• No results found

”Man är olika liksom. Och man ska få ha rätt att få vara sig själv”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Man är olika liksom. Och man ska få ha rätt att få vara sig själv”"

Copied!
39
1
0
Show more ( Page)

Full text

(1)

INSTITUTIONEN FÖR INDIVID OCH SAMHÄLLE

”Man är olika liksom. Och man ska få ha rätt att få vara sig

själv”

-En narrativ studie om personers upplevelser av att leva med ADHD

Victoria Åberg och Beatrice Önell

Examensarbete i socialt arbete och socialpedagogik 15 Hp Socialt arbete och socialpedagogik, 61 – 90 Hp

Socialpedagogiska programmet ESC501

(2)

Titel: ” Man är olika liksom. Och man ska få ha rätt att få vara sig själv”

Engelsk titel: “We are different, that´s how it is. And one is entitled to be oneself” Sidantal: 32

Författare: Victoria Åberg och Beatrice Önell Examinator: Kristine Crondahl

Datum: [06] [2020]

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur det är att leva med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD och hur personer hanterar olika situationer i livet. Studien intresserar sig även för hur personernas identitet har skapats i samspel med andra. Vanliga svårigheter för personer med ADHD är upplevelser av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Vissa svårigheter kan bli mindre märkbara när personen når vuxen ålder. Datainsamlingsmetoden i studien är öppna intervjuer och därför har intervjuguiden enbart används som ett stöd vid varje intervjutillfälle. Tre informanter intervjuades vid två tillfällen för att skapa ett djupgående material. I analysen fick informanterna fiktiva namn, ”Simon”, ”Lisa” och ”Ulrika”. Den teoretiska utgångspunkten i studien är den socialkonstruktivistiska teorin som menar att människans verklighet skapas i interaktion med varandra och att verkligheten är socialt konturerad. Theodore R. Sarbin är en socialkonstruktivistisk forskare och hans teori om det narrativa i det sociala är även ett teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar att informanterna har olika egenskaper som skapats i samspel med deras diagnoser. Dessa egenskaper har påverkat deras livshistoria. Resultatet utifrån den teoretiska analysen påvisade att informanterna har påverkats av sina erfarenheter under livshistorien och att dessa erfarenheter påverkar informanterna även idag. Det framkom dessutom att personerna har skapat sin identitet i samspel med andra personer. I diskussionen lyfts argument för att yrkesverksamma i socialt arbete kan gynnas av en ökad förståelse av hur det är att leva med ADHD och att varje person har en berättelse och unika erfarenheter.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Problemformulering ... 2

Syfte och frågeställningar ... 2

Tidigare forskning ... 2

Problematik vid ADHD ... 2

ADHD i skolan ... 3

Positiva och negativa faktorer med diagnosen ... 4

Teori ... 5

Socialkonstruktivismen ... 5

Theodore R. Sarbin och de narrativa berättelserna ... 6

Metod ... 7

Genomförande... 8

Validitet och reliabilitet ... 12

Etiska överväganden ... 13

Litteratursökning ... 15

Presentation av Simon, Lisa och Ulrika ... 15

Resultat och analys ... 16

Hantera livet med ADHD ... 16

ADHD i Skolan ... 19

Identitetens och personlighetens utveckling ... 21

Utanförskap ... 24 Diskussion ... 27 Sammanfattning av resultat... 27 Reflektion ... 27 Fortsatt forskning ... 29 Litteraturförteckning ... 30

(4)

1

Inledning

I Umeås kommun har antalet neuropsykiatriska utredningar riktade mot ADHD ökat med 500 procent mellan åren 2008 och 2013 (Bergström, 2013). I Stockholms län har antalet barn och unga som fått en ADHD diagnos ökat mellan åren 2011 och 2016. Antalet barn och unga som fått en ADHD diagnos har gått från 8000 personer till 20 000 personer per år (Flygt, 2018). Detta tyder på att neuropsykiatriska diagnoser som ADHD blir ett allt mer aktuellt ämne i samhället. Nästan alla människor känner någon som har den neuropsykiatriska diagnosen ADHD. Det kan vara din kollega på arbetet, din lärare i skolan eller ditt barn. Detta innebär även att yrkesverksamma inom socialt arbete möter personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD. En fråga som privatpersoner, yrkesverksamma och forskare kan ställa sig är: ser verkligen alla personers livshistoria lika ut, bara för att de delar samma diagnos?

Inom det socialpedagogiska fältet möter yrkesverksamma dagligen människor i samhället som har neuropsykiatriska diagnoser. Det kan handla om eleven i skolan, personen med missbruksproblematik eller personen som söker arbete på arbetsförmedlingen. Denna studie undersöker hur livet ser ut för personer med ADHD och vilka erfarenheter personerna har fått av att leva med sin diagnos. Denna kunskap kan komma att gynna yrkesverksamma som möter dessa personer dagligen i deras yrkesroll.

Vad är ADHD? Enligt Hjärnfonden (u.å.) är ADHD en förkortning av Attention deficit hyperactivity disorder. På svenska betyder det hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos vilket innebär att hjärnas sätt att bearbeta information påverkas och personen kan få problematik med att reglera sitt beteende. Detta gör att personers förmåga att kunna fokusera och koncentrera sig på en uppgift påverkas. ADHD tenderar också att innefatta en överaktivitet i hjärnan och en svårkontrollerad impulsivitet.

Barn med ADHD kan uppleva problematik med koncentration och hyperaktivitet (Socialstyrelsen, 2019). Ungdomar med ADHD kan uppleva svårigheter med att planera och se konsekvenser av sitt beteende samt att de lätt tappar intresse för aktiviteter. Som vuxen blir hyperaktiviteten och rastlösheten mindre synliga men kan fortfarande påverka personers liv. Ungefär 24 procent av män och 29 procent av kvinnor över 31 år med en ADHD-diagnos är sjukskrivna, har aktivitetsersättning eller får ekonomiskt bistånd. Jämfört med samma åldersgrupp som inte har ADHD, där ungefär 3 procent är sjukskrivna, har aktivitetsersättning eller får ekonomiskt bistånd (Socialstyrelsen, 2019).

Forskning som behandlar ADHD fokuserar ofta på övergripande livsupplevelserna och svårigheter med ADHD. De lyfter sällan den enskilda personens erfarenheter. Efter att denna kunskapslucka upptäcktes tog uppsatsstudien fokus på den enskilda personens upplevelser av sin livshistoria med sin diagnos som en del av den. Studien tar vidare ett intresse i hur personer med ADHD reflekterar över hur de har hanterat situationer som uppstått under deras livshistoria samt hur deras identitetsskapande har påverkats av andra människor.

(5)

2

Problemformulering

Studien tar sin utgångspunkt i att varje person med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD har unika erfarenheter av hur det är att leva med sin diagnos. Yrkesverksamma inom det socialpedagogiska fältet bör se till personers enskilda behov och inte enbart se till de generella behoven som kan uppstå vid ADHD. Det är en betydligt högre andel personer med ADHD som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden (Socialstyrelsen, 2019). Det ovanstående är ett av många exempel där yrkesverksamma inom det sociala fältet möter personer med neuropsykiatriska diagnoser. Kunskapen kring att leva med diagnosen har därför en central del i det socialpedagogiska fältet. Att Socialstyrelsens (2019) siffror visar att personer med ADHD riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden innebär inte att det kan generaliseras till varje person med en ADHD diagnos. Uppsatsstudien tar i utgångspunkt att varje person med ADHD har unika erfarenheter av att leva med sin diagnos och att upplevelsen av ADHD därför inte går att generalisera.

Syfte och frågeställningar

Studien intresserar sig för den enskilda personens unika berättelser om hur det är att leva med ADHD. Syftet med studien är att undersöka hur personer reflekterar över hur det är att leva med sin ADHD-diagnos samt hur livet med diagnosen har påverkat deras livshistoria. Syftet avgränsas i nedanstående frågeställningar:

- Hur reflekterar personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD att de har hanterat situationer som har uppstått under livshistorien?

- Hur reflekterar personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD att deras identitet har skapats i samspel med andra?

