Tema kollektivtrafik

(1)

Styrgruppsärende 2015-02-02

Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Tema kollektivtrafik

Ulrika Frick (MP), ordförande i kollektivtrafiknämnden VGR, och adjungerad i delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) redogör för hur kollektivtrafikfrågan hanteras inom Västra Götalandsregionen. Per Kristersson, utredningsledare GR, informerar om tidigare arbeten med kollektivtrafikfrågan inom GR och hur denna är kopplad till övrig regionplanering.

Lisa Ström, processledare GR, informerar om GRs arbete inom mobility management.

Förslag till beslut

Att anteckna informationen.

Göteborg 2015-04-15

Maria Sigroth

(2)

Dnr: 14-163 Styrgruppsärende 2015-02-02

Organisering för det delregionala

kollektivtrafikrådet, Göteborgsregionen, inom GR

Förbundsstyrelsen utgör, efter beslut 2015-02-06, det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är utsett att bereda kollektivtrafikfrågor och vid behov lyfta dessa till förbundbundsstyrelsen för beslut. Förbundsdirektören uppdrogs samtidigt att utreda hur tjänstemannaorganisationen samt finansieringen bör utformas.

Att för egen del godkänna förslag till organisering för DKR, daterat 2015-02-02 Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till organisering för DKR, daterat 2015-02-02

Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Maria Sigroth

(3)

Dnr: 14-163 Tjänsteutlåtande 2015-02-02 PK

Organisering för det delregionala

kollektivtrafikrådet, Göteborgsregionen, inom GR

Förbundsstyrelsen utgör, efter beslut 2015-02-06, det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är utsett att bereda kollektivtrafikfrågor och vid behov lyfta dessa till förbundbundsstyrelsen för beslut. Förbundsdirektören uppdrogs samtidigt att utreda hur tjänstemannaorganisationen samt finansieringen bör utformas.

Bakgrund och syfte

Att koppla utveckling och utbyggnad av kollektivtrafik till infrastruktur- och bebyggelseutveckling är en framgångsfaktor för skapandet av en hållbar regional struktur. Mot bakgrund av detta kommer beredningen för hållbar utveckling (BHU) inom Västra Götalandsregionen (VGR) även att behandla kollektivtrafikfrågor. En förankring av dessa frågor inom GR är då viktig.

GR har under många år arbetat med kollektivtrafikfrågor och hade ansvaret för framtagande av K2020 och det kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som beslutades av Förbundsstyrelsen 2009. Förbundsstyrelsen är fortsatt projektägare för K2020. K2020 fungerar som den delregionala målbilden för Göteborgsregionen i det gällande trafikförsörjningsprogrammet för VGR.

I mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt, K2020 och Strukturbild för Göteborgsregionen betonas vikten av en koppling mellan

bebyggelsens utveckling och kollektivtrafiken. Idag bereds frågor kring regional struktur och därtill koppling till kommunernas

samhällsplanering i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. I denna grupp bereds också frågor kopplade till GRs uppdrag för

infrastrukturplanering.

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att bland annat arbeta med infrastruktur och bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Till grund för arbetet inom GR finns en

förbundsordning upprättad. Samordningen mellan dessa frågor sker i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen är även beredande för regionala- och nationella infrastrukturinvesteringar där

(4)

VGR är beslutande och en förhandlingspart med staten i åtgärdsplaneringen. Genom att tillföra kollektivtrafikfrågor till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad möjliggörs än bättre de synergier som skapandet av en hållbar regional struktur kräver.

När det gäller kollektivtrafikfrågor ligger beslutsmandatet inom VGR som kollektivmyndighet och syftet med beredning av frågorna inom GR är att möjliggöra förankring med medlemskommunerna och samordning mellan olika politikområden.

Organisering

För att skapa en koppling till politiker och tjänstemän på VGR bjuds vid behov representanter från regionens kollektivtrafiknämnd,

kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik in till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad då det anses lämpligt. GRs bedömning är att

styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad behöver avsätta 2 timmar vid 2 - 4 tillfällen per år för att ha möjlighet att fördjupa den politiska dialogen med de ovanstående organisationerna och för att skapa förankring inom Göteborgsregionen.

Enligt VGRs modell för samråd med de delregionala kollektivtrafikråden består detta i de fyra delarna Information, Workshop, Avstämning och Remiss. Beroende på frågeställningens art behandlas dessa delar vid återkommande möten eller mer samlat. Remisser bör alltid lyftas till Förbundsstyrelsen för ställningstagande. Vid viktiga strategiska frågeställningar, som till exempel utformningen av det ny pris- och betalsystemet eller återkommande utformningen av

Trafikförsörjningsprogrammet, bör alla fyra delar behandlas i förbundsstyrelsen.

Den tjänstemannagrupp (kollektivtrafiknätverket) som bereder kollektivtrafikärenden består av kommunrepresentanter. Ärendena initieras i huvudsak som remisser från VGRs kollektivtrafiknämnd. För att öka förståelsen för frågornas komplexitet anordnas bland annat förberedenade seminarier och workshops. Remisserna bereds och förslag till yttranden lämnas till styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad. Strategiska frågor lyfts till Förbundsstyrelsen, som DKR, för beslut. Kollektivtrafiknätverket kan samordnas med befintligt nätverk för Infrastruktur.

