MYNTAUKTION Lördag

NORGE 15: - DANMARK 15: -

) ~oo~IK<

SVERIGE 15: -

NllUJMll~~ll~IK<

1flliQ)~I[IR?JJifil ^{NOVEMBER 8. 89}

407

449

479 36 41

AUKTIONsNUMMER

På Myntet 1889 - ett hundraårsminne sid 182

Mynt på St Barthelemy 1784-1878 (5) sid 187

Medalj över Carl Palmstedt sid 193

Välkommen till vår

MYNTAUKTION

Lördag ²⁵ november 1989

som innehåller:

SVENSKA och UTLÄNDSKA Mynt Plåtmynt Sedlar

Ordnar Medaljer Visning:

STOCKHOLM,

Regeringsgatan 19, l tr.

den 24 november kl. 8.30-18.00

Illustrerad auktionskatalog 35:-, postgiro 654-4.

Vi mottager nu inlämningar till kommande kvalitetsauktion. Vid större inlämningar kan särskilda villkor tillämpas efter överenskommelse .

.-/1

AUKTI~

AB STOCKHOLMS AUKTIONSVERK

Jakobsgatan 10, Box 16256, 103 25 Stockholm, Tel. 08-14 24 40.

Engelbrektsgatan 7, 21133 Malmö, Tel. 040-11 20 26.

ORGAN FÖR SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN Östem1almsgatan 81

114 50 Stockholm Telefon 08 • 667 55 98 (tisdag-fredag kl 10.00 -13.00)

S\·ensk Numismatisk Tidskrift: Postgiro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

SNT utkommer den l i månaderna februari- maj och

september-december Prenumeration: helår 100: -

ANSVARIG UTGIVARE Ian Wischn REDAKTION

Hans Franzcn Monica Golabiewski Lannby

(program, föreningar.

aktuella auktioner) Kjell Holmberg (annonsering)

Manuskriptgmnskning:

Lars O. Lagerqvist Redaktionssekreterare:

Margareta Klasen (adress och telefon se ovan!)

AN NONSER Bokning

Tel 0292-303 45 kvällstid o helger Annonspriser:.

2 sidor (mittuppslag) 2:a omslagssidan omslagets 4:e sida 1/1 sida (151 X214 mm) 2/3 sida (99X214 mm) 1/2 sida (151 X105 mm) J/3 sida (47X214 mm) 1/4 sida (72 x 105 mm) 116 sida (47 x 105 mm) 1112 sida (47X50 mm)

Sista materia/dag:

2 000:- 1450:- 1800:- 1200:- 850:- 650:- 450:- 350:- 250:- 150: -

Den l :a i månaden ftire utgivning Heloriginal alt manus och

gärna skiss.

Sändes till SNT, adress enl ovan.

Annonser som ej tir fOrenliga med SNF:s, FIDEM:s och

AINP:s etik kommer all avbtJjas

Tryck:

Mastcrprint Sätteri & Tryckeri AB ISSN 0283-071X

SVENSKA

NUMISMATISKA _••

FORENINGEN

Höstprogrammet 1989

Om ej annat anges, hålls mötena kl 18.30 på Sandhamnsgatan 50 A (Riksantikvarie- ämbetets lokaler. tag buss nr 41 till Rökubbsgatan eller T-bana till Gärdet).

November lO Hans Menzinsky, Göteborg. Myntningen i Göte- borg under Karl IX:s tid.

21 Ulla Westermark berättar om myntningen i Kari- en (nuvarande Turkiets västkust).

29 Höstauktionen (endast för medlemmar och anslut- na föreningar).

December 12 Den sedvanliga julfesten med kåseri av Lars O.

Lagerqvist.

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGENs

MEDLEMSNÅL

kan rekvireras från kansliet!

Pris: 20 kr + porto

Samlarmynt

Svenska set 1989 är nu hemkomna och kan hämtas på kansliet av dem som brukar hämta, och till övriga kommer mynten an sändas per postförskott som vanligt.

SNF: s kansli

har postadress:

Östermalmsgatan 81,2 trög, 114 50 Stockholm.

Kansliet

Telefontid tisdag- fredag 10-13, tel 08-667 55 98.

Besökstid 10.30-13.00 Semesterstängt:

midsommar-l sept samt jul- och nyårshelgerna.

SEMINARIUM

Arkeologiska institutionen, Stock- holms universitet. Hus

D ,

rum 220.

Doktorandseminarium onsdagen den 29 november kl. 18-20.

B. Malmer, Sigtunamynmingen 995- 1005. Teori, metod och histori- ska resultat.

Adressändring

Använd postens adress- ändringsblankett, som du sänder till:

Svenska Numismatiska Föreningen Östermalmsgatan 81

11450 STOCKHOLM

~RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR~

~ ~

~ ~

~ ~

~ ~

l MYNliAUKTION l

l ( ^{Nr 8 l 18} NOVEMBER 1989 ~

~ ~

~ ~

~ ~

~ Sheraton Göteborg ~

~ ~

~ Ur det rika innehållet kan speciellt nämnas: ~

~ ~

~ ~

~ SVENSKA MYNT ~

~ ~

~ Gustav Il Adolf: Riga-thaler 1631. RRR Praktexemplar! ~

~

Gustav Il Adolf: Säter. l Öre 1629. SVEC:SVEC. RRRR

~

~

^Kristina: Stockholm. l Riksdaler 1641. R

~

~ ~

~ Kristina: 2 Mark 1648. Mm under skölden. RRR ~

~ ~

~ Karl X Gustav: 2 Mark U.är. Kastmyntsåtsida. RR

::0

~

^{Karl XI:} 2 Mark 1671. Punkter i sveakronorna. R

::0

~

::0

~ Karl XI: 2 Öre KM 1662. På plants! RRRR

::0

~

Karl XII: Dukat)(5Öre präglad i koppar! RR

~

~ Karl XII: 1/6 Öre SM 1707. På plants! R

::0

~

::0

~ Fredrik 1: l Riksdaler 1731. Resan till Hessen. Aluminium! R

:;o

~

^{Fredrik 1: 1/4} Riksdaler 1748. Serafimer. Kopparavslag! RRR

~

~

::0

~ SEOLAR ~

~ ~

~ Försäkringssedel: 14 Öre 1719. Fyrsidig! RRR

:;o

~

Riksgäldssedel: 12 Skillingar 1791. (Januari-emissionen). RR

~

~ Bancosedel: 6-2/J Riksdaler Banco 1851. UNIK och opublicerad! ~

~ ~

~ ~

~ ~

~ ~

~ ~

~ An.tikören

Den rikt illustrerade katalogen är wufer tryciating

~

~ ~

~ stureplatsen 1

^{och beriiknas utkomrna ca} 20 oktober 1989.

~

~

S-41139 Göteborg

^{Re ställ den} rednn idag! K r 50:- P g. 48 92 OJ -O. ~

~

Q\ 031-183960

VÄLKOMMEN TILL GÖTEL\ORG 18-19 november! ~

~ ~

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

+MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM +

Sheraton Göteborg

l samband med vår &:de MYNTAUKTION arrangerar vi vår 2:a MYNTMÄSSA!

Arrangemanget "Myntdagar i Göteborg" omfattar: Auktion - Lördagen den 18 november Mässa - Söndagen den 19 november Sexton av Nordens mest aktiva mynthandlare ställer ut och visar sina lager!

Massor av MYNT, SEDLAR och MEDALJER från hela världen! ALL T TILL SALU!

Dessutom: UTSTÄLLNING, AKTIVITETER och ÖVERRASKNINGAR!

Entre:

^10:-

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA TILL GÖTEBORG!

OCH SVERIGES ENDA RENODLADE MYNTMÄSSA!