Tidigare forskning

Problematik vid ADHD

Enligt Wasserstein (2005) tenderar ADHD att förändras med mognaden och utvecklingen som sker under uppväxten. Bland annat förändras uppmärksamheten och impulsivitet med individens utveckling och mognad. Det har visat sig att hyperaktiviteten oftast försvinner i tonåren medan uppmärksamhetsproblematiken brukar vara konstanta under livet. Impulsiviteten tenderar att förvandlas till öppna svårigheter i vardagliga funktioner. Vardagliga funktioner handlar om vardagliga sysslor såsom att veckohandla. Öppna svårigheter kan innebära att personen har problematik som är synliga för andra där personen exempelvis kan ha svårigheter med att organisera en inköpslista. Även Hansson Helleröd, Anckarsäter, Råstam och Hansson Scherman (2015) menar att hyperaktiviteten och koncentrationssvårigheterna blir mindre märkbara i de vardagliga funktionerna som vuxen och uttrycker sig istället på andra sätt. Vanliga svårigheter vid ADHD i vuxenålder kan vara inre rastlöshet, svårigheter med att slappna av eller att personen kan starta relationer eller byta arbetsplats på impuls (Hansson

(6)

3

Helleröd m.fl. 2015). Trots socialt stöd kan personen ha problematik med studier, vardagslivet och sociala funktioner. Även Wasserstein (2005) lyfter att vuxna med ADHD kan ha problematik med beteenden och uppmärksamhet vilket kan leda till att personer får svårt att behålla arbeten och upprätthålla rutiner.

Ytterligare något som blir påtagligt för en vuxen med ADHD är att omgivningen förväntar sig att personen ska vara självständig (Hansson Helleröd m.fl. 2015). När den vuxna personen inte har verktyg för att vara självständig kan det visa sig genom oordning, sårbarhet för stress, humörsvängningar eller känsloutbrott. Verktyg innebär att personen skapar individuella verktyg för att hantera tillexempel oordning, ett verktyg kan vara att skriva listor för att strukturera upp sin dag. En annan anledning till humörsvängningar och känsloutbrott hos personer med ADHD kan bero på känsloregleringsproblematik. Känsloregleringsproblematik kan enligt Bodalski, Knouse och Kovalev (2018) vara en förklaring på att ungefär 40% av vuxna med diagnosen ADHD har humörsavvikelser. Bodalski, Knouse och Kovalev (2018) lyfter även att ungefär 50% av alla vuxna med ADHD lider av depression och/eller ångest. Även Hansson Helleröd m.fl. (2015) menar att känslighet för stress kan resultera i ångest och depression.

ADHD i skolan

Elever med ADHD kan ha koncentrationssvårigheter, problematik med att sitta still och svårigheter med att planera sitt skolarbete (Eriksson & Carlsson, 2016). Personerna kan även ha kaos i sina tankar, symtom av trötthet, svårigheter att minnas samt svårigheter att hitta motivation till skolarbetet. Även Bodalski, Knouse och Kovalev (2018) menar att ungdomars stressnivå kan påverkas av snabba tankar i huvudet vilket leder till koncentrationssvårigheter. Stressen visar sig ofta genom ångest, nedstämdhet, trötthet och rastlöshet. För mycket stress kan även leda till att personer skjuter på saker och när det blir för mycket kan de ge upp. Detta kan i sin tur leda till känslor av irritation och ilska. Ungdomar som upplever stress kan få symtom i form av ångest där skolan är ett huvudstressmoment (Öster, Ramklint, Meyer, & Isaksson, 2020). Lärare och föräldrar kan ge upphov till mer stress. Winberg, Bertilsdotter Rosqvist och Rosenberg (2018) lyfter att elever med neuropsykiatriska diagnoser kan använda sig av verktyg på lektioner vilket kan leda till förbättrad koncentration. Exempelvis kan hörlurar används och när elever inte använder sig av hörlurar försvåras koncentrationen på de lektionerna.

Winberg, Bertilsdotter Rosqvist och Rosenberg (2018) lyfter att klasskamrater till ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser inte alltid har förståelse för diagnosen. Jämnåriga kan mena att diagnosen är skapad av människan och därför inte finns på riktigt. Detta kan göra att elever med neuropsykiatriska diagnoser inte vill berätta om diagnosen i skolan. Eriksson och Carlsson (2016) menar att många ungdomar med ADHD upplever skoltillvaron som stökig och ostrukturerad. Detta via beskrivningar av påfrestande upplevelser från skolan av mobbing, konflikter och slagsmål. Det kan göra att elever med diagnos avstår från studiestödet som erbjuds i skolan (Winberg, Bertilsdotter Rosqvist & Rosenberg, 2018). Dock menar Eriksson och Carlsson (2016) att många ungdomar med ADHD får extra stödinsatser under grundskolan. Öster m.fl. (2020) lyfter att ADHD kan relateras till personernas problematik med skolgång

(7)

4

som senare kan leda till arbetslöshet. Även Erikssons och Carlsson (2016) lyfter att flera ungdomar har en rädsla för att inte klara av skolgången.

Eriksson och Carlsson (2016) lyfter medicinering för ADHD. I studien erbjöds ungdomar medicinering som kan skapa nya förutsättningar för personerna. En del av ungdomarna upplevde efter medicineringen att de blev lugnare, fick en ökad koncentration och impulskontroll. Ungdomarna lyfte dock biverkningar så som nedstämdhet och en känsla av att livet blev tråkigare. Dock lyfte ungdomarna trots biverkningarna att de kände sig mer normala och kunde leva ett mer normalt liv.

Positiva och negativa faktorer med diagnosen

Enligt O´Connor, Kadianaki, Maunder och McNicholas (2018) är en positiv anledning till att få en diagnos att diagnosen kan vara en förklaring till problem, svårigheter och misslyckande i livet. Personer som får en diagnos välkomnar den ofta därför att det blir en giltig förklaring till både positiva och negativa egenskaper. Att få en diagnos kan ge positiva följder som bättre självförtroende och en förbättrad funktion i vardagslivet. Diagnosen kan även ge positiva effekter när det gäller personens egen identitet vilket leder till möjlighet att lära känna sig själv och acceptera sig själv. Att få en psykisk diagnos tidigt i livet kan få ett flertal sociala, emotionella och praktiska fördelar. O’Connor m.fl. (2018) menar att det positiva som kan komma från att få en diagnos tidigt i livet handlar om självförståelse, att kunna särskilja diagnosen från personen och att kunna hitta liksinnande och få socialt stöd. Den sociala identiteten personen får av diagnosen kan göra att personen hittar likasinnade där de kan skapa en känsla av ett ”vi” och av ett ”oss”.

Dock menar Öster m.fl. (2020) att ADHD kan relateras till försvårade sociala relationer och ökade stressnivåer hos personen. När stressen inte hanteras kan konsekvenser uppstå. Bodalski, Knouse och Kovalev (2018) menar att sociala relationer kan påverkas av känsloregleringsproblematik hos unga. De kan ha en låg tröskel för känslomässig reglering, problematik med beteende styrning vid möte av starka känslor och en försämrad flexibilitet i att återhämta sig efter dessa starka känslor.

Personer som får diagnoser senare i livet uttrycker ofta en önskan om att de skulle fått diagnosen tidigare i livet. Personer som fått diagnosen senare i livet kan känna att de har förlorat tid. De kan blicka tillbaka i livet och mena att livet hade sett annorlunda ut om diagnosen hade kommit tidigare (Hansson Helleröd m.fl. 2015). Negativa faktorer som kan uppstå från att få en diagnos i vuxen ålder kan handla om att personen upplever en identitetskris, får försämrat självförtroende och kan ha en rädsla för att bli diskriminerad. Den mest påtagliga negativa effekten tycks handla om stigmatisering från samhället (Hansson Helleröd m.fl. 2015). Andra negativa effekter av att få en diagnos senare i livet kan handla om att vissa personer oroar sig för utbildning och arbete där den stigmatiserade stämpeln som kommer med diagnosen kan vara en anledning. Att få en diagnos kan handla om att personen kan känna sig annorlunda eller förneka diagnosen för att diagnosen inte passar med det tidigare självkonceptet (O’Connors m.fl. 2018).

(8)

5

De vetenskapliga artiklarna som har presenterats ovan inriktar sig på vad majoriteten av deras informanter har lyft i relation till deras diagnoser. I denna uppsatsstudie uppmärksammas att personer har en egen historia om sina liv med diagnosen. Uppsatsstudien intresserar sig för personernas berättelser om livet, från livets start tills där personerna är idag. Detta gör det möjligt för informanten att utförligt berätta om deras livshistoria. I denna uppsatsstudie kommer informanterna att samtycka med delar av den tidigare forskningen som har presenterats i detta avsnitt. Dock kommer även informanterna att visa att de har egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner som inte alltid kommer att stämma överens med vad en majoritet skulle ha tyckt.

Teori

Under avsnittet teori presenteras socialkonstruktivismen samt en teoretiker vid namn Theodore R. Sarbin som representerar en del av den socialkonstruktivistiska teorin med utgång i de narrativa berättelserna.

Socialkonstruktivismen

Den socialkonstruktivistiska teorin menar att verkligheten skapas i interaktion mellan människor och att detta kan förstås som en social process (Burr, 1995). Verkligheten är inte ett sakligt observerbart objekt utan en social process där interaktion mellan människor konstant pågår. Denna sociala process ger även olika reaktioner som skapar handlingar hos människor. Människan konstruerar världen för att personerna försöker söka kunskap och förståelse om sin omgivning (Sarbin, 2017a). Socialkonstruktivismen menar att verkligheten är beroende av historian och kulturen (Burr, 1995). Detta antagande menar att såsom verkligheteten ser ut idag har formats av de händelser som skedde i dåtid och kultur formar personernas verkligheter på olika sätt.

