen gör och vad kvinnan gör ser man alltså Tsuru tydligt inte spela den rollen den heterosexuella matrisen har uppmålat för kvinnan.

När det kommer till Tsurus stundande äktenskap får man även en djupare inblick i hennes relation till fadern. De tycks vara mycket nära och det verkar som hon är favoritbarnet. Man kan även se att hon inofficiellt tycks ha något att säga till om när det kommer till vem som ska bli hennes make och att pappan inte kommer ta några beslut där hon inte håller med. Det framgår tydligt att detta är något ovanligt i samhället karaktärerna lever i och att kvinnor vanligen endast bör anpassa sig efter situationen.

Något som är intressant att påpeka är att Tsuru aldrig vänder sig mot idén att gifta sig. Här är en av de få gångerna hon följer det heteronormativa. Hon ser alltid äktenskap som en naturlig del av sitt liv, något som kommer hända och något hon ser fram emot om det är med rätt sorts man, en hon kan finna respekt för. Det bör dock påpekas att det troligen aldrig var ett alternativ för henne att inte gifta sig i samhällets ögon och att detta är ett exempel på hur hon formats till att anpassa sig efter det typiska samhällsidealet. Alltså en man och en kvinna i ett äktenskap. Trots att hon får ta en större roll i att välja sin egen make än vad kvinnor traditionellt brukar få ta, kan man se att detta är en situation där hon strävar efter något som passar in i det hetronormativa-samhället. Maken hon tillslut väljer och får godkänd av sina föräldrar är en man av lite lägre rang än vad som egentligen bör passa sig för deras familj enligt deras omgivning. Man kan se att Tsuru förstår att hennes systers nya familj inte tycker att det passar sig.

Den första kontakten man får med drag är då Tsuru möter och behandlar patienten Eikaku.

Eikaku behandlas mot galenskap, eller vad som troligen idag skulle diagnostiserats som bipolär sjukdom. Han är en konstnär som tjänar goda pengar på att måla undergångsbilder och har både maniska och depressiva skov. Man får veta att han ofta klär sig som kvinna under sina depressioner. Han ger uttryck för att när han är ledsen kan han lika gärna klä sig som en kvinna.

Dels säger detta en del om hur det kvinnliga könet betraktas i detta samhälle, att

11

Lian Hearn, Blossoms and shadows (London: Quercus 2011) s. 173.

kvinnan är så lägre stående och kan ses som något så deprimerande att dess genus uttryck är något som kan likställas med hur man känner sig i en djup depression.

Frågan är om Tsuru upplever ett transvestitiskt begär, detta begär är alltså den okuvliga driften att klä sig i kläder av det andra könet.

Man kan se ett ständigt begär från Tsuru att få betraktas som en jämlike, att få ta del av männens värld där kvinnor är utestängda. För att ta reda på detta ser man närmare på första gången hon klär sig i en mans kläder.

The whole process had been partly childlike and playful, partly erotic. I was tingling from head to toe, and longing for my husband to embrace me. Putting on men´s clothes had not stopped me from feeling like a woman in that respect. Or maybe I was experiencing something of the bind urgency men feel. I had it on with the clothes.

Hon ser upplevelsen som delvis erotisk. Man kan se att hon känner en stark dragning till dessa kläder. Jag skulle påstå att hon har ett transvestitiskt begär inom sig som uttrycks genom att hon klär sig i dessa kläder. Mer om hennes motivation till att vilja detta diskuteras vidare senare i texten.

Detta sker efter att Tsuru tagit beslutet att lämna sin man och endast kommit förbi hos Eikaku för att säga farväl till sin favoritpatient. Att Tsuru väljer att lämna sin man hör givetvis inte heller till något som ses som acceptabelt i samhället men det är ändå något som är möjligt.

Detta skulle dock lägga en stor skam över henne och hennes familj, troligen skulle skam endast falla på hennes make över att han inte kunde styra henne bättre. Man kan dock se att Tsuru nu gått ifrån en av de väldigt få saker vilken gjort att hon kunnat ses som mer performativ för att kunna möjliggöra nästa steg av ytterligare brytande mot normen, alltså att klä sig och uppföra sig som en man.

Under denna scen i boken kan man se hur hon byter kläder med Eikaku. Han rakar även av delar av hennes hår för att det ska se ut som en frisyr buren av en man. Detta är viktigt då det gör att Tsuru inte bara kan byta om tillbaka till sina kvinnokläder utan att det syns någon skillnad. Hon skulle alltså då ha alldeles fel frisyr och alla skulle ifrågasätta hennes hår. Tsuru antar även ett manligt namn Imakue, vilket hon går under då hon arbetar som läkare.

12

Tina Rosenberg, Byxbegär, Stockholm: Alfabeta/Anamma 2004 s.11.

13

Hearn, 2011, s.228.  

Endast i några fall kan man se Tsuru bära avsmak inför saker som hör ihop med livet som kvinna. Det intressanta med dessa saker som hon känner avsmak för är att samtliga av dem är ytterst performativa handlingar och saker som är kopplade till att vara en gift kvinna.

Antingen att det är en handling som stämplar henne som gift, en yttre påminnelse om att hon tillhör någon annan. I det samhället vilket beskrivs i boken kan man se att en gift kvinna svärtar sina tänder samt rakar av ögonbrynen som symboler på att de är gifta. Oviljan att behöva svärta tänderna tycks inte bara vara relaterad till utseendemässiga skäl, på den nivån att hon inte finner det attraktivt på sig själv. Detsamma med att raka av ögonbrynen. Jag tror att en stor del till den motviljan ligger i den tydliga stämpeln det sätter på henne som gift kvinna, denna yttre stämpel att hon inte har någon egen makt.