Förbundsstyrelsen, som DKR, har även möjlighet att initiera frågeställningar som delegeras till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad för beredning.

Finansiering

Beredningen av kollektivtrafikfrågor är en ny arbetsuppgift för GR. Omfattningen av arbetsuppgiften för att på tjänstemannasidan bereda

(5)

kollektivtrafikfrågorna bedöms omfatta en halvtidstjänst. Arbetet består dels att vara föredragande inför styrgruppen för miljö- och

samhällsbyggnad och dels leda arbetet i nätverket för kollektivtrafik (DKR tjänstemannaberedning). Inom GRs Budget 2016 avsätts erforderliga medel. Under innevarande år finansieras verksamheten inom ram.

(6)

Dnr:15-71.11 Styrgruppsärende 2015-04-24

Bostadsförsörjningsprogram 2015–2020, Öckerö

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Öckerö kommun daterad 2015-03-09 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-03-13. Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-03-13.

Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Maria Sigroth

(7)

Dnr: 15-71.11 Tjänsteutlåtande 2015-03-13 Per Kristersson

Bostadsförsörjningsprogram 2015–2020, Öckerö

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Öckerö kommun daterad 2015-03-09 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att ”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i

kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att

ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.”

Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet,

2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och

regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

(8)

Kansliets kommentarer

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.

Öckerö kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att kommunen ligger inom kustzonen i GRs strukturbild. Detta innebär att kommunen delar GRs syn att boende inom kustzonen är attraktivt och att tillgängligheten till kommunen är viktig för hela regionen.

Förändringstrycket är, enligt kontakter kommunen tagit med bland annat mäklare, stort men bostadsbyggandet begränsas av en kapacitetssvag infrastruktur. Bostadsbyggandet inom Öckerö förklaras även enligt kommunen av osäkerhet inför framtiden och en mer restriktiv

kreditgivning. GR konstaterar att det finns många orsaker som hämmar bostadsbyggandet generellt i Sverige och att en del även gäller för situationen inom Öckerö kommun. Kommunens invånare har tidigare motsatt sig fast förbindelse från fastlandet. Förbindelsen via färja och väg 155 över Hisingen har begränsning framförallt morgon och kväll beroende på hög andel pendlare som reser till arbete med bil. Minskat beroende av bil och tillskapande av alternativa resmöjligheter tas upp i nu pågående trafikstrategi för kommunen.

Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse skall ske på samtliga 11 öar. Dagens bebyggelsestruktur är i huvudsak baserad på småhusbebyggelse. Kommunen saknar små lägenheter som skulle förenkla omflyttning inom kommunen vid generationsskiften och skapa

förutsättningar för en mer flexibel lokal bostadsmarknad.

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där

bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv

planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.

GR konstaterar att kommunen trots det attraktiva läget i kustzonen inte har byggt speciellt mycket bostäder under senare år.

Befolkningsutvecklingen är relativt konstant med en ökning på mellan 0,4% och 0,7% per år under perioden 2003-2013. I regionens övriga kommuner växer befolkningen avsevärt mer. Förklaringen är främst ett lågt bostadsbyggande och därmed låg inflyttning. Befolkningen i

(9)

resulterar i att kvarboendet inom kommunen försvåras. Detta är ett förhållande som delas med de flesta kranskommunerna. Öckerö kommun har ca 90% småhus. På flera av öarna saknas flerfamiljshus.

Kommunen konstaterar att det är barnfamiljer som bosätter sig i de befintliga samhällen där de en gång växte upp i och och att de efterfrågar småhus. Det finns en stor efterfrågan på tomter för eget byggande i en kommunal tomtkö. När barnen i sin tur växer upp och föräldrarna blir äldre så blir efterfrågan på bostäder mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är

mångfacetterat och planerar byggandet av lägenheter i flerbostadshus i anslutning till befintliga samhällen. Samtidigt finns en fortsatt

nyproduktion av villor och småhus. Även dessa planeras att byggas i befintliga samhällen. GR önskar att i det påbörjade arbetet med en ny översiktsplan en analys av hur öckeröarnas olika samhällen bör utvecklas så att en bättre fungerande lokal bostadsmarknad skapar en lämplig balans mellan befintligt bostadsbestånd och behov av nyproduktion. Hänsyn bör tas så att kommunens bostadsmarknad blir en tydligare och mer integrerad del av den regionala bostadsmarknaden och att kommunen kan erbjuda fler möjlighet att bo i en skärgårdsmiljö.

GR är väl medveten om att kommunen har brist på etableringsbar mark och därmed har begränsningar för hur stor befolkning som ryms. Därför delar GR kommunens vilja att förtäta befintliga samhällen och att underlätta byggandet av högre bostadshus.

