• No results found

Begreppet undervisning i förskolan - från motstånd till professionsutveckling : En kvalitativ studie kring sex förskollärares uppfattningar av begreppet undervisning i relation till sin profession och praktik.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Begreppet undervisning i förskolan - från motstånd till professionsutveckling : En kvalitativ studie kring sex förskollärares uppfattningar av begreppet undervisning i relation till sin profession och praktik."

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Begreppet undervisning i förskolan - från motstånd till

professionsutveckling

- En kvalitativ studie kring sex förskollärares uppfattningar av begreppet

undervisning i relation till sin profession och praktik.

Cornelia Vinberg & Annika Wiblom

KURS:Examensarbete för förskollärare, 15 hp

PROGRAM:Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Cornelia Vinberg, Annika Wiblom

HANDLEDARE:Emma Sjögren

EXAMINATOR: Cristina Robertsson

(2)

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

LEFP17 Examensarbete för förskollärare, 15hp

Förskollärarprogrammet VT 2021

SAMMANFATTNING

Cornelia Vinberg, Annika Wiblom

Begreppet undervisning i förskolan - från motstånd till professionsutveckling - en

kvalitativ studie kring sex förskollärares uppfattningar av begreppet undervisning i relation till sin profession och praktik.

The concept teaching in preschool – from resistance to professional development - a qualitative study of six preschool teachers’ perception of the concept teaching in preschool in relation to their profession and practice.

Antal sidor: 28

I och med den senaste revideringen av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) skrevs begreppet undervisning in i läroplanen. Studien syftar till att bidra med kunskap till den aktuella diskussionen kring begreppet undervisning. Frågeställningarna studien utgår från är: Hur uppfattar förskollärare att diskussionen kring undervisning i förskolan ser ut idag i relation till sin egen praktik? Hur beskriver förskollärare att de uppfattar begreppet undervisning i relation till sin profession? Studien är kvalitativ och utgår från sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare där resultatet analyserats genom en tematisk analys. Studien har genomförts utifrån en fenomenologisk utgångspunkt där analysen skett utifrån de intervjuade förskollärarnas uppfattningar kring begreppet undervisning i relation till sin profession. Studiens resultat visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppet undervisning innebär samt hur det används i praktiken. Det framkommer att det inledningsvis funnits ett motstånd och en oro kring införandet av begreppet undervisning i förskolan och att det därmed krävs mer avsatt tid och gemensamma diskussioner. I studien framkommer förskollärares uppfattningar om att den aktuella diskussionen idag snarare handlar om en positiv uppfattning om begreppet undervisning som bidrar till en professionsutveckling.

Sökord: teaching, preschool, preschool teacher, profession, perception, Postadress Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Undervisning som fenomen i förskolan ... 2

2.2 Läroplanen och Skollagen ... 4

2.3 Definition av begreppet undervisning ... 5

2.4 Begreppet undervisning som en del av förskolans helhetssyn ... 5

2.5 Diskussion kring begreppet undervisning i förskolan ... 7

2.6 Teoretisk utgångspunkt ... 8

3. Syfte och frågeställningar ... 10

3.1 Syfte ... 10 3.2 Frågeställningar ... 10 4. Metod ... 11 4.1 Val av metod ... 11 4.2 Urval ... 12 4.3 Etiska aspekter ... 12 4.4 Genomförande ... 13 4.5 Databearbetning ... 14 4.6 Tillförlitlighet ... 15

5. Resultat & Analys ... 16

5.1 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning kopplat till förskolans organisation ... 16

5.2 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning som del av förskolans helhetssyn ... 17

5.2.1 Förskolans hörnstenar ... 17

5.2.2 Skolifiering ... 18

5.3 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning genom kollegialt lärande ... 19

5.4 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning i relation till sin profession ... 20

5.5 Sammanfattning av resultat ... 22 6. Diskussion ... 22 6.1 Resultatdiskussion ... 22 6.2 Metoddiskussion... 26 6.3 Vidare forskning ... 28 7. Referenslista ... 29 Bilagor

(4)

1

1. Inledning

Historiskt sett har undervisning i praktiken utförts på olika sätt under den svenska förskolans framväxt. Westberg (2008) menar att pedagogiska aktiviteter finns dokumenterade i

praktiken under förskolans framväxt, då redan i småskolor, barnkrubbor och barnträdgårdar under tidiga 1900-talet. Det dröjde dock till år 2010 innan begreppet undervisning tog plats i förskolan i och med skollagen (SFS 2010:800) samt till 2018 innan begreppet undervisning blev del av den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018).

Vi uppfattar att begreppet undervisning tidigare setts som befäst i skolans regi, där undervisning sker i bänkrader och läraren i större utsträckning står för en envägskommunikation. Detta nämns även i en studie av Folke-Fichtelius (2008) där det beskrivs hur det svenska samhällets uppbyggnad med två arbetande föräldrar inte hade varit möjligt utan möjlighet att lämna sina barn i förskolan. Även Josefson (2018) belyser detta i sin studie där hon beskriver en minnesbild ur sina tidiga år som förskollärare. Minnesbilden beskriver ett personalmöte tillsammans med mer erfarna kollegor. På mötet beskrevs hur den vedertagna bilden var att vårdnadshavare lämnade sina barn på förskolan för att kunna åka till arbetet, och inte för att barnen ska få ta del av en god pedagogisk miljö. Denna minnesbild och tidiga samhällssyn påminner oss om egna erfarenheter i mer närliggande tid där liknande uppfattningar om förskolan som barnpassning snarare än utbildning stundtals framkommit. Denna uppfattning ser vi som ett förminskande av vår yrkesroll som förskollärare eftersom det pedagogiska uppdraget hamnar i bakgrunden.

En av de senare förändringar i svensk förskola som väckt tankar och en nyfikenhet hos oss är införandet av begreppet undervisning i förskolans styrdokument och hur det påverkar förskollärarprofessionen. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) definieras begreppet undervisning som:

Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden (Skolverket, 2018, s.7).

Begrepp förändras med tiden och speglar samtiden och det samhälle och kultur vi befinner oss i. Vi har efter införandet av begreppet undervisning i förskolan kunnat följa en samhällsdebatt genom sociala medier, diskussionsforum, kollegor inom förskolan samt tidskrifter med

(5)

2 koppling till förskolan där det råder delade meningar om huruvida begreppet undervisning ska tillhöra den svenska förskolan eller ej. Genom att ta del av diskussioner kring begreppet undervisning och förskolans historiska framväxt ges en överblick av hur förskolan förändrats över tid. Detta kan i sin tur ha bidragit till att begreppet undervisning nu är del av förskolan. Syftet med denna studie är att ta del av den enskilda förskollärarens uppfattning av begreppet undervisning i relation till sin profession och praktik. I vår kommande yrkesroll som förskollärare ska vi dela detta uppdrag att förankra begreppet undervisning och förmedla dess innebörd i mötet med barn. Vi vill med denna studie göra förskollärares röster hörda och på så sätt sätta oss in i det pågående arbete och uppfattningar som vi kommer möta.

2. Bakgrund

I detta avsnitt redogörs för styrdokument och forskning som utgör bakgrunden för denna studie och delas in i rubrikerna: undervisning som fenomen i förskolan, läroplanen och skollagen, undervisning som en del i förskolans helhetssyn, diskussionen kring begreppet undervisning i förskolan samt vår teoretiska utgångspunkt.

2.1 Undervisning som fenomen i förskolan

Westbergs (2008) studie behandlar förskolans historia och dess utveckling genom att analysera insamlat arkivmaterial mellan år 1835–1945. Westberg (2008) uttrycker i studien, som genomfördes innan revideringen av läroplanen för förskolan (2018), att han föredrar att använda begreppet förskolepedagogik istället för undervisning. Förskolepedagogik beskrivs då i form av att barn fick lära sig exempelvis bibliska texter och fostras in i att ta hand om hushållet. Det förekom även att yngre barn undervisades i läsning och skrivning. Genom studien uppmärksammas ett skifte där en tidigare mer linjär formell undervisning i förskolan bytts ut mot en mer individanpassad förskolepedagogik. Även Sheridan och Williams (2018) menar att undervisning i förskolan inte är något nytt fenomen trots att begreppet inte varit del av förskolans läroplan innan revideringen 2018 (Skolverket, 2018). Undervisning som fenomen har redan sedan Fröbels tid varit en del av förskolans tradition (Sheridan & Williams, 2018). Med start i Fröbels trädgårds- och hushållsarbete som även Westberg (2008) tar upp, går det att följa de pedagogiska aktiviteter som är föregångare till det som idag benämns undervisning i förskolan. Begreppet pedagogik som Westberg (2008) använder i sin studie är del av förskolan. Pedagogik beskrivs i läroplanen för förskolan som att förskollärare har ett ansvar över det pedagogiska innehållet i undervisningen som inspirerar och stimulerar barns utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Två år efter Westbergs (2008) studie, är det dock

(6)

3 begreppet undervisning som får en mer framskriven plats i förskolan i och med att förskolan blir en egen skolform (SFS 2010:800). Vilket senare leder till att begreppet undervisning skrivs fram och får en betydande roll i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018).

I en studie av Jonsson et al. (2017) används fokusgrupper bestående av förskollärare för att undersöka olika uppfattningar av fenomenet undervisning i förskolan. Det framkommer att det inte är en självklarhet för alla att tala om undervisning i förskolan. Ett år senare lyfts denna uppfattning i Skolinspektionens (2018) rapport som visar att begreppet undervisning och dess innebörd i förskolan uppfattas som otydligt och gör att förskollärare inte använder undervisning som en självklar del av det pedagogiska arbetet i förskolan. Resultatet av Jonssons et al. (2017) studie visar att det finns motsägelsefulla diskurser kring huruvida undervisning sker i förskolan eller inte och att kunskapssynen hos yngre barn kan ses på olika sätt, vilket bidrar till att undervisningen också ser olika ut. I studien diskuteras dikotomier mellan utbildning och omsorg. En dikotomi beskrivs som en tudelning genom exempelvis begrepp som ställs som motsatser till varandra där det ena utesluter det andra (SAOB, 2011). I studien framkommer att dikotomi mellan utbildning och omsorg förekommer. Begreppen ses då som två skilda områden inom förskolan, vilket Jonsson et al. (2017) menar bör undvikas och istället ses som del i den helhetssyn på utveckling, lärande och omsorg som idag genomsyrar läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018).

Folke-Fichtelius (2008) beskriver hur förskolan ur ett historiskt perspektiv format en identitet av att inte vara skola, men att förskolan under senare tid sökt legitimitet som en skolförberedande institution i takt med samhällets förändringar. Studien av Folke-Fichtelius (2008) är relevant för vår studie eftersom den ger en inblick i hur förskollärarprofessionen förändrats i takt med samhället. Sheridan et al. (2011) beskriver hur förskollärarprofessionen är föränderlig och följer samhällets utveckling samt konstrueras genom förändringar i de styrdokument som förskollärare ska förhålla sig till i sin profession. “Det tillhör den professionella yrkeskårens uppdrag att kontinuerligt ta till sig nya teorier och perspektiv på barns lärande” (Sheridan et al. 2011, s.34). En av dessa förändringar är införandet av begreppet undervisning i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018).

(7)

4

2.2 Läroplanen och Skollagen

År 1990 förflyttas ansvaret för förskola från socialdepartementet till utbildningsdepartementet, vilket skulle kunna ses som en indikation på förskolans nya riktning mot en mer pedagogisk verksamhet och inte enbart en plats för barnomsorg (Sheridan et al. 2011). Skolverket (1998) ger sedan ut första läroplanen för förskolan vilket ger ett tydligare pedagogiskt uppdrag med strävansmål och ansvarsfördelning (Sheridan et al. 2011). I och med att förskolan blir en egen skolform i relation till skollagen 2010 (SFS 2010:800) ingår nu förskolan i skolväsendet. Enligt Eidevald och Engdahl (2018b) är svenska förskolan därmed unik i jämförelse med de andra skandinaviska länderna där Norge, Danmark, Finland och Island fortfarande går under egen lagstiftning av barnomsorg för barn i åldern ett till fem år. I övriga skandinaviska länder används inte begreppet undervisning som en del i helhetssynen för omsorg, utveckling och lärande.

Folke-Fichtelius (2008) nämner att den svenska skollagens skrivningar om förskolans utbildning har mött ett visst motstånd. Diskussionen som följde, efter att den nya lagregleringen av förskolan presenterades som ett förslag av skollagskommittén, visade att det fanns ett stort stöd för att förskolan skulle komma att tillhöra skolväsendet. Däremot fanns ett motstånd mot att förskolan skulle benämnas som skola och att barn skulle benämnas som elev samt att de pedagogiska aktiviteterna skulle benämnas undervisning. Protesterna kring terminologin uppmärksammades och i dagens Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) benämns barnen fortfarande som barn, däremot skrevs begreppet undervisning in.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) skrivs förskolans uppdrag fram där undervisning ska ingå i utbildningen med innebörden att barn ska stimuleras och utmanas med läroplanens strävansmål som utgångspunkt. Syftet med undervisning i förskolan är att ge barn förutsättningar till utveckling och lärande. Vidare beskrivs att undervisning kan ske både planerat och spontant på ett målinriktat sätt samt att förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen. I läroplanen skrivs förskollärares ansvar i undervisningen fram som att ansvara för den helhetssyn på omsorg, lärande och utveckling som ska genomsyra utbildningen. I förskollärares ansvar ingår att planera och genomföra undervisning utifrån läroplanens riktlinjer och mål, samt ta vara på barns tidigare erfarenheter. Förskollärare ansvarar för att vardagssituationer och rutiner blir del av undervisningen och att

(8)

5 förskolan består av inspirerande miljöer fyllda med pedagogiskt innehåll som utmanar och stimulerar barns intresse, utveckling och lärande (Skolverket, 2018).

2.3 Definition av begreppet undervisning

I denna studie definieras undervisning som det aktuella begreppet för det fenomen som tidigare benämnts pedagogiska aktiviteter i förskolans utbildning. Enligt Läroplanen för förskolan beskrivs undervisning idag som det pedagogiska innehållet i förskolans utbildning (Skolverket 2018).

2.4 Begreppet undervisning som en del av förskolans helhetssyn

Undervisning är en del av förskolans utbildning och ska ingå i förskolans helhetssyn där förskolläraren ska leda undervisning genom målstyrda processer och ansvara för att omsorg, utveckling och lärande bildar denna helhet (Skolverket, 2018).

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Skolverket, 2018, s.7)

Internationellt sett har forskningsområdet kring vad undervisning i förskolan kan vara uppmärksammats bland annat genom Burgers (2014) studie som behandlar effekter av barnomsorg och utbildning, där det framkommer att omsorgen om små barn spelar roll för den fortsatta framgången längre fram i utbildningen. Studien är relevant eftersom den tar upp relationen mellan omsorg och lärande som är delar av den helhetssyn som förskolans utbildning bygger på (Skolverket, 2018). Därav bidrar studien till diskussionen kring huruvida omsorg och lärande ska ses som separata områden eller som sammanflätade inom begreppet undervisning.

I en norsk studie av Sæbbe och Pramling Samuelsson (2017) observerades fem förskollärares praktik och planerande av undervisning i förskolan. Observationerna genomfördes genom videoupptagningar som sedan legat till grund för intervjuer med dessa förskollärare. I studien diskuteras begreppet undervisning. Det framkommer att Norges motsvarighet till den svenska förskolan, barnehage, inte gärna använder begrepp som undervisning och omsorg vilket är begrepp som genomsyrar den svenska förskolan (Skolverket, 2018). Istället använder de norska

(9)

6 förskollärarna begreppet vägledning när de talar om sin verksamhet. I studien görs flera jämförelser mellan den norska och svenska förskolan och användandet av begreppet undervisning. Sæbbe och Pramling Samuelssons (2017) studie är intressant eftersom de tar upp att Sverige ändrat begrepp till förskola i och med barnstugeutredningen (1968), samt ger en bild av diskussionen inför införandet av begreppet undervisning i läroplanen (Skolverket, 2018). Norge däremot har valt att behålla Barnehage och använda begreppet vägledning, eller relatera de aktiviteter som kan ses som undervisning mer riktat mot lärande. Enligt Vallberg Roth och Holmberg (2019) är undervisning och lärande två begrepp som rör samma område men innebär två olika saker. En av slutsatserna från Sæbbe och Pramling Samuelssons (2017) studie är att begreppet undervisning även i framtiden kommer att tillhöra norska skolan snarare än förskolan eftersom Norge valt att inte skriva in begreppet undervisning i läroplanen.

Ytterligare en studie som rör betydelsen av centrala begrepp i förskolan har utförts av Löfdahl & Folke-Fichtelius (2014) och fokuserar på begreppet omsorg i relation till kvalitetsarbete i förskolan. Studien visar hur begreppet omsorg kan vara svårt att skriva fram och synliggöra i kvalitetsarbetet. Det empiriska materialet har samlats in genom att observera tre olika personalmöten, som senare legat till grund för intervjuer av två förskollärare samt nio rektorer. I studien framkommer att rektorer och förskollärare sällan låter begreppet omsorg ligga till grund för kvalitetsarbetet i förskolan, och att omsorg snarare ses i periferin av utbildningen. Även Josefsson (2018) menar att begreppet omsorg riskerar att hamna i bakgrunden av förskolans skiftande fokus mot en mer lärande inriktning i och med begreppet undervisnings framskrivning i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Dessa studier är intressanta för att påvisa omsorgsbegreppets komplexitet i förskolans helhetssyn kring omsorg och lärande, och hur begreppet omsorg kan vara svårt att systematiskt dokumentera. Diskussionen kring införandet av begreppet undervisning i förskolan riskerar att förändra omsorgsbegreppet position i den helhetssyn som förskolans utbildning bygger på (Josefsson, 2018).

Thulin och Jonsson (2018) trycker på hur förskolans uppdrag förändrats över tid. Förskolan har gått från att fokusera på omsorg, beskrivet som barns välbefinnande och samhällets behov, till att gå mot en riktning med fokus på barns lärande. Denna förändrade riktning beskrivs som en följd av att förskolan blivit del av skolväsendet i relation till skollagen (SFS 2010:800) samt införandet av begreppet undervisning. Thulin och Jonsson (2018) menar att förskollärarens förhållningssätt i undervisningssituationer samt förmågan att samtidigt ta in barnets perspektiv ökar möjligheten för förskolläraren att anpassa undervisningen och skapa en gynnsam

(10)

7 kunskapsutveckling. Eidevald och Engdahl (2018a) framför i sin studie att trots att begreppet undervisning sedan 2010 omfattar alla skolformer, inklusive förskolan, definieras fortfarande begreppet utifrån grundskolans uppdrag och mål. Vidare diskuteras att det inför undervisningsbegreppets införande i förskolan borde tillsats en grundlig utredning över vilka konsekvenser detta medför för förskolan. Tidigare forskning är relevant för denna studie eftersom de visar på variationer i hur det går att se på och lyfta fram centrala begrepps innebörd och betydelse inom förskolan.

2.5 Diskussion kring begreppet undervisning i förskolan

I detta avsnitt redogörs för tidigare forskning och styrdokument som är intressanta för denna studie. Valet av tidigare forskning och styrdokumenten syftar till att bidra med kunskaper till den aktuella diskussionen kring hur förskollärare uppfattar att begreppet undervisning står i relation till deras profession och praktik. För att få en djupare förståelse för den aktuella diskussionen kan det vara fördelaktigt att ta del av hur diskussionerna sett ut inför tidigare utformningar av läroplanen för förskolan.

I en studie av Pramling Samuelsson & Sheridan (2010) problematiseras hur diskussionen kring läroplanens utformning sett ut inför tidigare revideringar. Det framhålls att den svenska förskolan består av ett helhetstänk med en social-pedagogisk framtoning, men att politiska påtryckningar kan komma att rikta förskolan mot en mer akademisk institution. Detta har i sin tur uttryckts som en rädsla för skolifiering inom förskolan, både från förskollärares och vårdnadshavares håll. Denna rädsla har noterats och varit med i den pågående diskussionen under tidigare revidering av förskolans läroplan (Skolverket, 2010).

Förskolan bygger på styrdokument som är utformade att ge utrymme för egna tolkningar. Undervisningsbegreppets innebörd i läroplanen kan således ses som tolkningsbart. Detta problematiseras i Skolinspektionens (2016) rapport där 82 förskolor granskats genom dokumentationsstudier, observationer samt intervjuer. Resultatet av rapporten visar att det finns en osäkerhet hos förskollärare och rektorer kring begreppet undervisning. Vidare framhåller Skolinspektionen att begreppet undervisning och hur undervisningen ska bedrivas bör skrivas fram tydligare för att främja en mer likvärdig utbildning. Att begreppet undervisning är tolkningsbart menar Skolinspektionen (2016) resulterar i att förskollärare kan uppfatta undervisning i förskolan på olika sätt. I slutrapporten av en treårig granskning av

(11)

8 Skolinspektionen (2018) framgår att begreppet undervisning under tiden för granskningen uppfattades som otydligt.

Trots diskussionen om skolifiering av förskolan är det förskolans helhetsperspektiv som till största delen skiljer förskolan från skolan. I förskolans helhetsperspektiv ges omsorg och lek en mer betydande roll i utbildningen (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2010). Även Nilsson et al. (2018) menar att förskolan och förskollärare nu sätts i ett dilemma när begreppet undervisning förts in i styrdokumenten. Rådande förhållningssätt har tidigare varit att förskolans pedagogik ska respekteras och att förskollärare själva ska ansvara för utformningen utan att ifrågasättas. I och med framskrivningen av begreppet undervisning ger dock myndigheterna direktiv om att förskolan ska bedriva undervisning, men hur undervisningen ska ske ses som otydligt. Nilsson et al. (2018) diskuterar även att införandet av begreppet undervisning i förskolan å ena sidan kan tyda på att myndigheterna har en intention om att skolifiera förskolan, å andra sidan en önskan om att utveckla förskolans pedagogiska utformning.

Den aktuella diskussionen kring begreppet undervisning i förskolan är pågående i förskolor. I Olsson et al. (2020) studie har forskare tillsammans med förskollärare diskuterat undervisning i förskolan och dess innebörd. Dessa diskussioner har lett fram till en uppfattning om att undervisning i förskolan enligt förskollärarna skiljer sig från undervisning i skolan och kan innefatta mer än i skolan. Aktuellt för förskolan är även olika projekt och fortbildningar som personal i förskolan får ta del av. Det förekommer under tiden för vår studie exempelvis forskningsprojekt som rör undervisning i förskolan med förskolans förändrade förutsättningar som bakgrund och syftar till ambitionshöjning i förskolans uppdrag (Vallberg Roth, 2018).

2.6 Teoretisk utgångspunkt

Teorin som denna studie kommer att luta sig mot är ett fenomenologiskt perspektiv. Brinkkjær och Høyen (2013) omnämner den tyska filosofen Edmund Husserl (1859-1938) som en nyckelperson som introducerade och lade grunden för den fenomenologiska inriktning som sedan utvecklats vidare till den fenomenologin vi känner till idag. Vidare beskrivs fenomenologi som läran om något som visar sig och är en teoretisk inriktning som fokuserar på subjektivitet och hur fenomen upplevs mellan människan och dess omgivning. Smith (2015) och Alase (2017) beskriver en fenomenologisk ansats som ett fördelaktigt och frekvent använt

(12)

9 alternativ inom kvalitativa studier då fenomenologin syftar till att förklara hur en individ upplevt något. Upplevelserna beskrivs som förstahandserfarenheter på ett sätt som forskaren inte kan kontrollera eller styra genom förbestämda variabler. Husserls teorier inom fenomenologin gör det möjligt att studera objekt ur olika synvinklar genom betraktarens erfarenheter (Brinkkjær & Høyen, 2013). Därav har vi valt en fenomenologisk utgångspunkt för att ta del av förskollärarnas uppfattning och erfarenhet kring begreppet undervisning som står i fokus för studien. Fenomenologin ger oss möjlighet att genomföra denna studie utan att låta våra egna uppfattningar, begrepp och erfarenheter bli ledande i studiens resultat, och tillåter oss att lyfta de intervjuade förskollärarnas röster. En fenomenologisk ansats ger respondenterna utrymme att uttrycka sig på det sätt de vill utifrån egen vilja utan påverkan utifrån. Svårigheten för forskare kan dock vara att tolka dessa djupgående tankar som ligger till grund för respondentens uppfattning av ett fenomen (Brinkkjær & Høyen, 2013). En fördel med en fenomenologisk studie är enligt Smith (2015) att den syftar till att återge fenomenet som beskrivs så trovärdigt som möjligt och det är även anledningen till att fenomenologin valts som teoretisk utgångspunkt för denna studie. Med avstamp i fenomenologin, tidigare forskning samt förskolans styrdokument vill vi med denna studie bidra med kunskap som bygger på förskollärares uppfattningar av begreppet undervisning i relation till sin profession och praktik.

(13)

10

3. Syfte och frågeställningar

I detta avsnitt presenteras studiens syfte och frågeställningar. Då den tidigare forskning vi tagit del av till största del utförts innan revideringen av läroplanen (Skolverket, 2018) vill vi med denna studie bidra med kunskap till den aktuella diskussionen kring hur begreppet undervisning uppfattas i förskolan idag.

3.1 Syfte

Syftet med studien är att bidra med kunskap till den aktuella diskussionen kring hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

3.2 Frågeställningar

· Hur uppfattar förskollärare att diskussionen kring undervisning i förskolan ser ut idag i relation till sin egen praktik?

· Hur beskriver förskollärare att de uppfattar begreppet undervisning i relation till sin profession?

(14)

11

4. Metod

I följande avsnitt redogörs för genomförandet av studien. I första avsnittet lyfts val av metod, följt av urval, etiska aspekter, genomförande och databearbetning. Avslutningsvis redogörs för studiens tillförlitlighet.

4.1 Val av metod

Studiens data har samlades in genom en kvalitativ metod, detta för att studien ämnade att komma nära de förskollärare som deltar i studien och för att få en tydligare bild av deras uppfattningar inom forskningsområdet (Ahrne & Svensson, 2015). I studien har semistrukturerade intervjuer utförts med sex utbildade förskollärare verksamma i förskolan. Valet att välja semistrukturerad intervjumetod framför strukturerade intervjumetoder berodde på att öppna intervjufrågor kunde ge större frihet i respondentens svar och inbjuda till en mer beskrivande dialog (Bryman, 2018). Intervjumetoden är standardiserad på så sätt att varje respondent intervjuas utifrån samma intervjuguide (Christoffersen & Johannessen, 2015). Intervjuguiden (Bilaga 1) utformades med sex frågor som inleddes med två introduktionsfrågor för att få igång ett samtal så att respondenten skulle känna sig bekväm i intervjusituationen. Därefter följde en övergångsfråga som ledde in respondenten mot studiens forskningsområde. Avslutningsvis ställdes två nyckelfrågor som var ämnade att besvara de frågeställningar som hör till studiens syfte (Christoffersen & Johannessen, 2015). Frågorna var öppna och det fanns även utrymme under intervjun för följdfrågor samt egna tillägg från respondenten. Övergångsfrågan och nyckelfrågorna inleddes med en kortfattad bakgrundsinformation om studien samt sammanfattade delar av den litteratur som använts. Detta möjliggjorde för respondenten att sätta sig in i det sammanhang som studien berörde samt få en förståelse för vad som ligger till grund för intervjufrågorna. Inför den avslutande intervjufrågan förbereddes respondenten på att intervjun inom kort skulle avslutas. Sedan gavs möjlighet att tillägga något eller utveckla vidare sådant som respondenterna ville delge utöver de svar som getts på frågorna under intervjun. Efter avslutad intervju tackades respondenten för sin medverkan och informerades återigen om hur materialet skulle komma att användas i studien samt erbjöds att ta del av det bearbetade materialet framöver.

Valet av en kvalitativ studie berodde på att vi ville ta del av förskollärarnas personliga uppfattningar genom beskrivande data samt låta det som är viktigt för respondenten bli synligt i intervjuerna. Då intervjuerna utförts under rådande omständigheter kring Covid-19 har samtliga intervjuer utförts digitalt. Vi valde digitala intervjuer för att säkra respondenternas

(15)

12 möjligheter att medverka. Intervjuerna kunde på så sätt ske i en trygg miljö, till exempel i deltagarens bostad eller på arbetsplatsen. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att intervjuer i en trygg miljö kan reducera eventuell maktasymmetri mellan respondenten och forskaren.

4.2 Urval

I denna studie var vi inte intresserade av att nå resultat som kan appliceras på en hel population eftersom vi ämnade ta del av uppfattningar från enskilda personer med en viss utbildnings- och yrkesbakgrund. Därav valdes respondenterna ut genom strategiska urval för att ringa in den ändamålsenliga grupp vi önskade att respondenterna skulle tillhöra beroende på vilken typ av data vi ville samla in till studien (Christoffersen & Johannessen, 2015). Respondenterna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval beroende av geografiska faktorer, personlig koppling, samt tidsbegränsad undersökningsperiod. Urvalet gjordes även genom ett kriterieurval där utbildningsnivå, yrkeserfarenhet samt variation i arbetsplats, var kriterier som respondenterna behövde uppfylla. Exempelvis skulle respondenterna för denna studie arbeta på förskolor inom samma geografiska område samt vara utbildade och legitimerade förskollärare. I förskolan arbetar flera yrkesgrupper men i skollagen (SFS 2010:800) framgår att undervisning ska ske under ledning av förskollärare. Eftersom denna studie rör undervisning i relation till respondenternas profession var en förskollärarutbildning därför ett kriterium som urvalsgruppen behövde uppfylla. Då vi ville ta del av uppfattningar från fler förskollärare, tillfrågades åtta förskollärare var av sex valde att deltaga i studien.

4.3 Etiska aspekter

Inför datainsamlingen förhöll vi oss till fyra forskningsetiska huvudkrav enligt god forskningssed (Christoffersen & Johannessen, 2015; Vetenskapsrådet, 2017). Det första var informationskravet där vi före varje intervju skickade en skriftlig förfrågan via mail till de förskollärare som ingick i urvalet av respondenter för denna studie. I utskicket gavs information om hur studien skulle gå till och respondenterna gavs möjlighet att ge sitt medgivande och samtycke genom ett missivbrev (se bilaga 1) enligt samtyckeskravet. I utskicket ingick dessutom information om att det var frivilligt att deltaga och att respondenterna när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan i studien. Respondenterna informerades om att avidentifiering garanteras enligt konfidentialitetskravet (Löfdahl, 2014). Konfidentialitetskravet innebar att utomstående personer inte skulle ges tillgång till den empiri

(16)

13 som samlats in under studien och att respondenterna eller deras arbetsplats inte ska gå att identifiera av framtida läsare av studien. Det sista forskningsetiska kravet var nyttjandekravet vilket innebar att respondenterna informerades om och fick ta del av hur resultatet användes i studien. Under transkriberingen återgav vi respondenternas svar så ordagrant som möjligt utan att lägga in egna värderingar eller tolkningar i svaren. Inför studien tog vi även del av Vetenskapsrådets (2017) forskningsetik samt den europeiska kodexen för forskningens integritet (ALLEA, 2018) som redogör för det grundläggande ansvar och de principer som forskare inom alla undersökningsområden bör förhålla sig till. ALLEA (2018) beskriver god forskningssed genom fyra principer: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Då studien efter godkännande publicerats och blivit tillgänglig för utomstående var det viktigt för oss att vara medvetna om och förhålla oss till den forskningsintegritet som dessa begrepp står för. Vi tog även hänsyn till hur vi framställde respondenternas ord och uppfattningar som framkommit under intervjun i den färdiga texten.

4.4 Genomförande

Respondenterna kontaktades först via telefon och fick en förfrågan om att deltaga i studien. Därefter skickades missivbrev (Bilaga 2) ut till respondenternas mailadress. Av åtta

tillfrågade förskollärare deltog sex respondenter i studien. Intervjuguiden utgick från övergripande teman som bygger på studiens frågeställningar, som enligt Bryman (2018) lämnar plats för en mer flexibel ordning under intervjun utefter respondentens svar.

Intervjuerna skedde digitalt via videomöten och spelades in genom ljudfiler på mobiltelefoner för att sedan transkriberas och användas till en tematisk analys för att sammanställa vårt forskningsresultat. Respondenten behövde inför intervjun ladda ner applikationen för den digitala plattform som användes för videomötet och en länk till videomötet skickades ut via mail.

Under intervjuerna fördelades ansvaret genom att en ställde frågorna från intervjuguiden och en förde anteckningar samt ställde eventuella följdfrågor. Den person som tidigare tagit kontakt med respondenten ställde frågorna under intervjun för att bidra till att respondenten skulle känna sig så bekväm och trygg som möjligt. Frågorna i intervjuerna utformades utifrån det syfte och de frågeställningar studien byggde på. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats i sin helhet. Tematisk analys användes som analysverktyg för att tolka transkriberad data. Syftet med analysen var att synliggöra mönster eller teman i studiens

(17)

14 insamlingsdata för att kunna urskilja det som var av särskild betydelse för respondenterna (Löfgren, 2014). Valet av tematisk analys som analysverktyg berodde på att studien ämnade ta del av flera olika förskollärares uppfattningar av begreppet undervisning i relation till sin profession och praktik. Tematisk analys som metod innebar att innehållet i den insamlade empirin kunde urskilja teman som synliggjorde förskollärarnas relation till begreppet undervisning samt urskilja samband och skillnader mellan intervjuerna. För att studien skulle vara av hög kvalitet krävdes ett objektivt och sakligt förhållningssätt vid genomförandet av datainsamlingen och analysen av data (Christoffersen & Johannessen, 2015).

4.5 Databearbetning

All transkribering utfördes manuellt genom att lyssna igenom ljudfilen mening för mening och skriva ned det som sades. Genom att transkribera intervjuerna på detta sätt bidrar det till ett första steg i processen att ta in och bearbeta data. Transkriberingarna utfördes i direkt anslutning till avslutad intervju. Detta för att kunna återge det som framkom under intervjuerna på ett så ordagrant sätt som möjligt, vilket Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) betonar underlättar transkriberingen eftersom det då går att använda minnesbilder från intervjun om något på inspelningen skulle vara svårt att återge. Det empiriska materialet bestod av 33 sidor med transkriberad text och innehöll 11 580 ord. Det empiriska materialet möjliggjorde att vi kunde urskilja och ta del av förskollärarnas uppfattning av begreppet undervisning.

Patel och Davidsson (2019) belyser vikten av att inledningsvis bearbeta varje enskild transkribering separat för att ta del av varje enskild respondents uppfattning. Därav startade analysen av data med att varje transkribering lästes igenom flera gånger av samtliga som genomfört studien. Direkt efter avslutad intervju och bearbetning inleddes kodningen av det transkriberade materialet genom att tankar och kommentarer skrevs ner i marginalen, vilket Rennstam och Wästerfors (2015) menar bidrar till ytterligare ett steg i att organisera det empiriska materialet. Med grund i materialet som framkom under kodningen gick det sedan urskilja övergripande teman genom att analysera vilka begrepp och områden som togs upp mer frekvent av respondenterna under intervjuerna.

Studiens övergripande teman synliggjordes sedan i det transkriberade materialet genom att markera återkommande begrepp och områden som vi uppfattade att respondenterna fokuserade på. Olika teman markerades digitalt i olika färger som representerade de teman som urskilts ur

(18)

15 studiens insamlade data, dessa övergripande teman kunde vi sedan tolka och använda vidare i analysprocessen. Enligt Bryman (2018) kännetecknas ett tema som en kategori som identifierats utifrån den insamlade empirin och är kopplat till forskningens fokus. Temat bygger på de koder som identifierats i anteckningar, i detta fall det transkriberade materialet och förser forskaren med en förståelse som ligger till grund för de teoretiska kopplingar som kan knytas an till studiens tidigare litteratur. Till en början identifierades övergripande teman i varje transkriberad intervju, för att sedan jämföras mellan samtliga intervjuer för att urskilja likheter och skillnader i respondenternas uppfattning av begreppet undervisning. På så sätt kunde mer specifika teman identifieras som huvudteman med underordnade delteman. De teman som framkom under analysen delades upp i: Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning kopplat till förskolans organisation, förskollärares uppfattning om begreppet undervisning som en del av förskolans helhetssyn, med två tillhörande delteman, förskolans hörnstenar och skolifiering. Sedan följer förskollärares uppfattning om begreppet undervisning genom kollegialt lärande samt förskollärares uppfattning om begreppet undervisning i relation till förskollärares profession. Dessa teman presenteras vidare under resultat, avsnitt fem, samt diskuteras under diskussion, avsnitt sex.

De citat som valts ut under avsnittet resultat används för att styrka de teman vi kunnat urskilja. Citaten har renskrivits genom att ändra från talspråk, genom att upprepningar och pauser tagits bort i citatet och på så vis anpassats till skriftspråk för att tydliggöra citatets innehåll för läsaren. Forskningsansatsen inför databearbetningen var att kunna urskilja uppfattningar kring begreppet undervisning och förskollärarprofessionen utifrån det sammanhang som respondenterna befann sig i under våren 2021 då studien utfördes. För att behålla fokus på den enskilda förskollärarens uppfattning fanns den fenomenologiska teoriansatsen med i bakhuvudet under hela databearbetningen.

4.6 Tillförlitlighet

För att säkra tillförlitligheten i vår kvalitativa forskning utgick vi från fyra begrepp kopplade till studiens validitet och reliabilitet; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman, 2018). För att uppnå en hög trovärdighet genom studien utfördes all datainsamling med en så likvärdig metod som möjligt. Alla respondenter kom från ett urval baserat på samma kriterier och gavs samma information inför, under och efter intervjutillfället. Samtliga intervjuerna byggde på samma intervjuguide (Bilaga 1) och den insamlade empirin bearbetades

(19)

16 och analyserades genom samma tillvägagångssätt. Eftersom vår studie utgick från en kvalitativ studie, med en fenomenologisk teoriförankring där vi ville ta del av förskollärares uppfattningar kring begreppet undervisning var överförbarheten begränsad, däremot var metoden överförbar. Då endast respondenten fullt kan ta del av sin egen uppfattning av något, är det respondentens beskrivning av sin uppfattning som ingick i empirin, vilket i sin tur tolkades och analyserades. På denna grund, det vill säga att studien var en fenomenologisk studie var det inte troligt att resultaten skulle bli lika om studien utfördes vid fler tillfällen eftersom fenomenologin fokuserar på subjektivitet och fenomen i dess sammanhang och är personliga för respondenten. Därav återkopplade vi med respondenten för att säkra tillförlitligheten genom att försäkra oss om att transkriberingen och analysen stämde överens med förskollärarens uppfattning. Då studien utgick från en tematisk analys var fullständig objektivitet omöjlig, men genom att vara transparenta med hur vi behandlade empirin och analysen ökade studiens kvalitet.

5. Resultat & Analys

Vi har samlat in data från intervjuer med sex förskollärare som i följande avsnitt kallas respondent A, B, C, D, E och F. I detta avsnitt presenteras studiens resultat utifrån de fyra övergripande teman samt delteman som framkommit ur analysen av empirin. I avsnitt 5.1 redogörs för förskollärarnas uppfattning kring organisationens påverkan i arbetet med begreppet undervisning. I avsnitt 5.2 redogörs för hur begreppet undervisning uppfattas som del av förskolans helhetssyn samt delteman där diskussion kring förskolans hörnstenar och skolifiering tas upp. I avsnitt 5.3 redogörs för hur förskollärare uppfattar att kollegialt lärande bidrar till arbetet med begreppet undervisning. Slutligen redogörs i avsnitt 5.4 för förskollärares olika uppfattning kring begreppet undervisning i förskolan. Vid framskrivningen av resultat används begreppet majoriteten av respondenterna, vilket representerar minst fyra av sex respondenter.

5.1 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning kopplat till förskolans organisation

Samtliga respondenter uppfattar att de blivit tryggare och mer bekväma med begreppet undervisning i förskolan över tid eftersom de blivit mer insatta i revideringen av läroplanen.

(20)

17 Respondent A beskriver “det har att göra med organisation, hur mycket man har diskuterat det”.

Majoriteten av respondenterna uppfattar att de fått en ökad förståelse för vad undervisning i förskolan innebär och kan vara i och med olika projekt och fortbildningar som de genomgått. Majoriteten av respondenterna återkommer till ett långvarigt projekt där fokusområdet rört undervisning i förskolan vilket de uppfattar haft stor påverkan på deras syn på begreppet undervisning. Respondent B, som inte deltagit i projektet, beskriver att begreppet undervisning inte bearbetats eller förts in i större utsträckning i arbetslaget eller den egna praktiken. Respondent B uttrycker att det behövs mer aktivt arbete med begreppet undervisning och dess roll i läroplanen, vilket hen i förlängningen kan se leda till skillnader i hur undervisning används i praktiken. Respondent F pratar om vikten av stöttning från rektorn i sitt rektorsområde. Hen säger att de tilldelats mycket tid att samtala om begreppet undervisning när det infördes i den nya revideringen av läroplanen, bland annat genom reflektioner tillsammans under arbetsplatsträffar.

5.2 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning som del av förskolans helhetssyn

Det här avsnittet kommer att beröra det resultat av intervjuerna som rör begreppet undervisning som en del av förskolans helhetssyn där förskolans hörnstenar enligt läroplanen för förskolan består av omsorg, lärande och utveckling. De delteman som följer i avsnitt 5.2.1 förskolans hörnstenar och 5.2.2 skolifiering, har valts ut för att tydliggöra hur förskollärarna uppfattar begreppet undervisning i sin praktik. Valet av att dela upp detta avsnitt i delteman beror på att förskollärarna uppfattar att förskolans hörnstenar ofta ställs i relation till en framtida skolifiering.

5.2.1 Förskolans hörnstenar

Majoriteten av respondenterna uppfattar att begreppet omsorg behöver utgöra grunden för undervisning och lärande. Omsorg ses av respondenterna som en nödvändighet för att undervisningen ska kunna bidra till att föra barns lärande och utveckling framåt. Samtidigt som majoriteten av respondenterna uttrycker en oro och menar att begreppet omsorg hamnat i skymundan och fått mindre fokus. Respondenterna upplever att förskolan riktats mot en mer lärande institution. Respondent B uttrycker “Det känns som att den här omsorgsbiten lätt faller

(21)

18 ganska långt bort. Den är en viktig del för mig i alla fall som förskollärare och en otroligt stor del i förskolan”.

Respondent B uppfattar att begreppet undervisning inte förändrat den egna praktiken eller lett till några större diskussioner eller förändringar kring undervisning i förskolan. Samtidigt uttrycker hen att “det ska vara väl förankrat, men jag tror inte att man har diskuterat det så mycket som man skulle behöva i förskolorna”.

Samtliga respondenter uppfattar att det inledningsvis vid införandet av begreppet undervisning i läroplanen funnits en osäkerhet och okunskap kring vad begreppet undervisning innebär. Respondenterna uppfattar att det varit svårt att tolka och implementera begreppet undervisning i praktiken i relation till förskolans hörnstenar. Det framkommer under intervjuerna att tre av respondenterna ser undervisning och lärande som samma sak, medan de övriga tre respondenterna skiljer på dessa begrepp. Undervisning uppfattas som en av delarna i förskolans hörnstenar samtidigt som det framkommer olika synsätt på vilka av förskolans hörnstenar som väger tyngst utifrån respondenternas personliga uppfattningar. Respondent C menar att begreppet undervisning är mer övergripande och står över omsorg, lärande och utveckling. Respondent C säger “Undervisning är jätteviktigt. Det är väl det viktigaste. Eller det högsta och sen kommer de andra”. Medan övriga respondenter menar att omsorgsdelen alltid kommer före övriga delar i förskolans helhetssyn.

5.2.2 Skolifiering

Majoriteten av respondenterna kopplar begreppet undervisning till deras tidigare erfarenheter av skolan och uttrycker att det i och med revideringen av läroplanen (Skolverket, 2018) funnits en oro för att begreppet undervisning ska förändra förskolans praktik. Respondent A uttrycker denna oro som “Hjälp, nu kommer leken påverkas och nu kommer det här och vi ska lära barnen massa saker”.

Den gemensamma uppfattningen utifrån samtliga intervjuer är att undervisning i förskolan fortfarande ses som något nytt och att det kommer ta tid och behöver få ta tid att etablera sig och anpassas efter förskolan. Respondenterna är eniga i sina uppfattningar om att undervisning i förskolan inte bör ses som identiskt med vad undervisning innebär i skolan.

(22)

19 Samtliga respondenter uppfattar att det funnits och till viss del fortfarande finns ett motstånd mot begreppet undervisning. Respondent E hänvisar till begreppet undervisning som ett “skolord” som nu ska ingå i förskolans värld och innefatta även de yngsta barnen. Nedan följer ett citat som visar en av respondenternas uppfattning kring hur begreppet undervisning blivit del av förskolan.

Jag tror att förskolan ändå tagit över begreppet och gjort det till sitt eget. Vi ser det inte som ett skolbegrepp utan vi har börjat göra det till vårt begrepp utifrån förskolan. Men visst finns det fortfarande ett motstånd att det benämns undervisning(Respondent E).

I intervjuerna framkommer en delad uppfattning om hur begreppet undervisning tagits emot. Tre av respondenterna uppfattar att det varit lättare för relativt nyexaminerade förskollärare att ta till sig begreppet undervisning och att rädslan för en skolifiering av förskolan varit större hos äldre kollegor. Samtidigt framkommer uppfattningar om att arbetsplatsen kan spela roll i form av att gamla mönster kan vara svåra att bryta. Respondent A uttrycker i intervjun att “vi är fortfarande mycket dagis” och förklarar vidare att äldre föreställningar kan vara svåra att förändra och att det kommer ta tid. Respondent C uttrycker i intervjun att det inte bara finns en rädsla för att föra in skolbegrepp i förskolan utan att det även kan vara en fördel. Hen beskriver det som att ”Vi fick bara ett annat ord för vad vi gör på förskolan. Det blir likhet mot skolan, att vi är lika viktiga”

5.3 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning genom kollegialt lärande

Detta avsnitt tar upp hur kollegiala samtal påverkar samsynen och uppfattningen av begreppet undervisning i förskolan i relation till den enskilda förskollärarens profession.

Majoriteten av respondenterna delar uppfattningen att gemensamma diskussioner och reflektioner kring begreppet undervisning i arbetslaget lett till en ökad förståelse och samsyn. Respondent D beskriver undervisning som ett begrepp som arbetslaget kontinuerligt behöver “brottas med”. Respondent E upplever samma fenomen att begreppet undervisning behöver “stötas och blötas med” för att kunna förankras i förskolan. Respondent C menar att de i dagarna innan intervjun haft aktiva diskussioner kring begreppet undervisning på arbetsplatsen och uttrycker “undervisningen i förskolan kändes väldigt aktuellt för mig och att just prata om det”. Respondent B menar däremot att de inte fått avsatt tid att samtala om begreppet undervisning och att detta blivit avgörande eftersom de inte kunnat nå en samsyn i arbetslaget.

(23)

20 Respondent B upplever att de inte tagit till sig begreppet undervisning som en del av förskolans utbildning.

Majoriteten av respondenterna vittnar om ett tidigare motstånd kring begreppet undervisning och att införande av begreppet i den reviderade läroplanen (Skolverket 2018) väckt många diskussioner kring vad begreppet undervisning kan innebära i förskolan. Enligt respondent E börjar detta motstånd nu luckras upp “jag uppfattade att det var en väldig diskussion när det väl kom in, men däremot upplevde jag att vi nu har accepterat det”.

Majoriteten av respondenterna beskriver hur de kollegiala samtalen skapat en ökad förståelse för begreppets innebörd i förskolan. Däremot beskrivs att de sällan eller aldrig använder begreppet undervisning för att förklara den dagliga verksamheten i kontakt med vårdnadshavare eller i dokumentationer som riktar sig utanför det egna arbetslaget. Respondent E är undantaget som beskriver hur de tillsammans i arbetslaget aktivt börjat använda begreppet undervisning i dokumentationer, planeringsdokument samt i kontakt med vårdnadshavare.

5.4 Förskollärares uppfattning om begreppet undervisning i relation till sin profession

I intervjuerna framkom att den aktuella diskussionen kring undervisning i relation till respondenternas egen praktik är ständigt pågående. Majoriteten av respondenterna nämner att begreppet undervisning endast blivit ett nytt ord för ett redan etablerat arbetssätt i förskolan. Samtidigt uppfattar förskollärarna att det varit ett utmanande begrepp att ta sig an i relation till sin profession.

Respondenternas uppfattningar av vad begreppet undervisning kan vara i relation till förskollärarprofessionen har i studien kunnat urskiljas på tre olika sätt. Dessa tre uppfattningar karaktäriseras av undervisning som målstyrda processer, undervisning som ett gemensamt utforskande och undervisning som ett outforskat område.

En uppfattning är att undervisning blir till då förskolläraren medvetet riktar antingen spontana samtal eller planerade aktiviteter mot ett läroplansmål. Denna uppfattning separerar begreppet lärande från undervisning då lärande sker hela tiden och i båda riktningar mellan förskollärare och barn. Begreppet undervisning ses som en målstyrd process i ledning av förskollärare. En respondent uttrycker “Jag uppfattar det som att det är en målstyrd process men man måste tänka till innan. Det är inte så att man kan skapa målen efter, att det är mot det här målet”.

(24)

21 En annan uppfattning av begreppet undervisning i relation till förskollärarens profession är att undervisning finns med under hela dagen. Begreppet lärande separeras inte från begreppet undervisning utan beskrivs som ett gemensamt utforskande mellan förskollärare och barn där begreppet undervisning bygger på barnens nyfikenhet och driver undervisningen framåt.

Det är mitt uppdrag att undervisa i förskolan, men det är också mitt uppdrag med omsorg, utveckling och lärande. Det sker hela tiden, varje dag med barnen. Jag undervisar, men barnen kan också undervisa mig. Vi lär tillsammans (Respondent D).

Ytterligare en uppfattning av begreppet undervisning i förskolan är att undervisning är ett outforskat område, där begreppet undervisning ses som ett laddat begrepp. Barns kunnande görs mätbart och synligt på ett nytt sätt.

Det ska ju vara väl förankrat, men jag tror inte att man har diskuterat det så mycket som man skulle behöva i förskolorna. Det känns inte som man har fört in det i förskolan. Man har inte diskuterat det tillräckligt mycket och vet inte vad det innebär (Respondent B).

Majoriteten av respondenterna uppfattar att införandet av begreppet undervisning blivit en del i ett rikare yrkesspråk för förskollärare, vilket respondenterna kopplar till en höjd yrkesstatus för professionen. Respondent F uttrycker det som att begreppet undervisning “Ger lite mer studs. Klingar lite mer” samt att hen “tycker att det blir lite mer än bara barnpassning”. Respondent D framhäver att begreppet undervisning “ger tyngd åt förskolan”.

Respondent F nämner under intervjun att förskollärare kan bli bättre på att använda begreppet undervisning men att de försöker få in det mer och mer i dokumentationer och i kontakt med vårdnadshavare. Respondent F förklarar att undervisning är nytt både för de som arbetar i förskolan och för vårdnadshavare. Respondent F uppfattar att vårdnadshavare fokuserar på barnets trygghet och självkänsla och att det då kan framstå som “hårt att tala om undervisning i vissa lägen” och att “det är en balansgång”. Vid användandet av begreppet undervisning i samtal med vårdnadshavare beskriver Respondent F att begreppet undervisning behöver förtydligas, “så det får ju vara med en liten förklaring”.

Majoriteten av respondenterna uppfattar att synen på begreppet undervisning i förskolan har förändrats över tid. När begreppet undervisning fördes in i läroplanen handlade diskussionerna snarare om ifall de undervisade i förskolan och i så fall när det skedde. Idag handlar

(25)

22 diskussionerna mer om hur de undervisar i förskolan. Respondent A uttrycker det som att “Innan var det bara: undervisar vi? Nu pratar man om hur man kan undervisa”

5.5 Sammanfattning av resultat

Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar kring hur begreppet undervisning synliggörs i relation till sin egen profession kan beskrivas på olika sätt. Det som blir avgörande för hur respondenterna implementerat begreppet undervisning i sin praktik är huruvida de givits tid på organisationsnivå. De intervjuade förskollärarna belyser vikten av att samtala och reflektera kring den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) tillsammans med kollegor samt att ingå i olika projekt och fortbildningsprogram. Införandet av begreppet undervisning har bidragit till att respondenterna uppfattar en ökad status för yrkeskåren samt ett rikare yrkesspråk. Samtidigt som respondenterna uppfattar att fenomenet undervisning alltid funnits i förskolan men inte benämnts undervisning. Det framkommer även en rädsla att begreppet undervisning kan komma att förändra förskolan. Samtliga respondenter kopplar begreppet undervisning till tidigare erfarenheter av skola och uppfattar att förskolans omsorgspraktik kan hamna i bakgrunden. Den aktuella diskussionen idag handlar inte längre om huruvida begreppet undervisning tillhör förskolan eller ej, utan om hur begreppet används och synliggörs i praktiken.

6. Diskussion

Denna studie med fenomenologin som teori ansats syftar till att bidra med kunskap till den aktuella diskussionen kring hur förskollärare uppfattar att begreppet undervisning står i relation till deras profession och praktik.

I detta avsnitt diskuteras resultatet från studien i relation till tidigare forskning och förskolans styrdokument, följt av metoddiskussion samt förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I studiens resultat framkommer hur organisationens hantering av begreppet undervisning genom fortbildningar, projekt och aktivt arbete med den reviderade läroplanen ger möjlighet till diskussioner. Samtliga förskollärare i studien ser diskussionerna som viktiga för hur de uppfattar begreppet undervisning i förskolan. Resultatet visar att det finns en uppfattning om att det går att påverka organisationen genom att förskollärarna är pålästa och visar en

(26)

23 yrkesstolthet. Begreppet undervisning bör därför användas i dokumentationer och i samtal med kollegor och chefer för att på sikt visa politiker att förskolläraryrket innebär undervisning som är lika viktig som den undervisning som sker i skolan. Den svenska förskolan är numera en del av skolväsendet och lyder, liksom skolan, under skollagen (SFS 2010:800). I resultatet av studien ses begreppet undervisning som en del i att stärka förskollärarprofessionen, vilket vi ser som en positiv utveckling av vår framtida yrkesroll som förskollärare.

Förskolan har gått från barnomsorg till en del av skolväsendet vilket enligt Eidevald och Engdahl (2018b) är unikt för Sverige jämfört med övriga skandinaviska länder. Införandet av begreppet undervisning har enligt studiens resultat uppfattats påverka den svenska förskollärarprofessionen. Därav blir det intressant att jämföra med en studie gjord i en norsk barnehage där begreppet undervisning medvetet valts bort (Sæbbe & Pramling Samuelsson, 2018). Studiens resultat anger att intervjuade förskollärare uppfattar att användandet av begreppet undervisning likställer den svenska förskolan med skolan vilket Eidevald och Engdahl (2018b) beskriver som myndigheternas mål att skapa ett mer sammanhängande skolväsende där förskolan inte längre ska särskiljas från grundskolan. Sæbbe och Pramling Samuelssons (2018) slutsats i sin studie utförd i den norska förskolan slår fast att begreppet undervisning kommer tillhöra den norska skolan, och inte förskolan så länge det inte skrivs fram i läroplanen. Eidevald och Engdahl (2018b) lyfter dock att det finns indikationer på att de nordiska länderna kommer att gå i liknande riktning som den svenska förskolan och på sikt sträva mot ett mer utformat lärande. Vid en jämförelse mellan resultaten av vår studie och Sæbbe och Pramling Samuelssons (2017) studie kan vi urskilja hur införandet av begreppet undervisning i den svenska förskolan, enligt respondenternas uppfattning, haft betydelse för förskollärarnas yrkesprofession i form av höjd yrkesstatus samt att förskolan stärkt sin roll i det svenska skolväsendet. I och med Sæbbe och Pramling Samuelssons (2018) och Eidevald och Engdahls (2018a, 2018b) studier kan vi urskilja skillnader i användandet av begreppet undervisning i förskolan mellan länder. I resultatet av vår studie kan vi även urskilja att det finns olika uppfattningar om hur begreppet undervisning påverkat den svenska förskolan. Vi kan exempelvis urskilja skillnader mellan olika förskolors organisationer kring hur begreppet undervisning tagit plats i förskolor.

Trots slutsatser att begreppet undervisning uppfattas höja förskollärarprofessionen beskriver Jonsson et al. (2018) och Skolinspektionen (2018) att det inte är en självklarhet för förskollärare att använda begreppet undervisning i förskolan. Jonssons et al. (2018) studie och

(27)

24 Skolinspektionens (2018) rapport slutfördes innan den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) blev del av förskolans praktik. Detta kan förklara varför förskollärare som deltog i dessa studier inte uppfattade begreppet undervisning som en självklarhet i förskolan. I resultatet av vår studie framkommer olika uppfattningar om hur långt förskolorna kommit i arbetet med begreppet undervisning. Enligt resultatet synliggörs variationer i användandet av begreppet undervisning, från att kontinuerligt förekomma till att mycket sällan tas upp i samtal på organisationsnivå samt i kontakt med vårdnadshavare. Detta skulle kunna visa att det fortfarande finns en osäkerhet hos förskollärare i hur begreppet undervisning ska användas i förskolan. Liknande uppfattningar har tidigare visat sig i Skolinspektionens rapport (2016) där slutsatsen är att begreppet undervisning behöver förtydligas då förskolan inkluderades under skollagen (2010:800) och inför införandet av begreppet undervisning i läroplanen (Skolverket, 2018). Senare visade Skolinspektionens (2018) granskning som pågick under tre års tid att begreppet undervisning och dess innebörd i förskolan fortfarande uppfattades som otydligt. Detta stämmer överens med vår studie där förskollärarnas uppfattningar är att det krävs mer tid och aktivt arbete för att göra begreppet undervisning tydligare. Våra reflektioner utifrån detta resultatet är att det är positivt att förskollärare vill arbeta aktivt med begreppet undervisning samtidigt som vi kan se det som en utmaning att få till den tid som krävs. Utifrån egna erfarenheter av arbete i förskola har vi uppfattat att det är svårt att ta tid ifrån barngrupp för exempelvis diskussioner i arbetslaget och fortbildning.

Nilson et al. (2018) diskuterar hur myndigheternas avsikt i och med införandet av begreppet undervisning i förskolan är att utveckla förskolans pedagogiska utformning, men att det också kan tolkas som en intention att driva förskolan närmre skolan. Även Pramling Samuelsson och Sheridan (2010) diskuterar hur politiska påtryckningar i samhället kan påverka förskolan mot en skolifiering, vilket även framkommer i resultatet av vår studie. De intervjuade förskollärarna uppfattar en viss oro för vilka förändringar införandet av begreppet undervisning kan leda till för förskolan som utbildning.

I resultat av vår studie anges uppfattningar om att införandet av begreppet undervisning bidragit till nya diskussioner kring hur barns förändrande kunnande ska dokumenteras och hur det kan påverka förskolans omsorgsuppdrag. Detta skulle kunna vara en bidragande faktor till denna oro som rör skolifiering av förskolan. Löfdahl och Folke-Fichtelius (2008) slutsats visar att omsorgen kan vara svår att synliggöra och dokumentera. Detta skulle kunna bero på att begreppet omsorg kan vara svårt att definiera, i synnerhet hur omsorgen tar sig uttryck i

(28)

25 praktiken. Detta stöds i Josefssons (2018) studie samt i vår studie där de intervjuade förskollärarna har olika uppfattning rörande omsorgens roll i förskolan. Samtliga respondenter uppfattar att omsorg är viktigt och finns överallt i alla situationer, men även att omsorg kan vara individuellt anpassad.

Resultatet visar att det är en svår balans mellan att, å ena sidan vilja öka förskolans status och förändra samhällets syn på förskolan från barnpassning till förskolan som utbildning som bedriver undervisning. Å andra sidan finns det en oro för att en framtida skolifiering av förskolan riskerar att ta utrymme från andra viktiga hörnstenar av förskolans helhetssyn, i synnerhet kring omsorgsuppdraget. Jonsson et al. (2018) tar upp hur det kan finnas olika synsätt på begreppet undervisning inom förskolan, där olika delar av förskolan värderas olika högt. Detta har vi även uppmärksammat i resultatet från vår studie. Vi har kunnat urskilja olika uppfattningar kring vilka hörnstenar som anses ta störst plats i förskolan, samt uppfattningar om att undervisning och lärande kan ses både som skilda fenomen eller sammanvävda. Enligt Vallberg Roth och Holmberg (2019) ses begreppen lärande och undervisning tillhöra samma område men kan uppfattas ha olika innebörder, vilket kan bero på denna tudelade uppfattning. I läroplanen för förskolan har begreppet undervisning fått ett eget stycke där fokus ligger på barns lärande och utveckling. Det skulle kunna bero på att Skolverket (2018) vill belysa framskrivningen av begreppet undervisning.

I resultatet framkommer att förskollärarna som deltar i studien uppfattar att det krävs tid och aktivt arbete för att sätta sig in i begreppet undervisning i förskolan och på så sätt bli trygga och bekväma med att använda begreppet undervisning. Vidare beskrivs uppfattningen om att det är svårt att avsätta tid och att fler gemensamma diskussioner i arbetslaget behövs. Detta menar Olsson et al. (2020) är avgörande för hur begreppet undervisning ska bli en del av förskolans tradition. Redan innan begreppet undervisning skrevs in i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) visade Skolinspektionens (2016) granskning att det behövdes mer stöd och vägledning i hur begreppet undervisning skulle tas emot av förskollärare. I resultatet redogörs vidare att det finns en uppfattning kring att begreppet undervisning i förskolan får ta mer och mer plats i förskolan ju längre tid som går och att begreppet undervisning uppfattas som positivt och professionsutvecklande. I resultatet framkommer att en av de intervjuade förskollärarna inte märkt någon skillnad i hur de arbetar i och med undervisningsbegreppets framskrivning, vilket skulle kunna bero på att undervisning som fenomen i förskolan enligt Sheridan och Williams (2018) samt Westberg (2008) inte är något nytt fenomen. Majoriteten av de

(29)

26 intervjuade förskollärarna uppfattar att det bara kommit ett nytt begrepp för det de redan gör. Detta kan ses som motsägelsefullt då begreppet undervisning inte ses som något nytt fenomen i det praktiska arbetet, samtidigt som det av vissa uppfattas ha en positiv påverkan på förskollärarprofessionen. Uppfattningen är att begreppet undervisning inte påverkar förskollärarens arbete i praktiken, men att det däremot skulle kunna ha en påverkan på samhällets uppfattning om förskolan och på så sätt bidra till ökad yrkesstatus. I studiens resultat redogörs för en gemensam positiv uppfattning hos de intervjuade förskollärarna. Ett ökat användande och ökad förståelse av begreppet undervisning i relation till förskolans utbildning kan på sikt bidra till en ökad professionsutveckling. Thulin och Jonsson (2018) har tidigare studerat hur förskollärarens förhållningssätt kan påverka undervisningssituationer, med slutsats att begreppet undervisning behöver förstås utifrån ett förskoleperspektiv. I resultatet av vår studie kan vi urskilja att den aktuella diskussionen inte längre rör huruvida undervisning hör hemma i förskolan eller ej utan mer kring hur begreppet undervisning ska användas. I studiens resultat urskiljs förskollärares uppfattningar om att förskolan är på god väg att göra begreppet undervisning till sitt eget och anpassa det efter förskolan.

Slutsatsen av studien är att begreppet undervisning landat i förskolans organisation och att de intervjuade förskollärarna nu uppfattar begreppet undervisning som en del av sin profession. De intervjuade förskollärarna uppfattar att den aktuella diskussionen idag snarare rör hur begreppet undervisning ska implementeras i praktiken för att ytterligare stärka förskolan som en del i utbildningssystemet. I studien framkommer uppfattningen att diskussionen tidigare handlade om “undervisar vi?” till att idag handla om “hur undervisar vi?”. Resultatet av studien visar att förskollärarna uppfattar att det gjorts framsteg i utvecklingen av sin profession sedan begreppet undervisning skrevs fram i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Studien visar att den aktuella diskussionen kring begreppet undervisning är pågående i förskolor och att de intervjuade förskollärarna uppfattar att det krävs fortsatta diskussioner. Avslutningsvis visar studien att samtliga intervjuade förskollärare, trots en inledande oro, uppfattar att begreppet undervisning bidrar till en mer rättvis bild av förskollärarprofessionen i relation till förskolan som utbildning.

6.2 Metoddiskussion

Vår ambition var att intervjua åtta förskollärare, varav sex förskollärare valde att delta i studien. Då intervjuerna utfördes digitalt genom videosamtal förekom mindre tekniska problem.

References

Related documents

Det finns många sätt att lära sig läsa. För att kunna utgå från elevernas olika inlärningsstilar, ta till vara deras egna erfarenheter och bygga vidare på deras starka sidor,

Based on the empirical findings reported above it is obvious that the examination supervisors’ attitudes towards the project and its outcome changed between the pre-implementation

Resultatet i denna studie angående självupplevd hälsa kopplat till frekvens av fysisk aktivitet visar att en majoritet av ungdomarna uppskattar sin hälsa som bra oavsett om de

A code C of length n and minimal Hamming distance d = 2k + 1 is called perfect if it satisfies the Hamming bound (6.1) with equality.. Now we give two important examples on

Firstly, to present a unique collaborative project in a graduate course module on Technology strategy between the biotech company Biogaia and the Faculty of Engineering,

Spørsmålet er om dette impliserer mangler i språkføringen for elever og lærlinger, som ferdig ut- dannede fagarbeidere, når de skal kommunisere skriftlig med helt andre

redning. Under remissbehandlingen hade nämligen framkommit, att utred- ningen med sitt förslag icke lyckats utjämna de intressebetonade motsätt- ningar, som tidigare

The analysis of the language of media texts (in our case online hard news reports) is carried out within the framework of the following sets of questions: (1) who