Man får aldrig se Tsuru känna sig obekväm i sin kvinnliga kropp utan snarare kan vi se henne uppskatta den och på ett vis äga den genom hur hon kan använda den sexuellt. Att inträda i ett sexuellt aktivt liv är något som betraktas som en akt vilken tillslut ger personen ägande över sin sexualitet, mer gammalmodigt skulle man kunna säga att Tsuru officiellt blir kvinna. Detta fungerar dock endast på ett symboliskt plan och strider givetvis mot Butlers teorier. Detta då sexualitet och kön är två saker utan sammanhang. Enligt Butler skulle man endast utifrån detta urskilja att Tsuru har en sexuell attraktion till män. Den sexuella relationen hon först har till sin make och sedan till Shinsai är båda positiva och viktiga i dessa relationer för henne.

Men att hon tar ägandeskap av sin sexualitet tycker jag man kan säga.

Man skulle kunna säga att Tsuru tycks finna en uppskattning och bekvämlighet med det kroppsliga naturliga som kvinna men inte någon uppskattning riktat mot det mer artificiella uttrycken av att vara kvinna, kort sagt skulle man kunna säga att Tsuru ser sitt biologiska kön som kvinna, men det samma gäller inte nödvändigtvis hennes genus.

Precis som Butler menar kan man se att Tsurus sexuella läggning inte tycks vara kopplad alls till hur hon har en önskan att utrycka sitt genus och man kan även tydligt se att hennes kön inte har någon koppling till hur hon önskar uttrycka sitt genus.

I lived by day as a man, and by night as a woman with a man I adored. But I have to admit it was

a fantasy only possible because the world we lived in was beeing turned upside down.

Jag tycker det är viktigt att lägga märke till att enligt Tsuru själv lever hon som en kvinna under nätterna. Detta anser jag inte bör tolkas som att hon bakom stängda dörrar lever efter de normvärden samhället byggt upp runt en kvinna. Alltså den med förväntningar på hur hon ska passa upp på män, i detta fall Shinshai som hon under denna tid lever med. I detta sammanhang skulle jag vilja påstå att det syftar på att hon lever som kvinna på ett sexuellt plan och även att hon egentligen fortfarande betraktar sig själv som kvinna och inte som en man. Man kan alltså se att Tsuru sexuellt alltid ser sig som en kvinna och att det är då hon känner sig fullkomligt bekväm i sitt kvinnliga kön. Då hon beskriver sin egen kropp kan man dock se att hon anser sig ha drag som skulle passa bra på en man. Hon ger här sedan även uttryck för att hon aldrig varit lyckligare i sitt liv än under denna period. Utifrån detta anser jag att man kan dra slutsatsen att hon är bekväm med att vara kvinna. Detta trots att det sker i nattens mörker med en man som tekniskt sett är förbjuden för henne på flera nivåer. Dels då de är släkt, men även att Tsuru tekniskt sett är gift.

Det är dock viktigt att markera att hon i sin avslappnade tid bortom omvärldens inkräktande blickar är mest bekväm som kvinna. Faktumet att hon klär sig som man kan man här återigen se grundar sig i nyckeln dessa kläder och uppträdande ger henne makt över sig själv och ett ägandeskap över sig själv och den egna kroppen. Det har alltså inget att göra med att hon känner att hon egentligen borde ha fötts med manligt kön.

Här tycker jag dock man kan se att Butlers teori inte helt kan täcka denna fråga. Då Butler visserligen har särat på kön, sexualitet och genus gör den det i vissa fall svårt att diskutera kön. Jag skulle definitivt säga att Tsuru är queer och därmed som den titeln tillskriver är det svårt att sätta en precis stämpel på, samt det bör inte heller göras det. Men den gör det svårt att diskutera kön, då Butler endast ser detta som en social konstruktion. Detta blir komplicerat om man skulle behöva diskutera en transsexuell person. Detta är en person som ofta önskar ändra sitt biologiska medfödda kön för att detta skall stämma överens med den egna upplevda könsidentiteten. Möjligen skulle man kunna likna könsidentitet med genus, men genus är mer fokuserat på hur man väljer att uttrycka sitt kön till andra.

14

  Hearn, 2011, s. 274.  

Givetvis bör man minnas att Tsuru lever i en värld där det inte är ett alternativ att ändra sitt kön på något ytterligare vis än det hon redan har gjort med hjälp av kläder och anta rollen som man socialt utåt. Man ser aldrig Tsuru önska att hennes kropp skulle se annorlunda ut. Så det faktumet behöver inte vara en problematisering i detta sammanhang.

Man får dock intrycket att hon under hela tiden som man på ett vis är i en annan värld i att handlingar inte på samma vis har konsekvenser men det framgår hela tiden tydligt att hon spelar ett spel, eller snarare spelar en roll. Hon har antagit ett manligt namn och hon har även förfalskat doktorshandlingar i detta namn. Man kan se henne röra sig i cirklar där det är troligt att män hon träffat som kvinna skulle kunna känna igen henne, alltså lever hon detta nya friare liv under mycket riskfyllda omständigheter.

Jag kan inte undgå att nämna det som ofta betraktas som den absoluta symbolen för kvinnlighet; barn. Då det har klargjorts att Tsuru biologiskt är kvinna och även tycks betrakta sig som sådan även annars för det mesta skulle man kunna säga att boken ständigt målar upp henne som en tydlig kvinna men som hela tiden inte fullt kan passa in och hela tiden motarbetar detta. Man kan se detta speglas i en konversation hon har med maken om barn.

Trots att de två regelbundet har samlag blir hon inte gravid. Varken maken eller hon känner en särskilt stark längtan efter barn och de känner sig nöjda med varandra, men man kan se dem diskutera det utifrån att det ändå är väntat av dem att längta efter barn och göra vad som helst för att få ett. Till exempel att ta till andra partners för att få ett barn, detta är dock inget någon av dem önskar i detta läge trots att Tsuru senare lämnar honom och är med en annan man. Med en blick på denna diskussion känns det dock ledande till att det faktiskt är Tsuru som inte kan få barn, detta trots att hennes make påpekar att det lika gärna kan vara han som inte kan ge henne barn. Det framstår dock som symboliskt då Tsuru tänker på att hennes mens aldrig varit riklig eller regelbunden.

Detta kan ses som en metafor för Tsuru själv, hon är utan tvekan en kvinna men inte så fullt ut som hon enligt samhället borde vara. Hon har tekniskt eller i detta fall snarare biologiskt sett förutsättningarna men tycks inte kapabel till att utföra den i grunden mest kvinnliga uppgiften som finns, att bära och föda ett barn.