Samtidigt konstaterar GR att tillgängligheten till den regionala

arbetsmarknaden är begränsad för Öckeröborna. Det faktum att det är en ö-kommunen ökar tidsåtgången för pendling till arbete och studier. I huvudsak sker arbetspendling till de områden som har god tillgänglighet som till exempel Göteborgs centrala delar och till arbetsplatser, som till exempel Volvo, på Hisingen. Pendlingen med kollektivtrafik är konstigt nog lägre än förväntat då öarnas samhällen är täta och kan liknas med

"Stationssamhällen" samtidigt som målpunkterna är väldefinierade. GR håller därför med kommunen om att planeringen bör söka lösningar som bryter beroendet av bilen som huvudsakligt transportmedel. Nuvarande lösning med BILfärja från till exempel Hönöpinan gynnar de som reser med bil och missgynnar de som åker kollektivt. Hade färjan utgått från det täta kustsamhället med gångavstånd till "stationen" skulle personresor med kollektivtrafik på vatten och via de etablerade busskörfälten på väg 155 gynnas vilket skulle bidra till att avhjälpa rådande kapacitetsproblem och ge kortare och mer konkurrenskraftiga restider. GR konstaterar även att branschutbudet inom kommunen är relativt lågt medan bland de boende är väsentligt högre. Detta innebär att pendling till fastlandet ofta är

(10)

GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.

I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade

lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen

ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.

Förändring

1990-2012

1 person

2 personer

3 personer

4 personer

5 personer

6 personer

Ale

0,6%

1,2%

-0,8%

-0,3%

-0,1%

0,1%

Alingsås

-0,2%

0,8%

0,0%

-0,3%

0,1%

Göteborg

-4,8%

-2,2%

0,4%

0,6%

0,4%

0,6%

Härryda

-0,4%

0,1%

-0,4%

0,4%

-0,1%

0,1%

Kungsbacka

0,4%

0,7%

-0,8%

0,2%

-0,2%

0,2%

Kungälv

0,4%

1,2%

-0,7%

-0,2%

0,2%

Lerum

0,9%

1,4%

-0,9%

-0,1%

0,0%

Lilla Edet

3,0%

2,9%

-0,1%

-0,9%

-1,0%

0,0%

Mölndal

-1,1%

-1,5%

-0,1%

0,8%

0,0%

0,2%

Partille

-0,9%

-1,1%

-0,3%

0,5%

0,2%

Stenungsund

-0,2%

0,3%

-0,3%

0,1%

-0,3%

0,2%

Tjörn

-0,1%

3,2%

0,0%

-0,8%

-0,6%

0,0%

Öckerö

-1,2%

0,6%

-0,8%

-0,4%

0,1%

0,6%

(11)

GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR

konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och

äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk

begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.

GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större

sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar

analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala

bostadsmarknaderna.

Sammantaget är GR positiv till kommunens ambitioner i

Bostadsförsörjningsprogrammet, och ser att ett väsentligt ökat

bostadsbyggande som ligger i paritet med övriga kommuner i regionen är möjligt, om bostadsbyggandet sker tätt och högt i befintliga samhällen samt att tillgängligheten ökas med hjälp av en utbyggd kollektivtrafik som utgår från dessa samhällen och därmed avlastar den nu begränsande infrastrukturen.

(12)

Program för Bergsjön, Göteborg, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Göteborgs kommun daterad 2015-02-24 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-03-13. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Maria Sigroth

(13)

Dnr:15-57.10 Tjänsteutlåtande 2015-03-13 PK

Program för Bergsjön, Göteborg, samråd

Göteborgs kommun daterad 2015-02-24 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Göteborgs kommun planerar utveckla stadsdelen Bergsjön. Programmet ger möjlighet för byggande av ca 2500 nya bostäder. Idag finns 6700 bostäder. Inom Bergsjön bor enligt programmet 16700 personer. Inkomstfördelningen är lägre i Bergsjön jämfört med Göteborg i övrigt medan arbetslösheten är högre.

(14)

Syftet med programarbetet är att ta fram inriktning för utvecklingen med fokus på social hållbarhet och integration. Programmet ska även visa på stadens prioritering och kraftsamlingsområden för utvecklingen i stadsdelen.

Målen för Bergsjön är bland annat att komplettera området med den typ av bostäder som för närvarande inte finns. Den befintliga

trafikstrukturen med separerade trafikflöden avses löses upp. Bergsjön skall kopplas samman med stadsdelarna Utby och Kortedala. Attraktiva stadsmiljöer skapas med fler mötesplatser och stärkta

knutpunkter/lokala torg. Mål finns även kring att skapa trygghet i området och att skapa tydliga entréer och stråk.

Kommentarer

GR ser positivt på att kommunen har ambitionen att skapa

förutsättningar att utveckla Bergsjön. Detta ligger helt i linje med

intentionerna i GR:s strukturbild där stadsmiljöer ska utvecklas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva

mötesplatser. Strukturbilden avser underlätta resande i starka transportkorridorer mellan de täta stadsmiljöerna och genom hög

tillgänglighet till regioncentrum skapa bättre förutsättningar för hela den regionala arbetsmarknaden.

Genom att öka antalet bostäder med 2500 kommer ett väsentligt invånartillskott ske. Idag är en stor andel av befintliga bostäder små. Trots detta är invånartalet högt i Bergsjön. Trångboddheten är stor. Kommer befolkningen öka proportionellt med antalet nya bostäder? Det skulle innebära ytterligare drygt 6000 invånare eller en befolkning på totalt 22500 invånare. Det motsvarar befolkningen i en av de

mellanstora kranskommunerna. Med ökat befolkningsunderlag anser GR att, viktiga förutsättningar ges för mer diversifierat utbud av både lägenhetsstorlekar, serviceutbud och lokala arbetstillfällen. I det fortsatta arbetet med programmet ser GR det som angeläget att

genomförandefrågor lyfts upp. Kan det till exempel prövas att skapa nya arbetsmodeller att vid upphandling av renovering av befintliga bostäder i miljonprogrammet involvera lokal arbetskraft?

