2009:110
E X A M E N S A R B E T E
Hur de enskilda musiklärarna i Kulturskolan anpassar sin
undervising efter de
enskilda högstadieeleverna
Jennie Öström Sandberg
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande
Hur de enskilda musiklärarna i kulturskolan anpassar sin undervisning efter de enskilda
högstadieeleverna
Jennie Öström Sandberg
Luleå Tekniska Universitet Lärarutbildningen
Handledare: Lena Lundberg Vesterlund Allmänna utbildningsområdet C-nivå Institutionen för pedagogik och lärande.
Förord
Jag vill tacka min chef Björn Emmoth, för att han har haft tålamodet att låta mig slutföra min utbildning samtidigt som jag arbetat heltid. Jag vill även rikta ett stort tack till de enskilda lärarna i en Kulturskola som har gjort det möjligt för mig att genomföra denna studie. Ett stort tack till min handledare Lena Lundberg Vesterlund, utan dig hade det här inte varit möjligt att genomföra, sist men inte minst ett tack till min sambo som har stått ut med att jag suttit i böcker eller vid datorn varje kväll och helg.
Jennie Öström Sandberg Kalix, augusti 2009.
Abstrakt
Syftet med min undersökning var att undersöka hur enskilda musiklärare inom den frivilliga instrumentalundervisningen i en Kulturskola anpassar undervisningen utifrån de enskilda högstadieelevernas lärande. En Kulturskola är en skola som arbetar med dans, drama, bild och musik. Jag har valt att använda kvalitativa intervjuer i min undersökning eftersom dessa är ett bra sätt att få inblick i den intervjuades livsvärld och dennes relation till den, intervjuaren ska tolka det som sägs och söka efter de otolkade beskrivningarna i den intervjuades tal. Eftersom det är ett speciellt område jag vill undersöka så kan jag med hjälp av kvalitativa intervjuer använda mig av en öppen intervjuform, som ger möjlighet att få inblick i den intervjuades livsvärld. Jag har även utfört observationer innan jag gjorde intervjuerna för att kunna styrka Lärarnas svar på intervjufrågorna. Jag valde att observera och intervjua tre lärare i en
Kulturskola. De intervjuade Lärarna i Kulturskolan anser att det är viktigt att man som lärare ser till elevens behov, om man genom bra kommunikation mellan lärare och elev kan anpassa undervisningsmetoden efter eleven, så vinner eleven på det i längden. Alla av Lärarna känner att de kan använda sig av denna anpassade undervisningsmetod genom arbete med elevens starka inlärningskanal, antigen genom att arbeta med gehöret, noter eller härmning på lektionerna. Man kan alltid anpassa eller underlätta inlärningen för eleven genom att presentera materialet på ett enkelt sätt. Lärarna anser att det är av stor vikt att eleverna behärskar musikens alla byggstenar även om Lärarna genom att anpassa undervisning kan använda elevens starka sidor och inlärningskanaler, för att ge eleven större självförtroende och ge styrka till att stärka de svaga inlärningskanalerna hos eleven.
Innehållsförteckning:
INLEDNING………1
BAKGRUND………. 1
Teoretiska utgångspunkter ………. 1
Piagets teori………... 2
Vygotskijs teori………... 2
Vygotskij syn på lärande…………..………. 2
Deweys syn på lärande……..……… 3
Olika inlärningsstilar……..………... 4
Förankring i styrdokument…………..……….. 6
Kulturskolan har som mål…………..……… 6
Tidigare Forskning……….. 6
Human Dynamics………...………. 7 De båda hjärnhalvornas betydelse………..……… 7
Undervisningsmetoder i enskild undervisning……...……… 8
Undervisningsprinciper………..……… 8
Motivation och kommunikation lärare och elev…...………..9
Mål………..………... 10
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ……… 11
METOD………... 11
Metodval…...………... 11
Intervju………..………. 11
Observation………...………..12
Urval……… 12
Material……… 12
Etiska överväganden………...………. 12
Genomföranden……...………. 13
RESULTAT ……… 14
Bearbetning analys och tolkning………..………..………….. 14
Undervisningsmetoder………...……….………. 15
1……….. 15
2………. 15
3………. 16
Inlärningsstilar………..………...……….17
4,5……….. 17
6……….. 18
7,8………19
Resultat av observation……….………...… 20
DISKUSSION………. 21
Validitet och Reliabilitet…………...………... 21
Resultatdiskussion………...………. 22
Hur, när och varför?...22
Kunskap och förståelse för de olika inlärningsstilarna…………..….24
Observationsdiskussion……….………..25