Den traditionella synen på personlighet anser att personligheten är individuell och att den sällan förändras (Burr, 1995). När en persons personlighet ändras beror detta ofta på betydelsefulla händelser i en människas liv. Exempel på betydelsefulla händelser i en persons liv kan vara plötsliga dödsfall eller att bli föräldrar. En persons personlighet kan beskrivas via ord såsom ”blyg” eller ”självisk” (Burr, 1995). Detta gör att människor gör antagande om andra människor. Exempelvis går inte den blyga personen på stora sociala tillställningar och den själviska personen gör sällan något för någon annan. Den traditionella synen på personlighet ser även personligheten som en stark påverkan av hur vi beter oss, det en människa gör är ett resultat av vilken personlighet vi har och vilken människa vi är (Burr 1995). Denna syn på personlighet är en extrem syn som sällan används idag. Inom socialkonstruktivismen kan denna syn istället finnas som en historisk och kulturell syn på personlighet snarare än att synen fortfarande existerar än idag (Burr,1995).

Enligt Burr (1995) är socialkonstruktivismens syn på personlighet och identitet något som existerar bland människor snarare än något som existerat i en människa. Skapandet av personlighet och identitet är en social process och därför ändras den konstant. Personligheten och identiteten ändras dagligen, detta för att en person inte har samma personlighet oberoende

(9)

6

på vart den befinner sig. Personen har en identitet på arbetsplatsen och en annan identitet bland sin familj. Eftersom människans ”jag” och personlighet är beroende av situationen gör därför socialkonstruktivismen antagandet att en persons personlighet inte enbart är uppbyggt av ett par beskrivande ord som ”blyg” eller ”självisk” utan att orden ändras beroende på situation. Burr (1995) menar att detta även gör att en person enbart kan beskrivas som blyg och självisk i samspel med andra. Orden slutar att existera när de inte längre existerar i ett socialt sammanhang. En person produceras i socialt samspel och detta kan ses som en social konstruktion. Att det är en social konstruktion innebär att människans personlighet skapas i samspel med andra snarare än att människan upptäcker sin personlighet. Även skapandet av människans identitet har mer att göra med vilken identitet vi blir tilldelade av andra än att personen skapar den själv. De kategorier som vi blir tilldelade som feminin/ maskulin, excentrisk/ koncentrisk eller psykisk stabil/ psykisk instabil är socialt tilldelade kategorier som betyder mer för personens omgivning än vad de betyder för personen själv (Burr, 1995).

Ett flertal förespråkare för social konstruktivismen som Michel Foucault och Rom Harré menar att språket har en stor roll i skapandet av verkligheten (Burr, 1995). Det är via språket som världen konstrueras och språket ses som en form av handling från människan. Relationen mellan socialkonstruktivismen och språket gör det narrativa till en naturlig del i hur forskare tolkar hur människor konstruerar sin värld (Sarbin, 2017a). Därför har en socialkonstruktivistisk forskare vid namn Theodore R. Sarbin fokuserat på hur människors utsagor om sig själva är konstruerade som berättelser eller narrativ.

Theodore R. Sarbin och de narrativa berättelserna

Sarbin (2017d) ser det narrativa som en del av vardagen. Det narrativa är alltid närvarande och finns i våra drömmar och dagdrömmar, i våra minnen, i våra planer för framtiden och i hur vi berättar dessa erfarenheter för andra. Sarbin (2017b) menar att livshistorien inte är en lång berättelse utan att den är uppdelad i olika kapitel som alla har en början, en mitt och ett slut. Varje kapitel har en handling som ger en erfarenhet som personen senare kan ta nytta av i nästa kapitel. Personen kan i nutiden ta hjälp av tidigare kapitel och dess erfarenheter som en stöttning, men personen kan även se till framtida kapitel som skapar mening i nutiden. Ett exempel på detta kan vara högstadieeleven som stöttar sig på tidigare erfarenheter om att studera till ett prov och samtidigt ser eleven till framtiden i en meningssökande form där ungdomen vill få betyg för att kunna studera vidare på högre nivå.

Den narrativa berättelsen är beroende av sitt sammanhang (Sarbin, 2017a). En persons historia ändras dagligen ju längre historian fortgår, det gör även att historiens slut ständigt ändrar sig. Att livsberättelsen ständigt är i rörelse framåt och att slutet ändrar sig är något som Sarbin (2017d) även tar upp i hur en person skapar sin identitet. En persons identitet ändras konstant när livshistorien fortsätter. Nya erfarenheter ger personen nya verktyg till att kunna svara på identitetsfrågan ”vem är jag?”. Verktyg innebär att personen skapar individuella verktyg, ett verktyg kan vara att skriva listor för att strukturera sin dag. Sarbin (2017d) menar att vår identitet skapas med hjälp av vår livshistoria. Personer skapar även sociala roller som formas i samspel med andra människor.

(10)

7

Sarbin (2017c) lyfter att människan har verktyg till att kunna tolka sina egna eller andras erfarenheter genom berättelser. Detta gör det möjligt för en människa att tolka en annan persons erfarenheter. Sarbin (2017c) menar att alla historier en individ får ta del av, till exempel sagor som människan får höra som barn, ger oss ett ramverk till att tolka berättelser. Även den kultur som människan lever i påverkar det ramverk som människan får då ramverken kan skilja sig mellan kulturer och personer. Berättelser som människan tolkar är inte alltid fiktiva (Sarbin, 2017c). Sarbin ger exemplet att när en människa får frågan om personen kan beskriva sina känslor ger personen ofta en utförlig historia rörande frågan. Mottagaren använder sig av det narrativa ramverket för att kunna tolka innehållet och se till vilka delar av historien som rör känslor.

Om mottagaren av en berättelse inte får en historia berättat för sig som är fullständig eller saknar delar tolkar människan de saknade delarna utifrån det ramverk som personen har i sitt bibliotek i form av erfarenheter och historier (Sarbin, 2017c). För att en person ska kunna förstå en annan människas narrativa berättelse behöver personen integrera med personens berättelse, förstå dess intriger och anledningarna till händelsen. Personen kan enbart förstå historien utifrån det ramverk som den har i sitt bibliotek vilket kan göra att olika människor uppfattar narrativa berättelser på olika sätt. Som Sarbin (2017c) menar kan enbart någon annans berättelse tolkas av personen via hennes uppfattning. Därför måste hon använda sig av sina erfarenheter, sina känslor och sina historier för att söka kunskap om en annan person.

I uppsatsstudien har den socialkonstruktivistiska teorin valts för att studien tar en inriktning i att varje persons identitet och personlighet skapas i samspel med andra. Teorin skapar även en kritisk syn på hur verkligheten är konstruerad för olika personer. Inom den socialkonstruktivistiska teorin har även Sarbins begrepp om det narrativa i en social värld valts ut (Sarbin, 2017a). George Herbert Meads teori om det sociala var ett startskott för Sarbins forskning om det sociala (Scheibe & Barrett, 2017). Mead inriktade sig framförallt på människans rolltagande i olika sociala sammanhang och det var något som Sarbin fann ett intresse i. Dock valde Sarbin att inrikta sig på hur det narrativa är en naturlig del av människans tillvaro (Sarbin, 2017a). Denna syn passar till denna uppsatsstudie eftersom studien undersöker personernas livsberättelser kring att leva med en ADHD-diagnos.

Metod

Den valda metoden för denna studie är den kvalitativa metoden. Kvalitativa metoder innebär vanligtvis att forskaren vill få ett djupgående helhetsperspektiv från personer (Larsson, 2005). Kvalitativa metoder handlar om att forskaren ska kunna se världen ur någon annans ögon. Det betyder att det intressanta är personens egna ord, uttryck och meningsbeskrivningar i ett försök att nå kunskap om individens subjektiva upplevelser. Därför uppnås kvalitativ kunskap vanligtvis genom intervjuer. I studien har informanterna intervjuats för att skapa material som kan svara på studiens syfte som rör informanternas livshistoria. Genom att använda sig av intervjuer ger det informanterna möjlighet att vara utförlig i sitt resonemang (Larsson, 2005). Eftersom studien intresserar sig för personers livshistoria med ADHD som en del av den passar intervjuer. Intervjuer ger även utrymme till att kunna ställa förtydligande frågor för att

(11)

8

säkerställa att informanternas utsagor har uppfattats på det sätt de menat. Datasamlingsmetoden som användes i studien var öppna intervjuer med en intervjuguide (bilaga 3). Öppna intervjuer ger citat från informanter där attityder, känslor och upplevelser beskrivs och intervjuguiden följs inte strikt utan används som ett stöd för forskaren (Larsson, 2005). Denna typ av intervju försöker få beskrivningar av informantens livsvärld som sedan tolkas i analysen (Kvale & Brinkmann, 2014).