I fördjupnings delen av programmet anges bland annat att ett mål är att ”motverka känslan av ändhållplats i Bergsjön särskilt på Komettorget.” GR delar programmets uppfattning att många miljonprogramsområden är utformade som enklaver i stadsbygden. Trafikseparering inom miljonprogramsområden som dessutom omgärdas av tyngre

trafiklösningar förstärker avskildheten. Detta är även utmärkande för situationen i Bergsjön. För Bergsjön accentueras förutsättningarna av en topografi som begränsar tillgängligheten och av att Bergsjön är

lokaliserat ”längst bort” i Göteborgs kommun. Utformningen av

(15)

igenom och delar upp bostadsområdena är positiva ur ett

naturperspektiv men grönområden kan också upplevas som otrygga ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det är därför viktigt att strukturerat studera hur de gröna kvalitéerna kan bibehållas även vid en förtätning av bostadsstrukturen och ökad rörlighet inom stadsdelen. Under senare år har befolkningsstrukturen inom stadsdelen förändrats så att det mentala avståndet till övriga staden har växt. Göteborgs övriga stadsdelar och regionen i övrigt behöver istället knyta sig närmare Bergsjön för att bryta den rådande segregationen. Genom att ta detta omvända perspektiv ökar fokus på möjligheter och nyttiggörande av Bergsjöns och bergsjöbornas potential för regionens utveckling. GR delar även programmets analys att förbättrad tillgänglighet inom Bergsjön och mellan Bergsjön och kringliggande stadsdelar är

avgörande för att skapa förutsättningar för en positiv utveckling.

GR anser att ett större fokus bör läggas i det fortsatta planarbetet på att koppla Bergsjön med förbättrad tillgänglighet för kollektivtrafik till framförallt Partille centrum och till Surte via Angereds centrum. Idag är förbindelserna med buss en linje med 30 minuters turtäthet. Med en kraftig ökning av bostadsbeståndet och därmed ett större

befolkningsunderlag kommer behovet av mer frekvent förbindelse finnas. Kopplingen till det regionala kollektivtrafiksystemet finns bland annat i Partille och Surte pendeltågstationer. I dagsläget saknar Gamlestaden en effektiv koppling till västra stambanestråket. I planprogrammet lyfts behovet att ersätta rådande trafikseparering med lika prioritet mellan olika trafikslag för ökat folkliv och känsla av trygghet. Detta torde innebära att tillgängligheten med bil kommer öka inom stadsdelen genom utvecklingen av ett lokalt trafiknät. GR anser att det är för tidigt att i programskedet peka ut ökad tillgänglighet med bil som en åtgärd och samtidigt göra insatser som leder till ”minskad framkomligheten för fordonstrafiken”. Idag är bilinnehavet i Bergsjön stadens lägsta. Kollektivtrafikens andelen av resandet är förmodligen relativt högt. Detta förhållande är, givet de gemensamma regionala målsättningar som återfinns i Kollektivtrafikprogrammet K2020 och i ”Hållbar tillväxt”, den situation som eftersträvas för att klara de

klimatutmaningar som regionen står inför. Det är därför mer intressant om alternativa lösningar för tillgänglighet utreds. Hur kan ökad

tillgänglighet inom Bergsjön åstadkommas utan att beroendet av tillgång till bil samtidigt ökas? Bergsjöborna och övriga regionbor behöver ha en anledning till att besöka torgen i området. Ett utbud av handel, service och andra verksamheter på torgen utvecklar

utformningen av miljonprogramsområdets funktion genom att

arbetstillfällen och besöken bidrar till ökad tillgänglighet på samma sätt som det sägs att det görs i ”Blandstadskonceptet” som programmet förordar. Om ett lokalt trafiknät etableras finns det risk att traditionella

(16)

lösningar, för att nämna ett exempel, för avfallshantering med tunga sopbilar etableras till förfång för nya arbetssätt med centrala

avfallsanläggningar med sopsug etc.

I det fortsatta planeringsarbetet är det av vikt att visa hur det lokala påverkar ett större sammanhang. Sammantaget ser GR det som viktigt att varje detaljplan och planprogram sätts in i ett större regionalt sammanhang och visar hur kommunen förhåller sig till den regionala bostadsmarknadens villkor. För Bergsjöns del är det än viktigare att nybyggnation kostnadsmässigt motsvarar den lokala

betalningsförmågan. Väl hanterat kan kvarboendet i stadsdelen öka och möjliggöra boendekarriär på det sätt som programmet avser. Det finns dock en risk att höga bostadskostnader i nyproduktion inte ger den boendekarriär som eftersträvas utan att nyproduktionen i Bergsjön blir utkonkurrerade av nyproducerade bostäder i andra delar av

bostadsmarknaden. Redan idag är det ett stort problem med hög utflyttning i de stadsdelar som likt Bergsjön är stigmatiserade som segregerade områden. När invånare får ekonomiska förutsättningar att själva välja bostad flyttar man till andra delar av staden. Stadsdelen blir ett genomgångsområde på väg till något bättre.