15

  Hearn, 2011, s. 167.  

Till viss del känns det som beviset för att det är Tsuru som inte kan utföra sin kvinnliga uppgift kommer med att hon senare har en relation med en annan man och då aldrig heller oroar sig för att bli med barn.

När hon senare är tillbaka med maken kan man se att de trots allt väljer att skaffa barn och att det då uppstår ett slags moderligt begär hos henne som tillfaller den typiska bilden av en kvinna. Tsuru föder dock inte detta barn själv utan hon och maken väljer att adoptera hennes systers dotter.

Man kan tidigare se att Tsurus avsaknad till längtan efter barn till viss del är kopplad till att hon har kunskap om hur illa det kan gå med förlossningar och alla risker de medför, men även att hon i den stunden inte känner någon längtan att tillföra någon mer till deras liv som kan komma i vägen för att de ska kunna arbeta och resa som de önskar. Systern som boken igenom fortsätter fylla rollen av den perfekta kvinnan, har vid detta lag fått två söner och en flicka, denna flicka framstår som mycket intelligent och ingen i familjen vet hur de ska handskas med detta barn. Därav faller det sig någorlunda naturligt för Tsuru som ser sig själv i systerdottern att ta på sig hennes uppfostran. Trots att detta gör att familjen passar in bättre i det heteronormativa samhället där alla par bör ha barn går de fortfarande mot det förväntade.

Det sedvanliga skulle givetvis ha varit att de adopterat en son, detta då det är sönerna som får ärva och att det ses som att man inte kan ha särskilt mycket nytta av en flicka annat att hon kan hjälpa till i hemmet fram tills hon gifts bort. Man kan här återigen se hur Tsuru ständigt fortsätter att skilja sig från mängden och tycks befinna sig på kanten för vad som är acceptabelt i samhället och inte. Hon tycks anpassa sig tillräckligt efter hetronormativiteten för att det yttre samhället inte aktivt ska bli allt för upprört, här syftar jag alltså inte till faktumet att hon under en lång tid klädde sig som man. Detta är definitivt något som inte var acceptabelt i samhällets ögon. Man kan alltså se att Tsuru ständigt håller sig till kanten för vad som är acceptabelt även när hon lever som kvinna och passar in mer i samhället än vad hon tidigare har gjort.

Tsuru har två olika älskare och dessa är på vissa sett under väldigt skilda omständigheter men

på andra vis sker dessa romanser under liknade villkor. De två relationerna skiljer sig

framförallt genom att den ena mer heteronormativt. Den relationen samhället skulle se som

mer korrekt är givetvis den med maken. Detta trots att Tsuru tycks ha mer att säga till om

inom sitt äktenskap än andra kvinnor traditionellt har, dels då hon har valt maken själv och dels då han låter henne lära sig och resa med honom.

Tsuru lever aldrig med maken under andra omständigheter än att hon är lycklig och att han tillåter henne stora friheter innan hon väljer att lämna honom. Anledningen till att hon och maken går skilda vägar är att han fått ett arbetserbjudande och inte önskar ta med henne.

Detta trots att de båda är lika skickliga på medicin och främst för att han förutser att det kommer ifrågasättas av de andra männen varför han har tagit med sin fru.

Här kan man se en konsekvens av att Tsuru är mer inblandad i läkaryrket än vad det passar sig för en kvinna. Makinos kollegor pratar om det och det reflekterar dåligt på honom. Indirekt leder detta till deras uppbrott.

Då maken beordrar Tsuru att resa hem till sina föräldrar och hjälpa dem med deras praktik igen känner sig Tsuru förödmjukad. Inte för att hon inte vill vara med sina föräldrar igen men detta är främst för att han placerar henne i en position där hon är den personen som är mindre värd inom det medicinska fältet av de två. Detta trots att det är hon som lärt honom allt han kan. Maken vill inte ha en skilsmässa utan det är Tsuru som för detta ord på tal och som beslutar sig för att lämna honom.

Relationen mellan Makino och Tsuru ger annars intrycket av att vara mycket jämlik och tycks inte alls vara den typiska relationen mellan man och hustru i samhället de lever i. Livet de lever tillsammans precis innan de skiljs åt tycks framförallt skilja sig från normen och det blir mer tydligt då Makino inte längre önska ha henne hos sig för att han inte kan fortsätta utvecklas då andra ser ner på honom för att ha henne så nära.

Relationen till farbrodern är självfallet något som är mycket förbjuden och verkligen bryter

mot samhällets regler. Dels är det faktum att de är nära släkt, att han är hennes fars bror men

även att de som barn växt upp tillsammans som syskon. Det är alltså en incestuös relation som

pågår. Denna relation är dessutom utomäktenskaplig. Dels på det vis att de har en sexuell

relation utan att vara gifta med varandra samt att hon tekniskt sett fortfarande är gift med en

annan man trots att hon har lämnat honom. Den ytterliga dimension som gör denna relation

normbrytande är att Tsuru klär sig som en man under dagarna, de utger under sig som vänner

för sin omgivning men det tycks som att vissa i deras omgivning misstänker att de är ett

homosexuellt par. De möter inte direkt något motstånd eller får några kommentarer men man förstår att deras omgivning undrar över dem. Troligtvis finner Tsuru en vis dragning till Shinsai för att han inte har något emot att hon klär sig på detta vis samt för att han alltid sett henne som en kvinna som borde varit man.

Troligen är deras relation endast möjlig under dessa omständigheter under ett skede då Tsuru till viss del är helt bortkopplad från sitt vanliga liv, eller man kanske bör säga det livet andra tänker sig att hon ska leva.

