Värna
Vårda
Visa
Värna
Vårda
Visa
Värna
Vårda
Visa
Ett Program för bättre förvaltning
och nyttjande av naturskyddade
områden 2005-2015
Värna
Vårda
Visa
Värna
Vårda
Visa
Värna
Vårda
Visa
NATURVÅRDSVERKET
Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande
av naturskyddade områden 2005-2015
beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99
E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 bromma Internet: www.naturvardsverket.se
naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax 08-20 29 25
E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, se-106 48 stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5410-4.pdf
ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2004 Tredje reviderade upplagan Layout: IdéoLuck AB #41004 Elektronisk publikation
foton: Omslag: Jan Töve/N. Sid 5: Patrik Leonardsson/N. Sid 6: övre: Anders Geidemark/N,
mitten: Krister Berg/N, undre: Göte Eriksson/N. Sid 10: FK Photo/Scanpix.
Förord
naturvårdsverket har tagit fram ett program för bättre förvaltning och nyttjande av landets naturskyddade områden. Inriktningar och åtgärder avser den närmaste 10 års-perioden fram till och med år 2015. Många av förslagen har kommit fram genom de besök till länsstyrelserna som verkets Skötselenhet gjorde under åren 2002 och 2003 samt vid seminariet för alla länsstyrelser som genomfördes på Sävö naturskola i september 2004.
Samtliga länsstyrelser och en rad olika organisationer har beretts tillfälle att komma med synpunkter på förslagen.
Programmet är en avsiktsförklaring vad Naturvårdsverket kommer att prioritera inom sitt arbete med förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Programmet innehåller också många mål och åtgärder som i hög grad berör länsstyrelserna och andra aktörer.
Programmet är fastställt den 11 oktober 2004 av Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund.
Stockholm i oktober 2004
björn risinger
Innehåll
Förord ____________________________________ 5 Innehåll ___________________________________ 6 Sammanfattning ____________________________ 7 Inledning __________________________________ 8 Bakgrund __________________________________ 9 Lokal delaktighet __________________________ 11 Skötselplaner och bevarandeplaner ___________ 12 Friluftsliv och turism _______________________ 15 Information _______________________________ 16 Skötsel av naturtyper _______________________ 19 Uppföljning och utvärdering ________________ 20 Underlag _________________________________ 22 Naturvårdsverkets beslut om attSammanfattning
naturvårdsverkets program värna – vårda – visa har tagits fram för att tydliggöra verkets inriktningar och åtgärder för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik”, när det gäller förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Bakgrunden till programmet är att Sverige idag har 28 nationalparker och 2 552 naturreservat på en sammanlagd yta av ca 4 miljoner hektar. Härtill kommer de 3 992 Natura 2000-områden som hittills är beslutade. Samtliga områden behöver förvaltas på ett ändamålsenligt sätt.
Programmet behandlar LOKAL DELAKTIGHET, en angelägen del i arbetet med att förankra naturvården hos lokalbefolkningen. SKÖTSELPLANER är ett viktigt instrument för att göra det tydligt hur förvaltaren ska genomföra skötselåtgärder så att
bevarandemålen för biologisk mångfald och friluftsliv uppfylls och förbättras, medan bevarandeplanerna bl a ska beskriva syftena med Natura 2000-områdena.
FRILUFTSLIV ger avkoppling för kropp och själ, samt har stor betydelse för
människors välbefinnande. Att komma ut i naturen för vandringar och naturstudier ökar livskvaliteten och befrämjar den fysiska och psykiska hälsan. En miljöanpassad, hållbar turism i skyddade områden är av godo både för naturvården och för
samhället i övrigt.
INFORMATION i skyddade områden kan ges på många olika sätt, från en enkel entréskylt till guidade vandringar och naturum med utställningar och aktiviteter. Entréer till områdena är viktiga för besökets helhetsintryck.
En viktig åtgärd i förvaltningsarbetet är SKÖTSELN AV OLIKA NATURTYPER. Kunskap om hur de olika naturtyperna ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar de skyddade områdena.
En annan viktig del av förvaltningen är att FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA
arbetsinsatserna så att vi vet om och när bevarandemålen uppnås. Det är viktigt att goda exempel sprids och att erfarenhetsutbytet förbättras.
För att åstadkomma allt detta har Naturvårdsverket angett ett antal inriktningar som anger vad som ska uppnås och när det ska vara genomfört.
Det viktigaste i programmet Värna – Vårda – Visa är de 30 åtgärderna vilka var och en anger vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Åtgärderna har delvis redan påbörjats år 2004, medan flertalet ska påbörjas under år 2005. Programmet sträcker sig till och med år 2015 medan vissa ”inriktningar” når ända till år 2020.
Värna
Vårda
Visa
Värna
Vårda
Visa
Värna
Vårda
Visa
Inledning
”Skyddade områden måste också förvaltas och göras mer tillgängliga”. ”Vård och förvaltning av skyddade områden, inklusive insatser för att öka tillgänglighet och information, bör förstärkas, dels för att säkerställa att de bevarandevärden som områdesskyddet syftar till verkligen vidmakthålls, dels för att områdena ska kunna nyttjas och upplevas av medborgarna”.
”Många områden som skyddas – och har skyddats – har även friluftsliv som bevarandesyfte. Grundsynen är att områden som skyddas är till för såväl naturens egna invånare som för svenska folket. Områdena bör användas för upplevelser, rekreation, i turistsyfte m.m. givet att detta nyttjande ryms inom de ramar som bevarandemålen sätter”.
”Beträffande ’värna’ och ’vårda’ har naturvården en lång tradition. När det
däremot gäller ’visa’ så finns det mycket stora möjligheter att utveckla naturvården, inte minst i samarbete med lokala aktörer”.
dessa rader är hämtade ur regeringens skrivelse, ”En samlad naturvårdspolitik”, (Skr. 2001/02:173, sid. 95). Den ligger till grund för Naturvårdsverkets arbete med naturvård och föreliggande program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade områden under åren 2005-2015.
Ett program för bättre
förvaltning och nyttjande
av naturskyddade områden
2005-2015
Detta program, kallat Värna – Vårda – Visa, har tillkommit i syfte att tydliggöra Naturvårdsverkets inriktningar och åtgärder för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik” när det gäller förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Med skyddade områden avses i första hand nationalparker, naturreservat, naturminnen, växt- och djurskyddsområden och Natura 2000-områden.
Programmet behandlar inte bara Naturvårdsverkets arbete med förvaltning och nyttjande av skyddade områden utan även länsstyrelsernas, stiftelsers och andra aktörers arbete med statligt beslutade skyddade områden.
Bakgrund
sverige har idag 28 nationalparker med en sammanlagd yta av ca 630 000 hektar och 2 552 naturreservat med en sammanlagd yta av ca 3 500 000 hektar land. Med nuvarande mål för säkerställandearbetet kommer antalet skyddade områden, företrädesvis naturreservat, att öka med omkring 100 stycken per år och den skyddade arealen kommer att öka med ca 300 000 hektar under den kommande 10-årsperioden.
Vi har för närvarande 3 992 stycken Natura 2000-områden vilka täcker en yta av ca 6,4 miljoner hektar land och vatten. Ca 27 % av ytan ligger utanför skyddade områden medan ca 40 % av antalet Natura 2000-områden ligger utanför de skyddade områdena.
Ökningen av den skyddade arealen i kombination med eftersläpning av skötseln av redan befintliga naturreservat ställer ökade krav på resurser för att bevarandemålen ska nås i de skyddade områdena, både för de biologiska värdena och för värdena för friluftslivet.
Stora arealer skyddad mark ställer höga krav på resurser men också på uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det är också angeläget att tydliggöra vad förvaltning och nyttjande av de skyddade områdena innebär och på ett pedagogiskt sätt förklara varför skydd och skötsel av värdefull natur är en angelägen uppgift för samhället.
Förvaltning av de skyddade områdena finansieras av bland annat
Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald. För 2004 har fördelats 185 miljoner kronor till länsstyrelsernas förvaltning av skyddade områden
Nationalpark är vår starkaste skyddsform för naturen. De är resurser för hela landet, där folkets inflytande visas av att inrättandet av nationalparker beslutas av regering och riksdag. Nationalparkernas höga status innebär också ett kvalitetstänkande för hur de fungerar och förvaltas, med hänsyn till såväl naturvärden som besökarnas upplevelser. Besökare till nationalparker världen över bör ha rätt att förvänta sig områden av högsta kvalitet i alla bemärkelser, så även i Sverige.
Antalet kommunala naturreservat kan förväntas öka i samband med den av riksdagen beslutade satsningen på lokal och kommunal naturvård. Verkets målsättning för denna satsning ingår inte i programmet Värna – Vårda – Visa. Åtskilliga inriktningar och åtgärder i programmet kan emellertid ge stöd även för förvaltningen i kommunala naturreservat och för andra områden för naturvård och friluftsliv.
Tillsynen av de skyddade områdena, som främst gäller kontroll av hur regler följs, är en angelägen uppgift för länsstyrelserna. Denna fråga är inte behandlad i detta dokument, eftersom tillsynsverksamheten är en myndighetsuppgift som inte ingår i länsstyrelsernas förvaltningsverksamhet. Genom skötselarbetet underlättas dock tillsynen. Det sker dels genom aktiva informationsinsatser och dels genom en närvaro i områderna vilket leder till iakttagelser som kan användas i tillsynen.
Lokal delaktighet
i samband med förvaltningen av skyddade områden är det angeläget att de åtgärder som planeras och vidtas är väl förankrade hos lokalbefolkningen. Närboende ska känna att ett skyddat område är en resurs för bygden genom att det kan bidra till att öka livskvaliteten, skapa arbetstillfällen samt att områdets attraktionskraft medverkar till att besökarantalet ökar till gagn för den lokala turistnäringen.
Aktiva lantbrukare med djurbesättningar är en viktig förutsättning för naturvårdsarbetet i odlingslandskapet. Miljöersättningar inom miljö- och
landsbygdsprogrammet är en betydelsefull del av alla de medel som används för att uppnå bevarandemålen i de skyddade områdena.
Inriktning
Länsstyrelserna ska vara aktiva förvaltare och engagera lokala krafter för skötseln, söka alternativa finansieringskällor, exempelvis LIFE-Natur (eller motsvarande), strukturfonder och miljöersättningar, bland annat genom
direktrelationer med lokala brukare och entreprenörer och att ha en dialog med kommuner och lokala intressenter. Alla lantbruksföretag med marker som är berättigade till miljöersättningar bör erhålla sådana senast år 2008.
Övergripande riktlinjer som klargör förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen bör finnas senast år 2006.
Åtgärder:
1. Länsstyrelserna bör besluta om miljöersättningar
för alla lantbruksföretag med marker som uppfyller kraven för detta senast år 2006. Om villkoren för miljöersättningarna inte räcker för att nå ett gynnsamt tillstånd bör länsstyrelserna istället erbjuda fleråriga skötselavtal.
2. Vid förvaltarträffar under åren 2005-2006 ska behandlas goda exempel på hur
lokal medverkan i skötseln kan gå till och hur skötselavtal skrivs m.m.
3. Naturvårdsverket ska år 2005 verka för att Arbetsmarknadsverket fördelar
öronmärkta arbetsmarknadspolitiska medel till skötselåtgärder i skyddade områden.
• Minst 50 % av länsstyrelsernas skötselmedel bör användas för upphandlade skötselåtgärder av lokala brukare, entreprenörer och andra lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för genomförande av skötselåtgärder i de skyddade områdena senast år 2008.
• Vid användning av
arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra skötsel- och restaureringsarbeten bör i första hand lokal arbetskraft anlitas.
Skötselplaner
och bevarandeplaner
alla nationalparker och naturreservat ska ha skötselplaner med uppföljningsbara bevarandemål. Alla Natura 2000- områden ska ha bevarandeplaner med uppföljningsbara bevarandemål.
Skötselplanen för ett skyddat område är det dokument som styr förvaltarens skötselåtgärder för såväl den biologiska mångfalden som för friluftslivet. Skötselplanens syfte är också att utgöra ett praktiskt program för förvaltningen såsom planering, upphandling, genomförande av skötselåtgärder samt för dokumentation och uppföljning av mål och gynnsamt tillstånd i området.
Bevarandeplanerna ska dels beskriva syftet med Natura 2000-områdena, dvs vad och hur mycket som skall bevaras och utvecklas av naturtyper och arter i dem, dels ska de beskriva de skydds- och skötselåtgärder som planeras.
Inriktning
Alla skyddade områden inklusive Natura 2000-områden bör ha skötselplaner/ bevarandeplaner utformade enligt Naturvårdsverkets
handböcker och med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder senast år 2010.
Åtgärder
5. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda
medel under åren 2005-2010 för länsstyrelsernas arbete med revidering av skötselplaner för landets skyddade områden.
6. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda
medel under åren 2004-2005 för länsstyrelsernas arbete med att upprätta bevarandeplaner för landets Natura 2000-områden.
7. Naturvårdsverket kommer att genomföra 3
kurser för länsstyrelserna och andra aktörer under åren 2005-2008 om hur bevarandemål och
skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas.
8. Naturvårdsverket, länsstyrelserna med flera ska tillsammans genomföra
• För 75 % av alla skyddade områden bör länsstyrelserna ha tagit fram skötselplaner enligt Naturvårdsverkets handbok med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder senast år 2008. • För alla Natura 2000- områden
bör länsstyrelserna ha tagit fram bevarandeplaner med formulerade bevarandemål senast augusti år 2005. • Alla nationalparker bör ha
uppdaterade skötselplaner senast år 2010.
Friluftsliv och turism
friluftslivet är en av naturvårdens hörnstenar. De skyddade områdena får en allt större betydelse för människors välbefinnande. Att komma ut i naturen för vandringar, naturstudier eller bara för avkoppling ökar livskvaliteten och befrämjar den fysiska och psykiska hälsan. Friluftsliv ställer dock krav på de skyddade
områdena. Människor har olika önskemål om sin naturupplevelse. Det är därför angeläget att veta mer om besökarna till de skyddade områderna; att ta reda på hur många som kommer till områdena, varför de kommer, vad de tycker om områdena och vill få ut av besöket. Det är också viktigt att områdena har tillräcklig kapacitet för att ta emot besökarna.
Naturvårdsverket anser att en miljöanpassad, hållbar turism i skyddade områden är av godo både för naturvården och för samhället i övrigt. En ökad sådan turism – och annan organiserad verksamhet – i skyddade områden kan gynna den lokala ekonomin och bidra till en både socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Ekoturism ökar miljömedvetandet och stärker naturvårdsarbetet.
Inriktning
Alla skyddade områden ska skötas så att bevarandemålen för friluftslivet uppnås senast år 2015.
Turism och friluftsverksamhet i skyddade områden ska bedrivas på ett hållbart sätt i lämplig omfattning, utan att komma i konflikt med bevarandemålen.
Åtgärder
10. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning om
friluftsanordningar och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar under åren 2005-2010.
11. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning och
genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om metoder för att räkna besökare och ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen under åren 2005-2008.
12. Naturvårdsverket ska under åren 2005-2006 i samråd med berörda aktörer ta
fram nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden.
• Friluftsanordningarna i skyddade områden ska vara upprustade och väl underhållna senast år 2015. • Förvaltarna ska senast år
2008 ha kunskap om metoder för att ta fram och använda kvantitativa och kvalitativa data om besökarna i skyddade områden.
• Senast år 2006 ska det finnas nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden.
Information
information om skyddade områden kan ges på flera på olika sätt. Ett av informationens viktigaste syften är att väcka intresse för och förmedla kunskap om det skyddade områdets värden och attraktioner. Olika områden kräver informationsinsatser med olika ambitionsnivåer, från en enkel grundnivå med entréskyltar till självguidande stigar, utomhusutställningar, naturum, foldrar, vägvisning, guidade turer m.m. Det är också viktigt att effektivt och lättillgängligt marknadsföra och informera medborgarna om de skyddade områdena, var de ligger, vilka kvaliteter de har etc.