GR anser att ett fokus bör läggas på att öka attraktiviteten/varumärket för Bergsjön som stadsdel. Utflyttningen behöver minska och inflyttade bör välja Bergsjön för stadsdelens attraktivitet som bostadsområde och inte för att det är den enda bostad som erbjuds.

När det nuvarande bostadsbeståndet uppgraderas och kompletteras med bostäder med olika upplåtelseformer och med småhus ökar

komplexiteten i den lokala bostadsmarkanden vilket stärker identiteten som en komplett stadsdel.

Bergsjön med sitt läge, mitt i en attraktiv natur, med starka kopplingar till omgivande stadbygd bör ha potential att bli en del av

göteborgsregionens mångkulturella centrum. Ett bostadsområde som attraherar nya verksamheter, service och handel attraktiva för hela regionens befolkning att ta del av. Då kan integrationen i regionen öka.

(17)

Planprogram för Forsåker, Mölndals stad

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mölndals stad daterad 2015-02-25 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planprogrammet finns att läsa på www.molndal.se under Bygga, bo och miljö.

Förslag till yttrande, daterat 2015-04-02 har upprättats.

Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-04-02. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2015-04-02

Maria Sigroth

(18)

Dnr:15-60.10 Tjänsteutlåtande 2015-04-02 Pia Arnesson

Planprogram för Forsåker, Mölndals stad

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mölndals stad daterad 2015-02-25 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Mölndals kommun har tagit fram ett planprogram för Forsåkerområdet i centrala Mölndal. Kommunen vill omvandla det f d bruksområdet

”Papyrus” till en stadsdel för det goda livet i en tät struktur med blandad bebyggelse och blandade funktioner: boende, handel, närservice och arbetsplatser. Ambitionen är att knyta västra och östra Mölndal närmare varandra och minska barriäreffekten från de stora trafiklederna E6/E20 samt Västkustbanan. Som ett led i en sådan utveckling planeras en ny bro över E6/E20 och Västkustbanan för alla trafikslag mellan den kommande stadsdelen Forsåker och de södra delarna av centrala Mölndal. Kommunen uttrycker också att det är önskvärt att en framtida Götalandsbana ansluter till stationen Mölndal nedre som är en del av Knutpunkt Mölndalsbro.

Sammanfattning av programförslaget

Projektet är en del i utvecklingen av en sammanhållen stadskärna som består av Mölndals innerstad, Forsåker samt Kvarnbyn. Kring en kärna av renoverade och ombyggda industribyggnader uppförs tät

kvartersstad med i huvudsak fyra till åtta våningar.

Programområdet är ca 30 hektar stort och bedöms ge utrymme för ca 3 000 lägenheter samt ca 100 000 m2_{(bruttoarea) kontor, handel och}

andra verksamheter. I gällande översiktsplan 2006 anges ”verksamheter” som markanvändning, dock överensstämmer programförslaget med intentionerna i det pågående arbetet med fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång. Utrymme lämnas för den önskvärda sträckningen av Kust till kust-/Götalandsbanan.

I planprogrammet bedöms förutsättningarna för en varierad bebyggelse, mötesplatser samt trygga och överblickbara bostadskvarter vara goda. Samtidigt lyfts utmaningar fram i form av trafikledernas miljöpåverkan,

(19)

buller och olycksrisker samt kulturmiljövårdande överväganden i samband med nybyggnation.

Planprogramområdets omfattning samt Mölndals centrum och kollektivtrafik- knutpunkten med pendel-, region- och nationella tågförbindelser

Kommentarer

Hög exploatering en nyckelfråga…

Planprogrammet följer intentionerna i GR:s mål- och strategidokument Strukturbild för Göteborgsregionen. GR ser positivt på ambitionen att utveckla en sammanhållen stadskärna där västra och östra Mölndal knyts sammanoch det mentala avståndet mellan dessa båda delar krymper.

Den planerade bron över E6/E20 och Västkustbanan blir viktig för att motverka de barriäreffekter som präglar området idag. Valet av lokalisering av bron blir avgörande för att kunna skapa den önskvärda kopplingen till Mölndalsbro och därigenom ge naturliga transport-möjligheter mellan Forsåkerområdet och Mölndals centrum för samtliga transportslag. GR anser därför att det är viktigt att mer ingående studera hur tillgängligheten till Mölndals centrum och därmed till den regionala och nationella kollektivtrafiken kan organiseras både från Forsåker men även från omkringliggande områden. Ökad tillgänglighet inom och genom området skapar liv och rörelse och därmed

förutsättningar för den blandstad kommunen eftersträvar.

Planprogrammet anger också att ett syfte med bron är att koppla samman de olika stadsdelarna öster och väster om motorväg och

(20)

järnväg. Området väster om väg och järnväg är i dagsläget präglat av storskaliga trafiklösningar. Planprogrammet kan i det fortsatta arbetet studera vilken påverkan detta får på möjligheten att även förtäta detta område.

Föreslaget läge för ny bro

En hög exploateringsgrad i bostadsbyggandet innebär ett ökat underlag för god kollektivtrafik och ger därigenom förutsättningar för att redan i ett tidigt skede minimera ett bilberoende. Utformningen av området blir således viktig och olika lokaliseringar kan bidra till att naturliga flöden mellan bostäder, service och kollektivtrafik skapas. Om tyngdpunkten för framförallt kommersiell service även fortsättningsvis kommer ligga i nuvarande Mölndals centrum, vilket planprogrammet anger, bör

planeringen för gång- och cykelbanor samt kollektivtrafik till Mölndals centrum hålla sådan nivå att bilen blir det minst rationella valet av färdmedel.