Något som möjligen bör ifrågasättas är om det hade varit möjligt för Tsuru att resa som ensam kvinna någon annanstans än till sina föräldrar eller andra släktingar eller om det hade ifrågasatts allt för mycket. Att hon frigör sig från maken och vägrar att resa hem till föräldrarna, dels i protest för att inte uppfylla makens önskemål men även för att inte ha dem att fatta besluten åt henne igen (trots att även de tillåter henne större friheter än vad andra kvinnor tycks tillåtas). Att själv besluta sig för att resa eller inte resa någonstans är beslut som kvinnor i detta samhälle inte har befogenhet att ta. Detta bör man kanske ha i åtanke. Man skulle alltså kunna se det som att hennes beslut delvis är strategiskt för att hon äntligen ska kunna få fatta sina egna beslut.

På ett vis skulle man kunna säga att Tsuru genom hela boken arbetar som läkare. Detta trots att hon endast använder sig av denna titel då hon är förklädd till man och har ett falskt läkarintyg. Man vet att det inte hör till det normala att en kvinna får utöva så pass mycket medicin som Tsuru gör eller att ens erhålla så pass mycket kunskap som hon har inom området. Då boken utspelar sig under en tid då Japan utsätts för allt mer europeiska influenser får Tsuru även höra om Florence Nightingale som arbetar som sjuksköterska i London och blir mycket inspirerad.

Tsuru är mycket duktig inom medicin och hon beskrivs genom hela boken som intelligent.

Men trots att hon erhåller stor kunskap inom det medicinska området och arbetar som

assistent först till sin far och sedan till sin make (innan hon ger sig av klädd som man) och

utövar yrket själv ligger en nyckelpunkt i att hon inte har den formella utbildningen. Denna

utbildning är inte något kvinnor har tillgång till och det skulle se ytterst besynnerligt ut om en

kvinna studerade bland männen i detta samhälle. Högre studier och att betraktas som en viktig

lärd person är något man kan se att Tsuru alltid ha känt en lockelse efter.

Första gången man får läsa att någon tycker Tsuru skulle ha varit man är farbrodern. Han påpekar detta efter att han berättar för henne om att han planerar studera vidare. Hon undrar varför han inte väljer att läsa medicin och han påpekar att det alltid var hennes dröm.

Farbrodern som säger dessa ord är även den mannen hon lever med i en romantisk relation då hon lämnat maken och lever som en man och läkare. Frågan man möjligen bör ställa sig är om hennes längtan handlar om att få vara en man eller om det är en längtan efter att få vara en läkare, vilket i Tsurus värld är ett manligt yrke.

Bland de saker man ser att Tsuru uppskattar i livet som man är att hon nu i detta liv kan gå vart hon vill när hon önskar, en talande bit är även det att hon numera inte behöver gå två steg bakom män om hon är i deras sällskap som kvinnor bör göra utan att hon numera kan gå bredvid dem. Bara denna symbolik talar en del om friheten hon kan börja känna som man.

Jag tycker man kan se att Tsuru för fösta gången i sitt liv kan börja handla själviskt som man.

Man kan se att hon till stor del släpper tankarna på alla de konsekvenser som skulle kunna uppstå om hon blev påkommen, dels för hennes egen del men även för familjen som i detta samhälle är mycket viktigt. Detta mer egoistiska handlande är inte nödvändigtvis något dåligt.

Det är snarare kopplat till att hon inte längre är tvungen att aktivt tänka i banor för att aktivt passa upp på alla män i omgivningen och att hon kan göra vad hon vill. Allt Tsuru tar för sig, med undantag att ha en affär med en nära manlig släkting är inte saker som något hade höjt på ögonbrynen för om hon vore man men som kvinna är helt otänkbart. Man skulle kunna säga att ingen skulle påstå att hennes handlande hade varit själviskt om hon vore en man men eftersom hon är kvinna är det ett mycket egocentriskt beteende som uppvisas. Här tycker jag alltså att man tydligt kan se hur hon bryter mot performativiteten genom att anamma detta manliga tänkande. Man kan se att ett mycket självständigt tänkande har funnits hos Tsuru långt innan hon börjar klä sig som man. Jag menar här att det är hon själv som väljer sin man, trots att det utåt sett ser ut som att det är fadern. Man kan även se detta självständiga tänkande då hon väljer att lämna sin man och inte följer hans önskan om att hon ska resa hem till föräldrarna. Då hon först börjat klä sig som en man bor hon hos Eikaku, för att träna på att bete sig som en man och i väntan på att hennes nedsvärtade tänder ska blekas tillbaka.

Eikakus sister adressed me as a man, on his orders, and I began to treat her differently. I

did not leap to my feet with offers to help. I let her wait on me. I put my needs and

desires before hers as a matter of course. I was a man: I had an importance that a woman would never have.

Här kan man se att det är ett manligt beteende att sätta sitt eget behov före andras och att motsatsen, att sätta andras behov före sina egna är något tydligt kvinnligt. Något som framgår tydligt här är även en pesons värde om den är en man eller en kvinna. Något som är värt att påpeka är att Ekakus syster inte börjar tilltala Tsuru som en man förens hennes bror beordrar henne att göra det. I den sista meningen i stycket kan man även se hur hon börjar lägga en större vikt i sitt eget värde på ett vis hon inte kunnat göra som kvinna. Eller jag skulle snarare vilja säga att hon nu får upprättelse för den vikt hon tidigare lagt till sitt eget värde men inte kunnat få någon bekräftelse för på detta vis. Tsurus strävan efter att få betraktas som en viktig person och att få umgås bland dessa människor får för första gången en möjlighet att uppfyllas i hennes liv som en man.

Ett viktigt ord som ofta dyker upp i de manliga sammanhangen är ordet Senshi, vilket avser en ung man av högre utbildning med ett högre syfte. Man kan aldrig se Tsuru förakta eller avundas dessa män utan endast se henne se upp till dem eller fantisera om hur det vore att befinna sig i deras närvaro, att lära sig av eller med dem. Man kan även se henne fundera på hur det vore att vara gift med en sådan man, men annars sker bara tankarna runt hur det vore att vara en bland dem. Man kan även se att när hon tänker på hur det vore att vara en fru till en sådan man skulle hon antagligen bli tvungen att vara ensam hela dagarna och aldrig se honom för att han skulle vara för viktig för att spendera tid med henne.