Av särskilt stor betydelse för utbytet av ett besök är förekomsten av
naturvägledning, dvs. sådan information som syftar till att förmedla förståelse och känsla för en natur och dess värden. Naturvägledningen kan vara både bemannad och obemannad.
För friluftslivet i nationalparker och andra skyddade områden är det av grundläggande betydelse att det finns fungerande entréer, dvs platser dit man lätt kan hitta och ha som utgångspunkt för sitt besök. Upplevelsen av området påverkas starkt av det första intrycket som fås vid angöringspunkten. En rätt utformad entré kan ge positiva förväntningar inför det fortsatta besöket och öka utbytet av besöket. Om vi ska höja kvaliteten för besökare till nationalparkerna är åtgärder för att förbättra entréerna det kanske mest
effektiva och angelägna.
Inriktning
Informationen i skyddade områden ska senast år 2010 vara utformad på sådant sätt att den tillgodoser besökares behov, ökar deras utbyte av besöket och medverkar till att höja deras kunskaper och engagemang för naturen och naturvård.
Åtgärder
13. Förvaltarna bör handla upp och genomföra
basinformation under åren 2005-2007.
14. En nationell plan för nya naturum kommer
att tas fram av Naturvårdsverket år 2005. Två nya ”statliga” naturum (Laponia och Höga kusten) kommer att påbörjas senast år 2005. En plan för upprustning av befintliga utställningar
• Alla skyddade områden bör ha minst basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer senast år 2006.
• En nationell plan för nya naturum bör fastställas senast år 2005 och bör vara genomförd senast år 2010. Alla naturum ska uppfylla Naturvårdsverkets nationella riktlinjer för naturum senast år 2010.
• En plan för entréer till national-parkerna bör vara fastställd senast år 2006 och fem nationalparker bör ha åtgärdade entréer senast år 2010. Samtliga nationalparker och särskilt besöksintressanta natur-reservat bör ha entréer med hög kvalitet senast år 2015.
15. Riktlinjer för information i särskilt besöksintressanta skyddade områden
kommer att utvecklas av Naturvårdsverket under åren 2005-2006.
16. Riktlinjer för nationalparksentréer kommer att tas fram av Naturvårdsverket
under åren 2005-2006. Upprustning av nationalparksentréer kommer att påbörjas år 2006.
Skötsel av naturtyper
i skötselplaner för nationalparker och naturreservat och i bevarandeplaner för Natura 2000-områden ska anges bevarandemål för de olika naturtyperna som ingår i det skyddade området. För varje naturtyp ska anges bevarandemål samt lämpliga skötselåtgärder för att det angivna bevarandemålet skall nås. Kunskap om hur de olika naturtyperna ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar våra skyddade områden. Skötseln finansieras dels med Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald, dels med andra medel, såsom till exempel miljöersättningar, strukturfondsmedel och LIFE-Natur- medel (eller motsvarande) m.m.
Inriktning
Alla skyddade områden bör skötas så att bevarandemålen för biologisk mångfald och friluftsliv nås senast år 2015.
Åtgärder
19. Naturvårdsverket kommer att höja tilldelningen
av ”skötselmedel” till länsstyrelserna inom schablontilldelningen successivt från och med år 2005 till och med år 2008 för att förvalta tillkommande områden, klara eftersläpning av skötseln i befintliga områden samt för att höja kvaliteten.
20. Naturvårdsverket kommer att genomföra 3 kurser
i upphandling för länsstyrelserna och andra aktörer under åren 2005-2007.
21. Naturvårdsverket kommer att genomföra 15 kurser
i restaurering och skötsel av naturtyper för läns-styrelserna och andra aktörer under åren 2005-2008.
22. Naturvårdsverket kommer att ta fram ett verktyg
för länsstyrelsernas planering, genomförande och uppföljning av skötselåtgärder år 2005.
23. Naturvårdsverket kommer att ta fram en plan för
vägledningar för skötsel av naturtyper år 2005.
24. Naturvårdsverket kommer att producera vägledningar för skötsel av naturtyper
under åren 2005-2010.
• Minst 75 % av arealen skyddade områden som kräver restaurering och skötsel i odlingslandskap, myrar, vattenmiljöer, lövskogar, boreala skogar med flera ska skötas så att bevarandemålen nås senast år 2010.
• Förvaltarna ska ha tillräcklig kunskap om skötsel av naturtyper och skötselmetoder för att kunna planera och genomföra restaureringar och löpande skötsel senast år 2008. • Medel till förvaltning ska
räcka till att finansiera de åtgärder som behövs för att bevarandemålen ska nås senast år 2010.
• Senast år 2006 bör läns-styrelserna ha tillräckliga resurser för att administrera skötseln av skyddade områden.
Uppföljning och utvärdering
länsstyrelserna är enligt 21 § förordningen om områdesskydd förvaltare av naturreservat. Enligt 3 § nationalparksförordningen är länsstyrelsen förvaltare för nationalpark i länet, med undantag av Tyresta nationalpark som förvaltas av Stiftelsen Tyrestaskogen.
Uppföljning görs för att se i vilken utsträckning vi når bevarandemålen och om skötselåtgärderna har varit relevanta för att nå målen. Utvärdering av förvaltningen görs för att nå en kostnadseffektiv måluppfyllelse i skötseln av skyddade områden. Den syftar till att visa på de goda exempel som finns, bidra till ett bättre
erfarenhetsutbyte, förbättra de riktlinjer som finns för verksamheten m.m.
Inriktning
Skyddade områden ska förvaltas av en ändamålsenlig organisation senast år 2010. Sveriges nationalparker ska vara väl förvaltade
och ska ha högsta kvalitet när det gäller skötsel av naturtyper samt skötsel och utformning av friluftsanordningar, besökarmottagningar och information senast år 2015.
Den regionala förvaltningsorganisationen samt alla bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden kommer att följas upp och utvärderas kontinuerligt.
Åtgärder
26. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda
medel till länsstyrelserna från och med år 2005 för uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder.
27. Naturvårdsverket kommer att genomföra 4 kurser för länsstyrelserna under
åren 2005-2008 om hur uppföljning och utvärdering bör genomföras.
28. Ett IT-stöd för uppföljning och basinventering ska tas fram av
Naturvårdsverket i samråd med länsstyrelserna under år 2005.
29. Förvaltningsorganisationen i landet ska utvärderas senast år 2008. 30. Naturvårdsverket ska påbörja utvärdering av förvaltningen av skyddade
områden år 2005 och den ska därefter ske kontinuerligt.
• Uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ska vara i drift senast år 2005.
• Utvärdering av förvaltningen ska påbörjas senast år 2005 och ska därefter ske kontinuerligt.
Underlag
En samlad naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173
Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket. Handbok 2003:3 Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket 2004
Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket. Handbok 2003:9, december 2003 Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik?
Friluftsrådet. Rapport 5388, augusti 2004 Naturum, nationella riktlinjer.
Naturvårdsverket. Rapport 5376, juni 2004
Att skylta skyddad natur, en vägledning om skyltar, foldrar, vägvisning, gränsmarkering och Internet.
Naturvårdsverket september 2003
Vägledning för bidrag till lokal och kommunal naturvård. Naturvårdsverket. Rapport 5359, februari 2004
Värna – Vårda – Visa
naturvårdsverket har tagit fram ett program för bättre förvaltning och nyttjande av landets naturskyddade områden. Inriktningar och åtgärder avser den närmaste 10 års perioden fram till och med år 2015. Många av förslagen har kommit fram genom de besök till länsstyrelserna som verkets Skötselenhet gjorde under åren 2002 och 2003 samt vid ett seminarium för alla länsstyrelser på Sävö naturskola i september 2004.
Programmet är en avsiktsförklaring vad Naturvårdsverket kommer att prioritera inom sitt arbete med förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Programmet innehåller också många mål och åtgärder som i hög grad berör länsstyrelserna och andra aktörer.