Vid nybyggnation är tillgången till parkering en faktor som påverkar nyttjandet av bil. Låg parkeringsnorm är grunden för att frammana nya resvanor i centralt belägna bostadsområden. Andra sätt är att avsätta en del av parkeringsplatserna för bilpooler och att särskilja

parkeringsplatsen ekonomiskt från bostaden så att det inte finns en tvingande koppling i lägenhetsinnehavet.

(21)

Ett ökat och koncentrerat befolkningsunderlag stärker förutsättningarna för en god kollektivtrafik med tydlig koppling till den regionala

knutpunkten Mölndalsbro. Genom hög tillgänglighet till regioncentrum och till övriga Göteborgsregionen skapas förutsättningar att nå hela den regionala arbetsmarknaden. I programförslaget anges att 77% av alla nybyggda bostäder ska ligga inom 400 meter från en kollektivtrafik-hållplats med minst 15-minuterstrafik i högtrafik. Med ambitionen att utveckla Forsåkerområdet till en blandstad nära en stor kollektivtrafik-knutpunkt vill vi understryka vikten av hög exploateringsgrad av bostäder liksom hög turtäthet i kollektivtrafiken.

Tar höjd för framtida järnvägsutveckling

Det är tydligt att Mölndals stad ser sin roll i Göteborgsregionen i och med de väl tilltagna markreservationer för framtida järnvägsutveckling som finns i planprogrammet för en framtida Götalandsbana och fler spår på Västkustbanan. GR har i tidigare utredningar sett fördelar med en sträckning av tillkommande Götalandsbana via Mölndal då en station ökar tillgängligheten i regionen. Mölndalsbro med ny station ges

möjlighet att utvecklas och stärkas i rollen som regional, och nationell, knutpunkt.

Betydelsen av gröna värden

Integrering av gröna värden i stadsmiljön är viktigt och parker och andra grönytor är extra viktiga inslag i en tätbebyggd miljö. Vissa grönytor kommer enligt planprogrammet för Forsåker inte att bli fullt tillgängliga för allmänheten. Detta kan komma innebära att tillgången till grönska blir begränsad i stadsdelen vilket i förlängningen kan bidra till negativa sociala konsekvenser. Positivt är att Mölndalsån, som idag är delvis kulverterad, öppnas längs hela sitt lopp och dess stränder blir till övervägande delen tillgängliga för allmänheten samtidigt som ett urbant bad planeras centralt i området.

Avfalls och VA-frågor tidigt i planprocessen

GR ser positivt på att avfalls- och VA-frågor lyfts tidigt i planprocessen och ses som en självklar del i samhällsplaneringen. Planprogrammet följer intentionerna i den regionala vattenförsörjningsplanen som GR godkände 2014 samt avfallsplanen A2020 från 2010 och tar höjd för att möta de utmaningar som t ex befolkningstillväxt och klimatförändringar innebär. I programmet lyfts översvämningsrisker i Mölndalsån och planering av fördröjning och rening av dagvattnet inom området sker. GR ställer sig dock frågande till om planering med kapacitet på Rain Gardens (t ex trädgropar med infiltration) för ett 2-årsregn är tillräckligt.

(22)

Sammantaget ser GR det som viktigt att varje ny detaljplan sätts in i ett större regionalt sammanhang. I det fortsatta planeringsarbetet är det därför av vikt att visa hur den lokala planeringen påverkar och/eller påverkas av att ses i ett större sammanhang.

(23)

Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Västra

Arendal och Torsviken, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2015-02-10 beretts tillfälle att yttra sig över Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för västra Arendal och Torsviken. Samrådshandlingen finns på Göteborgs Stads

webbsida http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/plan--och-byggprojekt/.

Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-03-25. Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-03-25.

Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Maria Sigroth

(24)

Dnr:15-48.23 Tjänsteutlåtande 2015-03-25 JF, CK

Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Västra

Arendal och Torsviken, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2015-02-10 beretts tillfälle att yttra sig över Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Västra Arendal och Torsviken. Samrådshandlingen finns på Göteborgs Stads

webbsida www.goteborg.se/planochbyggprojekt.

Det finns sedan tidigare en gällande Fördjupad översiktsplan för

Ytterhamnsområdet där nu aktuella Torsviken och Västra Arendal

undantogs från antagandet år 2006, och redovisades som utredningsområde.

Syftet med denna fördjupade översiktsplan för Västra Arendal och Torsviken är att belysa konflikten i mark- och vattenanvändning för området. Slutsatserna i planen ska säkerställa möjligheten till framtida hamn på Risholmen med tillhörande väg- och järnvägsförbindelse liksom Torsvikens natur och friluftsvärden.

Under arbetet med fördjupningen har det blivit aktuellt att utreda om massor från Västsvenska paketet kan komma till nytta för utbyggnad av den nya hamnen på Risholmen. Detta medförde att Göteborgs Stads byggnadsnämnd i mars 2014 tog beslut om att ”utöka uppdraget för fördjupningen av översiktsplanen för Västra Arendal och Torsviken”. Parallellt pågår en tillståndsprövning enligt miljöbalken för utbyggnad av hamn på Risholmen som Göteborgs Hamn AB har initierat.