Man kan se en stor frustration hos Tsuru då hennes farbror börjar studera och det finns en avundsjuka hos henne över att hon inte kan få studera där själv. ”Whising I could be a man among these other men”

Här kan man se två saker som skulle kunna tolkas olika. Dels kan man se detta som att Tsuru har en önskan om att vara man, men jag tror framförallt det viktiga i detta fall är sammanhanget. Det Tsuru har en längtan efter är att kunna tillhöra denna slutna grupp, att vara en av dem är viktigare än att vara av samma kön. Det känns alltså som att det finns ytterligare lockelser till att klä sig som man bortom det transvestitiska begäret.

16

  Hearn, 2011, s. 232.

17

Hearn, 2011, s. 68.  

Man skulle här alltså kunna säga att hon mer har en längtan att kunna tillhöra samma genus som dem än att hon önskar att hennes biologiska kön var annorlunda. Man kan se att denna grupp av män har flera attribut som skulle kunna locka Tsuru, dels är det en grupp av män vilket innebär att de har friheter att göra vad de önskar med sitt liv och att de inte enligt samhället behöver ha någon som ser över hur de handlar och dikterar deras liv.

Dessa män är även högt utbildade och har möjlighet att studera vidare inom vilka områden de önskar, samt att det är dessa män som kommer forma landet i framtiden, det är alltså män med makt inte bra över sina egna liv utan även över andras.

Man kan även se att senshi är ett ord som dyker upp då hon för första gången blir klädd som en man och det är troligen en del i uttalandet att hon skulle kunna vara en sådan man som gör att hennes begär efter att kunna klä sig i manskläder växer. En värld med helt nya möjligheter växer plötsligt fram genom att hon iklätt sig dessa kläder och denna roll.

Som man blir Tsuru behandlad på ett helt nytt vis än när hon är kvinna. Små saker som att hon inte längre behöver gå ett steg bakom män längre så fort hon är ute med dem utan kan gå bredvid och numera kan röra sig självständigare och inte längre behöver ifrågasättas på samma vis.

Trots att Tsuru endast faktiskt är läkare som man behandlar hon hela tiden patienter. Redan

innan hon gifte sig hemma hos föräldrarna brukade hon få vara sin pappas ögon då mer

konservativa kvinnor skulle undersökas och han själv inte fick se på henne. Tsuru fick då

undersöka alla symptom så att fadern senare fick säga diagnosen. Efter att hon reser iväg med

sin make till Hagi kan man se att hon även får helt egna patienter, en av dessa är Ikaku. Det

tycks alltså inte finnas några direkta problem för samhället att en kvinna behandlar en galen

man. Man bör dock ha i åtanke att det i Tsurus ögon är hon som behandlar honom som en

läkare, men antagligen såg omgivningen snarare på detta som att hon pysslade om och

städade upp lite efter den galna mannen man inte alls hade något intresse att förknippas med

bortom de skrämmande målningarna han skapade. Det är främst liknande patienter som Ikaku

hon behandlar och dessa var troligen inte patienter som låg högt upp i status, det fanns

troligen en glädje om vem som helst ville ta sig an dessa personer.

Då hon kommer hem till sina föräldrar efter perioden då hon levde som man kan man se att hon tillslut återgår till att hjälpa till med att driva kliniken, men man får aldrig se henne praktisera medicin i så stor mån som hon gjorde som man, detta är en frihet hon gav upp genom att återgå till ett kvinnligt yttre.

När det kommer till Tsurus förhållande till sitt biologiska kön tycks relationen där inte vara så komplicerad. Man kan se en mer komplicerad relation till genus men precis som Butler säger är dessa två helt skilda. Tsurus längtan efter att vara man tycks inte ha något att göra med att hennes kropp skall vara annorlunda. Man kan dock se henne beskriva sin kropp och hon verkar känna sig mycket bekväm i den. Tsuru uppfattar sin kropp som attraktiv men inte som den stereotypa attraktiva kvinnokroppen. Tsuru tycker sig finna vissa mer typiskt manliga drag hos sin kropp trots att den är onekligt kvinnligt och hon tycks ha uppskattning för båda dessa ting.

A small serious-looking man stood before me. The hair and the chlothes suited my heavy jaw and large fetures. As a girl I had never been beutiful, but as a man to my eye I had a ceartin appeal. I smiled and saw my blackend teeth.

Första gången hon klär sig i manskläder får man se henne betrakta sig själv i dessa kläder och jag tycker att man kan märka att hon definitivt är nöjd med de hon ser. Detta är dock endast fram till hon får se sina nedsvärtade tänder. Denna bit känns mycket talande, hon ser sitt nya jag och fylls med en glädje som får henne att le fram tills hon endast kan se ett svart leende.

Detta leende som även är en påminnelse om vem hon är, eller snarare en påminnelse om vem samhället vill att hon ska vara.

Jag tycker även att det är svårt att tänka sig ett leende med svarta tänder och koppla det till något lyckligt och hälsosamt. Traditionen i detta är visserligen en som visar att man är en gift kvinna och att man genom detta har ett visst värde. Men det är svårt att som läsare se dessa tänder som något vackert då man i vårt samhälle aktivt strävar efter att ha så bländande vita tänder som möjligt. Den svarta färgen är även en färg som symboliskt för tankarna till död och förruttnelse.

18

Hearn, 2011, s. 229.  

Något jag även tycker är viktigt att se närmare på utifrån det utdraget ur boken är hur hon tänker på sig själv som kvinna och som man. Hon tycker om det hon ser i spegeln och hon är en mer attraktiv man än hon är en attraktiv kvinna. Att hon har typiskt utseendemässigt manliga drag kan man även se i andra bitar av boken. Det bör dock anmärkas att trots att hon inte anser sig själv vacker som kvinna behöver det inte betyda att hon inte känner sig bekväm i sitt kön. Om hon uppfattar sitt utseende som vackert eller inte är möjligen mer kopplat till hur samhällsidealet för hur en vacker man eller kvinna bör se ut, alltså ligger hon även här på gränsen till att passa in och att inte passa in.

Möjligen skulle man kunna se det som att Tsurus koppling till att klä sig i manskläder är mindre kopplad till en sexuell läggning än till en känsla av makt vilket är den som fyller henne med energi.

Man kan se att det finns en tydlig koppling mellan transvesti och galenskap i boken. Att sammanlänka dessa två ord är nog inte något som skulle falla Butler i smaken. Man kan se att detta äger rum i en tid där de flesta psykiska sjukdomarna helt enkelt betraktades som galenskap. Tidigare påpekade jag att Eikaku som Tsuru behandlar för galenskap är den som introducerar henne för transvesti. Den galna mannen som målar bilder av helvetet och domedagar är personen som presenterar henne för detta.

Det finns även en stark relation mellan Tsuru själv och galenskap, på två olika vis. Något som antagligen hade kunnat ses som en sorts galenskap är att Tsuru ibland får vad hon själv anser vara syner. Eller kanske skulle man mer kunna kalla dem illavarslande omen. Dessa syner är dock något jag tror mer på som illusioner hon ser i utmattade tillstånd av den sorten att de onekligen kommer besannas oavsett vad som händer förr eller senare. Jag anser dock att detta kan betraktas som galenskap då Tsuru själv tror på dessa syner och för att hon ser på dem som övernaturliga.

Den andra kopplingen man kan se mellan galenskap och Tsuru är den när hon återförenats

med sina föräldrar och återigen bär kvinnokläder. Detta är direkt efter att hon skiljts åt från

Shinsai och hon går in i en tydlig depression. Till stor del kan antagligen denna depression

tillskrivas att hon är övertygad om att Shinsai är död och att de inte längre kan vara

tillsammans. Delvis är det antagligen att hon är tillbaka där hon började med sina föräldrar

som kvinna väntandes på maken hon tidigare lämnade. Här kan man se att hon förlorat all den

friheten och hoppet hon hade som man och hon är nu tillbaka mer eller mindre maktlös i jämförelse med tidigare. Det har varit tydligt att hon sett livet som man som ett fantasiliv hon visste skulle ta slut och nu befinner hon sig i den bistra verkligheten igen för att ta itu med konsekvenserna.

Möjligen skulle man kunna argumentera för att det finns ett tredje vis man skulle kunna se att det finns en relation mellan henne och galenskap. Denna skulle vara från samhället i bokens synvinkel och då endast det enkla faktumet att hon väljer att klä sig som en man och uppföra sig som en sådan.

I boken kan man se att kriget är en genomgående parallell och metafor för Tsurus liv och kaoset som uppstår i samhället är det som möjliggör det för henne att klä sig och bete sig som en man.

Kriget som äger rum är en kamp mellan det gamla traditionella och det nya mer moderna. Det gamla samhället som följer det traditionella med strikt klassystem hotas störtas av ett styre av de yngre nytänkande männen som välkomnar förändring och mer västerländskt tänkande och influenser.

Man kan sakta se mer västerländska influenser krypa in i samhället, främst i relation till studier och nya uppfinningar. Det västerländska samhället är kanske inte heller en bild av ett samhälle där kvinnor tillåts ta mycket plats men de får ta mer plats än de kvinnorna i den världen Tsuru lever i. Man får aldrig någon tydlig indikation på Tsurus politiska åsikter bortom det faktum att hon följer med farbrodern och möter hans vänner som alla tydligt är allierade med den mer modernt tänkande sidan. Hon används främst som en betraktare av det hela, hennes kamp är mer fokuserad på vad som händer i hennes egna liv. Man ser dock att hon välkomnar allt som leder till mer kunskap inom vetenskapliga fält och då främst inom medicin. Jag tycker dock att man istället bör se dessa västerländska influenser som ett exempel på hur nya tankevägar tränger sig in i ett samhälle även om detta är något samhället i fråga inte välkomnar och aktivt motarbetar. Det västerländska representerar utomstående faktorer som kan elda igång nya möjligheter och nytt tänkande.

Tidigare nämnde jag hur Tsuru känner en igenkänning och en längtan till de unga männen

som kallas senshi. Den roll dessa män i kriget spelar och deras längtan efter förändring är

symbolen för den delen inom Tsuru själv som längtar efter att få vara en av dessa män.

Samtidigt som man får följa dessa unga mäns uppror följer man Tsuru i hennes egen personliga revolution där även hon tar det hon vill genom att bryta mot normen och klä sig som man. När männen går till krig får även man se Tsuru klä sig i stridsmundering, alltså en manskläder. En bit in i kriget är Tsuru kvinna och lever med maken och assisterar honom på stridsfälten men hennes kön gör att hon inte accepteras där, detta är vad som leder till att hon lämnar maken och går hem till Eikaku där hennes förändring äger rum.

Man får intrycket av att det är en speciell anda i luften även hon sveps med i. Tsuru själv ser det som att hennes tid som man aldrig hade varit möjlig om det inte skett under denna tid av uppror. ”I lived by day as a man, and by night as a woman […] I havet to admit it was a fantasy only possible because the world we lived in was beeing turned upside down.”

Själv skulle jag nog inte säga att det enbart hade varit möjligt för Tsuru att klä sig i manskläder och bege sig ut och arbeta som läkare endast under dessa omständigheter, men kanske har hennes omvärld inte tid att övervaka henne på samma sätt så att hon ska kunna hålla sig inom den noga konstruerade normvärld hon tillhör. Men hur som helst får man se Tsuru ha sitt eget uppror mot denna värld.

Det finns endast några få människor som på olika vis får reda på att Tsuru klätt sig som en man. Givetvis Eikaku och hans syster men man får aldrig någon vidare information om hur hon reagerar på detta utom det som tidigare nämnts, då hon behandlar Tsuru som en man utifrån Eikakus instruktioner. Shinsai känner givetvis igen henne och hans reaktion är mest road och positiv.

En kvinna som hyr ut ett rum till Tsuru och Sinshai kommer även på Tsuru då hon precis beslutat sig för att bli kvinna igen. ”She screamed as if she had seen an apparation, and I must have looked like one: a naked woman sporting a man´s hair style.”

Kvinnan lugnar sig dock fort och hjälper sedan Tsuru. Här kan man alltså inte se någon stark reaktion bortom förvåning av att se en till synes främmande människa i sitt hem. När hon blir påkommen kommer det alltså inget straff omedelbart från omgivningen. Då hon träffar en man som

19

Hearn, 2011, s. 274.

20

Hearn, 2011, s. 222.  

träffat henne både som man och kvinna och känt igen henne kan man inte se att han utrycker någon annan känsla än mild förvåning.

Jag har valt att referera till Tsuru som en kvinna i denna text då detta är det kön hon påbörjar och slutar sin resa i, detta trots att hennes lyckligaste tid definitivt är som man. Jag anser dock inte att hon helt lämnade sin kvinnliga identitet bakom sig heller under den tiden, och när hon är ensam med Shinsai tilltalar han även henne vid detta kvinnliga namn. En komplikation i detta skulle dock kunna vara att hon känner sig bekväm med honom då Shinsai är den som har lättast att se henne inom en manlig roll då han redan delvis såg henne på det viset långt innan hon själv gjorde det. Som jag även klargjort tidigare frånsäger Tsuru aldrig sig sin kvinnliga kropp. Något som är viktigt i denna fråga är faktumet att boken är skriven i första person, man får alltså aldrig veta hur det är meningen att man ska se Tsuru utan det är upp till läsaren själv. Det bör dock anmärkas att hon tänker på sin situation som att hon är förklädd till man. Hon tänker aldrig uttalat på det som att hon faktiskt är en man och det finns ett ständigt tänkande och jämförande med hennes situation som kvinna. Något som jag även tycker stödjer detta är att Tsuru tycks samla på sig berättelser om starka kvinnor som tar saker i egna händer och tycks sträva efter att se ett ideal, där hon kan ha tillgång till allt det hon har som man även i rollen som kvinna.

Mot bokens slut lever Tsuru som tidigare nämnt ett liv som kvinna igen. Detta liv är mer eller mindre det traditionella livet samhället förväntar sig av henne bortsätt från tidigare diskuterade saker hon gjorde innan hon återvände hem. Personligen tycker jag man kan se att Tsuru är nöjd med sitt liv, men detta liv saknar livsglädje och passion som hon hade i livet som man. Hon kan visserligen inte praktisera ensam som läkare men hon får ändå till viss del ta emot patienter igen. Detta då hon återvänt hem till föräldrarna och faderns läkarpraktik i deras hem.

I ett samtal om hur världen förändras säger en man ”She wants to renew the world, you remind me of her”

i en konversation om en kvinnlig författare. Jag tycker man kan se att Tsuru är på jakt efter att förnya världen. Visserligen är denna ambition mer självcentrerad än kvinnan som skriver och publicerar in poesi som kan läsas av andra, men hon är ute efter

21

  Hearn, 2011, s. 372.  

åtminstone en förändring av sin värld. Att klä sig som man vände hon alla villkoren till sin fördel och det var inte längre något som hindrade henne att göra det hon ville.

”So you have returned to the world of women?”

Faktum är att i bokens samhälle är det som att det finns två olika världar. Dels får man intrycket av att Tsuru har levt tre olika liv. Det första är det man möter henne i boende hos föräldrarna och sedan gift med Makino. Liv nummer två är det hon lever som en man. Det tredje när hon återkommer hem till föräldrarna deprimerad, klädd som kvinna. Här kan man tydligt se hur performativiteten skapat två olika världar för män och kvinnor. Där den ena inte kan finnas i den andra. I ett samhälle med så strikt normvärld som det Tsuru lever i finns inte alternativet att man som kvinna ens skulle kunna försöka bryta mot reglerna

Jag kan se en problematik i användandet av Butlers teorier på denna bok och det är att dessa teorier inte lämnar utrymme för ett problematiserande av kvinnor som klär sig i drag mer endast av ett begär till att få gå efter sina ambitioner på det viset som män tillåts. Tsurus situation passar dock in på teorierna då jag anser att man kan se att hon finner ett begär i akten av att endast bära manskläder och att hon finner sig tillrätta i mansrollen som finns i samhället. Butler menar på att kön endast är en socialkonstruktion vilket jag definitivt skulle säga att fallet är i denna bok. Jag tycker att Hearn gång på gång visar att olika karaktärer av olika kön tycks ha kvalitet, kroppsliga såväl som karaktärsdrag som i detta samhälle tillskrivs som typiskt manliga eller kvinnliga. Trots att det finns tydliga gränser för mannen och kvinnan får man se hur personer överskrider dessa gränser och kan finna sig mer hemma i det genus de inte fostrats till att de bör finna sig hemma i. I denna uppsats har jag använt ord som kvinnligt och manligt genus men det bör påminnas om att dessa är saker som enligt Butler inte finns. Det jag då menar är genus som uttrycker sig på det vis män bör uttrycka sig och det samma för kvinnor med kvinnligt genus.

Jag anser det finnas tydliga kopplingar mellan depression, passivitet och hjälplöshet i det kvinnliga genuset. Även en avsaknad av uppskattning för intellekt hos en kvinna. Detta kan man dels se hos systern som lyder under den nya familjen och inte har något att säga till om och man kan se att de inte vet vad de ska göra med dottern som uppvisar ett intellekt man hade uppskattat hos en son.

22

Hearn, 2011, s. 37.  

Man kan även se att makt, självförverkligande, frihet och passion är saker för män. I diskussionen Tsuru har med en man om att hon återvänt till sitt liv som kvinna.

’When you came to see me in Matsumoto I felt as you do now, as if I had no ability to influence anything and my life was worthless.’ ’At least you are a man,’ I said.

’Multiply your feelings by ten and you will know what a woman feel.’

Detta i kombination med Eikakus förklaring att han gärna klär sig i kvinnokläder under sina deprimerade perioder för det är bästa viset för honom att uttrycka hur kan känner sig på insidan ger en sannerligen deprimerande bild av en kvinnas liv.

Händelsen som leder till att Tsuru skiljs åt från Shinsai och återvänder hem är att staden de lever i blir anfallen. Mängder av skadade människor ligger på gatorna och Tsuru vårdar så många hon kan trots att hon är i chocktillstånd. ”My mind shied away from the horror and looked insted at practicalities. It was time for me to become a woman again.”

Jag tycker att man här återigen kan se hur Tsuru är en praktisk person och att hennes val att leva som man till stor del var för att det i stunden var vad som var praktiskt för henne, precis som det här är mest praktiskt att vara kvinna igen. I detta sammanhang skulle hon inte kunna ses som ett hot på samma vis som en ung man resandes i dessa tider.

Mot slutet av boken kan man se Tsuru en sista gång klä sig som en man. Detta är då hon under en resa med sin mor får reda på att Shinsai fortfarande lever och hon ger sig iväg ensam som man för att hitta honom:

The crowd flowed out from the temple grounds and into the street, carrying me along with it. I no longer had to worry about my disguise for I saw many women like me in men´s clothes, and men in women´s, their faces white , their lips red, therir teeth black.

How did it all happen so quickly? Where did they all come from? It was as though everyone had been waiting for this opportunity to burst free of years of constraint and restrictions, of beeing told what to do and obeying one´s elders, obeying one´s masters, and always dooing the right thing.

23

Hearn, 2011, s. 372.

24

Hearn, 2011, s. 321.  

25

Hearn, 2011 sid 498.

Det är en onekligen glädjefylld stämning men situationen är även fylld av spänning. Det är ett firande över att kriget är över och tycks representera en ny tid. Dessa människor dyker dock upp mycket plötsligt och Tsuru dras mest bara in i detta kaos. Trots denna lyckliga bild som målas upp slutar detta kapitel mycket brutalt. Det är mitt i denna glädjeyra Tsuru ser Shinsai igen och hon bevittnar hur han blir utsläpad på gatan och avrättad med ett skott.

Här kan man tillslut se Tsuru få uppleva konsekvensen av sitt handlande. Givetvis är detta inte en direkt konsekvens av Tsurus beslut att klä sig som man och ta för sig av saker som ingen kvinna bör ta del av. Men detta är en konsekvens av kriget och Shinsai blir antagligen avrättad för sin roll i upproret. I det mer metaforiska upproret Tsuru har gjort i att klä sig som man blir dock även hon bestraffad först genom att de skiljs åt och sedan igen då hon väljer att klä sig som man igen får hon se mannen hon älskar dö.

Något jag lade märke till är även att Tsuru återgår till livet som kvinna under tiden då de unga männen hon tidigare sett upp till alla börjar dö och blir avrättade. Under sin flykt hem till föräldrarna springer hon in i en man som känner igen henne för den hon är och man kan se att det går ut för med alla de männen hon önskade vara en av. Man skulle kunna säga att mannen i Tsuru dör tillsammans med de andra männen i revolutionen. Firandet av en ny tid där människor dansar runt i drag känns dock som något som märker ett slut för kriget precis som för Tsuru. Man skulle kunna säga att Shinsai fick representera att det ofta är ett pris som betalas för revolutioner och utveckling. I detta fall både i kriget och för Tsuru.

Då Tsuru återgår till att bli kvinna är det en total avsaknad av den lekfulla energin vilken var närvarande då hon blev man. ”She tied the broad obi around my waist and I felt a huge wait decend on me as I was restored to female apearence.”

Jag skulle säga att denna tyngd hon känner dels är det mer begränsade livet som kvinna, ”as I set of along the riverbank with little womanly steps I missed the stride I had had as a man”.

Denna mening gör detta ännu tydligare. Hon kan ta sig framåt som kvinna men inte på samma vis som en man. Man ser hur en kvinnas kläder är begränsande för rörelsen precis som samhället är för kvinnan.

26

Hearn, 2011 sid 324.

27

Hearn, 2011 sid 329.  

Något som är intressant är att Tsuru aldrig möter några direkta bestraffningar för sina handlingar. Visserligen går hon in i en djup depression och förlorar sitt självförtroende i perioden hon skiljts åt från Shinsai men detta är inte en bestraffning från den yttre omgivningen för att hon brutit mot hetronormativiteten. Hennes man tar även tillbaka henne utan att ställa några frågor om tiden de varit skilda. Han utrycker även att han saknat henne och att han inte uppskattat henne tillräckligt. Det är även han som föreslår att de skall adoptera systerdottern och uppfostra henne i den nya världen de nu lever i.

Man får veta att Tsuru rakar av sig allt sitt hår. Detta då hon redan hade halva rakat som en man. Hennes familj undrar över detta men hon svarar aldrig på deras frågor. Man får veta att ett rakat huvud är en bestraffning för kvinnor som begått äktenskapsbrott, precis som Tsuru har. Det är dock hon själv som beslutat att raka av det, men det är en symbol hon måste bära utåt till världen som visar att hon har handlat fel i samhällets ögon.

Mot slutet får man dock se Tsuru få en del av det erkännande hon längtat efter professionellt.

Då även maken gått bort efter att de adopterat dottern är det Tsuru och en manlig kollega som driver faderns praktik. Man får veta att många patienter väljer henne istället för den manliga läkaren, varför vet hon inte men troligen för att hon är skicklig. Detta är till vis del ett resultat av den nya världen som skapats. En ny värld som är lite öppnare för nya saker, och inte lika strikt för kvinnor.

Avslutning

Jag anser man kan se att det finns en tydlig heterosexuellmatris i samhället. Detta kan man se framgå på många olika vis, men det blir framförallt tydligt i då man ser på Tsurus användande av drag. Precis som Butler påpekar är drag något som visar och avslöjar performativiteten.

Tsurus användande av drag visar för läsaren på ett tydligt vis vad som passar sig för männen och vad som passar sig för kvinnor, i detta finns det stora kontraster.

Männen anses vara viktiga människor och kvinnor har inte alls samma värde. En kvinnas liv

är till för att gör det så bra som möjligt för familjen och maken. En man däremot har rätten at

agera mer själviskt och fokusera på sina önskemål. Man kan se Tsuru agera utifrån sina egna

behov friare som man än som kvinna.