Genomförande

Urval

Urvalet baserades på att informanterna skulle uppfylla kriterier såsom att informanterna skulle vara över arton år, ha den neuropsykiatriska diagnosen ADHD och att informanterna inte skulle ha någon känd missbruksproblematik. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska forskare försöka säkerställa att informanterna förstår syftet med studien. Därför sattes kravet att informanterna skulle vara över 18 år för att säkerställa informanternas medvetenhet om studiens syfte. Även att informanterna inte skulle ha någon känd missbruksproblematik var för att säkerställa att informanterna förstod innebörden av studien. Att informanterna skulle ha den neuropsykiatriska diagnosen ADHD var för att kunna uppfylla studiens syfte. Tre personer söktes för att få möjligheten att få en djupare inblick i informanternas livshistoria och deras diagnos. Detta stämmer överens med Larsson (2005) som menar att kvalitativa metoder innebär att få en djupare förståelse för en annan persons subjektiva upplevelser. Baserat på den tidsram som uppsatsen skrevs inom blev tre informanter ett rimligt antal för att allt material skulle hinna transkriberas, analyseras och presenteras. Vid sökandet av informanter i en kvalitativ studie kan forskare använda sig av snöbollsurval (Larsson, 2005). Detta innebär att informanter hittas via en person som känner en person och så vidare. I denna studie användes snöbollsurval vid sökandet av informanterna, vilket resulterade i att fyra personer hittades genom bekanta som uppfyllde de kriterier som krävdes för att delta i studien. Först tillfrågades tre personer var av en person avvek. Vilket resulterade i att en ny informant tillfrågades. Totalt tillfrågades fyra personer, varav tre personer accepterade inbjudan.

Tillvägagångssätt

Efter första kontakt som skedde via telefon och mejl fick informanterna ett informationsbrev skickat till sig där vidare information om studien presenterades (bilaga 1). Detta brev var en del i att försöka fylla informationskravet enligt Vetenskapsrådet (2017). När informanterna hade läst brevet blev de åter kontaktade där två intervjutillfällen bestämdes. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer som sträckte sig mellan femtio minuter och hundratio minuter.

Informanternas fiktiva namn Intervjuns längd (avrundat i minuter)

Simon intervju 1 80 minuter

Simon intervju 2 109 minuter

Lisa intervju 1 61 minuter

Lisa intervju 2 52 minuter

(12)

9

Ulrika intervju 2 50 minuter

Tabell 1 En informant blev intervjuad i ett mötesrum på en offentlig plats. Där intervjuades personen vid två separata tillfällen. De andra två informanterna blev intervjuade över videolänk vid två tillfällen. Detta på grund av att ta hänsyn till restriktioner om att hålla avstånd till varandra på grund av pandemin Covid-19 som pågick under uppsatsstudiens gång. Detta gjorde att enbart ett skriftligt samtycke inhämtats. De två som blev intervjuade via videolänk fick samtyckesbrevet (bilaga 2) uppläst och godkände samtycket muntligt under inspelning. I samtycket ingick även att informanterna skulle godkänna att intervjuerna spelades in. De fick även samtycket skickat till sig via mejl för att få tillgång till en kopia. Att informanterna skriftligt eller muntligt fick samtycka till studien syftade till att uppfylla Vetenskapsrådets (2017) krav om att alla informanterna ska samtycka till att delta i studien. I studien har intervjuerna tagit en narrativ form. Narrativa formen på intervjuer innebär att intervjuaren koncentrerar sig på de strukturer och intriger som informanten berättar via historier (Kvale & Brinkmann, 2014). I narrativa intervjuer kan historier uppenbara sig spontant av informanten själv eller lockas fram av intervjuaren. I denna studie har det narrativa varit närvarande i utformningen av intervjuguiden (bilaga 3). Intervjuns första del behandlade hur det är att leva med sin diagnos samt individens berättelse om uppväxt och barndom. Den andra intervjun rörde informanternas berättelse kring upplevelsen av att leva med diagnosen i vuxenlivet samt en avslutande reflektion kring livshistorien i sin helhet. Alla frågor i intervjuguiden (bilaga 3) har inte ställts till varje informant eftersom personernas berättelser har stått i centrum. Eftersom intervjuerna har haft en narrativ form fick informanternas spontana berättelser träda fram.

Med utgångspunkt i syftet, har enbart tre personer intervjuats i denna uppsatsstudie. Detta för att få möjlighet till längre intervjuer. Genom att ha två långa intervjuer med varje person har studien kommit informanterna nära. Det intressanta i intervjuerna har varit individens egna ord, uttryck och beskrivningar för att söka kunskap om individens subjektiva upplevelser, vilket stämmer överens med Larssons (2005) syn på kvalitativa intervjuer. Skälet till att urvalet resulterade i tre informanter är för att informanternas hela livshistoria skulle täckas och två djupgående intervjuer passade därför studien. Intervjuerna delades även upp vid två tillfällen för att säkerställa kvalitén på materialet eftersom ett för långt samtal vid ett tillfälle skulle kunnat resultera i ett bristfälligt material. Eftersom intervjuerna sträckte sig mellan femtio och hundratio minuter hade det varit omöjligt att genomföra både intervjuerna vid samma tillfälle. Det hade inneburit att en intervju hade sträckt sig mellan 100 minuter och 220 minuter. En sådan lång intervju hade försämrat koncentrationen för både informanterna och vi som intervjuade.

Analysmetod

I denna uppsatsstudie har analysmetoden interpretative phenomenological analysis som förkortas IPA använts. Att genomföra en studie via IPA innebär att forskaren måste följa vissa steg (Smith & Osborn, 2003). Det första steget är att skapa en forskningsfråga och forskningsfrågan ska vara inriktad mot personers upplevelser av sin sociala livsvärld. I denna uppsatsstudie har forskningsfrågorna formulerats på ett sätt att studien försöker att få en djupare förståelse för individers upplevelser av att leva med ADHD. Uppsatsstudien intresseras sig för

(13)

10

informanternas sociala värld där både situationer som uppstått i personernas liv och identiteten som skapas i samspel med andra behandlas.

Att använda IPA innebär även att studien utgår från kvalitativa intervjuer (Smith & Osborn, 2003). Intervjuer används inom IPA för att skapa ett meningsfullt material i dialog med informanten och att forskaren ska kunna ställa fördjupande frågor. Det material som har insamlats i denna uppsatsstudie analyseras därför genom IPA för att kunna hitta meningsfulla tolkningar av informanternas upplevelser kring sitt liv och deras diagnos. Intervjufrågorna (bilaga 3) var enbart ett stöd vid intervjuerna och detta gjorde att alla frågor inte ställdes till alla informanter. Detta för att söka en djupare förståelse för informanternas berättelser vilket enligt Smith och Osborn (2003) är en central del i att analysera ett material enligt IPA.

Under intervjuer rekommenderar IPA att forskaren använder sig av en diktafon för att kunna spela in materialet (Smith & Osborn, 2003). I denna uppsatsstudie har allt material spelats in på en diktafon i syfte att kunna fånga meningsfulla utsagor. Efter intervjuer ska allt material som insamlats under intervjuerna transkriberas ordagrant och det är upp till forskaren om den vill ha med pauser, skratt eller dylikt (Smith & Osborn, 2003). I denna uppsatsstudie transkriberades allt material efter varje intervju. Utsagorna transkriberades ordagrant och pauser, skratt och andra känslor medtogs inte i transkriberingen. Vissa utsagor har dock ändrats där ord har uteslutits. Detta i syfte att informanterna skulle vara anonyma och därför kunde inte exempelvis vilken stad de bodde i finnas med i transkriberingen. För att säkerställa att informanterna uppfattas rätt har vissa sektioner av det inspelade materialet lyssnats på ett flertal gånger. Att använda sig av IPA som menar att allt material ska spelas in säkerställer att informanternas utsagor har uppfattats korrekt (Smith & Osborn, 2003).

Enligt IPA ska forskaren hitta det lämpligaste sättet att analysera sitt material (Smith & Osborn, 2003). Dock finns riktlinjer för forskaren där materialet vanligtvis kodas och utifrån dessa koder skapas teman. När allt material transkriberats i denna uppsatsstudie påbörjades bearbetningen av materialet genom att det transkriberade materialet färgkodades. De berättelser som behandlade den narrativa livshistorien såsom informanternas uppväxt färgkodades med färgen grön. De material som var centralt för deras ADHD i livshistorien såsom de saker informanterna själva ansåg påverkats av deras diagnos färgkodades med färgen gul. Dessa två färger valdes för att de relevanta delarna som rörde livshistoria och diagnosen ADHD skulle bli mer överskådligt och som sedan kom att skapa teman. Efter att materialet färgkodats delades materialet in i olika koder. Totalt skapades tolv koder som presenteras nedan.