Sammanfattning

Fördjupningen av översiktsplanen behandlar en del i Göteborgs ytterhamnsområde benämnt Västra Arendal och Torsviken.

Ytterhamnsområdet är den del av Göteborgs hamn som ligger mellan Torshamnen i väster och Älvsborgsbron i öster i Göta älvs mynning på älvens norra sida.

(25)

De geografiska begränsningarna för hamnen att expandera gör det angeläget att mark- och vattenområdet vid Risholmen och Arendal kan utnyttjas effektivt så att en god hushållning med mark- och

vattenresurser uppnås. Samtidigt är delar av Torsvikens vatten- och landområde beslutat som Natura 2000-område utifrån EU:s

fågeldirektiv. Det finns således en konflikt i markanvändningen.

I samrådshandlingen föreslås att Torsviken bör utvecklas till ett område för naturvård och rekreation. Kommunen ska bilda ett naturreservat där naturvärdena får ett förstärkt skydd. Syftet är också göra området tillgängligt för allmänheten som närrekreationsområde. Det finns behov av en ”grön” buffertzon mellan industri och bostäder.

I samrådshandlingen har nio vägalternativ och sju järnvägsalternativ studerats utifrån funktionalitet, risker för tredje man och påverkan på Natura 2000-området och andra naturvärden. Samtliga alternativ innehåller delsträckor där motstående intressen medför konflikter i markanvändningen vid ett genomförande. I samrådshandlingen har inte någon utvärdering gjorts av alternativen. Avsikten är att ett eller ett par alternativ ska utkristalliseras och studeras närmare i samband med nästa skede i planeringsprocessen.

Kommentarer

I GR:s mål- och strategidokument framhålls vikten av Göteborgs hamn som Skandinaviens största hamn, vilket också ställer stora krav på infrastrukturen i regionen. För att hamnen ska fortsätta utvecklas i

(26)

samma riktning krävs en robust kapacitet i järnvägssystemet och god tillgänglighet i det övergripande transportsystemet.

Hamnen i Göteborg har nationell och internationell betydelse, och har en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning. Det är därför viktigt att hamnen ges möjlighet att expandera.

Det är samtidigt positivt att det finns en funktionell avsättning för de massor som förväntas uppstå i samband med genomförandet av

västsvenska paketet. En utbyggnad av hamnen är till fördel för hamnens verksamhet och därmed regionens utveckling. Om hamnens utbyggnad inte genomförs måste alternativ avsättning för det västsvenska paketets massor hittas.

GR har i tidigare yttranden betonat att det är viktigt att Ytterhamnarna ges möjlighet att utvecklas vidare samtidigt som ansträngningar bör göras för att minimera eller kompensera nödvändiga ingrepp där så är möjligt. Skapandet av ett naturreservat säkrar områdets naturvärden samtidigt som tillgänglighet till rekreation för närboende ökar.

Ur regional synvinkel är det angeläget att transportkapaciteten till och från hamnen säkras i hela transportsystemet. Goda kopplingar med väg och järnväg är en förutsättning. GR tar däremot inte ställning i frågan om vilka väg- eller järnvägsalternativ som skall förordas.

(27)

Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2015-03-06

Just:

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Tid: 6 mars 2015, kl. 09.00-12.30 Plats: GR, Göteborg

Närvarande ledamöter

Ulf Kamne (MP), Göteborg, ordf. Mikael Berglund (M), Ale, v. ordf. Thorsten Larsson (M), Alingsås Jöran Fagerlund (V), Göteborg Hampus Magnusson (M), Göteborg Mikael Johannisson, (M), Härryda Fredrik Hansson (C), Kungsbacka Maria Kjellberg (MP), Kungälv Olle Adolfsson (S), Lerum

Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet Joel Olsson (SD), Mölndal

Olof Lundberg (S), Stenungsund Benny Andersson (S), Tjörn Göran Ohlsson (FP), Öckerö

Frånvarande ledamöter

Niclas Ylander (S), Partille

Sekreterare Joanna Friberg, GR Övriga Maria Sigroth, GR Gustav Höjer, GR, § 7 Ida Lindbergh, GR, § 14 Lars Heineson, GR, § 14 Lisa Ström, GR, § 14

(28)

Just: § 1

Val av justeringsperson Beslut

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Mikael Berglund.

§ 2

Godkännande av dagordning Beslut

Utsänd dagordning godkänns.

§ 3

Presentation av tjänstemannaorganisationen

GRs planeringschef Maria Sigroth presenterade den

tjänstemannaorganisation som hanterar de frågor som ligger under styrgruppens ansvarsområde.

Beslut

Informationen antecknas.

§4

Verksamhetsinriktning 2015

GRs planeringschef Maria Sigroth presenterade budget och verksamhetsinriktning för styrgruppens arbete under 2015.

Maria sammanfattade även diskussionen från den 5 mars om vilka frågor styrgruppen vill utveckla:

(29)

Just:

 Samlad bild över ÖP i regionen

 Regional social ÖP

 Regional energiplan, tex fjärrvärmeutbyggnad

 Regional syn på fiberutbyggad

 GRs roll kring storregionala miljömål

 Uppdatera A2020 avseende energiproduktion

 Höghastighetskorridorer för cykel, med anslutande cykelinfrastruktur

Vid diskussionen som följde framkom även följande önskemål:

 Gemensam diskussion med den sociala styrgruppen gällande bostadsfrågan

 Samlad uppföljning av befolkningsprognoser i regionen

Beslut

Informationen antecknas.

