Varning för falsk renässanssilverkanna Källström, Olle
Fornvännen 1947(42), s. 173-176 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_173
Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
så rika akademi är nu så fattig, att den ej ens har medel till portoutgifter för försändandet av sina publikationer till utländska bytesförbindelser. Se- dan valutan nödtorftigt stabiliserats, ha vetenskapsmännens löner blivit så obetydliga att de endast tillåta den mest proletära existens. Själv försörjor sig Fettich med att arbeta som silversmed. Han har lanserat cn ny nationell stil, som att döma av hans bok »Magyar stilus az iparmiivészetben» (1944) tagit starka intryck av forntidens skytiska och avariska ornamentik.
Själv har han egenhändigt förfärdigat c:a 160 silverpjäser.
För att vidmakthålla »Archaeologia Hungarica» behövs stöd från ut- landet. Tyvärr finnes det inga nordiska fonder, som härvidlag kunna bisträcka. Vore det emellertid icke en uppgift för Nordens arkeologer att på ett annat sätt räcka en hjälpande hand? Såsom bl. a. framgår av de »accessionskataloger», som utges i Sverige, Danmark ooh Finland, omfattar »Archaeologia Hungarica» 28 monografier, de flesta på interna- tionella språk. Genom att inköpa några av dessa kunde museer, bibliotek och enskilda vetenskapsmän visa sin medkänsla med Ungerns arkeologer och sin uppskattning av deras verksamhet. Vitterhetsakademiens bibliotek är i så fall berett att vidarebefordra eventuella beställningar.
Adolf Schuck
VARNING FÖR FALSK RENÄSSANSSILVERKANNA
Det här i Sverige utomordentligt livliga silvcrsamlandet, som synes ha varit i oavbruten stegring under det senaste decenniet och fortfarande inte visar några tendenser till avmattning, omfattar i rogel mest föremål från 1700-talet samt då och då en sak från 1600-talets senaste del. Eftersom ännu äldre ting äro sällsynta förekomma do av naturliga skäl inte sä ofta i han- deln. Det är också förklarligt om en bredare köparkrcls inte vid bedömandet av vad sora av sådana ting eventuellt finns i marknaden kan känna samma säkerhet som då det blott gäller att slå i Upmarks Stämpelbok.
Trots att det här rör sig om den betydligt trängre marginal, inom vilken
samlare av äldre silver ha att arbeta, torde dot vara pä sin plats att ut-
sända en varning: man har nyligen kunnat konstatera en ovanligt skicklig
förfalskning av en dryckeskanna frän tiden omkring år 1600. Förekomsten av
en sådan förfalskning, omständlig i proceduren och säkerligen i och för sig
ganska påkostad, synes mig antyda två saker. Dels förefaller det tydligt
att man på grund av bristen på goda 1700-talssakor i marknaden har börjat
räkna med att kundkretsen skulle våga sig på även det äldre silvret trots den
besvärligare expertisen av sådant som ligger före den normaliserade silvcr-
stämplingcns period. Dels föreligger den obehagliga möjligheten att det är
cn här i landet arbetande förfalskningscontral som framträder. Som är betyd-
ligt skickligare än de. vilka tidigare verkat i branschen inom landet, ja som
besitter en sådan grad av kunskap och sådana moderna resurser att man
tvingas jämföra dess alster med do kontinentala mästorförfalskarnas från
tiden före kriget.
S M A li Ii B M B IIII B I. A N II E N
Fig. 1. Den falska silverkannan; originaltypen tillhör liden 1590—1610.
false silver lankurd; ils original type from 1590—1610. — The
S M A R R E M E D II E I. A N J ) B N
Fig. 2. Den falska kannans bollen. Infällt runt stycke av annat silverkärls bollen med stämplar för Peter Nieuendorf, Lidköping (1797—1835). — The bottom of the false tankard. Infilled rounded piece with stamps for Peler Neuendorf, Lid-
köping (1797—1835) belonging lo another silver vessel.
Det ä r alltså förekomsten av en verkstad med dylika s t o r a r e s u r s e r som
blivit u p p e n b a r genom det aktuella fallet. Men j u s t den k a n n a det n u ä r
fråga om (lig. 1) ä r into till alla delar ott så skickligt förfalskningsarbeto
att det varit svårt att avslöja detsamma. K a n n a n ä r av c y l i n d r i s k typ, dock
svagt vidgad uppåt, och har något utsvängd m y n n i n g s r a n d , Locket iir plant
med r u n d a d kant. Höjden upp till lockets översida är 105 mm, m y n n i n g s -
diam. 71 mm och fotdiam. 69 rara. D e k o r e n iir lill s y n e s g r a v e r a d , livet täckes
n ä s t a n helt av ett schweifornament typiskt fiir tiden 1590—WilO; på locket
s y n e s ett svenskt grevligt vapen för en ätt, vilken dock ej blev grevlig t o r r å n
1651. Även om det ej ä r ovanligt att en mer ä n femtio å r s e n a r e ä g a r e till en
silversak låter sätta ett vapen eller a n n a n dekor exempelvis på en ärvd
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N