Kaos i tankar Utanförskap Uppväxt Vuxenliv

Skola Psykisk ohälsa Känslor Ses som person

Socialt stöd Koncentration Impulsivitet Förståelse

Tabell 2 Efter att koderna ovan skapats blev materialet överskådligt och kodernas likheter skapade de fyra teman som presenteras i tabellen under. Nedan presenteras de fyra teman som vidare presenteras under avsnittet resultat och analys.

(14)

11

Hantera livet med ADHD ADHD i skolan

Identitetens och personlighetens utveckling Utanförskap

Tabell 3 De olika kodernas citat placerades in under de fyra temana och sedan reducerades materialet tills de utvalda citaten som representerar de fyra temana. Efter att citaten delats in i de fyra temana påbörjades processen med att skriva analys och resultat i löpande text där materialet presenteras tillsammans med tidigare forskning och den valda teorin. Nedan presenteras ett exempel på hur citatet som fanns i de olika kodningarna kom att hamna under de olika temana.

Citat Kodning Tema

”För mig är det ständig rörelse på något sätt. Även att jag inte är i rörelse jämnt så är det alltid rörelse i huvudet. Alltså det är ju det konstanta att inte kunna koppla av, stänga av på något sätt. Kollar folk på en film till exempel, jag tänker alltid på vad alla andra

tänker filmen

(rollfigurerna i filmen). Jag fokuserar alltid på så mycket annat samtidigt och det är ständigt kaos. Lite mer eller mindre liksom…Alltså är det någonting, alltså jag har ju organiserat kaos kallar jag det. Jag vill ha struktur och ordning annars blir det kaos. Det är kaos, det är det är att ha ADHD på något sätt”.

Koncentration Hantera livet med ADHD

”Nej men dom hade ju på 90-talet och i början av 2000-talet hade dom ju såna där fina skärmar, stökade man för mycket satte dom ju bara upp en sån där skärm vid ens bord. Då fick man sitta där

bakom och leka med

modellera och måla

bildblock. Så tyckte man att

(15)

12 något är tråkigt, som jag lätt

gör när jag inte ansåg att jag inte kunde lära mig mer då behövde jag bara stöka lite så fick jag sitta och måla istället.”

”Ja, den största skillnaden är att nu som vuxen har jag lärt mig lite mer om vilka situationer som jag kanske ska ge mig in på och inte. Vilka situationer som är värda att satsa på liksom. Innan satsade jag på allt och var i allt men alltså jag har

ju ett lite större

konsekvenstänk nu än förr”.

Impulsivitet Identitetens och

personlighetens utveckling

Tabell 4

Validitet och reliabilitet

Hur stark validiteten är i en studie beror på hur studien är genomförd och om studien undersöker det den är avsedd att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014). I denna uppsatsstudie presenteras studiens genomförande under rubriken metod. Under metodavsnittet beskrivs det hur urvalet av informanter har gått till, hur litteraturen har funnits, hur intervjuerna planerades, bokades in och genomfördes samt hur materialet har analyserats via analysmetoden IPA. När bearbetningen av materialet skulle presenteras under rubriken analysmetod visades det vilka koder som hittades och hur de sedan blev teman. Detta presenterades via tabeller. Att ha ett tydligt metodavsnitt i en studie skapar en transparens som ger studien högre validitet för att metodavsnittet visar att studien har undersökt det den är menad att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014).

Att använda sig av öppna intervjuguider ger en möjlighet att få informationsrika beskrivningar där informanten får uttrycka sina uppfattningar och upplevelser om det studien avser att undersöka (Larsson, 2005). Larsson (2005) menar att validitet i kvalitativa metoder handlar om att intervjuguiden som ska vara utformad på ett sätt där den försöker fånga in den information som studien avser att undersöka (Larsson, 2005). Därför valdes det i denna uppsatsstudie att använda öppna frågor där informanten fick möjligheten att berätta om sina upplevelser kring deras liv. Intervjuguiden (bilaga 3) i denna studie är omfattande och har i syfte att försöka fånga in stora delar av en personens liv. Eftersom intervjuerna även tog en narrativ form var de spontana berättelserna från informanterna av stor vikt. Intervjuguiden i denna studie avser att undersöka det som studien ska fånga in men informanternas spontana berättelser kunde även gå utanför intervjuguiden vilket skapade ett djupare material. De spontana berättelserna var även en del i att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar.

(16)

13

Reliabiliteten i en studie handlar om hur tillförlitlig studien är (Kvale & Brinkmann, 2014). För att säkerställa reliabiliteten i en kvalitativ studie ska material som insamlas i en studie ses från flera olika aspekter (Larsson, 2005). I denna uppsatsstudie fick informanterna skriva på eller muntligt samtycka (bilaga 2) till att intervjun spelades in. Detta gör att forskaren kan lyssna på materialet ett flertal gånger under transkriberingen och säkerställa att utsagorna uppfattats rätt (Kvale & Brinkmann, 2014). För att öka reliabiliteten i denna uppsatsstudie har vi valt att lyssna på det inspelade materialet ett flertal gånger för att kunna upptäcka olika aspekter i materialet. Detta gjordes även för att säkerställa att informanternas berättelser hade uppfattats rätt och att transkriberingen av informanternas berättelser transkriberats ordagrant.

Inför intervjuerna beslutades det att vi båda skulle närvara vid intervjutillfällena. Detta för att öka chansen att fånga upp olika perspektiv av historien som informanten berättade. För att säkerställa att informantens utsaga uppfattats rätt ställdes i mellan åt klargörande frågor. Att ställa klargörande frågor vid intervjuer ger en ökad reliabiliteten i studien eftersom forskaren kan säkerställa att utsagorna har uppfattats rätt (Kvale & Brinkmann, 2014).

Kvale och Brinkmann (2014) menar även att valet av tidigare forskning kan stärka reliabiliteten i en studie. I denna uppsatsstudie har forskning sökts i relation till studiens syfte för att öka förståelsen om hur kunskapsområdet över hur det är att leva med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD ser ut. Denna förståelse över kunskapsområdet skapade i sin tur syftet med denna studie efter att en kunskapslucka hade hittats. Denna kunskapslucka var att de flesta studier inriktade sig på generella svårigheter med att leva med ADHD. Syftet med denna studie blev därför att undersöka den enskilda personens upplevelser av att leva med ADHD.

Etiska överväganden

De forskningsetiska principerna består av fyra krav vilka är enligt Vetenskapsrådet (2017) informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Det första kravet är informationskravet vilket enligt Vetenskapsrådet (2017) handlar om hur forskare informerar informanterna om hur studien ska gå till. Innan intervjuerna genomfördes tog informanterna del av ett informationsbrev (bilaga 1). I informationsbrevet fick informanterna läsa om syftet med studien och hur studien skulle genomföras. I brevet fick informanterna information om att intervjuerna skulle genomföras vid två tillfällen och att varje intervju skulle vara mellan sextio och nittio minuter. Det framkom även i brevet att intervjuerna skulle spelas in. Vidare fick informanterna ta del av att studien var frivillig och att informanten kunde avbryta sitt deltagande fram till det att studien var publicerad. Informanterna informerades om att alla delar av deras livet skulle behandlas och att de kan komma att känna en form av obehag. Det är något som Larsson (2005) stärker då han lyfter att det är viktigt att informera informanterna om vad som kan komma upp under intervjun. Informanterna informerades innan intervjuerna startade att de kunde avböja att svara på frågor som kan skapa obehag. Enligt Vetenskapsrådet (2017) gör denna information det möjligt för informanten att vara delaktig i intervjuernas genomförande och dess innehåll. Via informationsbrevet (bilaga

(17)

14

1) och vidare information vid första intervjutillfället försökte studien uppfylla informationskravet enligt Vetenskapsrådet (2017).

Innan intervjuerna påbörjades fick informanterna samtycka till att personerna deltar i studien genom att skriftigt skriva under eller muntligt samtycka i inspelning (bilaga 2). Detta för att säkerställa att personerna förstått informationen om vad deltagandet i studien innebär. I samband med att samtycket om att delta i studien godkändes av deltagarna informeras informanterna även om att de hade rätten att avbryta sitt deltagande utan att en förklaring krävdes. För att kunna få möjlighet att delta i studien behövde personerna vara över arton år, det beaktades även i studien då urvalet av informanter pågick. Studien hade gränsen arton år för att säkerställa att personerna som samtyckte till deltagandet skulle förstå vad studien innebar. Detta för att minska risken för att informanterna ska påverkas eller känna sig kränkta av intervjun (Larsson, 2005). Att informanterna får acceptera ett samtyckesbrev (bilaga 2) syftar till att uppfylla forskningsetikens andra krav, samtyckeskravet enligt Vetenskapsrådet (2017).

Det tredje kravet är enligt Vetenskapsrådet (2017) konfidentialitetskravet. Enlig konfidentialitetskravet har forskare tystnadsplikt vilket innebär att information som informanterna uppgivit inte kommer att sprids vidare av uppsatsskrivarna. Detta gäller även handledaren som har handlett studien. I analysen har informanterna fått de fiktiva namnen Simon, Lisa och Ulrika för att säkerhetsställa att ingen obehörig ska kunna ta reda på vilka personer som har deltagit i studien. Under studiens gång har det inspelade materialet förvarats på ett säkert sätt för att obehöriga inte skulle kunna få tillgång till materialet och när uppsatsen godkänds förstörs materialet vilket stämmer överens med Vetenskapsrådets (2017) krav om konfidentialitet. Studien har valt att inte avslöja vart personerna bor eller information som skulle kunna göra att någon kan förstå vilka studiens informanter är, detta för att skydda våra informanter i studien. Detta blir viktigt när personerna informera om känsliga delar av personens liv och identitet (Vetenskapsrådet, 2017).

Det fjärde kravet enligt Vetenskapsrådet (2017) är nyttjandekravet. Detta krav innebär att materialet som insamlats under intervjuerna enbart kommer att användas i studiens syfte. Innan intervjuerna i uppsatsstudien påbörjades och informanterna givit sitt samtycke fick deltagarna information om de fyra etiska kraven som forskare behöver ta hänsyn till. Nyttjandekravet innebär även att informanterna ska få ta del av den färdiga studien (Larsson, 2005). Samtliga informanter har fått erbjudandet att läsa studien när den publiceras. Samtliga informanter har accepterat inbjudan att läsa den färdiga studien.

Ytterligare etiska överväganden som har beslutats under studiens gång handlar om att känsligt material som framkommit i studien som kan leda till att någon av informanterna eller andra läsare kan komma att känna obehag har uteslutits från studien. Detta för att säkerställa hälsan hos informanterna och läsarna av studien. Vi är medvetna om att det kan vara känsligt att öppna upp sig om sin diagnos och hur personen själv har hanterat olika situationer i livet. Att genomgå intervjuer som rör alla delar av en persons liv kan skapa obehag hos personen. Detta är något som vi har tagit i beaktande och därför har all information om informanterna försökt skriva på ett respektfullt sätt.

(18)

15

Litteratursökning

Att göra en litteratursökning är ett steg varje studie tar (Backman, 2016). Vid sökning av litteratur kartläggs det valda problemområdet och visar vad som redan är forskat inom området och vilka kunskapsluckor som saknas. Litteratursökningen ger även forskare en förkunskap som kan användas i hela studien (Backman, 2016). I denna uppsatsstudie söktes relevant forskning som har kopplingar till personers upplevelser av att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Främst har studier som inriktar sig mot ADHD behandlats men även mer generella studier rörande upplevelser av att leva med diagnoser har medtagits. Artiklar som fokuserat på behandling av ADHD har uteslutits. Dock behandlar Eriksson och Carlssons (2016) studie medicinering. Studien accepterades på grund av att den fokuserade på informanternas upplevelse av att medicineras. Alla studier har funnits via Högskolan Väst databas som i sin tur har visat artiklar från andra databaser. Både internationella och nationella studier har behandlats. Bland annat har studier funnits från APA PsycInfo, BMC psychiatry och Swepub. Alla artiklar som medtagits i studien är vetenskapligt granskade. Sökord som har används är bland annat ”ADHD”, ” ADHD adult”, ”neuropsykiatrisk diagnos” och ”att leva med ADHD”.

Presentation av Simon, Lisa och Ulrika

I detta avsnitt kommer de tre informanterna som deltagit i denna studie få presentera sig själva via utsagor från intervjutillfällena. Avsnittet syftar till att lära känna informanterna för att få en tydligare bild om vilka personerna är i resultat och analys avsnittet.

Här får den första informanten vid namn Simon berätta om sig själv:

”Annars så fyller jag trettio snart…Jag fick min diagnos ganska nyligen. Fick den för ett och ett halvt år sedan. Utredningen påbörjades delvis för min depression för att lite försöka hitta grunden. Eller dom har väl hittat grunden men lite så att jag ska kunna förstå grunden också… Uppväxt här med fem halvsyskon. Tre bröder och två systrar. Väldigt så, mina syskon är ju ganska mycket äldre än mig. Min yngsta syster är ju sju år äldre än mig så det är ju ganska stora åldersspann. Pappa jobbade mest. Mamma jobbade mest. De jobbade mest hela tiden tror jag. Jag hade ju, de hade väl inte riktigt, det är också något som jag har reflekterat över nu på senare tid. Dom skickade iväg mig på så mycket de kunde egentligen. Jag var ju i skolan tolv timmar varje dag… Gick barn och fritid, hotell och restaurang och samhäll/media. Sen tänkte jag byta till samhäll/ekonomi men lyckligtvis gjorde jag inte det för då hade jag behövt gå fem år på gymnasiet och det hade jag inte tyckt varit skitroligt ”. - Simon

Den andra informanten Lisa presenterar sig själv i citatet nedan:

”Jag heter Lisa, jag är trettioett år gammal. Jag har sambo, sen ett och ett halvt år tillbaka. Jag har en dotter som fyller elva snart, bor i hus. Jobbar som kock gör jag… Alltså jag har diagnosen ADHD och drag av autism eller asperger... Jag fick den när jag var tjugosju… Så jag har bara haft diagnosen i typ fem år… Min mamma, hon gick bort förra året, hon hade nog själv diagnosen ADHD och min pappa har förmodligen ADD. Vilket vi har kommit fram till på senare år. Men dom bråkade väldigt mycket när

(19)

16

jag var liten. Pappa kunde dricka rätt mycket men det var inte så att han var alkis, men det kunde bli för mycket”. - Lisa

Den sista informanten Ulrika presenterar sig enligt nedan:

”Jag är fyrtiotre och har ett barn tillsammans med min man. Och jag har jobbat som lärare i tio år har jag gjort. Just nu är jag sjukskriven på grund av att jag för två år sedan fick en utmattningsdiagnos och livet rasade ganska rejält. Under dom här två åren har den här läkaren som från början sjukskrivit mig börjat undra varför jag inte blir bättre. Och därför skickade hon iväg mig på utredning för ADHD. Och jag fick en diagnos i början av det här året och har precis börjat medicinera för ADHD. Och ja efter att ha varit orkeslös, inte känt igen mig själv och inte velat göra någonting under två års tid börjar jag hitta tillbaka till att vara den jag är igen”. -Ulrika

Resultat och analys

I resultat och analys kommer utsagor från informanterna att presenteras i form av citat. Resultat och analys skapar kopplingar mellan citaten, teori och tidigare forskning. Resultat och analys har delats upp i fyra teman för att svara på studiens syfte. De två första teman som presenteras är ”Hantera livet med ADHD” och ”ADHD i skola”. De andra två teman är ”Identitetens och personlighetens utveckling” och ”Utanförskap”.

Hantera livet med ADHD

Simon, Lisa och Ulrika har under intervjuerna fått berätta hur de upplever sin ADHD-diagnos. Informanterna lyfte egenskaper som de ansåg var kopplade till deras diagnos och hur de har hanterat dessa egenskaper. I citatet nedan lyfter Lisa den ständiga rörelsen i huvudet.

I uppsatsstudien framkom det att diagnosen ADHD kan visa sig på olika sätt beroende på person. Något som samtliga informanter lyfter är att det kan vara svårt att koncentrera sig. I likhet med resultatet i studien framkommer det i citatet nedan att informanterna i studien upplever och hanterar olika situationer på olika sätt. Resultatet i studien visar även att vissa personer med ADHD upplever att de vill ha det organiserat runt sig annars kan de uppleva att det blir kaos i livet.

”För mig är det ständig rörelse på något sätt. Även att jag inte är i rörelse jämnt så är det alltid rörelse i huvudet. Alltså det är ju det konstanta att inte kunna koppla av, stänga av på något sätt. Kollar folk på en film till exempel, jag tänker alltid på vad alla andra tänker på filmen (rollfigurerna i filmen). Jag fokuserar alltid på så mycket annat samtidigt och det är ständigt kaos. Lite mer eller mindre liksom…Alltså är det någonting, alltså jag har ju organiserat kaos kallar jag det. Jag vill ha struktur och ordning annars blir det kaos. Det är kaos, det är det är att ha ADHD på något sätt”. - Lisa

Eriksson och Carlsson (2016) lyfter att personer med ADHD kan ha oordning i sina tankar som kan leda till trötthet och svårigheter att hitta motivation. Där av är det viktigt att

(20)

17

hitta verktyg som kan hjälpa personen med ADHD att organisera sina tankar (Eriksson & Carlsson, 2016). När personer har svårigheter att hitta verktyg kan det visa sig genom oordning eller svårigheter för att hantera stress (Hansson Helleröd m.fl. 2015). Även Bodalski, Knouse och Kovalev (2018) styrker att personer med ADHD kan ha tankar som inte går att kontrollera. Dessa snabba tankar kan även leda till svårigheter med koncentration och ge en ökad stressnivå. Lisa reflekterar i citatet ovan att hon har kaos i sina tankar vilket gör att hon har svårt att koncentrera sig på filmens innehåll när hon tittar på film. Som Lisa lyfter har hon svårt att koppla av och tänker ofta på flera saker samtidigt. Att Lisa har svårt att slappna av kan tolkas som att det är stressande för Lisa. Detta kan även relateras till tidigare forskning där Hansson Helleröd m.fl. (2015) samt Bodalski, Knouse och Kovalev (2018) lyfter att oordning och kaos i tankarna kan öka stress hos personer med ADHD. Sarbin (2017b) menar att personer får nya erfarenheter under varje kapitel och att dess erfarenheter skapar verktyg. Verktyg handlar om något individuellt som personer skapar för att kunna hantera motgångar i sin livshistoria. Ovan reflekterar Lisa över att hon har en ständig rörelse i huvudet som gör det svårt att fokusera. Hon har hanterat denna egenskap genom att hon har skapat ordning och reda via ”organiserat kaos” som under analysen i denna uppsatsstudie har uppfattats som ett verktyg Lisa använder sig av.

Studien visar att personer med ADHD vill göra många saker samtidigt vilket kan liknas med drivet som Ulrika lyfter. Att göra många saker samtidigt ger både positiva och negativa effekter såsom att personerna genom sitt driv kan köra slut på sig själva men drivet kan även leda till att personerna får mycket gjort. Ulrika ser sitt driv som det främsta kännetecknet för sin diagnos.

”Effekten är att man dels har ett fruktansvärt driv. Men också att man har, man kör ju slut på sig själv. Det är ganska vanligt. Så det är både positivt och negativt men det som jag tycker kännetecknar ADHD allra mest är det här drivet och kan man använda det drivet på rätt sätt så är det aldrig någon som ifrågasätter att man inte fungerar”. – Ulrika

Enligt Öster m.fl. (2020) kan ökade stressnivåer hos personer med ADHD leda till ångest, nedstämdhet, trötthet och rastlöshet. Ökade stressnivåer hos personer med ADHD kan bero på ett driv som gör begräsningar i livet problematiska. Ulrikas problematik med att begränsa sitt driv skulle även kunna relateras till att Ulrika är sjukskriven. Enligt Eriksson och Carlsson (2016) kan medicinering hjälpa individer med ADHD att känna sig lugnare, få en ökad koncentration och en större impulskontroll. Eriksson och Carlsson (2016) lyfter även att dessa positiva effekter kan göra att individer med ADHD kan leva ett liv precis som alla andra. Som presenterades under metodavsnittet reflekterade Ulrika över att medicinen har hjälpt henne att hitta ork och att känna igen sig själv efter två år. I citatet ovan nämner Ulrika att hon kör slut på sig själv och att hon menar att drivet och att köra slut på sig själv är väldigt vanligt hos personer med ADHD.

Resultatet i studien visar att samtliga informanter har svårt att hålla ett intresse och att personerna lätt tröttnar. Därför skaffar informanterna nya intressen ofta. Det framkommer även en önskan från två av informanterna där de menar att det hade varit lättare att få diagnosen

(21)

18

tidigt i livet. Informanterna känner att ju äldre dem har blivit har de lärt sig att hantera olika situationer i livet.

Simon reflekterade över att han har haft svårigheter med att hålla fast vid ett intresse. Detta har visat sig genom bristande motivation till skolarbeten och att han bytte linje på gymnasiet flera gånger. Simon beskriver att han har fått lära sig att bearbeta sitt problem med att lätt tappa intresset.

”Som vuxen och nu när jag fick diagnosen märker jag inte av den överdrivet mycket alls. Förutom att jag fortfarande och alltid har haft svårt med att hålla ett intresse. Jag tröttnar fort på saker och om jag inte anser att det ger mig någonting och det går fort liksom. Jag behöver inte avsluta något för att jag tappar intresset och anser inte att det ger mig någonting, jag vill alltid utvecklas och tar det stopp halvvägs eller lite grann så ger det inte tillräckligt och då skiter vi i det. Det är väl det största men annars så har jag fått, jag har ju levt i snart trettio år så jag har ju bearbetat det där. Jag önskade att jag hade fått min diagnos på snudd när jag föddes så man hade haft lite mer hjälpmedel på vägen. Men nu har jag ju bara fått lära mig att bearbeta det”. -Simon I ovanstående citatet berättar Simon att han önskade att han hade fått sin diagnos tidigare, då hade han kunnat få mer hjälpmedel under livet. Han menar dock att han ändå fått lära sig att bearbeta sina egenskaper. Enligt Hansson Helleröd m.fl. (2015) kan vissa personer med psykiatriska diagnoser uttrycka en önskan om att få sin diagnos i tidigare ålder. Personer med diagnoser kan mena på att de har förlorat tid och blickar tillbaka i deras liv. De kan anse att livet hade sett annorlunda ut om diagnosen hade kommit tidigare i livet. Enligt Hansson Helleröd m.fl. (2015) kan hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter i vuxen ålder bli mindre märkbara. Istället kan detta visa sig genom inre rastlöshet och svårigheter med att kontrollera sin impuls. I citatet ovan förklarar Simon att han har svårt att hålla intresset för olika saker. I och med han har svårt att hålla intresset för saker, gör han inte alltid färdigt saker vilket kan leda till stress. Öster m.fl. (2020) menar att individer med ADHD som upplever stress ofta kan ge upp när de möter motgångar som känns för svåra att hantera.

Resultatet visar att det är lättare att vara driven när det handlar om saker som intresserar informanterna. Däremot är det lättare att ta en annan väg i livet för att undvika tråkiga saker som informanterna inte vill lägga sitt driv på. Nedanstående citat är ett av många exempel som lyft i studiens intervjuer.

”Mitt driv gjorde ju ibland att jag valde vägar som var enklare att gå. För att jag skulle slippa göra det som var tråkigt…Och det var precis så det var, jag behövde liksom inte och det är så det har varit också, alltså jag har ju läst min universitetsutbildning och jag tycker om att plugga när det är saker som intresserar mig. Och jag är väldig bra på att komma ihåg saker som intresserar mig. Och väldigt duktig på att hitta saker som intresserar mig, alltså att hitta fakta så kan jag hitta det. Utan att det tar så stor ansträngning men tråkiga saker det gillar jag inte”. – Ulrika

Ulrikas citat ovan visar att det är lättare att vara driven och få något gjort om hon tycker att det är roligt. Trots att livshistorien ständigt ändrar sig kan vissa handlingar vara mer konstanta genom livet (Sarbin, 2017b). Att varje kapitel ger en erfarenhet behöver inte alltid

(22)

19

betyda att en person ändrar på sitt beteende utan att personen kan hålla kvar vid de verktyg som tycks fungera. Ulrika beskriver i ovanstående citat att saker fungerar väl för henne när hon tycker att det är intressant. Därför behöver hon inte ändra på sina verktyg eller handlingar för att hon vet att det fungerar. Socialkonstruktivismens syn på en persons personlighet menar att personligheten ändras dagligen beroende på vilket sammanhang en person tar del av (Burr, 1995). Det handlar om sociala sammanhang där en person har olika personligheter beroende på vilket sammanhanget är. Ulrikas citat ovan visar att hennes personlighet som består av drivet var stark under exempelvis hennes universitetsutbildning och att detta berodde på att hon tyckte att utbildningen var intressant. Medan hon vid andra sociala sammanhang har valt att gå enklare vägar när det inte har intresserat henne.

I resultatet av temat ”Hantera livet med ADHD” har det framkommit att alla informanter beskriver sitt liv och ADHD: n som en del av sitt liv på olika sätt. Lisa har kaos i sina tankar, Ulrika har sitt driv medan Simon har svårt att hålla fast vid intresset för saker i hans liv. Det framkommer även att informanterna har hanterat situationer som påverkats av ADHD på olika sätt. Något som även påvisades var att informanterna har fått erfarenheter av sina tidigare kapitel.

ADHD i Skolan

Skolan kan ses som ett kapitel som givit informanterna erfarenheter som de sedan tagit med sig in i fortsatta kapitel. Skolan är ett kapitel som har en tydlig början, mitt och slut, vilket Sarbin (2017a) menar är en viktig del av ett kapitel. Skolan startar vid ung ålder och avslutas när personer når de unga vuxenåren. Under ungas uppväxt pågår en ständig identitetsförändring. Sarbin (2017d) menar att personers identitet ständigt ändras ju längre livshistoria fortgår. Att skapa en identitet innebär även att personen tar på sig olika roller, detta gör personen i samspel med andra människor.

Alla informanter som deltagit i studien visar på en intelligents när det kommer till skolans värld. De problem som framkommer för informanterna är att de har svårt för att koncentrera sig. Informanterna lyfter att det kan vara tack vare ADHD diagnosen som de har klarat skolan. I intervjuerna framkommer att samtliga har klarat gymnasiet och att en av informanterna även har en universitetsutbildning.

”Nej, alltså saken är den att jag är väldigt smart. Det kanske inte låter så men jag är väldigt smart så jag hade det väldigt lätt i skolan. Min fördel är, att jag aldrig orkade göra mina läxor och sånt, och om jag gör dom så gör jag dom kvällen innan. Jag har inte orkat och sen kommit på att jag inte har gjort dom så sitter jag kvällen innan och läser typ 300 biologisidor dagen innan för att jag har prov. Men jag har alltid klarat skolan och jag gick ut högstadiet med, alltså jag hade VG i alla ämnen förutom ett och det hade jag MVG i. Och det är inte för att jag gjorde läxorna utan för att jag alltid haft väldigt lätt det här muntliga, när man ska ha en presentation eller någonting så har jag alltid kunnat prata. Så även om jag inte är med på lektionen så är jag ändå med så jag har tagit in informationen även om jag har gjort något annat på lektionerna. Och det har varit min, ADHD fördelen har gjort så att jag klarar skolan.”- Lisa

(23)

20

Lisa har klarat grundskolan utan några problem. Hon gjorde ofta andra saker under lektionerna men hon hade förmågan att lyssna och lära sig samtidigt. I varje kapitel en person genomgår skapas erfarenheter som personen tar med sig till nästa kapitel (Sarbin, 2017b). Lisa reflekterar i citatet ovan att hon har med sig erfarenheter från att hon lätt klarar skolarbeten, att hon är en god lyssnare och att hon har lättare för muntliga delar. Detta tyder på att Lisa har medtagit erfarenheter från tidigare kapitel vidare genom livet. Lisa berättar att hon hade det lätt i skolan och att det antagligen hade med hennes ADHD att göra. Det är en reflektion som Lisa har fått under senare kapitel eftersom Lisa saknade en diagnos när hon gick i skolan.

Informanterna har haft lätt för att gå in i olika roller som gjorde att personen skaffade sig en annan identitet i skolan än de har haft utanför skolan. Att gå in i dessa roller tycks vara enklare än att visa de styrkor och svagheter som en människa kan ha.

Även Simon berättade att han har haft det lätt i skolan. Simon berättade att han inte ville sticka ut och därför tog han på sig rollen som ”pajas” i skolan.

”Det var likadant i skolan, till en början, eller jag har väl alltid haft ganska lätt för studier. Även om jag har haft svårt att sitta still och haft svårt att koncentrera mig så har allt alltid kommit ganska enkelt. Jag har tagit till mig allt extremt enkelt. Men då för att inte sticka ut valde jag istället att bara vara en pajas helt enkelt. Även om jag kunde svaret på alla frågor svarade jag aldrig på frågorna. Även om jag var den enda som kunde svaret i hela klassen har jag aldrig, och det var hela vägen upp till gymnasiet, har jag alltid suttit längst bak och bara flummat runt. Undvikit alla svar”. - Simon

När en person ska skapa en identitet gör han det i samspel med andra (Sarbin, 2017d). För Simons del tycks påverkan av andra ha varit stor när det kom till att fortsätta utveckla sin identitet som ung. Att skapa en identitet hör många gånger ihop med att en person tar på sig olika roller (Sarbin, 2017d). Enligt socialkonstruktivismen kan detta rolltagande även ses som en del av en persons personlighet (Burr, 1995). En persons personlighet är även beroende av sitt sammanhang och kan se olika ut beroende på vilket socialt sammanhang personen befinner sig i. I skolans sociala sammanhang hade Simon rollen som ”pajas” och detta var en del av hans dåvarande personlighet. Den rollen och den personligheten var även beroende av sitt sammanhang och har kommit att ändra sig under den konstant förändrande livshistorien.

Det framkom i informanternas berättelser att de hade svårigheter med att koncentrera sig under lektionstid och att de gjorde andra saker samtidigt, exempelvis att rita i böcker. Genom detta fick informera möjligheten att få utlopp för sin rastlöshet och förbättra koncentrationen genom att få göra någonting samtidigt som läraren föreläste.

”Nej men dom hade ju på 90-talet och i början av 2000-talet hade dom ju såna där fina skärmar, stökade man för mycket satte dom ju bara upp en sån där skärm vid ens bord. Då fick man sitta där bakom och leka med modellera och måla bildblock. Så tyckte man att något är tråkigt, som jag lätt gör när jag inte ansåg att jag inte kunde lära mig mer då behövde jag bara stöka lite så fick jag sitta och måla istället.”-Simon

References

Related documents

Syftet är att studera kvinnors "motiv" till att arbeta ideellt i en idrottsförening för barn och ungdomar, om deras motiv kan relateras till de normativa riktlinjer som

Patienten som är uppskriven på en väntelista för ett nytt hjärta kan uppleva mycket fysiska och psykiska påfrestningar till följd av olika symtom som påverkar vardagen

Fredrik: Du kan ju inte bara gå fram till någon och ta en boll om någon annan har en boll, utan du får lära dig att ta ansvar på vissa sätt, plocka upp efter dig och så, förstår

Vår första frågeställning handlar om emotioner, närmare bestämt: hur framträder emotioner i samband med tankar kring pensionen? Det går inte att se tecken på att

Tiden med textilierna blir således begränsad och det finns inget riktigt utrymme för att studera dem närmare utan det rör sig då endast om snabba granskningar, vilket inte kan ses

”Fortfarande efter 1866 hade majoriteten av den svenska befolkningen inte rösträtt Bara 5,5 procent kunde rösta till det bredaste andrakammarvalet” 6 Det första steget

En skillnad i attityd kunde uppmärksammas mot patienter med depression i jämförelse mellan vårdpersonal som hade vidareutbildning inom psykisk ohälsa och de som inte hade det..

Eftersom den här undersökningen inte undersöker kvinnors medlemskap i partier generellt eller andra former av politisk aktivism på ”gräsrotsnivå”, utan istället pekar på

Resultatet i studien visar att det finns olika situationer under barnets dag där deras AD/HD beteenden blir extra synliga, men att det även finns situationer

Vi i Strängnäs kommun måste också ta vårt ansvar för spridningen och se till att vi inte bidrar till kapitalförstörelse. Med anledning av det har vår partikamrat Tomas Fors,

Uppdraget formulerades till ”att ge SFAB i uppdrag att via SBAB sprida information om huskurage till hyresgäster samt att i nätverk med andra fastighetsägare verka för att kunskap

mer att förkorta livet på Er med något tiotal år, det ai ett som är säkert.” Patienten, som mycket väl kände till sitt dåliga hjärta sen förut, vilket också doktorn

Sex månader efter operationen visade det sig att ingen av deltagarna i studien längre hade problem med hetsätning, detta trots att 30 procent av alla personer i studien hade haft

Vidare kan slutsatser dras om att personalen även arbetar förebyggande för de sociala konsekvenser som barnfattigdom kan leda till.. Genom att regelbundet bjuda ungdomarna

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

1:3 Insatser för förnybar elproduktion 25 000 +50 000 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar 50 000 +50 000 Nytt Sol- och vindkraft offentliga byggnader +750 000. Summa 3 468

Det handlar om dämning för påfyllnad av ytvattentäkter, att få vatten att stanna kvar i en våtmark för att infiltrera till grundvatten, men också för att kunna

• ”Vad är viktigt för mig att göra för att bli det jag vill bli?”. • ”Hur fixar

Simon Elvnäs Industridoktorand Tillämpad Beteendeanalys i Arbetsledning Skolan för Teknik och Hälsa Avdelningen för Hälso- & Systemvetenskap Kungliga Tekniska Högskolan..

Sammanfattningsvis är en knäledsplastik ett bra ingrepp för att få bort belastningssmärta och vilovärk, även om det har sina risker och nackdelar, vilken man måste känna

På så sätt uppfyller lösaren alla de kriterier som Lithner (2008, s. Anna löste alla de problemsituationer hon ställdes inför med hjälp av KMR grundat på de

Gruppen ansåg även att en polisassistent inte bör ges rätt att lägga ned förundersökning gällande vissa brott, utan det beslutet skall ligga kvar på