Linköpings universitet - Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier Grundlärarprogrammet – Examensarbete 1, inom Ämnesdidaktik Samhällsorienterande ämnen Forskningskonsumtion LIU-FG1-3-N-G--20/11--SE
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden
013-28 00 00, www.liu.se
Lärarens uppdrag: Värdegrunden
En strukturerad litteraturstudie om viktiga värden i grundskolan med
inriktning på årskurs F-3 och deras SO-undervisning
Louise Elofsson & Oliver Hallström
Sammanfattning
Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att analysera vad man forskat om när det gäller arbetet med värdegrunden som ska förmedlas i skolan. Tanken med att göra detta är att få verksamma som blivande lärare att reflektera över och inspireras av vilka värden som förmedlas, liksom hur och varför de förmedlas. Urvalet består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar som på ett varierande sätt behandlar undervisningen om värden och värdegrunden i den svenska skolan. Texterna har granskats och analyserats med utgångspunkt i följande
frågeställningar: Vilka värden lyfter forskningen fram att lärare undervisar om? Varför väljer lärare att undervisa om dessa värden? Hur undervisar lärarna om värdegrunden och vilka för-och nackdelar lyfts med dessa metoder? och När undervisar lärare om värden? Resultatet visar att det finns ett stort fokus på
relationella värderingar. Undervisningen uppges oftast att den sker spontant och den kan både vara medveten och undermedveten. Den mest framträdande
undervisningsmetod som forskningen visar är att lärare är en förebild till eleverna. I Sverige undviker lärare att arbeta med värdegrunden på grunda av osäkerhet och lite kunskap om uppdraget men i andra länder lägger lärare mycket tid på att undervisa om värden.
Nyckelord: värdegrundsundervisning, värdegrundsarbete, lärare, värderingar,
Innehåll
1. Inledning 1
1.2 Syfte och frågeställningar 4
2. Metod och material 4
2.1 Avgränsningar och urval 5
2.2 Presentation av insamlat vetenskapligt material 6
2.3 Analysmetod 8
3. Analys 10
3.1 Skolans värden och lärares värderingar 10
3.1.1 Relationella värderingar 10
3.1.2 Eget ansvar 10
3.1.3 Rättvisa och demokrati 11
3.1.4 Nationalism 11
3.2 Tillfällen undervisning om värden sker 12
3.2.1 Arbete med värden vid behov 12
3.2.2 Planerad undervisning om värden 13
3.3 Undervisningsmetoder 13
3.3.1 Spontana undervisningsmetoder 13
3.3.2 Strukturerade undervisningsmetoder 15
3.4 Lärarnas motiv till val av värden 18
4. Diskussion 22
5. Referenser 26
5.1 Litteratur 26
5.2 Elektroniska källor 26
5.3 Vetenskapliga artiklar och avhandlingar 27
Bilagor 29
Bilaga 1 29
1. Inledning
Det började med kränkande ord, som att jag var ful. Sedan gick det över till ord om mitt ursprung eller min religion. Jag fick också knuffar och slag varje dag. Samtidigt stod de andra i klassen och tittade på helt tysta eller så skrattande [sic] de. (Intervju, SvD, 2017).
I en artikel från SvD (2017) står det att var fjärde elev har kränkts av en annan elev i skolan. Kränkningarna kan bestå av elaka kommentarer, utfrysning och slag. I exemplet ovan tolkar vi att Hanna inte känner sig respekterad eller lika mycket värd som sina klasskamrater. Händelser likt denna kan ses som en påminnelse om hur viktigt det är att som lärare aldrig tappa taget om den värdegrund skolan ska fostra sina elever efter.
Skolans värdegrund tar sitt avstamp i grundläggande demokratiska värderingarna, till exempel människors lika värde, frihet, solidaritet, respekt och människolivets okränkbarhet (Skolverket, 2000). Dessa grundläggande värderingar som skolans verksamhet ska vila på är inte nya. Efter andra världskriget fanns det en politisk vilja att stärka skolans demokratiska fostran samt demokratisera skolan för att eliminera diktatoriska tendenser hos elever i framtiden (Thornberg, 2006). Staten tryckte på att skolans uppdrag var att utbilda och utveckla goda demokratiska medborgare. I den statliga offentliga utredningen från 1948 lades riktlinjer om att skolan främst skulle fostra kritiskt tänkande individer som med sin kunskap om samhällsfrågor skulle kunna ha inflytande som demokratiska medborgare. Skolan skulle då inte bara förmedla kunskap utan viktigare var uppgiften att fostra demokratiska medborgare (Skolverket 2011). Skolans
demokratiska värden blev återigen aktuellt på 90-talet inför den kommande läroplanen Lpo 94, det var skolans strävan att återuppliva en moralisk läroplanskod (Colnerud, 2004). Dahlstedt och Olson (2019) skriver att det fanns en oro över att de värderingar som ansetts vara självklara i Sverige hade fallit i glömska. Det fanns flera tendenser i samhället som pekade på det:
etablerande av högerpopulistiska partier, ett minskat valdeltagande, inte minst bland kvinnor och ungdomar, samt en tilltagande invandring av människor med andra kulturella värderingar. Ett resultat av detta blev att en värdegrund formulerades och placerades som inledning i läroplanen. Skolans hela verksamhet skulle utgå från denna gemensamt formulerade grund (Dahlstedt & Olson, 2019). Värdegrunden fick även uppmärksamhet år 1999 då den dåvarande skolministern utlyste året till ett värdegrundsår (Assarson, Andersson & Ohlsson, 2015). Ekman och Pilo
traditionella kunskaps uppdragen i skolan. Skolverket (1997) hade starka skäl till att göra en tydlig koppling mellan skollagen och läroplanen där värden utgjorde grunden och därför inleds läroplanen med ett särskilt avsnitt för skolans värdegrund. Sverige är ett av få länder som har en tydligt formulerad värdegrund (Colnerud & Thornberg, 2003). I studien kommer tre begrepp att användas värdegrund, värden och värderingar. I skolverket (2019) framstår värden som de grundläggande demokratiska värdena som står i läroplanen, exempelvis alla människor lika värde. Värdegrunden är ett uppdrag i läroplanen där de grundläggande demokratiska värdena ingår som skolan ska förmedla och gestalta (Skolverket, 2019). Värderingar är hur man förhåller sig till värdena och kan även vara värderingar utöver de som står i läroplanen exempelvis vett och etikett. Värderingar är hur ett grundläggande värde tolkas och blir din egen värdering. I
läroplanen kan tolkningen göras att begreppen värden och värderingar används synonymt (Skolverket, 2019). Vilket gör att ibland överlappar begreppen värden och värderingar med varandra men i studien försöker vi hålla dem isär. I dagens svenska skola är
värdegrundsundervisningen fortfarande lika viktig och aktuell som den var under 90-talet, då det står följande i skollagen:
5§ Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor [...]. (SFS 2010:800). Enligt Skolverket (2019) ska skolans undervisning ge eleverna kunskaper om mänskliga
rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som genomsyrar det svenska samhället. Skolverket (2000) skriver att värdegrunden främst handlar om förhållningssätt mellan människor, hur de bemöter, värderar och kommunicerar med varandra. Genom styrdokument ska skolan främja ett skolklimat där eleverna känner sig respekterade och trygga (Skolverket, 2019). Citatet nedan hittas i syftestexten i läroplanen som berör ämnet samhällskunskap som behandlar hela grundskolan. Där kan värdegrundsfrågor ses vara inflätade i de samhällsorienterande (SO) ämnena till exempel demokratiska värderingar som allas lika värde, kan direkt kopplas till värdegrundens förhållningssätt om hur människor ska behandla varandra.
[...] uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, [...] reflektera över mänskliga
rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. (Skolverket, 2019 s. 225).
Skolverket avser att skolans värdegrundsuppdrag ska förekomma i varje ämnesområde.
Undervisning i skolans värdegrund ska ske parallellt med skolans övriga undervisning. Det kan man se då det i läroplanen följer elevernas kunskaper i bland annat SO-ämnena. I det centrala innehållet för årskurserna F-3 står det att läraren ska jobba med livsfrågor som kamratskap, jämställdhet, könsroller, relationer, gott och ont samt rätt och orätt. Centrala innehållet skriver även om undervisning kring grundläggande mänskliga rättigheter, människors lika värde och barnkonventionen. Kopplingar till värdegrunden kan även ses i kunskapskraven. I årskurs 3 ska eleven ha grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter samt barnets rättigheter. Eleverna ska kunna ge exempel på vad rättigheterna kan innebära i hemmet och skolan. Eleverna ska även kunna resonera om regler och normer i vardagen. Kopplingarna till värdegrunden följer elever upp i årskurs 6 där elever ska ha kunskaper om demokrati och demokratiska värderingar, principer och kan koppla dem till hur beslut tas i elevnära sammanhang. I årskurs 9 ska eleverna, förutom de tidigare kunskapskraven, kunna föra enkla resonemang om demokratiska skyldigheter och rättigheter. Eleven ska även ha kunskaper i vilka för och nackdelar som finns med olika former av kollektivt beslutfattande (Skolverket, 2019). Skolans uppdrag är att alla ska få en likvärdig utbildning som är utformad efter samma mål och värderingar.
Skolverket (2020) skriver att om värdegrundsarbetet sker avskilt från ordinarie ämnesundervisning och det dagliga arbetet, uteblir de meningsskapande samtalen om värdegrundens innebörd. Då minskas utrymme och tid för kritisk reflektion som är en viktig förmåga att utveckla för att vara aktiv i demokratin. Colnerud (2007) har observerat att elevernas erfarenheter varierar från olika klassrum. Eleverna får antingen utrymme att diskutera och
reflektera frågor kring skolans värdegrund och andra värderingar. Eller blir eleverna lämnade utan fördjupning inom området. Likt Colnerud har vi under vår lärarpraktik observerat olika tillvägagångssätt gällande värdegrundsarbete. Antingen är det något som lärare undervisar om utan att reflektera över innehållet tillsammans med eleverna eller är det precis det de gör. Begreppet värdegrund kan uppfattas som ett paraplybegrepp som inbegriper många områden. Forskning visar att undervisning om värdegrunden lätt kan falla in på ett enda spår som till exempel moral eller jämställdhet. Colnerud (2004) skriver att problemet med begreppet värdegrund är att det har blivit ett samlingsbegrepp för värdefrågor som normfrågor,
Colnerud (2004) lyfter att begreppet values (värden) har blivit diffust och urholkat likaså har det svenska begreppet värdegrund blivit otydligt.
Hur arbetar lärare med värdegrunden i skolorna idag? Den här studien handlar om en sammanställning av forskning om hur undervisning gällande värdegrund motiveras och genomförs i grundskolan. Tanken med vår studie är att bidra till att såväl blivande som
verksamma lärare kan genomföra sitt värdegrundsuppdrag i sin SO-undervisning i skolan. Samt att lärare ska reflektera över vilka värderingar som de fokuserar på i sin undervisning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår strukturerade litteraturstudie är att beskriva, analysera och jämföra vad internationell och nationell forskning skriver gällande undervisning om den svenska skolans värdegrund ur ett didaktiskt perspektiv i grundskolan. För att konkretisera syftet och
problemformuleringen tar vi hjälp av följande frågeställningar: 1) Vilka värden lyfter forskningen fram att lärare undervisar om? 2) Varför väljer lärare att undervisa om dessa värden?
3) Hur undervisar lärarna om värden och vilka för-och nackdelar lyfter forskningen med dessa undervisningsmetoder?
4) När uppges lärare undervisa om värden?
2. Metod och material
Studie är en strukturerad litteraturstudie, vilket innebär att forskaren samlar, söker och granskar befintlig forskning inom ett specifikt område (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). På ett systematiskt sätt har data samlats in genom att utgå från studiens frågeställningar och syfte. Det finns två olika sökmetoder för att finna forskningsmaterial, databassökning och manuell sökning (Eriksson Barajas m.fl. 2013). Båda sökmetoderna har använts. I avsnittet redovisas datainsamlings-processen som består av sökord och dess resultat, avgränsningar, urval och presentation av artiklar som studien baseras på.
2.1 Avgränsningar och urval
Databas-sökningen genomfördes i Unisearch, sökorden användes i olika kombinationer för att få relevanta texter att läsa igenom. Sökningen utökades till hela grundskolan och gymnasiet då träffarna på årskurserna F-3 gav några men inte många resultat. Tidsmässigt avgränsas sökningen från 1990-talet fram tills idag. Anledningen till avgränsningen var att begreppet värdegrund blev aktuellt i skolan under 90-talet (Colnerud, 2004). För att begränsa sökningen ytterligare valdes endast Peer-reviewed texter då resultaten ska vara vetenskapliga. Ett urval som genomfördes var att granska textens titel och dess relevans i förhållande till våra frågeställningar. Efter granskning av titel lästes studiens abstract, om texten var fortsatt relevant för vår forskning blev den vald för analys, sedan påbörjades en ny sökning.
Databas: Unisearch
Sökord: Values, moral, primary school, education, värdegrundsarbete, värdegrund, lågstadiet,
värdegrundsarbete i skolan, undervisning om värderingar, värdepedagogik, fundamental values, value transfer, transferring values, values transfer in primary school, elementary school, social studies, value forming, human values, respect.
Resultat: Vi började söka i denna databas och i första sökningen användes sökordet
värdegrundsarbete som gav 438 träffar, efter valda avgränsningar återstod 5 resultat. Utifrån relevans valdes Moral and citizenship educational goals in values education: A cross-cultural study of Swedish and Turkish student teachers' preferences av Thornberg, R och Oguz, E (2016) ut.
Sökordet värdepedagogik gav färre träffar, 81 stycken och efter avgränsningar gav det 10 träffar. Utifrån titel och abstract valdes: Teachers’ views on values education: A qualitative study in Sweden and Turkey av Thornberg, R och Oguz, E (2013).
Sökning med orden värdegrundsarbete i skola gav 79 resultat, granskning av titel och
sammanfattning ledde till att Emotioner och värdegrundsarbete om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola av Lifmark, D (2010) valdes ut.
Följande sökning var en kombination av sökorden “values transfer in primary school” vilket gav 2036 träffar, efter avgränsningar återstod 1125 träffar och texten: An evaluation of
class-teachers’ roles in transferring values av Özdilekler, Mehmet Ali. Altınay, Fahriye. Altınay, Zehra. Dagh, Gökmen (2017) valdes ut.
Sista sökningen var en kombination av orden “values education in elementary school” vilket efter avgränsningar gav 19 455 träffar och texten som valdes ut är: Elementary School Teachers´ Views on Values Education” av Sahinkaysi, Yunis och Kelleci, Özge (2012).
Databas: ERIC
Sökord: Values, moral, primary school, education, fundamental values, value transfer,
transferring values, values transfer in primary school, elementary school, social studies, value forming, human values, respect.
Resultat: Sökorden human values och respect gav 488 resultat. Sökordet moral lades till och 53
resultat återstod utifrån det valde vi ut Promoting Respect as a Human Value in a Public School av Corzo, J Q (2017).
När den manuella sökningen utfördes hittades relevanta examensarbeten. En granskning
genomfördes av examensarbetenas referenser och en doktorsavhandling av Thornberg, R, (2006) - Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan lärare och elever hittades, samt en granskningsrapport från skolinspektionen som heter Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2012) vilka valdes.
En detaljerad tabell över valda texter och deras sökningar presenteras i bilaga 1.
2.2 Presentation av insamlat vetenskapligt material
I nedanstående avsnitt presenteras de vetenskapliga texterna som vi valt att analysera i studien. Corzo, Quintero Josefina. Promoting respect as a human value in a public school (2017). Josefina Quintero Corzo forskar i utbildningsvetenskap. Studien är en fallstudie, genomförd i en kommunal grundskola i Colombia. Studien genomfördes via observationer av eleverna i ett genomfört värdegrundsprojekt och genom att lärarna intervjuades både före och efter projektet.
Syftet med studien var att genomföra ett projekt för att motverka aggressivitet mellan eleverna, främja bra samarbete och respekt som viktiga delar i en god samexistens. Studien gjordes med 62 elever, jämnt fördelat i årskurserna 1–5.
Lifmark, David. Emotioner och värdegrundsarbete om lärare, fostran och elever i en
mångkulturell skola (2010). David Lifmark är forskare i pedagogik. Doktorsavhandlingens syfte är att utforska lärares
perspektiv i att implementera och diskutera värdegrunden i den svenska skolan. Den kvalitativa studien kommer även att beskriva och analysera dilemmat lärare uppger i intervjuer och deras tolkningar i arbete kring värdegrunden. Lärarna undervisar på olika nivåer från grundskolan till gymnasiet.
Sahinkaysi, Yunis & Kelleci, Özge. Elementary School Teachers´ Views on Values Education (2012).
Yunis Sahinkaysi forskar inom beteendevetenskap och Özge Kelleci är assisterande student i beteendevetnskap. Studiens syfte var att undersöka hur lärare genomför sin undervisning i Turkiet om värden och deras åsikter kring det. Detta är en kvalitativ intervjustudie som genomförts i årskurserna 1–9.
Skolinspektionen, projektledare: Eilard, Angerd. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2012).
Detta är en kvalitetsgranskning från skolinspektionen med Angerd Eilard, forskare i pedagogik, som projektledare. Syftet med granskningen är att kunna identifiera utvecklingspotentialer i värdegrundsundervisningen och klimatet inom kommunikation i den svenska grundskolan för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin demokratiska och medborgerliga kompetens.
Granskningen har två delar, del ett handlar om skolornas övergripande kommunikationsklimat inklusive rektorernas ansvar för att det finns ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med demokrati och värdegrund. Den andra delen av studien handlar om hur lärarna samtalar och diskuterar värdefrågor i klassrummet samt lärarnas skyldigheter för hur demokrati- och värdegrundsuppdraget implementeras i undervisningen. Studien har genomförts med enkäter ifyllda av lärare och elever i årskurserna 1–9, samt observationer på plats i skolorna. I studien har 17 svenska grundskolor deltagit med spridning över hela landet.
Thornberg, Robert och Oguz, Ebru Teachers’ views on values education: A qualitative study
in Sweden and Turkey (2013). Robert Thornberg forskar i beteendevetenskap och Ebru Oguz forskar i utbildningsvetenskap.
Tillsammans har de år 2013 utfört en kvalitativ intervjustudie och syftet var att undersöka vad svenska och turkiska lärare har för syn på undervisningen om värden. Undersökningen är utförd i årskurserna 1–9.
Thornberg, Robert och Oguz, Ebru Moral and citizenship educational goals in values
education: A crosscultural study of Swedish and Turkish student teachers preferences (2016). Robert Thornberg forskar i beteendevetenskap och Ebru Oguz forskar i utbildningsvetenskap. De gjorde ytterligare en kvalitativ studie inom både grundskolan och gymnasiet tillsammans år 2016, syftet var att undersöka vad svenska och turkiska lärarstudenters mål med undervisningen om värden var, med inriktning på moral och medborgarskap.
Thornberg, Robert. Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan lärare och elever (2006).
Robert Thornberg forskar i beteendevetenskap. Denna studies syfte är att utforska
värdepedagogiken som äger rum i vardagssituationer mellan lärare och elever i skolan, studiens fokus är inriktat på regelarbetet i skolan mellan lärare och elever. Det är en fältstudie utförd på två svenska skolor i blandade årskurser, från förskoleklass till femte-klass.
Özdilekler, Mehmet Ali. Altınay, Fahriye. Altınay, Zehra. Dagh, Gökmen. An evaluation of class-teachers’ roles in transferring values (2017).
Mehmet Ali Özdiliker och Zehra Altmay är forskare i pedagogik. Fahrye Altmay forskar i ekonomivetenskap och Gökmen Dagli forskar i utbildningsvetenskap. Denna kvalitativa studie jämför synpunkter av inspektörer, direktörer, ämneslärare i grundskolan och elevernas
vårdnadshavare i Cypern. Studien var särskilt inriktad på att utvärdera ämnes-och klasslärares roller i att överföra värden i grundskolans årskurser 1–9.
2.3 Analysmetod
Analysmetoden som använts i denna studie är innehållsanalys. Innehållsanalys är en metod för att klassificera data som forskaren kan använda sig av för att lättare kunna identifiera mönster och teman på ett systematiskt och stegvist sätt. Det innebär att innehållet i de vetenskapliga texterna
sorteras i relation till kategorier, mönster eller teman (Eriksson Barajas m.fl. 2013). Studien har som fokus att analysera de vetenskapliga texterna och hitta gemensamma och särskiljande drag utifrån våra frågeställningar. Med hjälp av studiens frågeställningar har kategorier utkristalliserat sig. I texterna har gemensamma nyckelord hittats och utefter dessa sorterades texterna in under studiens frågeställningar. Utefter arbetets gång har kategorierna ändrats från frågeställningar till kategorier som representerar innehållet tydligare. Dessa är följande: Skolans värden och lärares värderingar, tillfällen undervisning om värden sker, undervisningsmetoder och lärarnas motiv till val av värden. Exempel på gemensamma nyckelord vi hittade i flera olika texter var respekt, rättvisa och demokrati. Med hjälp av de orden kunde texterna sorteras ytterligare i
underkategorier som exempelvis relationella värderingar, eget ansvar, rättvisa och demokrati och nationalism. Där alla texter som innehåll nyckelordet demokrati placerades i underkategorin rättvisa och demokrati. På samma sätt har alla underkategorier utformats. Mer detaljerat i vårt arbetssätt med nyckelord och kategorier finns i en tabell i bilaga 2.
3. Analys
Här presenteras analysen, vi har valt att strukturera analysen utefter kategorier som skapats utifrån studiens frågeställningar samt underkategorier som kunnat urskiljas i vårt material.
3.
1
Skolans
värden och lärares värderingar
I följande stycke presenteras vad texterna säger om vad, inom värdegrund, lärare fokuserar på i sin undervisning. Med andra ord vilka värderingar lärare undervisar om. I denna kategori har det utkristalliserats i följande underkategorier: relationella värderingar, eget ansvar, rättvisa och demokrati och nationalism.
3.1.1 Relationella värderingar
Thornberg (2006), Corzo (2017) och Özdilekler m.fl. (2017) skriver i sina studier om vilka
värderingar lärarna undervisar om. Det handlar främst om hur eleverna ska vara och bete sig mot varandra, det vill säga det som Thornberg (2006) kallar relationella värderingar. Exempelvis nämner de att eleverna ska respektera varandra, vara ärliga, hjälpsamma, vänliga, uppvisa kärlek, kamratskap och gott samarbete. Thornberg (2006) uppger i sin studie att några lärare även
nämner vett och etikett som ett sätt att jobba med värdegrunden men inte i samma utsträckning som andra relationella värderingar, däremot har ingen annan forskning tagit upp det som ett sätt att jobba med värden. Vidare skriver Corzo (2017) i sin studie att lärarna anser att respekt är en av grunderna till god samexistens och tolerans i skolan. Thornberg (2006) skriver i sin studie att lärare uppger att deras definition och vad de väljer att undervisa om inom värdegrund har påverkats av deras egen barndom, skolgång, personliga uppfattningar och värderingar. I
Thornberg och Oguz (2013) studie framkommer det att svenska lärares preferenser kring vad de undervisar om inom värdegrunden utgår ifrån sunt förnuft och att följa sitt samvete eller som en lärare nämner följa sin “inre kompass”. Ett exempel på detta kan vara att eleven tänker efter innan hen säger något för det är förstått att kompisen kan bli ledsen på grund av det. Thornberg och Oguz (2013) studie visar att både svenska och turkiska lärare tycker att den viktigaste delen av värdeundervisningen är vad de benämner som relationella värderingar. På liknande sätt skriver Thornberg och Oguz (2016) i sin studie att svenska lärarstudenter främst väljer att undervisa om relationella värderingar.
3.1.2 Eget ansvar
efter relationella värderingarna fokuserade de på värden om eget ansvar till exempel att ta ansvar över sitt agerande, vara ärlig, göra sitt bästa i varje situation och följa regler. Likaså i Özdileklers m.fl. (2017) studie lyfter lärare begrepp som ansvar, ärlighet och självständighet som viktiga begrepp de använder i sin undervisning. Även svenska lärarstudenter i Thornberg och Oguz (2016) studie ansåg att dessa värden är viktiga. Thornberg och Oguz (2016) tog upp i sin studie att de svenska lärarstudenterna ansåg att anständighet (vilket betyder att eleverna ska uppvisa god karaktär med beundransvärda egenskaper) var minst viktigt inom deras värdegrundsarbete. Turkiska lärarstudenterna i Thornberg och Oguz studie (2016) ansåg till skillnad från de svenska lärarstudenterna att anständighet var den mest väsentliga delen att fokusera på, efter det kom relationella värderingar och sist självmedvetenhet som viktiga värden. Till skillnad från de svenska lärarstudenterna ansåg de svenska och turkiska lärarna i Thornberg och Oguzs (2013) studie att anständighet var en viktig del för att bibehålla samhällets ordning, harmoni och
funktion. Thornberg och Oguz (2016) hittade i sin studie könsskillnader endast i Sverige.
Kvinnorna ansåg att anständighet och relationella värderingar var viktigare än vad männen ansåg i värdegrundsundervisningen. I Thornberg och Oguz (2013) studie rapporterar fler svenska än turkiska lärare att de fokuserade på självförstärkande värden i sin undervisning i skolan, som innebär att stärka elevernas självförtroende och själveffektivitet i olika områden. Demokratiskt deltagande togs även upp som en viktig del i undervisningen om värden hos svenska lärare, men i mindre utsträckning än de värden som nämns ovan.
3.1.3 Rättvisa och demokrati
Thornberg (2006), Özdilekler m.fl. (2017) och Thornberg och Oguz (2013) visar i sina studier att vissa av lärarna undervisar med fokus på demokratiska värden. Det kan innebära både om och genom skoldemokratiska möten, beslusprocesser och förhandlingar till exempel klassrumsregler som bestäms gemensamt i skolstarten (Thornberg 2006; Özdilekler m.fl. 2017; Thornberg & Oguz 2013). Thornberg och Oguz (2016) studie visar att svenska lärarstudenter främst värderade att fokusera på engagemanget för rättvisa och aktivt deltagande i demokratiska processer i undervisningen, än överföring av gemensamma värden i samhället och upprätthållande av traditionella värden. Däremot ansåg de turkiska lärarstudenterna i Thornberg och Oguz studie (2016) att traditionella och gemensamma värden var viktigare än de demokratiska värdena. 3.1.4 Nationalism
viktigast. Tornberg och Oguz (2013) nämner i sin studie att turkiska lärare ansåg nationalism som viktig i undervisningen om värderingar, det vill säga älska moderlandet, främja nationell harmoni och uppmuntra nationalkänsla. Även i Özdileklers m.fl. (2017) studie framkommer att lärare anser att nationalism var en viktig del av undervisningen om värderingar.
3.2 Tillfällen undervisning om värden sker
I följande stycke presenteras vad forskningen lyfter fram gällande när lärare undervisar om värdegrunden och värderingar. Här har två underkategorier urskilts: Arbete med värden vid behov och planerad undervisning om värden.
3.2.1 Arbete med värden vid behov
I Thornberg och Oguz (2013) samt Thornbergs (2006) studier uppger de svenska lärarna att undervisningen om värdegrunden och andra värderingar är mestadels oplanerad och
undermedveten samt att den sker när lärarna reagerar på elevers beteende till exempel
regelöverträdelser, trakasserier av klasskamrater och störande beteende. Thornberg och Oguz (2013) studie visar att svenska och turkiska lärare undervisar om värdegrund varje dag i vardagssituationer inbäddat i sociala interaktioner.
Thornbergs (2006) studie visar även att lärares undervisning om värdegrundsfrågor framförallt blir underförstådd och den sker spontant i vardagliga situationer, där de reagerar och korrigerar felaktigt beteende, exempelvis sker det när det hänt något på rasten som måste diskuteras då läraren automatiskt lyfter värdegrunden. Även Özdilekers m.fl. (2017) studie visar att lärarnas undervisning om värden sker vid spontana, oplanerade situationer. Lärarna reagerar med sina värderingar i situationer och eleverna tar efter: ”My child, who imitated his former teacher’s aggressive behaviors, began to follow his other teacher’s tolerance, responsibility and patience.” (Intervju med förälder, Özdilekler m.fl., 2017, s.11). Özdilekler m.fl. (2017) skriver i sin studie att lärare med goda värderingar ses som förebilder av eleverna och överför sina goda värderingar effektivt. Värdeöverföringen sker, enligt Özdilekler m.fl. (2017) studie, undermedvetet när eleverna umgås med läraren i skolan varje dag. Studien visade särskilt att klasslärare var mer effektiva på att förmedla sina värderingar i skolan, om de har mycket tid med eleverna.
Özdilekler m.fl. (2017) visar i sin studie att överföringen av värderingar skedde både när lärare var medvetna om det men även i undermedvetna situationer, det vill säga att läraren överför värderingar utan att vara medveten om det.
3.2.2 Planerad undervisning om värden
I Thornbergs (2006) studie berättar lärarna att de jobbar mest oplanerat med värdegrunden och andra värderingar men det finns också planerade tillfällen och lektioner. Exempelvis demokratisk medverkan i klassråd, stormöten och planerade lektionstillfällen. Corzo (2017) skriver i sin studie att lärarna anser att strukturerade och planerade lektioner om värden är en bra metod för
utveckling av elevernas värderingar och samarbete. Strukturerade lektioner om värden behöver inte bara ha fokus på värden, det är även effektivt med ämnesfokuserade lektioner med värdena implementerade (Corzo, 2017). Exempelvis lagarbete på idrotten eller samarbete på
samhällskunskapen (Corzo, 2017).
Enligt Thornberg och Oguzs (2013) studie framkommer det att turkiska lärare använder sig av proaktiv implicit undervisning om värden och även explicit. Proaktivt innebär att i förebyggande syfte undervisa om värden. När läraren gör det implicit är det underförstått och när det är explicit är det tydligt uttalat.
3.3 Undervisningsmetoder
I följande avsnitt presenteras vad forskningen visar om hur lärarna undervisar om värdegrundsfrågor och andra värderingar i skolan. Detta har utkristalliserat följande
underkategorier: spontana undervisningsmetoder och strukturerade undervisningsmetoder. I underkategorin spontana undervisningsmetoder har studierna visat liknande resultat däremot i strukturerade undervisningsmetoder har det visat både likheter och skillnader samt för-och nackdelar mellan forskarnas resultat.
3.3.1 Spontana undervisningsmetoder
Thornberg och Oguz (2013) visar i sin studie att både svenska och turkiska lärare använde sig huvudsakligen av att vara en förebild för eleverna som metod när de arbetar med värden. Detta sker fortlöpande i skolan enligt den dolda läroplanen, det vill säga outtalade regler/normer förs vidare till eleverna via lärarna. I studien uppger de svenska lärarna att deras undervisning inom värdegrunden och andra värderingar mestadels var oreflekterad och undermedveten, som en följd av lärarnas reaktion på elevers agerande kom de automatiskt in på värdegrunden. Özdilekler m.fl. (2017), Thornberg (2006) och Sahinkayasi och Kelleci (2013) visar även i sina studier att en spontan metod för arbetet med värden är att lärare är förebilder. Eleverna assimilerar lärarnas
värderingar samt att de reflekterar kring skolans värdegrund kan det vara en effektiv metod för att överföra dessa värderingar till eleverna.
Sahinkayasi och Kelleci (2013) redovisar i sin studie att lärare planerar sin undervisning mentalt med hjälp av lärarhandledning om värden som ska förmedlas, de flesta lärarna tyckte att
handböckerna underlättade dock inte tillräckligt för deras undervisning om värden. Eftersom det stod vad läraren skulle undervisa om men inte hur de skulle undervisa. Lärarna använde sig även av positiv förstärkning som exempelvis att belöna eleverna muntligt för att forma eleverna till goda karaktärer.
Thornberg (2006) skriver i studien att den huvudsakliga metoden som lärarna använder sig av när de undervisar om värdegrunden är regelarbete. Regelarbete innebär att alla elever och lärare är aktiva med att konstruera, upprätthålla och förhandla om gemensamma regler i deras vardag. Detta undervisar lärarna om genom olika mer avskalade metoder. Reaktivt regelarbete är en av metoderna som Thornberg (2006) redovisar i sin studie. Den utgår från att det har inträffat en konflikt som överträder regler vilket gör att läraren reagerar på konflikten och kommer automatiskt in på värdegrundsarbetet, oftast med fokus på relationella regler. Ett exempel kan vara att en elev har slagit en klasskamrat på rasten eller använt sig av svordomar. Då kan läraren reagera antingen implicit eller explicit, implicit kan vara att ge ett ont öga eller en sträng blick mot eleven och explicit kan vara att ta upp elevens agerande för diskussion om varför man inte ska slåss. En lärare i förskolan från studien uppger att hen inte har speciella tillfällen när de undervisar om värdegrunden, istället uppstår situationer i den dagliga interaktionen och dessa blir konkreta lärtillfällen. När Thornberg (2006) intervjuade en lärare i sin studie om hur hen arbetade med värden och normer svarade läraren:
Jag har nog egentligen ingen medveten strategi så, att hit ska jag eller så, utan jag tar nog mycket saker när jag ser att det dyker upp. Och försöker–, jag är inte rädd för att gå in i konflikter /---/ det blir ju viktigt för annars funkar ju inte skolan, men jag skulle önska att man kunde göra det förebyggande i stället för att ta det när det dykt upp. (Thornberg, 2006. S. 105).
På ett liknande sätt visar Lifmarks (2010) studie att flera lärare oreflekterat och spontant gör tillrättasägelser, det vill säga att eleverna får höra att de gjort något fel eller har ett oönskat beteende på lektionerna. Eleverna får dock inget utrymme att diskutera och reflektera om varför agerandet gav specifika reaktioner. Om lärarna inte ger något utrymme för eleverna att reflektera
kring värdena som berörs, kan resultatet bli att eleverna inte anammar värdena. I sådana spontana situationer kan värdegrundsuppdraget vara svårare att arbeta med effektivt och meningsfullt. Till skillnad från Thornberg (2006) skriver Lifmark (2010) i sin studie att det kan leda till en negativ effekt då eleverna vill agera tvärtemot vad lärarens värderingar reflekterar. Hälften av lärarna i Sahinkayasi och Kelleci (2013) studie använde sig av att korrigera elevers agerande genom att kolla på filmer, ge muntlig feedback och diskutera.
Thornberg (2006) redovisar i sin studie om spontant strukturerat regelarbete som en annan metod vissa lärare använder sig av, det handlar ofta om att ha ett rättvist klassrum där alla får lika mycket talutrymme. Det kan exempelvis visa sig i form av att en elev försöker tränga sig före för att få talutrymme genom att göra olika gester för att åkalla sig uppmärksamhet, läraren korrigerar detta beteende genom en tillrättavisning eller ignorering.
Özdilekler m.fl. (2017) och Corzo (2017) studier visar att genomgående samarbete och
kommunikation mellan skolpersonal och vårdnadshavare kan vara en effektiv metod att arbeta med värden. Lärarnas värderingar påverkar eleverna mer än hemmets värderingar, men ett samarbete mellan de olika parterna ger ett genomgående och koncist arbete som är utvecklande för elevernas egna värderingar (Özdilekler m.fl., 2017 & Corzo, 2017). Özdilekler m.fl. (2017) fann i sin studie ett positivt samband mellan att vårdnadshavare var välinformerade om vilka värden skolan vill lära ut och elevernas goda värderingar.
3.3.2 Strukturerade undervisningsmetoder
Enligt Thornberg och Oguzs (2013) studie fokuserade turkiska lärare mer på implicita och explicita proaktiva metoder och strategier inom undervisningen om värden än vad svenska lärare gjorde. Både svenska och turkiska lärare gav exempel under intervjuerna på proaktiva implicita metoder, som att arbeta med regler i början av terminen när klassen är ny eller att använda sin ledarskapsroll, som ett verktyg för att påverka det sociala klimatet i klassrummet på ett positivt sätt. Många turkiska lärare och några få svenska lärare uppgav även särskilda metoder som de använde sig av: rollspel, titta på en film eller läsa en bok med uppföljande diskussioner eller att diskutera värdegrund utifrån aktuella nyheter och sociala medier. Några deltagare i Sahinkayasi och Kelleci (2013) studie använde sig också av drama, men även av brainstorming,
exempelvis informerar elever om aktuella händelser, lär sig respektera majoritetsbeslut, är aktivt deltagande i diskussioner, röstar, gör sin röst hörd men också hushåller med sin röst exempelvis räcka upp handen och dela med sig med sina åsikter men inte skrika rakt ut och tänka först innan eleverna säger något.
Thornberg (2006) redovisar i sitt resultat olika strukturerade undervisningsmetoder, vilket betyder att lärare planerar lektionstillfällen som aktivt behandlar värdegrunden. Ett exempel han nämner i sammanhanget är så kalladeCharlie-lektioner. Charlie-lektioner är ett arbetsmaterial som utgår från ett läromedel med lektionsmoment. Lektionerna fokuserar på att eleverna ska få utveckla hur elever ska vara mot varandra genom aktiviteter som samtal, lekar och rollspel på schemalagda lektionstillfällen. Syftet med lektionerna är att lära eleverna att hantera konflikter och lösa problem på ett icke-aggressivt sätt. Eleverna får lära sig att skapa positiva relationer till sina kamrater. Thornberg (2006) visar vidare i sin studie att värdegrundsundervisningen dock kan vara planerad men oreflekterat. Ett exempel är en Charlie-lektion som skulle innehålla en
pysselaktivitet med samband till alla hjärtans dag. Eleverna skulle tillverka en påse och skriva komplimanger på lappar som sedan lades i påsen och dessa delades ut till klasskamrater på alla hjärtans dag. Det framgår i studien att lärarna inte har någon poäng eller baktanke med lektionen. Tanken var mest att eleverna skulle bli glada samt att det var en gullig idé. Graden av reflektion varierade i värdegrundsarbetet (Thornberg, 2006).
Att implementera värdegrunden inom ramen för ämnesundervisning är ytterligare en metod som Thornberg (2006) lyfter som endast ett fåtal lärare arbetar med. Exempelvis i idrottsämnet jobbar de med samarbetsövningar och med olika regler som består av att eleverna ska uppmuntra
varandra, inte vara en dålig förlorare samt inte komma med negativa kommentarer. Corzo (2017) skriver i sin studie om ett liknande exempel som handlar om att läraren på engelska-lektionerna arbetat med engelska faktatexter om djur och hur de samarbetar i naturen. Övningen gav, enligt lärarna i Corzos (2017) studie, resultatet att eleverna diskuterade och samarbetade mer med varandra efteråt. Då kombinerades ämneskunskap och arbete med värden i undervisningen. Thornberg och Oguz (2013) nämner i sin studie att lärarna använde sig av metoden att
implementera undervisning om värden i sina ämneslektioner. Dock var undervisningen vanligtvis uppdelad, det vill säga lärarna ser arbetet med värden som något de behöver göra utöver den ordinarie undervisningen.
Corzo (2017) observerade att lärare använde sig av muntliga och gemensamma aktiviteter i arbete med värden. Muntliga aktiviteter visade ett positivt resultat där eleverna diskuterade med
varandra på ett öppet och tillåtande sätt vilket också ansågs öka elevernas tolerans mot varandra och respekten bland eleverna. De gemensamma aktiviteterna bestod av samarbete mellan årskurserna. Enligt Corzos (2017) studie visade eleverna ökad samarbetsförmåga och förståelse för samexistens efter aktiviteterna.
För att öka intresset hos eleverna i undervisning om värden kan modern teknologi användas på ett positivt sätt i skolan visar Özdileklers m.fl. (2017) studie. Teknologi som reflekterar det moderna samhället eleverna lever i kan motivera eleverna att aktivt delta i undervisningen och koppla det till sin vardag. Eleverna visar att de använder sina inlärda värderingar både online, chattrum på internet och sociala medier etcetera och offline samtal och handlingar med människor i verkliga livet.
I sin studie skriver Özdilekler m.fl. (2017) att arbetet med värden ska vara fortlöpande att inte bara hemmet och lärare ska samarbeta utan all skolpersonal ska vara konsekventa i arbetet. Rektorn och annan administrativ personal ska granska lärarnas arbete med värden och egna värderingar att eleverna på samma skola får liknande värderingar. Då kan arbetet med värden planeras och vara genomgående strukturerade i det arbetet med eleverna. Det visade sig vara enklare för eleverna att anamma liknande värden om all skolpersonal var överens om vilka värden som skolan ska lära ut. Granskning från Skolinspektionen (2012) understryker även detta då det finns exempel där ledningsnivåer har en god uppfattning och tolkning av uppdraget och hur de ska genomföras men lärarna ej lyckats omsätta skolledningens idealbild i sin undervisning. I granskningsrapporten av Skolinspektionen (2012) presenterades olika metoder som lärarna använde sig av i värdegrundsundervisningen. Lärarna använde sig av demokratisk-värdegrunds-implementering i sina ämneslektioner. Metoderna gav både positiva och negativa effekter för elevernas värderingar uppger lärarna i granskningen. En lärare i svenska arbetade med
diskussioner om nyheter och skönlitteratur för att utveckla elevernas värderingar och förmågor. Lärarna rapporterar i granskningen att när eleverna fick teoretiska verktyg som hjälp till att genomföra sina uppgifter utvecklade de djupare förståelse för olika perspektiv och normer, olika sätt att uppfatta samt beskriva verkligheten i ämneslektioner. I hemkunskapen har eleverna lärt
textilslöjd hade som metod för att utveckla elevernas värderingar. Projektet gick ut på att eleverna fick tillverka leksaker som sedan skickades till ett barnhem i Bulgarien. Med utgångspunkt i projektet kunde lärarna föra etiska samtal och reflektioner där eleverna utvecklar sina förmågor inom värdegrunden.
3.4 Lärarnas motiv till val av värden
I följande avsnitt presenteras vad texterna säger om varför lärarna undervisar om de valda värden och undervisningsmetoden, det vill säga vad lärarnas motivering är till valet av
undervisningsmetod och innehållet inom värdegrunden.
Ödilekler m.fl (2017) lyfter i sin studie att emellanåt sker undervisning om värden spontant och oreflekterat, då lärarna inte väljer att förmedla sina värderingar strukturerat men de överförs till eleverna ändå. Lärarnas personliga värderingar och vad de anser är viktigt påverkar val av värden i undervisningen och deras motivering till varför (Özdilekler m.fl, 2017 & Lifmark, 2010). Corzo (2017) skriver i sin studie att en lärarstudent motiverade att undervisning om värden ska
implementeras i ämnesområdena, det går att undervisa i ämneskunskaper men samtidigt arbeta med värden som respekt och samarbete. Özdilekler m.fl. (2017) visar i sin studie att lärarens ålder, sociala relationer, bakgrund, egen skolgång, prioriteringar och metoder för undervisning påverkar varför lärare undervisar och arbetar med värden på olika sätt. Lifmark (2010) har i sin studie redovisat hur lärare upplever svårigheter med värdegrundsundervisning. Svårigheterna med värdegrundsundervisningen enligt lärarna i hans studie är bland annat att lärarna undviker konflikter och att diskutera ämnen på grund av osäkerhet inom ämnet, exempelvis mänskliga rättigheter, diskriminering eller demokrati. En annan svårighet som lyfts i studien var att lärarna inte hade några strukturerade metoder de tyckte var effektiva för att arbeta med värden. Lärarna i Lifmarks (2010) studie berättar hur de har olika egna värderingar och prioriteringar som kan påverka deras val av innehåll i värdegrundsundervisning. Ett exempel på detta som Lifmark (2010) lyfter i sin studie är en lärare som vill ha barnbarn och därmed tycker då att
heterosexualitet är det naturliga. Hen undvek därför att prata om andra sexualiteter på sina lektioner, för lärarens egna värderingar ansåg att det inte skulle ”normalisera sådant beteende” (Lifmark, 2010, s. 254). Skolinspektionen (2012) presenterar ett lärarexempel i sin granskning där det funnits enskilda lärare som uttryckt hög medvetenhet om värdegrundsuppdraget, men inte alls visat samma förmåga att genomföra det i hens undervisning. Enligt Skolinspektionens (2012) granskning finns det stor variation i kontinuitet och engagemang i värdegrundsarbetet bland
lärare. För att få ett gynnsamt klimat på skolan krävs det konsekvent värdegrundsarbete enligt granskningen, som främjar goda relationer och likabehandling. Skolpersonal behöver samarbeta för att lyfta fram kvalitéer såsom ömsesidig respekt, hög vuxennärvaro samt en gemensam tillämpning av skolans ordningsregler för att eleverna ska kunna utveckla sina egna värderingar (Skolinspektionen, 2012).
Skolinspektionens (2012) granskning visar att det krävs en hög kompetens av lärarnas kunskaper om värden och skolans värdegrund. Skolledare ska ge lärarna möjlighet att reflektera, utveckla och följa upp sitt arbete om värdegrunden. Även Sahinkayasi och Kelleci (2013) skriver i sin studie att lärarna upplever liknande orsaker med otillräcklig utbildning och kunskap kring hur lärare ska undervisa i värden. I Skolinspektionens (2012) granskning visar det sig likaså att när lärare saknar kompetens i sina värdegrundskunskaper, som menas med lärarnas kunskaper om hur de ska undervisa om värdegrunden och värden, kan det resultera i att värdegrundsarbetet blir ett ”görande” och det genomförs spridda uppgifter och aktiviteter som saknar tydlig koppling till läroplanens mål och syften med värdegrunden. På en skola, från Skolinspektionens (2012) granskning, rapporterade lärare att de föredrog att ha oreflekterade temadagar och studiebesök eller externa föreläsare på grund av deras egen osäkerhet i att hantera etiska samtal inom de olika områdena. Lärarna hade uttryckt ängslan och osäkerhet i att hantera de etiska samtalen och då valt att undvika eller bara undervisa i värdegrunden ”på ytan”. I Skolinspektionens (2012) granskning rapporterar lärare hur det uppstår ett undervisningens dilemma i värdegrundsarbetet. De menar att lärarna ska ha normerande undervisning samtidigt som den ska vara allsidig och isåfall ibland behöver undvika att vara normerande. Lärarna uppger i granskningen att det då är otydligt i uppdraget om hur de ska gå tillväga vilket leder automatiskt till att lärarna undviker värdegrundsarbetet på grund av dilemmat.
I Sahinkayasi och Kellecis (2013) studie lyfts ytterligare en anledning till varför lärare undervisar lite om värden, nämligen att det saknas ordentliga redskap i form av hårdvara, som projektorer, datorer och böcker om värden. Lärarna rapporterade i studien att skolan inte ordnade ordentligt med material eller miljöer, och därmed upplever lärarna i studien ett hinder i att utveckla elevernas kunskaper om värdegrunden.
lärare uppfattar värdegrunden som ett eget ämne och inte ett uppdrag som ska genomsyra all undervisning (Skolverket, 2017; Özdilekler m.fl, 2017; Thornberg, 2006; Lifmark, 2010). Thornberg (2006) skriver i sin studie att ämnesundervisningen hamnar i fokus på grund av att lärarna har tydliga mål att uppnå som står i läroplanen medan värdegrunden blir ett sidoprojekt som mest tar upp onödig tid eller tid som lärarna får ta bort från ämnesundervisningen. Även i Lifmarks (2010) studie lyfter han att lärare inte känner att tiden räcker till för arbete med värdegrunden. Tiden måste gå till den akademiska undervisningen uppger lärarna i hans studie. Vissa lärare som fokuserar mycket på uppdraget kring värdegrunden kommer dessutom enligt Thornbergs (2006) studie i konflikt med sina kollegor som fokuserar mer på
ämnesundervisningen och tycker att det är opassande att lägga mindre tid på
ämnesundervisningen för ”vi måste ha skola också”. I Thornbergs (2006) studie betonar lärare att de hade önskat att de arbetade mer proaktivt med värdegrunden men att tiden “helt enkelt inte räcker till”. Enligt Thornbergs (2006) studie finns det ytterligare en anledning till att lärare lägger lite tid på värdegrundsarbetet och det är att läraren i fråga vill börja lektionen istället för att diskutera eventuella konflikter som uppstått på rasten för att komma igång med sin planerade lektion. Några lärare framhöll att deras ordinarie undervisning tar utrymme från den fostrande praktiken. De menar att om undervisning om värden ska ske blir det på bekostnad av något annat i ordinarie undervisning. Lärarna upplever att de är pressade att uppfylla alla mål som står i kursplanerna.
En lärare från Thornbergs (2006) studie menar att det kan vara enklare att arbeta med
värdegrunden i fritidsverksamheten eftersom fritidspedagogerna inte är lika fast i läroplanen som grundskolelärare är. En lärare i förskolan från studien uppger att förskollärarna och
fritidspedagogerna har ett annat synsätt på värdegrundsundervisningen än lärarna i grundskolan. De jobbar mer med social fostran och relationella värden, medan grundskollärare följer
läroplanen. Följaktligen har lärarna inte tid till att lösa konflikter för halva lektionstiden försvinner. Förskolläraren hävdar att hen observerat lärare som åsidosätter konflikter och genomför lektionen istället (Thornberg, 2006).
Det har även visat sig att lärare ofta utgår från sin egen barndom, personliga uppfattningar och personliga värderingar istället för läroplanen när de undervisar om värdegrund. Det kan vara en orsak till att undervisningen främst uttrycks informellt och i vardagliga sammanhang kring hur människor ska bete sig mot varandra och uppföra sig (Thornberg, 2006). Även Thornberg och Oguz (2013) skriver i sin studie att både turkiska och svenska lärare refererade sin undervisning
om värden till egen barndom, personliga värderingar, känslor, sunt förnuft och vuxna personer som varit delaktiga i deras liv. Lärarna anser att deras utbildning inte förberedde dem på en undervisning om värden, detta kan förklara varför personligt språkbruk och bristande kompetens upplevs inom arbetet med värden. Thornberg och Oguz (2016) skriver i sin studie även att det finns ett behov av att öka lärarens medvetenhet kring undervisning om värden.
4. Diskussion
I följande avsnitt kommer de delar som vi tycker är extra värda att lyfta ytterligare att presenteras liksom våra reflektioner kring dessa delar. Studien är tänkt att kunna hjälpa framtida lärare men även underlätta yrkesverksamma lärares undervisning om värden. Avslutningsvis presenteras tankar om framtida forskning.
I inledningen av detta arbete presenterades ett avsnitt om läroplanen och lärarnas uppdrag om arbete med värdegrunden med särskild koppling till SO-ämnena (Skolverket, 2019). Eleverna ska utifrån detta utveckla sina värderingar under hela sin skolgång. Den analyserade forskningen visar bland annat att de värden lärare undervisar om inte bara kommer ifrån läroplanen, de kommer också från lärarnas egna värderingar och begreppet tolkas olika av olika lärare
exempelvis vett och etikett (Thornberg, 2006; Thornberg & Oguz, 2013; Özdilekler m.fl, 2017). Ett resultat av den här forskningen är att det handlar om andra värderingar som lärare anser är viktiga att undervisa om men som inte tillhör värdegrunden. Det som vi hade en föraning om under inledandet av arbetet var att värden som lyfts i skolans undervisning fokuserade mest på frågor kring relationer, jämställdhet, respekt, rättvisa etcetera. Exempelvis värden som fokuserar på hur människor beter sig mot varandra. Värdegrunden i skolan står tydligt som ett uppdrag lärare ska genomföra men det står inte tydligt om hur/vilka metoder lärarna ska använda när de undervisar kring värdegrunden i styrdokumenten. Det finns därmed ett stort utrymme för lärare att välja/prioritera olika mycket tid och utrymme för värdegrunden i sin undervisning. Det skulle kunna underlätta för lärare om värdegrundsuppdraget tydliggörs i läroplanen.
Forskning om såväl värdegrund som andra värden som lyfts i undervisningen, i nationell som internationell forskning, visar att det kan se olika ut i fråga om såväl innehåll som metoder, likaså skiljer det sig åt när undervisning äger rum. Den forskning vi analyserat visar att lärares
undervisning om värden kan variera beroende på lärarens egna värderingar, barndom, skolgång, mål med undervisning och akademiska prioriteringar. Därmed kan det tolkas som att vissa lärare inte arbetar med de värden som står i läroplanen. Forskningen visade att särskilt för svenska lärare var värdegrundsbegreppet oklart (Thornberg, 2006; Lifmark, 2010; Thornberg & Oguz, 2013; Skolinspektionen, 2017). Studierna visar att lärare känner osäkerhet gällande tolkningar av vad det innebar och vad de skulle undervisa om inom värdegrunden vilket kan leda till att lärare undviker ämnet (Lifmark, 2010; Skolinspektionen, 2017). Gemensamt i våra studier fokuserar lärare på olika värden att undervisa om. Forskningen presenterade att Sverige (Thornberg, 2006;
Thornberg & Oguz, 2013,2016; Lifmark, 2010; Skolinspektionen, 2017) har mer fokus på en självförstärkande och självutvecklande värdegrundsundervisning än exempelvis Turkiet
(Thornberg & Oguz, 2013, 2016), Cypern (Özdilekler m.fl, 2017) och Colombia (Corzo, 2017) där nationalism anses vara ett viktigt värde att undervisas om, det vill säga att fokus ligger i nationens intresse istället för individen.
Det finns även många likheter i vilka värden lärare vill förmedla och undervisa om till sina elever enligt den forskning som analyserats. Något vi fann intressant som forskningen hade gemensamt var att mycket undervisning gällande värden sker spontant, den kan både vara medveten och undermedveten. Det sker också väldigt ofta reaktivt exempelvis då lärare korrigerar elevers agerande och därmed kommer in på samtal om värden, och forskningen vi analyserat har rapporterat metoder som visat sig vara effektiva för att arbeta med värden (Lifmark, 2010;
Sahinkayasi & Kelleci, 2013; Thornberg, 2006; Thornberg & Oguz, 2013; Özdilekler m.fl, 2017). Forskningen vi analyserat visar både att lärare lyfter fram vissa metoder som effektiva. En
gemensam metod forskningen visar är att lärare arbetar för att vara goda förebilder för sina elever och på så sätt överföra värderingar. En konsekvens av att ses som en förebild kan eventuellt vara att läraren ständigt måste vara medveten om vad hen förmedlar för värderingar, oavsett om det är medvetet eller undermedvetet, till eleverna. Utifrån forskningen har vi tagit del av att demokrati inte tar stor plats i undervisning om värden. Demokrati står tydligt i lärarens uppdrag i läroplanen (Skolverket, 2019) därför var det förvånande att forskningen visade att bara några enstaka lärare nämnde att de implementerade demokratin i arbetet med värden (Thornberg, 2006; Özdilekler m.fl, 2017; Thornberg & Oguz, 2013, 2016). Det som vi kan se som en eventuell koppling är emellan de relationella värden och demokratiska värden som till exempel respekt och
samexistens som är relationella värden som fostrar framtida demokratiska medborgare.
Forskningen vi analyserat visar att de flesta lärarna inte arbetar med att implementera värderingar i ämnesundervisningen (Corzo, 2017; Thornberg, 2006; Thornberg & Oguz, 2013, 2016;
Skolinspektionen, 2017). Ett eventuellt mönster som kan ses i den analyserade forskningen är att lärarna använde sig av sina värderingar i ämnesundervisningen automatiskt, det vill säga lärarna gör det undermedvetet. Något som vår studie har påvisat är att det är möjligt att implementera värdegrunden i ämnesundervisning utan att det tar upp extra tid. Forskningen visar att det finns metoder för att integrera värden i ämneslektioner och att det kan vara ett bra sätt att arbeta med
det finns brist på utbildning för lärare som ska undervisa om värdegrunden och andra värden. Det kan eventuellt ses som en fördel, inte bara för ämnesdidaktiska SO-lärare utan all verksam
skolpersonal, att få en detaljerad utbildning om hur uppdraget gällande värdegrunden och andra värden ska genomföras (Skolinspektionen, 2017; Özdilekler m.fl, 2017; Lifmark, 2010;
Sahinkayasi & Kelleci, 2013; Thornberg & Oguz, 2016). Forskning vi analyserat belyser att svenska lärare tycker att begreppet värdegrund är svårtolkat men känner även att de saknar kompetens i olika områden och väljer då att undvika att arbeta med värdegrunden i skolan (Thornberg, 2006; Lifmark, 2010; Skolinspektionen, 2017). I inledningen presenterade vi att begreppet värdegrund kan vara svårtolkat, vilket även forskningen vi analyserat visade. Forskningen vi studerat visar att lärare upplever att ämnesundervisningen och
värdegrundsundervisningen krockar med varandra tidsmässigt (Thornberg, 2006; Corzo, 2017; Özdilekler m.fl, 2017; Skolinspektionen, 2017). Det skulle kunna vara en indikation på att lärarna behöver mer utbildning gällande hur de ska undervisa om värdegrunden och andra värden. Något att ta med sig till fortsatt forskning inom detta område skulle kunna vara att undersöka vad lärare inom årskurserna F-3 tänker om värdegrunden. I vår studie uppmärksammades det att det är lite forskning gjord i årskurserna F-3 och en potentiell motivering till fortsatt forskning kan vara för att bredda forskningsområdet. Utifrån den här studiens resultat visar det sig att lärarnas arbete med värden eller undervisning om värden oftast sker på grund av att det uppstår en händelse som måste korrigeras. Det skulle därför vara intressant att i vår framtida forskning undersöka om undervisningen om värden är uppbyggt på att eleverna agerar på ett dåligt sätt där lärare korrigerar elevernas beteende. Arbetar lärarna aldrig med värden förebyggande innan det uppstår en situation där lärare måste korrigera någonting som är fel? Bygger lärarnas arbete med värden på korrigerande istället för fostrande praktik? Vad är lärarnas anledningar/motiveringar till hur deras undervisning kring värden går tillväga? Avslutningsvis vill vi lyfta att vår studie har gett oss en klarare bild av begreppet värdegrund och hur undervisning om skolans demokratiska värden går till.
5. Referenser
5.1 Litteratur
Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk Forskning i Sverige.
Colnerud, G. (2007) “Rättvisa i klassrummet”, i Kjell Granström (red.) Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Colnerud, G & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning. Stockholm: Statens skolverk.
Dahlstedt, M & Olson, M. (2019) Utbildning, demokrati, medborgarskap. Gleerups Utbildning AB.
Ekman, J & Pilo, L. (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Liber AB. Eriksson Barajas, K; Forsberg, C & Wengström, Y. (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Natur & Kultur, Stockholm.
5.2 Elektroniska källor
Assarson. I., Andersson. I., Ohlsson. L. (2015). Värdegrund och specialpedagogik. Vägval i skolans historia, 1. Tillgänglig:
https://undervisningshistoria.se/vardegrund-och-specialpedagogik/
Skolverket (1997). Ständigt. Alltid! Hämtad 24/2–2020:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6534f9/1553956516381/pdf521.pdf Skolverket (2000). En fördjupad studie om värdegrunden- om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Hämtad 3/2–2020:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653ef5/1553957183843/pdf767.pdf Skolverket (2011) Skolan och medborgarskapandet. Hämtad 3/2–2020:
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 3/2– 2020 https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket (2020) Arbeta med skolans värdegrund. Hämtad 3/2-2020:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund
TT. (2017,14 augusti). Var fjärde ung svensk kränkt i skolan: Elaka kommentarer, utfrysning och slag – det är vardag för många unga. Det senaste året har var fjärde elev kränkts av en annan elev i skolan, enligt stiftelsen Friends. En som vet hur det känns är 14-åriga Hanna Varmaz.
Dagstidning. Hämtad 10/3 2020 från: https://www.svd.se/hon-kranktes-varje-dag-i-skolan
5.3 Vetenskapliga artiklar och avhandlingar
Corzo, Quintero J. (2017). Promoting respect as a human value in a public school.Tillgänglig: https://files-eric-ed-gov.e.bibl.liu.se/fulltext/EJ1164231.pdf
Lifmark, D. (2010). Emotioner och värdegrundsarbete om lärare, fostran och elever i en
mångkulturell skola. Institutionen för pedagogik, Falun Universitet. Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:371922/FULLTEXT01.pdf
Sahinkaysi, Y & Kelleci, Ö. (2012) Elementary School Teachers´ Views on Values Education. Tillgänglig:
https://www-sciencedirect-com.e.bibl.liu.se/science/article/pii/S1877042813032655?via%3Dihub Skolinspektionen, projektledare: Eilard, A. (2012). Skolornas arbete med demokrati och
värdegrund. Hämtad: 3/2–2020
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgran skningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf
Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan lärare och elever. Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Tillgänglig:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:21728/FULLTEXT01.pdf
Thornberg, R & Oguz, E. (2013). Teachers’ views on values education: A qualitative study in Sweden and Turkey. Tillgänglig:
http://liu.diva-Thornberg, R & Oguz, E. (2016). Moral and citizenship educational goals in values education: A crosscultural study of Swedish and Turkish student teachers preferences. Tillgänglig:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0742051X16300026
Özdilekler, M.; Altınay, F; Altınay, Z. & Dagh, G. (2017). An evaluation of class-teachers’ roles in transferring values. Tillgänglig:
Bilagor
Bilaga 1
FÖRFATTARE ÅR TITEL SÖKNING DATABAS SÖKORD
Thornberg, Robert
& Oguz, Ebru. 2013 Teachers’ views on values education: A qualitative study in Sweden and Turkey.
Databas Unisearch, ScienceDirect/ Diva.
värdepedagogik
Thornberg, Robert
& Oguz, Ebru. 2016 Moral and citizenship
educational goals in values education: A crosscultural study of Swedish and Turkish student teachers preferences. Databas Unisearch, ScienceDirect. värdegrundsarbete Özdilekler, Mehmet Ali. Altınay, Fahriye. Altınay, Zehra. Dagh, Gökmen. 2017 An evaluation of class-teachers’ roles in transferring values
Databas Unisearch values education, primary school, values transfer in primary school
Thornberg, Robert 2006 Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt
regelarbete mellan lärare och elever.
Manuell
Lifmark, David. 2010 Emotioner och värdegrundsarbete om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola.
Databas Unisearch värdegrundsarbete i skola
Corzo, Quintero
Josefina 2017 Promoting respect as a human value in a public school
Databas ERIC Values, human values, school
Sahinkaysi, Yunis
& Kelleci, Özge 2012 Elementary School Teachers´ Views on Values Education
Databas Unisearch Values education in elementary school
Bilaga 2
Thornberg (2006) Corzo (2017) Özdilekler (2017) Thornberg & Oguz (2013) (2016) Respektera
Rättvisa Demokrati Vett & Etikett Hur man ska vara och bete sig mot varandra Regler Respekt Tolerans Samexistens Noggrannhet Vänlighet Ärlighet Rättvisa Kärlek Hjälpsamhet Tapperhet Tålamod Tillit Tolerans Jämställdhet Självständighet Samarbete God hygien Nationalism Ansvar Empati Demokrati
Hur man ska bete sig mot andra Respekt Snäll Empati Ansvar Ärlighet Göra sitt bästa Följa regler Självförtroende Själveffektivitet Demokrati Nationalism Relationella värdringar Anständighet Rättvisa