§ 5

Remisshantering som verktyg

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). GRs planeringschef Maria Sigroth presenterade hur styrgruppen genom remissvar på planer och andra strategiska dokument lyfter det regionala perspektivet i olika planprocesser. Frågan om dels vilka remisser som svaras på, och dels hur kansliet väljer vilka remisser som lämnas tjänstemannasvar på diskuterades. Även frågan om hur den sociala dimensionen tas tillvara i GRs yttranden diskuterades. Styrgruppen önskar återkomma till dessa frågor.

Beslut

(30)

Just: § 6

Sverigeförhandlingen

Staten har genom direktiven 2014:106 ”Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna” och tilläggsdirektivet 2014:113 bjudit in Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR) att som part delta i förhandling av infrastrukturinvesteringar genom medfinansiering med

exploateringsersättningar vid bostadsbyggande i regionens kommuner. GRs roll kontra övriga aktörer i regionen diskuterades. En kommentar var att GR bör representera storstadsperspektivet, bland annat genom att trycka på regionala anslutningar till Göteborg och en eventuell

höghastighetsjärnväg där. En annan kommentar var att det är viktigt för vår region att även höghastighetsjärnväg Oslo-Göteborg-Köpenhamn diskuteras.

Beslut

Förbundsstyrelsen föreslås ge Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad i uppdrag att via kansliet agera som part i Sverigeförhandlingen.

§ 7

Mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen och bostadsbehovet

Gustav Höjer, projektledare på GRs avdelning Välfärd, presenterade GRs arbete med kommungemensam plattform för att främja nyanlända vuxna flyktingars etablering. Frågan lyftes på initiativ av GRs styrgrupp för arbetsmarknad, och GR har fått stöd i samtliga KS i

medlemskommunerna för att fortsätta jobba med frågan. En överblick gavs av mottagandet av nyanlända flyktingar i

Göteborgregionen 2011- 2014 samt prognos för de närmaste åren. Bostadsfrågan är avgörande för ett bra mottagande i vår region. I diskussionen som följde framkom följande synpunkter:

(31)

Just:

Det är viktigt att se helheten i de frågor styrgruppen hanterar, och kopplingen mellan olika frågor. Bostäder för nyanlända är tex en viktig aspekt i frågan om gemensam ÖP, och överlag i frågor om

planprocesser. Ett önskemål är att få möjlighet att diskutera planprocesser med länsstyrelsen.

Det är viktigt att jobba med frågor om bostäder och övriga frågor kring etablering av nyanlända, såsom utbildning/arbetsmarknad/försörjning samtidigt. Detta bör vara en gemensam fråga för styrgrupperna. Ett önskemål vore en gemensam dragning för samtliga styrgrupper efter att svar inkommit från kommunerna kring viljeinriktning för fortsatt arbete i frågan.

Beslut

§8

Program för norra Hallerna, del av Högenorum 1:21 m. fl., Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun daterad 2014-12-16 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Olof Lundberg yrkade på ett tillägg till yttrandet angående upplåtelseformernas påverkan på hållbart bostadsbyggande.

Beslut

Styrgruppen bifaller Olof Lundbergs yrkande att kommunen i det fortsatta planarbetet bör belysa upplåtelseformernas påverkan på ett hållbart bostadsbyggande.

Förslag till yttrande, daterat 2015-02-10, godkänns med ovanstående tillägg.

(32)

Just: §9

Detaljplan för bostäder vid Nyborgsvägen, Stenung 3:236, 3:31 m.fl., Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun daterad 2014-12-16 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Beslut

Förslag till yttrande, daterat 2015-02-10, godkänns. Paragrafen justeras omedelbart.

§10

Program för nya bostäder inom del av Tyfter 1:19 i Diseröd, Kungälvs kommun

Kungälvs kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Beslut

Förslag till yttrande, daterat 2015-02-25, godkänns. Paragrafen justeras omedelbart.

§11

Detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Tändsticksfabriken inom stadsdelens Kallebäck i Göteborg

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2015-02-17 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

(33)

Just:

Beslut

Förslag till yttrande, daterat 2015-02-22, godkänns.

§12

Överlämnandehandling 2011-2014

Den avgående styrgruppen gav kansliet i uppdrag att sammanställa en överlämnandehandling för den nya styrgruppen. Handlingen beskriver kortfattat huvuddragen inom områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden 2011-2014 med bäring på kommande mandatperiod. Handlingen innehåller även särskilda medskick och förslag till förändringar från avgående styrgrupp till ny styrgrupp.

Beslut

§13

Styrgruppens mötestider 2015 Beslut

Förslag till mötestider godkänns.

§14

Rapport från verksamheten  Regional kustzonsplanering

 Mistra Urban Futures

(34)

Just: §15

Övriga frågor

Inga övriga frågor.

§16

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsplaneringen är fredag den 24 april, heldagsmöte med styrgruppen för

luftvårdsprogrammet på eftermiddagen. Mötet hålls på GR, Gårdavägen 2 i Göteborg.

Vid protokollet

Joanna Friberg Justeras: