• No results found

Luften i Stenungsund – bättre än man trott!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Luften i Stenungsund – bättre än man trott!"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FEBR 2003

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DET R

Luften i Stenungsund

– bättre än man trott!

U

nder perioden juni 2001–maj 2002 har en utvärdering av luft-miljön i Stenungsund genomförts. Pro-jektet har fokuserats främst på den pet-rokemiska industrins påverkan på luft-miljön och har till största delen bekos-tats av företagen som en del av den omgivningskontroll som länsstyrelsen föreskrivit.

Mätprogrammet har omfattat prov-tagning av ett antal industrirelate-rade organiska ämnen (t ex eten), bensen och kolmonoxid (CO) un-der ett år samt provtagning av par-tikelnivån (mätt som dygnsmedel-värden av PM10 och PM2.5) under sex månader på tre olika platser i kommunen – på Stenungsön, i Ödsmål och på Västergårdsvägen i nordöstra delen av Stenungsund. Mätningar na utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Liknar andra tätorter

Resultaten är glädjande. Tidigare beräkningar visade att koncentra-tionerna av eten kunde ligga mel-lan 10 och 50 ug/m3. En noggrann

kartläggning av luftkvaliteten i Stenungsund visar nu på att halter-na är rejält mycket lägre. Även om

man kan se att luften är påverkad av utsläppen från industrin konstaterar man att årsmedelvärdet inte är högre än i andra medelstora tätorter i landet. Utsläppen från industrierna har san-nolikt minskat rejält sedan mitten av 1980-talet. Länsstyrelsen anser dock att utsläppen måste minska ytterligare. Målsättingen är att regeringens mil-jömål för eten, 1 ug/m3 ska uppfyllas

Att luften i Stenungsund är renare än man haft anledning att tro visar en undersökning som gjorts från juni 2001 till maj 2002. Tidigare beräkningar har visat att halten av eten kunde uppgå till 50 ug/m3, vilket överskrider

rekommenderade gränsvärdet många gånger om. Men nya mätningar på tre platser i Stenungsund tyder nu på att årsmedelvärdet underskrider 2 ug/m3.

Länsstyrelsen anser dock att utsläppen måste minska ytterligare.

och det pågår idag prövning av ut-släppen från flera av industrierna i Stenungsund. Resultaten visar även att den föreslagna miljökvalitetsnormen (MKN) för bensen på 2,5 ug/m3

(års-medelvärde) och miljömålet på 1 ug/ m3 underskrids i mätpunkterna.

Påverkan från trafiken

För att kunna få en helhetsbild av luft-miljösituationen ombads Luftvårdspro-grammet av länsstyrelsen att delta i projektet genom att genomföra mät-ningar av trafikens påverkan. Inom ramen för Luftvårdsprogrammet utför-de därför Miljöförvaltningen i Göte-borg mätningar av kväveoxider, CO och PM10 under februari-mars 2002 vid Stenungs Torg i centrala Stenungs-sund.

Erhållna resultat från både IVL:s och Miljöförvaltningens mätningar av PM10, tyder inte på några överskri-danden av MKN, men indikerar ändå haltnivåer som enligt MKN föranle-der fortsatta mätningar. Detsamma gäller för de uppmätta halterna av kvä-vedioxid (NO2) vid Stenungs Torg. Uppmätta haltnivåer av CO var långt under föreslagen MKN vid samtliga platser. ■■■

Mätstationen vid Stenungs Torg i centrala Stenungssund.

(2)

Längs Riksväg 45

genom Göteborg, Ale

och Lilla Edet

Luftvårdsprogrammet har under senare år genomfört så kallade korridormät-ningar, som syftar till att kartlägga kvä-vedioxidhalterna längs de större tra-fiklederna i Göteborgsregionen. Kart-läggningen ska visa om miljökvalitet-snormen överskrids. Tidigare har mät-ningar utförts längs södra (E6), östra (E20) och norra korridoren (E6). I

slu-tet av sommaren blev rapporten för den nordöstra korridoren, Rv 45, klar. I samtliga rapporter visar det sig att det är svårast att klara dygnsmedelvärdet för NO2.

Dygnsnormen överskrids

Mätningar och beräkningar har utförts av Miljöförvaltningen Göteborg. Mät-ningar av kvävedioxid med diffusions-provtagare har skett på ett flertal plat-ser samt med en mätvagn placerad vid Bohus station. Mätningarna visar att det finns risk för att dygnsnormen överskrids vid Bohus station. Däremot är risken liten att normerna för tim-me och år överskrids. Beräkningarna visar att det är i den närmaste omgiv-ningen av 45:an genom Göteborg som det finns risk för överskridande samt vid Bohus station, Nödinge och vid Lilla Edets bruk.

I mätprojektet mättes även bensen på några platser samt partiklar vid Bo-hus station. De mätningarna visar att gällande EU-direktiv samt föreslagen norm för bensen respektive partikel-norm klaras. DIAGRAM 1. Vinterhalvårsmedelvärden av bensenhalterna vid Sprängkullsgatan för åren 1997–2002. Halterna har sjunkit men ännu över-skrids både EU-direktivet (5 ug/m3) och föreslagen miljökvalitetsnorm (2,5 ug/m3) för bensen.

Luftföroreningar i Nordöstra korridoren

Uppsättning av mätutrustning (diffusionsprovtagare) vid Riksväg 45.

Bensenmätningar vid

Sprängkullsgatan

Mätning av bensen och andra kolvä-ten vid Sprängkullsgatan i centrala Göteborg har pågått under vinterhalv-åren sedan 1997/98. Därmed börjar vi få en bra mätserie på platsen (dia-gram 1). Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen under 2001/02 var ca 7 ug/ m3, dvs i samma nivå som föregående

vinterhalvår.

För jämförelse med Naturvårdsver-kets föreslagna miljökvalitetsnorm (2,5 ug/m3) samt EU-gränsvärdet (5 ug/

m3), erfordras årsmedelvärden. IVL

Svenska Miljöinstitutet som har utfört mätningarna har räknat fram årsmed-elvärdet till ca 6 ug/m3, vilket innebär

att varken gränsvärdet eller normen klaras i nuläget. En prognos av halter-na har också gjorts till år 2010 då gränsvärdet/normen senast ska vara uppfylld. Den visar att gränsvärdet san-nolikt kommer att uppnås, men att fö-reslagen norm troligen kommer att överskridas. Mätningarna fortsätter under vinterhalvåret 2002/03. ■■ ■

(3)

Länder och städer medverkande i projektet:

Frankrike Bordeaux, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Paris, Rouen, Strasbourg, Toulouse

Grekland Aten

Ungern Budapest

Irland Dublin

Israel Tel Aviv

Italien Rom

Polen Krakow

Rumänien Bukarest

Slovenien Celje, Ljubljana

Spanien Barcelona, Bilbao, Madrid, Sevilla, Valencia

Sverige Göteborg, Stockholm

Storbritannien London

Lägre partikelhalter

kan rädda många liv

Det europeiska projektet APHEIS (Air Pollution and Health: A European In-formation System) har nyligen kom-mit med sin första hälsokonsekvensbe-skrivning. I den har hälsoeffekter av utomhusluftens partikelhalter studerats hos befolkningen i 26 europeiska stä-der, bl a i Stockholm och Göteborg. Partikelhalten i stadsluften är förhöjd, vilket i huvudsak beror på bilismen.

100 färre döda i Göteborg

Oavsett vilken halt städerna har idag så visar beräkningar att en minskning av partikelhalterna med 5 ug/m3 (mätt

som PM10, partiklar mindre än 10 mik-rometer) skulle kunna rädda många liv. I Stockholm och Göteborg, som är projektets renaste städer, skulle en så-dan reduktion motsvara ca 230 döds-fall färre per år i Stockholm (ca 1,2 milj inv) och ca 100 dödsfall färre i Göteborg (ca 406 000 inv). Minst 15 % av dessa dödsfall har en nära koppling i tiden till föroreningsnivån, medan den största delen av föroreningarnas betydelse för dödligheten beror på långtidspåverkan. Den största förvän-tade hälsovinsten skulle alltså synas först några år efter det att föroreningshal-ten minskats.

I Stockholm och Göteborg ligger halterna för PM10 kring 15 ug/m3.

Varför halterna här är förhållandevis låga är bl a genom ett väl utbyggt fjär-rvärmesystem, bra kollektivtrafik och andra miljösatsningar.

Städer med högst partikelhalter inom projektet är Bukarest, Tel Aviv, Krakow, Sevilla, Rom och Madrid. Här ligger PM10-halterna över 40 ug/ m3.

Hela hälsokonsekvensbeskrivningen ”A Health Impact Assessment of Air Pollution in 26 European Cities” finns att ladda ned från www.apheis.net. Här finns även information om APHEIS.

Aktuell och begriplig information

APHEIS startades 1999 i syfte att fort-löpande tillhandahålla aktuell och lätt-förståelig information om luftförore-ningars konsekvenser för folkhälsan i

Ny europeisk undersökning

Europa till beslutsfattare, miljö- och hälsoutredare, media och allmänhet. Helt enkelt en resurs som möjliggör svar på nyckelfrågor om luftförore-ningar och folkhälsa i Europa.

APHEIS samfinansieras av Europe-iska Unionens generaldirektorat för hälsa och konsumentfrågor och med-verkande parter från olika EU-länder. Från Sverige deltar en forskargrupp från Umeå universitet i samarbete med svenska myndigheter. I styrgruppen ingår bl a representanter från Miljö-förvaltningen Göteborg, IVL Svenska miljöinstitutet och Svenska Natur-skyddsföreningen. ■■■

(4)

F

lera kommuner har antagna så kal-lade fastbränslepolicises som syftar till att minska användningen av fossilt bränsle. Ur ett miljöperspektiv är över-gången positiv men kan dessvärre ock-så leda till hälsoolägenheter. En svårig-het som kommuners handläggare upp-lever i samband med byggnadsären-den är avsaknabyggnadsären-den av kriterier och be-dömningsgrunder för hur man kan identifiera bostadsområden där fast-bränsleeldning inte bör tillåtas i större utsträckning eller då restriktioner bör införas. Kunskap saknas idag om t ex vilka eldstäder/bränslen som kan ac-cepteras för att uppfylla fastställda mil-jökvalitetsnormer och i ett längre per-spektiv även miljömålen för frisk luft. IVL Svenska Miljöinstitutet AB har drivit ett projekt som syftar till att med hjälp av ett testområde som mall ta fram underlag till ett verktyg för mil-jöbedömning och tillståndsgivning vid installation av lokaleldstäder i tätbe-byggda bostadsområden. Testområdet, Tegelbruket i Alingsås är ett relativt tät-bebyggt småhusområde med ca 350 bostäder som ligger invid Mjörn. Området är beläget i en dalgång vil-ket medför att det vintertid kan före-komma inversion och dålig ombland-ning av luften. Bostäderna värms i dag i huvudsak med direktverkande el. Det finns inga framskridna planer för fjär-rvärmeutbyggnad i området och un-der den senaste tiden har ansökan om installation av olika eldstäder för fast-bränsle ökat. Vid inventering framkom att redan idag har 30% av bostäderna installerat någon form av lokaleldstad (braskamin, vedpanna, kakelugn m m). Två uppvärmningssituationer

stude-rades för testområdet, dels nuvarande uppvärmningssituation dels en fram-tida där ca 80 % av uppvärmningsbe-hovet täcks av biobränsleeldning. Ge-nom spridningsberäkningar med hän-syn tagen till utsläpp från eldstäder, tra-fik, transport av biobränsle, intransport, klimat och topografi har konstaterats att risken för uppkomst av höga halter av vissa luftföroreningar i omgivning-en kan vara stor vid omfattande kon-vertering till biobränsleeldning i ut-rustningar med dåliga miljöprestanda. Den mest kritiska parametern är par-tiklar och risk finns för överskridande av miljökvalitetsnormen för PM10. Övriga luftföroreningar som studerats är NO2 och bensen. Vid jämförelse av olika typer av eldstäder så är pellets-eldning betydligt

gynnsammare ur ut-släppssynpunkt än öv-riga och sannolikt blir riskerna för överskri-dande av MKN mycket små även vid en omfattande eld-ning.

I rapporten beskrivs vilka underlag/verk-tyg som kommunerna bör ha tillgång till vid bedömning av lämp-ligheten av använd-ning/utbyggnad av biobränsle i lokaleld-städer som t ex ener-giplan och energibe-hovstäthet, emissions-databas, lokalklimat, översiktlig bedömning av

luftföroreningssitu-Verktyg för kommuners bedömning vid

installation av biobränsleeldstäder

Ett mål i den svenska energipolitiken är att stimulera biobränsleanvändningen

inom såväl bostads- som fjärrvärmesektorn. Det har på lokal nivå medfört ett

ökat intresse från myndigheter som allmänhet att gå från el/olja till

biobräns-len för uppvärmning.

ationen. Med stöd av underlaget kan kritiska områden i kommunen iden-tifieras. Dessa bör lämpligen illustreras i kartformat så att man enkelt kan se var problemen kan tänkas uppstå och på så vis undvika dem.

Projektet har drivits av IVL Svens-ka Miljöinstitutet AB med finansiering från Energimyndigheten, i samarbete med Alingsås, Lerums och Östersunds kommuner samt KM-konsult/Uppsa-la universitet. Kontaktperson: Curt-Åke Boström, tfn: 031–725 62 12.

■ ■ ■

(5)

A

vgasmätningar inom det s k FEAT-projektet har fortsatt un-der år 2002. Genom en speciell mät-teknik kan ett fordons avgasutsläpp mätas i trafiken, vilket också ger möj-lighet att direkt informera föraren om bilens miljöprestanda. Under sex veck-or i höstas pågick mätningar vid Nä-setvägen i riktning ut mot Näset.

Mätutrustningen var placerad så att de boende i området måste passera skylten när de tog bilen till och från bostaden. Syftet var just att ha en be-gränsad målgrupp för att kunna ge rik-tad information kring projektet direkt till dem som kör bil i området. 500 hushåll har fått information om hur skylten fungerar, resultat från mät-ningarna samt vad man som förare kan göra för att minska utsläppen och där-med få en bättre miljö. Den 26 okto-ber anordnades en Näsetdag för de boende. Man hade då möjlighet att ställa frågor och diskutera bilar och avgaser med representanter från

Gö-teborgsregionens luftvårdsprogram, Trafikkontoret, Vägverket och Västtra-fik, som också fick ta del av många intressanta synpunkter från de boende i området. Sammantaget kan noteras att intresset för projektet varit stort.

Under mätperioden har man även besökt klasserna på Näsetskolan och pratat om bilar och miljö. Den 9 ok-tober stod eleverna vid avgasskylten och samlade statistik, vilket fick effek-ten att de gröna utslagen ökade mar-kant just den dagen!

Avgasmätningen är den fjärde i en serie som startade i maj 2001. Tidiga-re placeringar har varit St Eriksgatan, Brantingsmotet, Gullbergsmotet samt Bältesspännarparken. På hemsidan www.avgastest.nu kan du hitta statis-tik från de olika mätperioderna. Pro-jektet drivs av Trafikkontoret i Göte-borg i samarbete med Vägverket Re-gion Väst och GöteborgsreRe-gionens Luftvårdsprogram. ■■ ■

Resultat Näsetvägen

Under mätperioden passerades skylten av 128 821 st fordon med fördelning av mätutslag enligt tabellen. Beroende på bilens prestanda och förarens körsätt visar skylten olika utslag.

Åtgärdsprogram

för kvävedioxid

Arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborg senast år 2006 rullar på. Under året som gått har en styr- och arbetsgrupp utsetts för att ta fram ett förslag till åtgärds-program.

Här finns representanter med från Länsstyrelsen Västra Göta-land, Vägverket Region Väst, Banverket, Göteborgs stad, Gö-teborgsregionens kommunalför-bund och Västra Götalandsregi-onen. Det är Länsstyrelsen som fått uppdraget av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram och de är också projektansvariga. Projektledare är Rolf Hammar-ling, tel 031–60 52 03, e-post: rolf.hammarling@o.lst.se. Upp-draget ska redovisas till reger-ingen senast den 1 juni i år, och ska bland annat innehålla förslag på vilka åtgärder som behövs, vad åtgärderna beräknas kosta samt vem som bör ansvara för genomförandet av respektive åtgärd.

MKN för kvävedioxid

Den 14 november hölls ett hel-dagsseminarium i syfte att dis-kutera hur vi ska göra för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till år 2006. In-bjudan gick ut brett och många olika aktörer från näringslivet, kommuner, myndigheter samt intresseorganisationer deltog. Åtgärdsprogrammet kommer att beröra många och därför är en bred förankring av arbetet vik-tigt. Under våren kommer en fortsatt kommunicering med berörda att ske. Länsstyrelsen har sammanställt ett särskilt infor-mationsblad om miljökvalitet-snormer och åtgärdsarbetet, se hemsidan www.o.lst.se och sök där på miljökvalitetsnormer.

(6)

NYA RAPPORTER

under 2002

Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/regplan/luft

Omgivningskontroll i Stenungsund, mätningar av luftföroreningar, juni 2001-maj 2002

Anne Lindskog m fl, IVL Svenska Miljöinstitutet AB; 2002-11-27

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg, vinterhalvåret 2001/2001

Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Rapport 130, 2002-08-22

Luftföroreningar i Nordöstra korridoren, mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten

Erica Steen, Miljöförvaltningen Göteborg; Rapport 129

www.gr.to/regplan/luft

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

Kommunerna i Göteborgsregionen, samt Arla Färskvaror, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, ICA-Handlarna i Väst, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs,

Preem Raffinaderier, Renova, Schenker-BTL, Shell Raffinaderi, Stena Line, Taxi Göteborg, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar, Vägverket Region Väst, Västtrafik

Göteborgsregionens kommunalförbund • Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 • Fax 031–335 51 17 • E-post gr@gr.to

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ

Ny mandatperiod

V

id årsskiftet trädde en ny mandatperiod i kraft även för Luftvårdsprogram-met. I samband med detta väljs nya politiker och representanter för med-lemsföretagen till ledningsgruppen för Luftvårdsprogrammet. Politikerna är ännu ej utsedda, men medlemsföretagen har utsett sina representanter. De obligatoris-ka medlemmarna företräds av: Mihkel Laks (Volvo Personvagnar AB) och Bengt

Oldsberg (Shell Raffinaderi AB) och för de frivilliga svarar Ann-Cathrine Svensson

(Schenker AB). Ledningsgruppen är det beslutande organet inom programmet. En stödjande och rådgivande referensgrupp finns inom Luftvårdsprogrammet. De som kommer att medverka här under nästa mandatperiod är:

Björn Sigström (Göteborgs Hamn), Inge Horkeby (Volvo),

Johan Roos (Stena Line),

Jan Ahlgren, ers (Göteborgs Energi),

Thomas Wennerberg, ers (Preem Raffinaderi), Ann-Kristin Lundberg, ers (Vägverket Region Väst), Lars Wilke (Stenungsunds kommun),

Birgitta Jeppsson (Mölndals kommun),

Ann-Marie Ramnerö (Miljöförvaltningen Göteborg), Per Haglind (stadsläkare Göteborg) samt

Pernilla Hellström (Göteborgsregionens luftvårdsprogram).

Luftvårdsdagen

D

en årliga luftvårdsdagen för 2002 hölls den 2 december med god uppslut-ning och trevlig stämuppslut-ning. Ett stort tack riktas till Vägverket Region Väst som i år var värd för dagen. De inledde också dagen genom anförande av regionchefen Per-Erik Winberg.

Luftvårdsfrågorna är idag starkt kopplade till miljökvalitetsnormerna och detta genomsyrade även föredragen under dagen. Att utsläppen från trafiken orsakar överskridande av normer har varit känt en tid, men idag fick vi även information om att det kan bli svårt att klara normen för partiklar i tätbebygg-da bostadsområden med omfattande biobränslebaserad uppvärmning. ■

Personalnytt

Hej!

Pernilla Hellström heter jag och har sedan 1 september 2002 tagit över efter Herman Heijmans i Luftvårdsprogrammet. Min roll är att sköta allt det praktiska kring Luftvårdsprogrammet, vilket inne-bär att administrera och genom-föra den verksamhetsplan som år-ligen tas fram. Om ni har frågor, synpunkter eller idéer om luftvårds-arbetet i regionen får ni gärna höra av er till mig. Men hela året 2003 är jag mammaledig och ersättare för mig är Nina Andersson på te-lefon 031 (0707)–61 28 73, e-post nina.andersson@miljo.goteborg.se. Eftersom jag är övertygad om att luftvårdsfrågorna inte kommer att lösas under en mammaledighet, så på återseende till er alla.

Pernilla Hellström Göteborgsregionens Luftvårdsprogram

References

Related documents

tolkning skulle bedömningen kunna göras att bestämmelser såsom till exempel artikel 1 t), definition av försäkringsperiod, och artikel 51, särskilda bestämmelser om

Remiss av promemorian Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska

Vid den slutliga handläggningen har också följande deltagit: överdirektören Fredrik Rosengren, rättschefen Gunilla Hedwall, enhetschefen Pia Gustafsson och sektionschefen

Socialstyrelsen har inget att erinra mot promemorians förslag om ändringar i lag- stiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

Samhällsvetenskapliga fakulteten har erbjudits att inkomma med ett yttrande till Områdesnämnden för humanvetenskap över remissen Socialdepartementet - Ändringar i lagstiftningen

Områdesnämnden för humanvetenskap har ombetts att till Socialdepartementet inkomma med synpunkter på remiss av Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att

Sveriges a-kassor har getts möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

- SKL anser att Regeringen måste säkerställa att regioner och kommuner får ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård som de lämnar till brittiska medborgare i