Antilc6rcn Mynt ~ Antikt H8 Rune lonson Myn-1 Sture.placun l Österl11\u.acan l6 S·•lt J9 Cötobocg S·lOZ JZ Botu 8eoo Mynt ~ Antik AB lW>d>Myn-1 VUtr• H~n,at.a/1 6 Klo.ucr,.u..n )

s .. al 11 ca •• ,.,, S·IZZ ZZ lund

~tc:n Myntl\udel AB MA1m4 Myn-1 AB Engelbrc;kuga.t.&n J• .-\ K~~ndcrs.ac.tn 9 S .. ll J7 Cöteoo<g S·ZII JJ M•lmö

K.tONI\S Mynt Monct&r,um

Vbtr4 H.amng;atM 6 Bo• 210•7 S·•ll 17 C<ltel>«& S·ZOO Z l \l•lm6

Antikören

stureplatsen l S-41139 Göteborg fa 031-183960

M)ntce-nuum T&rnco Numis.m&tic:s

8oc ., 8ox62H

S·'" Z l De&erlon S·IOZ Jl Stockhotm o.lo Myn!Nndcl IIJS nuJcn Mynllwldel A8 f<cn&eo.i &t· )l

N·liOI O.lo l

Sturc-plats.:-n ) S·•ll J9 CJt<Oocl

SUibc MynlNrdet Th«Ntr6ms Mynt ~ Scd1N AB

Oln Tryg&\'.uot\.J &t· '2 Orotttllng&.ltat'l U N~1011 TroneJM-1m S·JSZ Zl lini<Ct>•O&

Str~g> Mynl/\ondcl All Vic:titi.a M)'nth.&ndel

Anc~l)&4 t.a.n S 6ox9011 S·IOJ 't Stockholm S·.OO lO C<lt<Oo<g

På Kongl. Myntet år 1889 - ett hundraårsminne

karegatan, som sluttar ned mot stran- den och som omgitves af ett högt och massivt järnstaket. (Fig 1.) Vi gå in ge- nom det fästningsliknande porthvalf- vet, passera vakten och träda in i det gamla huset utåt gatan -f.d. Samuel Owens hus. Här på nedra botten ligger laboratoriet, ett stort dystert rum, be·

lamrad t med glasskåp och flaskor, och i det lilla rummet innanför är kontrolldi- rektören sysselsatt med det kinkiga och ansvarsfulla uppdraget att under- söka guldhalten på de nyligen från riksbanken till myntning inlemnade guldplansarne. Dessa guldplansar, som ega form af en något tillplattad skånsk limpa och aga ett värde af om- kring 40 000 kr stycket, tagas vanligen från Rotschlid (Rothschild) i London och anlända hit med uppgifven guldhalt.

Fig J. Jngdngen till Kong/. Myntet i slutet av 1800-talet. Efter "Genom Sveriges bygder"

Det är denna guldhalt, som kontroll- direktören nu håller på att undersöka.

Ur hvarje plans har man huggit ut tvän·

ne små fjäll. Han klipper af några flisor och väger upp 1/2 gram. Vågen är ett mästerverk. Han klipper t. ex. af bråk- delen af ett hårstrå - vågtungan ger tydligt utslag; han värmer den ena af de små vågskålarna mellan sina hän- der - tungan förkunnar genast att skålen blifvit lättare o. s. v. Sedan 1/2 1881. &profoto ATA.

I justitierådet J. O. Wedbergs klipp- samling (som forvaras på Antikva- risk-topografiska arkivet i Stock- holm) finns en artikel inklistrad som ger en samtida bild av mynttillverk- ningen i Stockholm under 1880-talet.

Skildringen är naturligtvis skriven av en person som inte är fackman, men kan ändå vara av intresse hundra år se- nare. En kommentar fOijer efter texten.

På Myntet.

Ett besök på k. Myntet? Ja, hvarför icke? Myntverkets arbete är så intres·

sant, för den oinvigde så rikt på öfver- raskningar och nyheter, att ett besök därstädes faller vida mer under rubri- ken vetgirighet än under den banala nyfikenheten. Säkert är åtminstone, att ni vet betydligt mer efter ert besök än före.

Ert besök underlättas dessutom högst väsentligt genom det tillmötes- gående sätt, hvarpå myntverkets tjenstemän följa med och visa mynttill·

verkningens hemlighetsfulla konst.

Ni känner till hvar Myntet är beläget, den stora tomten i bö~an af Handtver-

Fig 2. Verktygen i Myntverkets smedja. Bilden tJr jrd11 /972 - tvd dr forr! j1)1tningen till Eskilstuna - men kan inte ha skilt sig nämnV{Jrt jrd11 forhd/landena /889. Foto Gabriel Hildebrond. ATA.

Rg 3. Så htlr såg dn 111 niJr TTI)111plouar stonsad~s 111 m~d hjälp av tn "punchma.skin"

(/950), m arb~t~ som drn'S maskin~fft också und~ r uportager /889. Myntv~rktt upphlJrdt atr til/1-erka ~gna nl)111i1mlltll av brons och nicktf 1962, sill 't r 196& Foto ATA 1950.

gram uppvägts, lägges den i en tunn blyhinna, något siliver tillsåtles och altsammans placeras i en kopp af ben- aska. Profven skjutas in i en liten ugn, som upphettas till glödgning. Alla oäd- la metaller, koppar m. IL, gå nu bort och endast guld och siliver kvarstanna i koppen. Blandningen kokas med sal- petersyra och kvar ligger absolut fint guld. Så går det l korthet till all bestäm- ma guldhalten.

Vi bege oss tvärt öfver gården till det ner mot sjön liggande huset, som in- nesluter det egentliga myntverket. De nakna stenväggarna, de med väldiga stenhallar betäckta golfven l korrido- rerna förkunna all man med omsorg undvikit att använda trä som bygg- nadsmateriaL

Intrycket häraf blir ännu starkare då vi inträda i smältningsverkstaden. Fö- reställ er ell hvalfliknande rum, hvars golf består af stora rettlade järnhallar - alla golfven bestå af sådana.

Dessa ha dä~ämte till ändamål all un- derlätta sopning, ty det kan hända att soporna i Myntet ega större värde än vanligt. På ett stort städ ligga uppstap- lade en del små glänsande guldplan- sar. Det är svenskt guld, från Fal u gruf- va. Apropos svenskt guld, så eger,

som bekant, hvar och en rätt att vända sig till Myntet och få sitt guld (om han har något) nedsmält och förvandlad!

till gällande mynt. Den enda, som dock utom riksbanken egentligen be- gagnar sig af denna rätt, är Fal u gruf- va, hvilken årligen lemnar in guld till nedsmältning till et! värde af öfver 150000 kr.

Hela ena väggen upptages af en väl- dig murad ugn med tvänne ugnsöpp- nlngar: det är guldugnen och silfver- ugnen. För tillfället äro de kalla och obegagnade, men från ett i golfvet nedanför ugnen muradt hål uppstiger en intensiv hetta: del är den s. k. me- dalj ugnen, afsedd för mindre smält- ningar. En groflammad arbetare sätter ned i eldgapet en degel af grafit, stop- par ned tvänne af de små plansarne, häller ned en del guldskrot och lägger därefter på locket till ugnen.

"När kan det vara smält?'' fråga vi.

"Åh, om en timme ungefär", svarar den moderne Ptuto och sätter siglugnt ned att bevaka sin gyllene skatt.

Vi fortsätta vandringen och inträda i det mindre valsverket Här äro arbeta- re sysselsatta med att valsa ut bronste- nar till den för en tvåöring bestämda tjockleken, ty alla dessa högar af på

hvarandra staplade bronsstänger sko- la i sinom tid släppas ut i form af två- öringar. Denna valsning är förenad med ganska stort besvär, ty innan stängerna genomgå den sista och fi- naste valsen, måste de glödgas uppre- pade gånger, emedan metallen ge- nom sammanpressningen får en så- dan fasthet, att de härdade stålvalsar- na icke förmå bearbeta den. All vals- ning sker nämligen kall.

Vi gå förbi den jättelika glödgnings- ugnen och komma in i det större vals- verket. Här äro tvänne arbetare syssel- satta vid hvar sin punchmaskin.

Bronstenarne ha ändtligen fått den er- forderliga tunnheten och föras nu ge- nom punchmaskinen, som klipper ut plattor af en tvåörings storlek och med ett jämt rasslande läte låter dem falla ned l stora lådor. (Fig 3 och 4.)

Alla mynt skola ju ega en viss vigt.

Om detta Icke är fullt så noga med bronsmynten, ty det betyder ju föga, om den ena femöringen väger några milligram mer än den andra, så är det så mycket kinkigare med guldmynten.

Deras vägning, innan de släppas ut i marknaden, blir därför en y1terst vigtig del af Myntets verksamhet. Vågrum- met är kanske älven den intressantas- te afdelningen af alla på grund af de sinnrika vägningsapparater, som an- vändas.

Rummet upptages till hälften af tvänne långa smala glasskåp, som hvart och ett innesluter tio automatis- ka vågar. Verkmästaren är nu syssel- satt med att väga plattor till tjugokro- norsstycken. Plattorna stoppas ned i en öfver hvarje våg uppstående cylin- der. En horisontal stålskliva skjuter med jämna mellanrum undan den un- derst liggande plattan, som därvid fal- ler ned i den lilla vågkorgen. Under några sekunder råder en djup tystnad:

maskinen tycks andas ut. Så falla plat- torna ur sina korgar och rulla genom en massa under vågarna placarade rör ned l en uti sex fack afdelad låda, i skilda fack alt efter deras olika vigt.

Väga de för mycket, så läggas de under filen, och vägas därefter om på nytt.

Rg 4. 2 (Jre 1889, tiff 1ifket my111 pfouar .r/ansades tmder reportaget deua år. Foto Inga KrolltZ, B AlrfstriJm Mymlra11def AB, S10ckhofm.

Fig 5. Prttglingsmaskin frdn 1857. med riden den tildsra i bmk (ri/1 1972) och kallad

"mormor·: Numera uppsriilfd i Eskilstuna museer. Foto ATA 1950.

Dessa tjugo vågar, som sålunda ut- föra tjugo personers arbete och som nästan synas vara begåfvade med ett sjelfständigt lit äro dock utomordent- ligt svårskötta och fordra den skicklige verkmästarens hela omsorg för att rätt utföra sitt ansvarsfulla arbete. De äro t. o. m. så kinkiga att hand halva, att exempelvis det danska myntverket i saknad af en person att sköta dem, måste låta sina vågar stå obegagnade och använda ett par dussin gummor,

JAN WALLDEN

MYNTHA N DEL

KÖPER • SÄLJER • VÄRDERAR

Vackra och sällsynta ROMERSKA MYNT sökes för kunders räkning

Brunnsgatan 22, Box 357 611 27 NYKÖPING Tel. 0155-67154

som väga för hand. Som ett bevis på deras ömtålighet anförde verkmästa- ren, att man undervägningen icke fick torka bort det dam, som samlade sig ofvanpå det vågarna omslutande glas- skåpet. Den svaga gnidningen gör glasskilvarna elektriska och hur ringa denna elektricitet än må vara, så är den tillräcklig att störande ingripa i vå- garnas arbete och att placera guld- plattorna i orätta fack.

Ha plattorna lyckligt och väl passe- rat Scylla, så väntar dock ännu Cha- rybdis i form af den utomordentligt sinnrikt konstruerade kontrollvågen.

Först sedan denna våg, hvars meka- nism är invecklad som ett urverk, app- roberat plattan och kastat ned den i den s. k. plus-lådan, så är den mogen för präglingen. Dock icke ännu - först skall den skuras. så kommer tu·

ren till kanterna, som skola höjas och först därefter kommer präglingen.

Vi gå in i präglingsrummeL Icke mindre än fem präglingsmaskiner stå bredvid hvarandra men blott en - den största - är för ögonblicket i verksamhet. (Fig 5.) Det är tjugokro- nor, som präglas. En gråskäggig arbe-

tare matar maskinen vid skenet af en fladdrande gaslåga. Guldplattorna staplas upp på hvarandra i en ränna, som leder ned på platformen, gripas här genast af tvänne järnklor och skju- tas fram till stampen. Den i härdad!

stål graverade prägeln med konung Oscars bild smäller till uppifrån, riks·

vapnet trycker emot från den undre si- dan, stålrefflorna i stampen gripa in i kanten, de bägge klorna kasta undan myntet, en gyllene blixt öfver den pole- rade platformen, ett rassel i den under maskinen stående lådan och så nästa guld platta. På detta sätt präglas 50 tju- gukronor i minuten; de smärre maski·

nerna arbeta ändå fortare.

Fig 6. 20 kronor /889, som prtiglades un- der reponager derra dr och torde ha inne- Milir guld från Falu gnm1. Foto Inga Krontz, B AldstrlJm Mynthandel AB.

Kungl Myntkabin ettet

U/siAI/ningar:

Ingång Narvavägen (hörnet Linnågatan) 2 tr, Stockholm

Tillfälliga utsrtillnlngar:

"Ur dolda gömmor"

förlängd till årets slut.

2/11-3/12 Berndt Hellebergs medaljer Ring i övrigttelefon 08-783 94 00

för Information.

Museet:

Tisdag-söndag 11-16 Måndag stängt Besökstid: tisdag 13-16

ingång Narvavägen Besöksadress (efter överenskommelse om tid

per telefon): storgalan 41 Postadress:

Box 5405, 114 84 Stockholm Tel: 08-783 94 00

Fig ^Z Kombinerad sax och wlwggningspress for medaljplauar. Maskinen troligen frdn 1860-70-talen. Foto G. Hildebrand, ATA (1972).

Men nu kan det vara tid att gå till- baka till smältningsrummet. De vid vårt förra besök inlagda plansarna borde ha haft tid på sig att smälta. Och mycket rik1igt. Då arbetaren lyfter upp locket till ugnen och tar upp den hvit- glödgade grafitdegeln, är den fyld af en strålande, flytande massa. Det är guld! Ett säkert tag med en långskaf- tad tång kring degeln och i en prakt- full. sprakande och gnistrande ström flyter guldet ned i järnkokillerna, stel- nar och upptages som smala guldlena r.

En särskild afdelning af myntet utgö- res af verkstaden för medaljpräglin- gen. För tillfället är man sysselsatt med att prägla en bronsmedalj i 18:e storleken till minne af generaltulldirek- tör Bennichs chefskap för tullverket.

Präglingen sker medels en väldig skrufpress. hvars tunga balansstän- ger sättas i snabb rotation af de tvänne med präglingen sysselsatta arbetarn e.

Med en fruktansvärd fart träffar stål- prägeln medaljplattan, men oaktadt den kraft, hvarmed detta sker, måste medaljen präglas upprepade gånger och genomgå flere glödningar, innan den är färdig. (Fig 7, 8 och 9.)

Nåväl, säger ni, nu ha vi väl gått ige- nom hela myntverket? Nej, icke ännu!

l ett litet rum. strax innanför expedi-

lionsrummet sitter en kvinna, omgif·

ven af högar af guldmynt. Hon har ett litet stålstäd framför sig och slår hvarje mynt mot detsamma för att undersöka, om det har den rätta klangen. Se där, en tjugokrona som faller på städet med ett underligt tomt och doft ljud!

Vore det ute i allmänna rörelsen, så skulle ni kanske misstänka, att det vo- re falskt, men icke här på sjelfva k.

myntet. Det har fått en spricka i mynt- ningen och måste tillbaka för att smäl- tas ned, valsas ut och präglas om på nytt.

Och så det bästa till sist. Myntdirek- tören öppnar det lilla kassahvalfvet bredvid expeditionsrummet Hvilken bländande syn möter icke ögat! Upp- staplade på golfvet, täckande de mas- siva hyllorna, ligga högar af guld- och sillvarplansar till ett sammanlagd! vär- de af öfver - fem millioner kronor.

Men då ni kommer ut igen i dagslju- set och den massiva järndörren sluter sig ljudlöst för de skimrande skatterna, så ser ni genom de tjocka gallerföns- terna hur vakten går långsamt fram och tillbaka ute på gården.

Sylvester.

Kommenta r:

Kongl. Myntet, som tidigare låg vid Mynttorget (f d Kanslihuset), flyttade 1850 till lokalerna på Kungsholmen

med ingång genom den bekanta pena- len vid Samuel Owcns gränd/Hant- verkargatan. Hiir fårblev man till sommaren 1974, då det i den stora flynvågen från Stockholm kom att bli Eskilstuna dit Myntverket begav sig.

Undersökning av guld är knappast nå- got som särskilt ofta besvärar perso- nalen vid Myntverket. (Justerings- verksamheten är dessutom avskild se- dan 1972 och soneror under Statens provningsanstalt, vilken håller hus i Borås. Det är dit man då och då sän- der ett stickprov, t ex på de i Schweiz tillverkade plattarna till tOOO-kro- norsmyntet 1988.)

Smältning av metall och tillverk- ning av myntämnen upphörde under

1960-talet vid Myntverket - 1962 för brons och nickel, 1968 för silver (5-kronorsmyntcn 1971 med 40% sil- ver slogs av ett gammalt lager av plattar).

Intressant är uppgiften om guldet från Fal u gruva. Det var ju i nådens år 1889 ej mindre än 79 år sedan guldets ursprung angivits på ett svenskt mynt (daladukaten 1810). Det användes dock långt senare och alltså även för guldmynt i kronvalörer. I våra dagar är det Boliden som står fOr guldföräd- lingen, däribland den från Falu gruva (ca 40 kg om året).

Den noggranna kontrollen av myn- ten som beskrivs är mycket förenklad i våra dagar. Inte heller "!dingas"

mynten mot ett stålstäd (detta, infiillt i en "stubbe", lär dock ha räddats vid flyttningen 1974 och innehas av en f d anställd). Själva myntpräglingen var redan 1889 automatiser.td, även om man i dag slår ännu fler exemplar i mi- nuten. I dag slår en maskin för skilje- mynt 250, en 1988 inköpt sådan t o m 700 ex i minuten~ Av de maskiner journalisten såg 1889 var en, ''mor-

SELINS MYNTHANDEL AB

Mynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

®

Öppetlido r

Vardagar 10.00- 18.00 Lördagar 10.00- 14.00 Regeringsgatan 6 111 53 Stockholm Tei.08·115081

Fig 8. Fransk medaljprtiglingsmaskin från 1898, i bruk ptl mymverket fram till flytmingen IW4. Den som am·lindes vid reportaget 1889 var al/tstlntlgot ''omodernare': Foto G.

Hildebrand, ATA (1972).

mor" kallad, i bruk ännu 1972 på Kungsholmen. (Fig 5.) Nu står den på Eskilstuna museer och slår en liten besöksmedalj, om man stoppar i be- talning.

Jan Wiselm och Lars O. Lagerqvist

För vidare stlldium:

Kungliga Myntet 1850-1950, Stock- holm 1950.

* Det bör kanske påpekas, an våra jubi- leumsmynt slås med större aktsamhet.

När det gäller sådana i guld eller silver gäller den "gamla" hastigheten, 40-50 ex i minuten.

LUNDS MYNTHANDEL

KÖPER och SÄUER BYTER och VÄRDERAR

MYNT och SEDLAR TILLBEHÖR och LITTERATUR

GRATIS LAGERLISTA (uppgiv samlarområde) Klostergatan 5. 222 22 LUND

lel 046. 14 43 69

Fig 9. Medalj över genera/tulldirektlir N. A. G:son Be1mich av Adolf lindberg, l'llrs prttgling pilgick undu reponaget 1889. Foto Nils IAgergrtm. ATA (1969).

Mynt på St Barthelemy 1784-1878 (5) Tidigare artiklar har

tryckts i SNT 1988 nr

l, 2, 6 och 8.

Av Frank Olrog

En proklamation av den 26 augusti 1797 lyder i översättning:

Köpmännen och andra medborgare på denna ö har påvisat nödvän- digheten av att antaga grannöarnas kurs på silvermynt, konseljen beslu- tar tills vidare, och tills dess Hans Majestäts vilja i detta avseende blir till- kännagivet, så som följer:

1 :o. Räknat från dessa bestämmelsers publicering skall den verkliga och effektiva spanska piastern ha en kurs av

Halva piastern ... sex d:o (=36 styver) Med pelare Kvartspiastern ... Tre d:o (=18 styver)

{

och vara värd ... Tolv bitt (=72 styver)

Attendelspiastern ... En och en halv bitt, såsom

2:o.

Utan pelare

förut (=9 styver) sextondelspiastern ... Fyra styver, såsom förut Pistrineo ... Två bit! och två styver ( =14 styver) Halva pistrineo ... Sju styver Kvartspistri neo ... ... Tre styver Beträffande de små spanska silvermynten utan pe- lare, skall ingen vara tvungen att ta emot dem som betalning till högre värde än här nedan bestämts, nämligen:

Halva piastern ... Fem bitt och tre styver (=33 styver) Kvartspiastern ... Två bitt och fyra styver (=16 styver) Attendelspiastern ... En bitt och två styver (=8 styver) sextondelspiastern ... Fyra styver Samtidigt, och räknat från samma datum, har konseljen, efter öns köpmäns råd, funnit för gott att fastställa värdet på det guldmynt, som vanligtvis kallas quadruple, eller doublon, varken beskuret eller på an- nat sätt förändrat eller förminskat, till tjugotvå Pieces of eight (räknemynt

= 8 bitt}, eller vilket är

detsamma till ... Två moeder Halva quadrupeln ... En moed Kvartsquadrupeln ... En halv moed Och likadant i relation till det aktuella guldmyntets övriga nominaler.

Givet i Gustavia, St Barthelemy, den 26 augusti 1797.

A konseljens vägnar Georg af Trolie

Ch:s Dreyer.

J.

Norderling. And. Bergstedt. P. Bernie.

Denna proklamation upptar de vik- tigaste silvermynten,

som cirkulerade

på ön fram till slutet av 1820-talet. För

att locka in mer silvermynt förändra-

des dessa

bestämmelser

genom

en

proklamation av den 23 augusti 1802.

Enligt denna fick den pelrade och den opelrade piastern med sina nominaler

samma värde.

Det förekom

också mynt

från

Frankrike, England, Förenta

Stater- na, Holland m fl länder.

Dessa place- rades in i systemet enligt uppskattat

silvervärde.

En engelsk shilling mot-

svarade t ex en kvarts piaster. (Fig l.) År 1845 föreslogs att decimalsystemet skulle införas i kronans räkenskaper. I en PM daterad den 5 april 1845 upptar

guvernören James

H. Haasum de på

ön cirkulerande mynten.

Deras

vär- den i "runda"

och "kuranta" piastrar

samt i "cents" redovisas. Decimalsys- temet

infOrdes

definitivt

genom

en proklamation

av den 9 augusti

1864.

Av denna framgår också värdet av oli-

ka nationers mynt.

Myntf6rhållande- na efter proklamationen den 12 janua-

ri

1821

kommer att behandlas i kom- mande avsnitt.

1797

års proklamation delar in sil- vermynten i fOijande tre kategorier:

l.

Petrat mynt, 2. Pistrineo

med

nomi-

naler samt 3. Opelrat mynt.

De opel-

rade

mynten

inleds

med

1/2 piaster.

Den hela opelrade piastern kommer

i

1802

års

proklamation som förordnar att

"la Piastre Gourde effective" utan

pelare

med sina halve

r,

kvarter och åt- tondelar skall ha samma

värde som

"la Piastre Gourde"

med pelare med

dess

haJver, kvarter och åttondelar.

Pelrat mynt

Den pelrade piastern eller spansk pi-

aster, som

präglades i Spaniens ame-

rikanska besittningar,

är beskriven i

SNT 1988:

l. Nominalerna 1/2 piaster (4 reaJer),

114 piaster

(2 realer),

118 piaster

(l

real) och 1/16 piaster

(1/2

re- aJ) har samma utseende som piastern med undantag av storlek och valörsiff-

ra.

(Fig 2.)

Pistrinen med nominaler

Enligt Robert Chalmers i "A History of Currency in the British Colonies", London 1893,

kan ordet pistrin eller

pistareen

liksom pesetas vara

härlett från peso. Det är emellertid ingen rik-

tig diminutiv. Möjligen kan dialektal

Sökes

GULDMYNT

1877 10 kr.

ARNE TÖRNBLOM

Strömstad

0526 -139 76 (139 77)

fig l. a) Engelsk shilling 1787 kmk med 0-18-krona.för 18 styver = 114 piaster (ANS), b) Spansk 2 real 1773 = opelrad kvartspiaster med samma kontromarkering (KMK). Denna kontromarkering tillskrivs Sr Barrhelemy bl a på gnmd av likheten med Morins komromnr- keringar 1808 jfr fig 4.

spanska med betydelsen liten piaster som i ''piastereen" vara ursprunget. I en rapport från St Barthelemy daterad den 9 december 1819 sägs att "les Pist- rines" på spanska heter "Pezettes".

Pistrineo (pistareen) med sina no·

minaler hade liksom de pelrade och opelrade kvartspiastrarna också valö-

ren 2 resp l och 1/2 realer. Under spanska tronf<i1jdskriget 1701-1714 slogs dessa underhaltiga silvermynt för cirkulation inom Spanien.

England och Österrikes tronpreten- dent ärkehertig Karl utropades i Mad- rid den 2 juli 1706 som Karl

m

^till

kung av Spanien. Han lät prägla 2

reales-mynt 1701- 1714. Dessa var dock egentligen inga officieJla mynt utan får mer betraktas som "propa- gandamynt". (Fig 3 a.) Då Karl 1711 blev tysk-romersk kejsare fann koali- tionen det oliimpligt att också göra ho- nom tiJI kung av Spanien. Fredsf<ir·

handlingar påbörjades.

Ludvig X1V:s kandidat Philip V, spansk kung 1701 - 1746, började ge ut första typen av sina hela, halva och fjärdedels pistriner 1707- 1708. (Fig 3 b-d.)

En av de första noteringarna om pistrineo finns i ett brev daterat den 16

SPECIE MYNTHANDEL HB

Köper och säljer Mynt • Sedlar • Medaljer Spec. Å'tdre svenska koppa1711)71t.

Sedlar ftJre 1900.

Kommissionsuppdrag - Auktioner.

Storgatan 19, Box 69 574 01 VETLANDA

Tel 0383 -153 01

SVERIGES MYNTHANDLAREs FÖRENING

De nuvarande medlemmarna lir:

B. Ahlslrl!m Mynthandel AB Kungsgatan 28. Box 7662 103 94 S!ockholm. 1ef 08·14 02 20 Amneklevs Mynthandel SI<Oigatan 20. 602 25 Noul<Oping tef 011·10 29 50

Anllkllren

Stureplatsen 1. 411 39 Göteborg tel 031·18 39 60

Dala Mynt & Frimärkahandel Trotzgatan 16. Box 307 791 27 Falun, tel 023 · 142 SO Hlrach Mynl AB 1\rsenalsgatan 6

är en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 29 företag i 14 olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige. Samtliga är med- lemmar i Svenska Numismatiska Föreningen och har skrivit under uppropet mot myntförfalskningar. - Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra och utöka sina tjänster.

Mynl & Medaljer HB Sveavågen 96. Box 19507

t04 32 SlockhOim. tef 08·34 34 23 Mynl & Metallbörsen l Slhlm AB Nomnalmste<8 1. 4tr. 111 46 Slackholm te! 08·20 55 1

Mynlel i Malmö

Stora Nygatan 17, 211 37 Malm() tel 040·12 99 30

Mynlhusel

B•blioteksgatan 5. Box 7049

103 86 Stockhotm, tef 08·20 51 81. 20 60 52

~~~~~~~:n~~·~ ^ftrona

Peo Mynl & Presenler AB

~~~~~~. ~:okS:Z2~

⁵

1210

Sellns Mynlhandel AB

~~~ll'l' 6. III 53 Slockhctm Skövde Samlarlorum

Box 259

541 26 Skövde. tef 050<H23 75 Specie Mynlhandel HB

Storgatan 19, 574 00 Vetlanda. tel 0383·153 01 Sirandborga Mynl & Frlmär1<shandel AB Arsenalsgalan 6. Box 7377

103 91 SlockhOim. 1e1 08·20 81 20 Tamco Numlsmallca

111 47 StockhOim, IE!t 08·611 05 58 Karlskrona Mynlhandel

Hant~~e~karegatan 11. 371 3S Y.ar1SI<Iona tel 0455·813 73

611 34 Ny~ping, tef 0155·863 25 Ull Nordlinds M~handel AB

~64"~~~~:0.m. t~

¹

gJ.662

^{62 61}

Norrtälje Mynlhandel AB Tu!ponsgatan 13, Box 4

Box 6235. 102 35 Stockholm, tel 08·33 77 75 Thörnslröms Mynl & Sedlar AB

Dronn.nggatan 46. 582 27 linköp ng lel 013·13 54 &5

Ticalen Mynlhandel Rune Larsson Mynlhandel

Oslertånggatan 16, 502 32 Botås tel 033·11 03 15

lunds Mynlhandel Klostergatan s. 222 22 Lund tel 046·14 43 69 Malmö Mynlhandel Kalendegatan 9. 211 35 Malmo tet 040·11 65 44

Monelarium Kurt Hallslröm Box 21047, 200 21 Malmö lef 040·9319 53

761 00 Ne<r1ålj<!. tel 0176·168 26 Numis Mynl & Frimärkshandel AB Kaserntorget 6. Box 2332 403 15 Göteborg. tel 031·13 33 45 J. Pedersen MJ'ölhandel

~~331a~ ~~ ₉₆ 2 31 Borås

stureplatsen 3. 411 39 GöteOO<g tef 031·2081 11

Ingemar Wallin M~nthandel AB

?<>3'00'~:k';,6,;,, ~~ ~~~61

23 80. 661 35 so

Håkan Wesler1und Mynlhandel AB vasagalan 42, Box 679

101 29 Stockholrn, tel 08·11 08 07

SVERIGES MYNTHANDLAREs FÖRENING

Box 19507, 104 32 Stockholm, tel 08-34 34 23

januar i

1712

från

lsaac Newton, som

då var

anställd vid "the

Mint".

Han

hade undersökt ett av kung Karls och ett

av

kung Philips mynt

och

funnit Karls något sämre än Philips. Han an-

såg att

dc kunde godtas till ett värde av

115

av en

spansk piaster.

Pistrineo gjorde snabbt sitt

intåg i Västindien, där behovet var stort och allmänt av ett silvermynt värt mindre än den spanska piastern men mer än hitten. Det

var egentligen endast Ja-

maica

som

på

grund av buckanjärer-

oas

verksamhet

inte led av penning- brist. Där

kallade man föraktfullt pist-

rinerna

för "Don

Patiiio's Money"

efter

Jose

Patiiio 1666-1731, en av

Spaniens fr'.imsta statsmän under Phi- lip V

. På St

Barthelemy ingick pist

ri-

neo som en mycket

viktig del av den

cirkulerande myntmassan.

l engelsk och

amerikansk

numis-

matisk litteratur kallas alla i Spanien

slagna kvartspiastrar för "pistareens".

Man

talar om

''Cross Pistareens"

fram

till

1771 (fig 3 e-g) och därefter om "Head Pistareens" (fig

6). Dessa

benämningar förekommer inte i hand-

lingar från

svensktidens St Banhele-

my. Man

skilde där på pelrade och opelrade

kvartspiastrar

samt pistri ner.

Genom 1802 ~rs proklnmation blev petrat och opelrat silvermynt

likvär-

digt. Pistrinen däremot

bibehöll sitt

lägre värde, vilket

också framgår av

kontramarkeringsproklamationen

av

1

808, varav följande citeras (fig 4):

HÅKAN WESTERLUND MYNTHANDEL

KÖPER • SÄLJER • BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Spec. sedlar Betalar bro ftJr sedlar ftJre 1930

Vasagatan

42 111

20 STOCKHOLM

Tel 08 -Il 08 07

GYNNA SVENSK NUMISMATISK

TIDSKRIFTS ANNONSÖRER

Petrat och opelrat mynt {

1/4 piaster (2 reale r) km k .... Krona-18-M= 18 styver 1/8 piaster (1 real) kmk ... Krona-9-M=9 styver 1/16 piaster (1/2 real) kmk ... Krona-4-M=4 styver 1 pistrin (2 realer) km k ... Krona-14-M=14 styver 1/2 pistrin (1 real) kmk ... Krona-7-M=7 styver 1/4 piaster (1/2 real) kmk ... Krona-3-M=3 styver

{/ c

•

d

l'

Fig 2. Petrot m)7Jt. G/obt)p a) 112 piaster (4 rea/er) 1761, b) 114 piaster (2 rea/er) 1747. c) 118 piaster (l real) 1765 kmk med krona-9-M sannolikfalskjfr

fl

g 4a. Bysttyp d) 112 piaster (4 rea/er) 1784, e) 114 piaster (2 reale r) 1814 kmk med krtJnt O, t'ar.5 ur.5pru11g IJr okiJIII,j) 118 piaster (l real) 1807. g) 1116 piaster (112 rtal) 1815. Alla präglade i Mexiko.

189

b

• • • ^~~

c d

e

.,.

Fig 3. Pistriner a) Tronpretendelllen Kar/2 realer 1708, b)-d) Philip V 2 realer 1708. l real 1707 och 112 real/708, e-g) "Cross Pista- reens' · 2 f'l!aler 1730, l real/718 och 112 real/719.

Proklamationen den 12 januari 1821 ändrade egentligen inte pistrinens vär- de utan endast dess sifferbeteckning.

Opelrar my111

Den opelrade piastern slogs i Spani- en. Den saknade pelareoch var i Väst- indien utom på St Barthelemy efter den 23 augusti 1802 mindre värd än den pelrade. Dess norninaler har sam- ma utseende som huvudmyntet så när som på storlek och valörsiffra. (Fig 5.)

I ett protokoll från Finanskonseljen den 14 januari 1818 forklaras att

"Conseilen under en längre tid blifvit varse at endast smärre silfvermynt, el- ler så kallade quarter utan pelare stämpel, hvilkas värde ej upkom til det almiint gällande och stadgade spanska så kallade runda myntet, in- betaltes til kong!. tullkammaren, utan måste agiodememellan betalas". Det- ta är den fOrsta notisen på St Barthele- my angående den invation av opelrade kvartspiastrar som under de fOijande åren fOrorsakade stora bekymmer fOr både myndigheter och enskilda. Be- greppet "rundt'' mynt avsåg den spanska piastern med nominaler samt

••

c

Fig 4. Marins kontramarkeringar 1808.

Pelratmym: a) 9 styverstämpel på 118 pias- ter av by.W)p. b) 4 st}wrstämpel på 1116 pi·

aster av globtyp. Opelrat mynr: c) 18 st)'\-erstlimpel pd en 114 piaster 1773. Pistri- ner: d) 7 St)~·erstlimpel pd 112 pistrin 1707.

den spanska doublonen med underav- delningar. Som "courant" mynt be- tecknades övrigt gångbart mynt speci- ellt de alltmer forekommande opelra- de kvartspiastrarna.

Att det verk l igen var fråga om en in- vation som blev aUt värre fmmgår av åtskilliga skriftliga utsagor. I ett brev av den 10 mars 1818 från guvernören Johan Samuel Rosensvärd till hov- kanslern Gustaf afWeuerstedt konsta- teras att det uppkommit "en ba1ance af Il piaster 7 bett och 3 dogg" genom vägning "af gulldet samt falsk mynt - och kanske någon missräkning då

b

Fig 5. Optlmt mynt a) l piastu 18(12 (Se-.1/la). 112 piastt'r 1775 (Madrid). c) 114 piaster 1811 (Cadiz). d) 1116 piasttr 1808 (Madrid).

vi ofta få

räkna

öfver 2 000

piaster i bara spanska Qvarter". Man förslår att det är lätt

att räkna fel, när mellan

8 000 och JO 000 myntstycken

skall räknas.

Mängden

kvartspiastrar vållade också fysiska problem.

l ett

protokoll

från den 25 maj 1818 nämns att

kurato-

rerna i

en konkurs begiirde att få depo-

nera någm tusen spanska

piastrar

i opelrade kvarter i kronans kassakista.

Guvernören svarade "at han ej såg nå-

got annat hinder däremot, än at cassa-

kistan

ej kunde

hålla en så stor säck med quarter". Dryg ett år senare den 14 juli 1819 är kassakistan i alla fall för liten och man nödgas "at ifrån stadens cassa t il låns begära en

dess nu ny laga-

de mindre kista". Sammansättningen

av

kronans kassa den 9 februari

1820 visar tydligt kvarternas

dominans. Be-

hållningen

var 8 029 piaster Il bi

u 2

styver. Av denna summa utgjordes in-

(l

fig 6. Optlradt kwmer a) 2 rtaler 1775 (Madrid).

b) 2 rtalu 1808 (Madrid), c) 4 rtalu 1812 (Se-.illa).

ll) 2 rtalu 1811 (Cndi:.).

te mindre

än 6491 piaster 2 bitt av opelrade kvarter.

De två bitten upp- kom vid

uträkningen av agio.

Hur såg nu dessa kvarter ut? Johan Norderling. guvernör 1819- 1828, nämner dem i två rapporter 1819. Den 8 september förkJarar

han

att

de är

"fabriqu~

la plupart

dans la

Etats

Unis. en

France. en Anglcterre etc.".

Den

15 oktober beskriver

han dem

som "q u

arts sans colonnes et de diffe- rentes fabriques,

au point

que 5 quarts, sur

tout ceux

du

Roi Joseph, portant la marque

de Seville". Uppgif- ten

att dessa

kvarter

skulle vara av

"differentes fabriques"

får slå

fOr Nordertings

räkning. Howland Wood skriver i "The Coinage ofthe West In-

dies"

(1914) att en

kontramarkering,

som tillskrivs Trinidad, ofta återfinns på "the pistareens of

Spanish

mints".

Desssa "pistareens"

eller

"opelrade quarter" som de hette på St Barthele- my uppges tillhöra Karl lll:s

(1759-

1788), Karl IV:s

(1788-1808),

Joseph Bonaparts

(1808

-1813)

och

Ferdinand VII :s (1808-1833) mynt-

ningar.

Man kan förutsätta att i mynt- floden som drabbade den svenska ön

1817

-

1820

var

det

dessa

mynt

som förekom. (Fig 6.)

b c

Myndigheterna på

ön hade många och långvariga sammant räden

för

att

lösa

myntproblemen.

Promemorier

skrevs och proklamationer

utfärda-

des. Slutligen

blev

det en

helt ny myntordning daterad den 12 januari 1

821.

Denna reglerade de

olika

myn- tens förhållanden till varandra. De överensstämde inte helt med de i han- del och vandel gällande värdena vilket fororsakade en fortsatt agiotering. Sil- vermyntens inbördes relationer räk- nade i kuranta bill och styver framgår av

vidstående tabell:

Kronans

räkenskaper fördes i runt

mynt

d v s i spanska pelrade piastrar.

Större delen av de cirkulerande myn- ten utgjordes av kurant mynt. Förhål- landet mellan runt

och kurant

mynt

var 4 till 5.

Dessutom upphörde som sagts inte agiot

eringen.

Det

var myc-

ket komplicerat och missnöjet hos all- mänheten

spec

iellt hos köpmännen var

stort. 1 845

föreslogs fOr fOrsta gången

deci

malsystemet men fOrst 1864 blev det in

fOrt. Tills dess nödga-

des man leva med detta besynnerliga myntsystem.

{

1 piaster = 84 styver =14 bitt 1/2 piaster = 42 styver = 7 bitt Petrat mynt 1/4 piaster = 21 styver = 3 bitt 3 styver

1/8 piaster = 10 styver = 1 bitt 4 styver 1/16 piaster = 5 styver

{

1/4 piaster

=

18 styver

=

3 bitt Opelrat mynt 1/8 piaster = 9 styver = 1 bitt 3 styver

1/16 piaster

=

^{4 styver}

1 pistrin = 16 styver = 2 bitt 4 styver 1/2 pistrin = 8 styver

Myntfyndet vid storjungfrun

Genom

en slump gjordes

i juni 1928

Ctt större myntfynd vid Storjungfruns

fyrplats i Söderhamns skärgård

, Häl- singland.

En nio-årig pojke lekte vid den långgrunda sjöstranden vid norra fi

skehamnen.

Under leken stötte han mot något hårt fOremål en bit från

stranden.

Han tog upp fOrernåJet och

visade det för

några äldre personer,

vilka genast såg

att det

var gamla

mynt. Man

beslöt nu att

undersöka

platsen, då man

erinrade sig att även en pojke trettio år tidigare hade hittat

några

gamla

mynt på denna plats.

Inom kort hade man en bit ut i vattnet under

stenarna och

i

sanden

funnit inte mindre än l 004 kopparmynt från Kristinas regeringstid, präglade mel- lan 1635 och 1652. En del av mynten var blankslipade av vatten och sand.

Mynten antogs härröra från något far- tyg som på 1600-talet förlist vid stor- jungfrun. I Kungl. Myntkabinettet har

skatten fått inv. nr 1 8762. Hela skatten

ligger samlad.

/W

ULF NORDLINDS MYNTHANDEL AB

Inlämningar mottages kontinuerligt

till våra fyra myntauktioner

Nybrogatan 36 • Box 5132, 10243 Stockholm Telefon 08-662 62 61

KÖPER • SÄLJER

o

VÄRDERAR MYNT . SEDLAR

o

MEDALJER

ORDNAR

Numismatisk litteratur

Mtdltm av Svtrigts Mynthandlam Förening

per ar. o

AB STOCKHOLMS AUKTIONSVERK

Jakobsgatan 10, Box 16256, 103 25 Stockholm. Tel. 08-14 24 40.

Engelbrektsgatan 7, 211 33 Malmö, Tel. 04()-11 20 26.

MEDAL..JNYTT

Medalj över Carl Pa/mstedt

Ingenjörsvetenskapsakademiens

me- dalj rör l! r 1986 hedrar teknikern m m Carl Palmstcdt.

Carl

Palmstcdt

var född

i Stock- holm den 9 juni 1785. Fadern

var den

berömde

arkitekten Erik

Palmstedt

och modern

Hedvig

Gustava

Rob- sahmsson. Som skolpilt undervisades

Carl i privatskolor och för informator.

Åren

1801

-

1803 låg han

vid

univer-

sitetet

i Greifswald för att läsa natur-

vetenskap. Hemkommen

från

Tysk-

land

- innan

han riktigt hittat

sin oerhörda

kemisk-tekniska begåvning

-

försökte han 1808 först slå sig fram

som

aff.irsman i Stockholm, därefter som jordbrukare i Södermanland.

1816

återkom hun till Stockholm.

Se- dan han väl inlett studierna i fysik och kemi och stiftat

bekantskap med Jöns

Jacob

Berzclius. med vilken

han

in- ledde

ett

niira

samarbete,

slog den

oerhört begåvade

mannens kemifysi- kaliska begåvning ut i full blom. Mel- lan lämren Bcrzelius

och

eleven Palmstedt

viixte en

djup

vänskap

frnm

. Palmstech arhctade nästan tio år

i Berzelius' laboratorium, åtföljde ho-

nom på resor

både i Sverige och utom-

lands samt översatte

många av

hans

arbeten

till främmande språk.

Samtidigt med

samarbetet med Berzelius och dennesstom forskarbe-

gåvning fann Palmstcdt tid att

ingå

delägar-disponentskap för en kemisk- teknisk fabrik vid Gripsholm mellan

åren

1820

-

1825. Tre år senare, 1828, fick Carl Palmstcdt en förfrågan från frimumrbarnhuscts ledning i

Göte-

borg om att organisera och inrätta en slöjdskola i

staden.

Medlen för slöjd- skolans

inriillande härrörde

från

den

f6rmögne affiirsmannen m m William

Chalmers, som avlidit den 3 juli 1811.

I

sitt testamente

hade

Chalmers fast- slagit att hälften av pengarna eller

109 000 rdr

skulle

tillfalla Sahlgren-

ska sjukllllsct, hälften till och jag cite-

rar ''en fmmdelcs till inrättande be- stämd industriskola för

fattiga

barn, som l

ärt läsa och skrifva"'. Palmstedt uppgjorde en plan till denna donation

och grundade

så

den

Chalmersska

slöjdskolan (från 1937 Chalmers tek-

niska högskola).

Palmstedt var sko-

lans

föreståndare

mellan

åren

1829-1852 och undervisade

i fysik,

Carl PcJimStt>dt. Mtllning (detalj) m· L Hansl'n 1842. Rt>profoto: Frit~ Engstrom.

KMK.

kemi och kemisk och mekanisk tekno-

logi. Skolan blev under Palmstedts su-

veriimtlcdarskap en

stor framgång fOr

Göteborg och

P'<~lmstcdt

själv

blev professor 1830.

Disciplarna var fOrst 10.

efter

några år 63 och

i slutet av

1860-talct

hade

dc blivit 430. Från 1835 fick skolan statligt stöd. Även på

andra områden verkade

Palmstedt

gagneligt

fOr Göteborg. Sålunda be- kämpade han koleran som ordförande i

stadens sundhetsnämnd

under den

svåm

koleraepidemin

1834. Han

var

sekretcrare i Göteborgs läns hushåll- ningsstillskap under fjorton år och or-

ganiserade Göteborgs slöjdförening

1846. Han

var upphovsman till den

i sitt slag

fOrsta

slöjdutställningen i

Stockholrn

1847 och i Malmö 1849.

Uppflyttad

fOr gott

till Stockholm 1852 kom Palmstcdt att bli Kommers- kollegium behjälplig i

spörsmål

av

tekniskt och

industriellt

~lag.

Seder- mera vid världsutställnin_Jarna i Paris

1855 och London

1862 blev P.,dmstedt juryman och vid

den

sistnämnda

in-

gick

han även som ledamot av Sven-

ska ccntralkommitten. I Sverige blev

han

initiativtagare

till inrättandet

av flera tekniska skolor som t ex i Eskils-

tuna.

Norrköping och

Malmö. Om hans rastlösa nit och oerhörda begåv- ning kan inte sägas råda något tvivel.

Han höll

lbrcdrag

inom

en

mång-

fald ämnen samt skrev över 460 skrif-

ter och avhancll inga r.

Av dessa har tre- hundra

gått i tryck. Han

brevväxlade idogt med utilindska kollegor på

ett

Ocrtal

språk i tekniskt-vetenskapliga ämnen och

de många utlandsresorna

(24 st)

avsatte

30

band handskrivna

anteckningar.

Carl Palmstedt var även intresserad av

musik. Redan 1856 föreslog han Musikaliska akademien att infOra den parisiska normalstämgaffeln.

Invald som ledamot till Musikaliska

akade-

miens

direktion

1857-1861

fdreläste

han där regelbundet om akustik mel- lan 1859-1861.

Förutom

medlemskap i ovanståen- dc akademi 1856 blev Carl P..dmstedt invald i Lantbruksakademien

1822.

i Vetenskapsakademien 1838. Dess- utom

var han medlem i ett flertal in- och utländska vittra sällskap och sam-

fund. Han gifte sig

IR07 med El eono-

ra Catharina Alncr. Carl Palmstedt dog i Stockl10lm

den 6 april 1870.

Medaljen miiter 45 mm i diameter.

Kungliga Myntkabinettets

exemplar, brons, väger 74,64

g,

präglat av AB Sporrong,

Norrtälje, upplaga

800

st

brons 1986, nybeställning 50 st brons 1988,

12 st silver 1986.

Medaljen

är signerad

av ingen mindre än Finlands

"Picasso", Kauko Räsänen (1926- ).

Som en av dc förnyande pionjärerna inom finsk medaljkonst kännetecknas

Medalj. Brons. Präglad. Kauko Rlisänen 1986. ReprofOio: Fritz Engström, KMK.

193

Räsänens stil av formens obundenhet och obegränsad tolkningsfrihet gent- emot motiven. Åtsidans skarpskurna, blocklikt uppbyggda portr'.itt av Palmstedt - halva ansiktet verkar starkt plastiskt, den andra nästan inte alls - ger en antydan om att Räsänen också är skulptör. Effekten av den pa- tinerade bronsens verkan förhöjs yt- terligare genom att konstnären i den svärtade ytan liksom stänkt i ljusa, förgyllda utsparade partier. Åtsidans text med förgyllda versaler lyder:

CARL PALMSTEDT 1785-1870

!VA 1986. Frånsidan, lik åtsidan men utan text, visar en allegorisk fram- ställning av Promelhcus givande män- niskorna elden. en symbol för teknisk och vetenskaplig utveckling, som är Ingeniörsvetenskapsakademiens sin- nebild. Konstnärens tolkning ^av det klassiska ämnet överensstämmer helt med hans ideal av obegränsad frihet och formens obundenhet. Han in- tresserar sig inte fården klassiska my- ten. Solen Apollon¹ (av grekiskans

ånonå),~.elV kasta ut, fram) kas- tar sina strålar över land och hav med en fOga klassiskt fattad Promethcus- gcstalt svävande i etern, samlande solstrålarna. som han länkar samman.

Men enligt Hesiodos var eldens (offer-lägereldens) ursprung dibarnet Hermes' uppfinning, undangömd människorna av Zeus, anande dess möjligheter, bortstulen av Promet- heus i en ihålig fånkålsskälk för att undgå den allvetande, allseende över- guden Zeus' vetskapl. Den allsmäkti- ges SiraffClom över människorna i evärdlig tid får den mottagna gåvan,

"brottslingen·· Prometheus' fjättran- de på en bergstopp i Kaukasus, plågo- anden i skepnad av en väldig örn ätan- dc hans lever och frälsargestalten Hc- raklcs är en annan historia.

1110m Braunerhielm

l. SIY•nska Mltn och Kvinnor. Srockholm 1944. \'OI/1. s 90.

2. Macrobius J. 17. nre Samnralia, trons.

by Davies, P. V. New York and London 1969 (s 115).

3. 1/esiodo.r. 'nre Homeric Hynms and lio- mcrica. &1. Evelyrr-Wirite. H. G. Loeb Classical Ubrory, Lond01r and Cambridge Mass., 1977. Hvrks and days, p. 6-7, Ho- meric' ll)?nns IV. 89-/14.

ESKILSTUNA NUMISMATISKA FÖRENING har möten på Nya Gästis kl 19.00 sista tisdagen i varje månad utom december. Auktion varje gång.

FAGERSTABYGDENS MYNTKLUBB sammanträder forsta helgfria måndagen i varje månad (utom i juli och augusti). Apollogården vid Alnwägen. Fagersta. Tid: kl 19.00.

Upplysningar: te! 0223 -116 71.

FALU-BORLÄNGE MYNTKLUBB har möten 14111 Borlänge. 12/12 Falun. Möteslo- kal Borlänge. biblioteket Borganäsv'.igen, Falun, Krislinegården Krislinegatan 9- Il.

GÖTEBORGs NUMISMATISKA FÖRENING håller möten med auktioner andra mån·

dagen i månnden 18.45 i Traktören, Köpmansgatan 20. Studiecirklar i klubblokalen i Schackspelets Hus, Haga Kyrkogata 3 (hpl Lilla Bergsgatan) 18.30. l :a månd. Polletter, 3: c torsd. Antik- och Medeltid, 4: e torsd. översiktskurs. Sedelsektioncn Engelbrekts- gatan 71 sista tisd. 18.30. GNF, Box 5289, 402 25 Göteborg. Upp!.: 031-52 14 29 (Birgit Hahne-Eriksson. kontorstid 031-17 79 70 (Bo Nordell). Anbud 031-13 31 41 (Anders Falk). Pg 72 06 75-8.

HALMSTADS MYNTKLUBB har möten med auktion i Klara-salen kl 18.30 den fOrsta måndagen i '-arje månad utom juli- aug. Upplysningar: 035-12 96 76.

HÖÖRS MYNTKLUBB har möte med auktion i Höörs Plåts matSal den andra torsdagen i varje månad. Upplysningar: Even Olofsson 0413-221 51.

KALMAR MYNTKLUBB har möten fOrsta helgfria måndogen i varje månad (utom juni. juli och augusti) kl 19.00 i SE-Banken. Storgatan 17, Kalmar. Upplysningar: te!

0485-104 29. Auktioner varje gång.

KATRINEHOLMS MYNTKLUBB har möten första helgfria onsdagen i varje månad på res11mrang Storstugan. Stonorget l. Katrineholm. Upplysningar: te! 0150-210 45 el 15100.

KRISTlANSTADORTENS NUM!SMATISKA FÖRENING har möten med auktion ^på Hcmgården. Norrtullsgatan 9, Kristianstad, kl 18.30 17/11. 15112. Listor och upplysningar genom Ingvar Nilsson 044-713 28.

MYNTKLUBBEN KUPPINGEN har myntträff fOrsta tisdagen i jan. -april. sept.- dec. Lokal: G. A. skolans matsal, S-järnvägsgatan. Sundsvall. Information om mynt.

värdering. auktion. lotterier. Köp och sälj. Tel. 060-55 64 18. Il 35 03.

MYNTKLUBBEN NICOPIA har möten andra måndagen i varje månad på Pcnsionä~­

gårdcn. V Trädgårdsgatan 57. Nyköping. kl 19. Upplysningar: te l 0155-134 29, 671 54, 128 41.

FÖRENINGEN NORDVÄSTMYNT håller sammanträde med auktion i Folkets Hus, Klippan, kl. 19.00. andra fredagen i varje månad. Upplysningar och auktionslista te!.

0451-132 88.

NORRKÖPINGs MYNTKLUBB har möte med auktion kl 19.00 tredje tisdagen Y.arje månad utom i maj-augusti, i Ektorps fritidsgård. Auktionsvisning börjar kll8.00. Aven icke medlemmar är välkomna. Beställ lista på te! 011- 12 50 12.

NÄSSJÖ MYNTKLUBB har möte med auktion på Gustavssons Trafikskola. Rådhusgatan 33. Niissjö. Upplysningar: tel 0383-158 35 kl 07.00-09.00.

SAMLARKLUBBEN NUMIS, Skellefteå har möten fårsta torsdagen i varje månad i NV -huset, konferensrummet. Upplysningar: te! 0910-186 80.

SANDVIKEN-GÄVLE MYNTKLUBB har möten kl 19 första onsdagen i varje månad (ej juli-augusti). Lokal: Valbo Kommunalhus. Upplysningar: te! 026-18 18 36.

MYNTKLUBBEN SKI'LLrNG BANCO, Linköping. har möten andra helgfria torsdagen i varje månad (utom maj -augusti). Huvudbiblioteket, Hunnebergsgatan 8. Linköping i Lindblomsrummet l trupp kl 18.30-21.00. Årligen anordnas en antik-och samlar- mässa samt en resa till Frimynt i Hälsingborg. Upplysningar: te! 013- l2 22 62.

SKÅNES NUMISMATISKA FÖRENING håller möten sista torsdagen i varje månad ut- om juni-augusti på IOGT, Kungsgatan 16 A. Klubblokalen: Kungsgatan 38 A, Malmö, håller öppet varje tisdag kl 19-21 under september-maj. Auktion23/11.

SKÖVDE NUMISMATISKA FÖRENING har möten med auktion den 12/11 och 10112.

Lokal: Club Balder på Kulturhuset Oden i Skövde kl 16.00. Upplysningar: tel 0500-808 50 (Thord Lund).

SÖDRA DALARNAS MYNTKLUBB sammanträder fårsta torsdagen efter den 15 i varje månad Id 18.30 i Rembostugan, ca 5 km norr om Avesta utmed riksvägen. Upplys- ningar: te! 0226·562 78 eller 0225-131 52.

TRELLEBORGs MYNTSAMLARKLUBB har möte andra måndagen i månaden kl 18.30 i Söderslätts Sparbanks samlingssal, C B Friisgatan 4 A. Trelleborg. På programmet s(jr auktioner. foredrag. lotteri mm. Upplysningar: te l 0410-345 44.

TÄUE MYNTKLUBB. Södenälje, har möte i Wendelas rum. biblioteket Luna, kl 19.00 den 14/11. Upplysningar: tel 0755-445 03 eller 135 08.

NUMISMATISKA KLUBBEN I UPPSALA har möte ~ Uppsala Universitets mynt·

kabinett (utom 5/12). lid: 19.00. 14/Il föredrag. 7/12julfest och föredrag av L. O. La- gerqvist om Svenska tapperhetsmedaljer. Upplysningar: 018-14 97 ^Il.

VETLANDA NUMISMATISKA FÖRENING har möte med auktion sista fredagen i var- je månad utom december~ Kulturhuset, Storgatan 20. Vetlanda kl 19.15. Visning från kl

18.15. Upplysningar: te l 0383-158 35 kl 07.00-09.00.

VILLSTADORTENS MYNTKLUBB. Smålandsstenar, hur möten andra måndagen i varje månad utom juni. juli och augusti. Föredrag och dyl fOijs av auktion. Servering.

Upplysningar: tel 0345-112 95. Lokal: Biblioteket, Smålundsstenar (källarlokalen).

VÄRENDS NUMISMATISKA FÖRENING har möten med auktion kl 18.20 i Röda

KorseL~ lokal. Hovsgatan Il. Växjö. 2111. 7/12. Upplysningar: 0470-731 14.

VÄSTERBERGSLAGENS MYNTKLUBB har möten 2:a måndagen varje månad ja- nuari-maj kl 19.00. Tingshusgränd 2, Ludvika.

VÄSTERÅS MYNTKLUBB har möten ~ kafeterian. Vallby friluftsmuseum kl 19.00 fOrsta onsdagen i månaden. Närvarolotteri vid varje möte. Upplysningar: tel 021-757 87 (efter kl 18).

ÖREBRO NUMISMATISKA FÖRENING har möten med auktion Järntorgsgatan 3.

1989: 22/11. kl 19.00. Upplysningar: t.el 019-13 52 13.

f:\ l] ~~ i (l J ~ l ~ ~)

Höst en 1989

SVENSKA

Nov. 11-12 AB Ahbtröm MynthandeL Stockholm

Antiklircn. Göteborg 25 AB Stockholms Auktionsverk

(kv:a1it~)

29 Svenska Numismatiska Föreningen. Stockholm (endast för medlemmar och anslutna foreningar) UTLÄNDSKA

Nov. l· 3 Frankfurt. Peus Nachf.

4 Ludwigshafen. Sparkasse 7 • 8 Bu~sum. L. Schu1man 8-10 Kö1n. Miinz Zentrum 1-1-15 Frankf. Miinzhandlungs

Gm bH

VI KÖPER & SÄLJER svenska & utländska mynt, medaljer & sedlar

GULDMYNTHANDEL

Ill ustrerade prislistor utges 4-6 gånge r/år. Provexemplar

mot 10:- i frimärken

Besök oss på

GREVTUREGATAN 15

eller skriv

Box 7317, 103 90 Stockholm eller ring

08- 661 23 80, 661 35 80

/%/kb ^d

INGEMAR WALLIN MYNTHANDEL AB

18 Helsingfors. Holmasto 20-21 Ziirich. F. Sternberg 27 • 28 Miinchen. Lanz

29 London. Spink & Son 29-30 Miinchen. Hirsch Nachf.

30 Amsterdam. Christies 30 Ziirich. SBC/Spink & Son Dec. l Ziirich. SBC/Spink & Son l Miinchen. Hirsch Nnchf.

5 • 6 Hamburg. Emporium 6 · 8 Essen, Schcnk-Behrcns

9 Grad! & Hintcrland, Niirnberg

14-16 Mannhcim. KPM

Ah/ströms höstauktion

äger rum den Il - 12 november i Stockholm. Den inleds med dr Rolf Sjöbergs samling. Det är en förnämlig typsamling som har sin tyngdpunkt i medeltiden och 1500-talet. Det är nog vad beträffar vikingaperioden och äldre medeltid en av dc mest omfat·

tande som sålts under 1900-talct om man ser till antalet regenter och typer, inte till småvariantcr. Ägarens intres- se för äldre svensk historia, dokumen- terad såväl i denna som andra tidskrif- ter, har i hög grad satt sin pr'.igel på samlingen. Alla myntpr'jglandc re-

•

2 3

• •

_l. ^{4 5}

Amurd Jakob. 2. Knlll Eriksson.

3. Erik Kmusso11. 4. Johan Swrknsson.

5. Kmu u!nge.

Fmo: Inga Kro11tz. B. Alrlsrr(lm Mymlum- del AB. Srockholm.