Pedagogiska tankar………...………26
Fortsatt forskning………...……….. 27
REFERENSER……… 28 BILAGA 1: Intervjufrågor
BILAGA 2: Utgångspunkt för observation
Inledning
Jag är en yrkesaktiv lärare i ämnet musik, och efter att jag börjat arbeta och fått egna elever både i klassundervisning och i enskild undervisning, har jag funderat på hur dessa elever lär sig? Mina tankar började då fundera på hur jag lärde mig då jag gick i grundskolan och gymnasiet. Varför det gick sämre i ämnena jag var tvungen att läsa in fakta till, men mycket bättre i ämnena där kroppen kunde användas som uttrycksmedel. Hade detta att göra med hur läraren undervisade eller hade det med min inlärningskanal att göra? Jag var 10 år då jag blev antagen att börja spela instrument i kommunala musikskolan. Under min tid i den
institutionen, har jag hunnit med 6 olika lärare, dessa lärare undervisade mig direkt ur
spelboken, hoppade över vissa stycken och delar av böckerna använde vi aldrig. Det är nu när jag har egna elever som fått mig att blicka tillbaka på min egen tid i musikskolan, och varför lärarna undervisade som de gjorde. Jag har valt att göra en undersökning om hur dagens instrumentallärare anpassar sin undervisningsmetod till elevernas förmåga. Om lärarna anpassar inlärningen så att eleven lär sig på ett enkelt sätt, eftersom den enskilda undervisningen är frivillig och pågår en gång i veckan i 20 minuter, anser jag att vi som pedagoger är skyldiga att utveckla arbetsmetoder som motiverar och stöder elevens inlärning.
Jag har valt och blivit inspirerad av detta ämne eftersom jag nu arbetar med klass-
instrumentalelever i mitt yrke och vill undersöka hur jag på bästa sätt kan ge dem kunskap på ett varierat och anpassat sätt.
Bakgrund
Teoretisk utgångspunkt
Piagets teorier
Piaget (1896-1980) har forskat i hur vi människor utvecklar vår kunskap och insikt i lärande, han anser att inlärning är då vi anskaffar kunskap från yttre påverkan, och då vi bildar förståelse för kunskapen det är då vi utvecklas. Utgångspunkten i Piagets teori är 3 viktiga faktorer i inlärningsprocessen, representation, process och motivation. (Imsen, 2000) Representation menas med att något på det inre planet förändrar sig vid inlärning. Piaget menar att vi lär känna det nya genom att handla och utforska, det som fastnar på det inre planet bildar handlings mönster. Dessa blir eftersom förbundna med fler och fler handlings mönster, flera handlingsmönster bildar scheman. Kognitiva scheman är av stor vikt i utvecklingen av vårt tänkande, dessa scheman kan hämtas fram i olika situationer och användas där det passar, vi kan tänka innan vi handlar. Om vi i en uppgift använder flera färdiga kognitiva scheman, kan dessa byggas ihop till ett nytt och bilda kognitiv struktur, det är sådana förändringar som gör att vi utvecklar vårt tänkande. (Imsen, 2000)
Process är då vi människor utvecklas, Piaget talar i detta sammanhang om assimilation som en första delprocess, den används då vi står inför nya situationer, vi uppfattar dessa nya
situationer med hjälp av de scheman vi redan har inombords, man lär in nytt med hjälp av redan befäst kunskap. Men någon gång kommer inte de befintliga scheman att räcka till och det sker en utveckling och ombildning av dem, då träder ackommodationsprocessen in, ackommodation är det som leder till utveckling och ny inlärning, det representerar förändringar av gamla scheman. (Imsen, 2000)
Motivation behövs för att vi ska kunna utvidga våra befintliga scheman, att få drivkraft till att söka ny kunskap som reviderar gamla scheman. I en sammanfattning av representation, process och motivation ser vi att de kognitiva strukturerna förändrar sig genom de två processerna assimilation och ackommodation som gör att vi utvecklas och bildar mer komplicerade strukturer, vi blir äldre och får en större chans till att kunna se sammanhang.
Piaget själv vill anpassa skolan till barnet, han vill att vi ska erövra kunskap med egen kraft genom att bilda egna erfarenheter. (Imsen, 2000)
Vygotskij teori
Vygotskij (1896-1943) föddes i vitryssland samma år som Piaget, han växte upp i staden Gomel, han var en flitig elev i skolan och belönades vid avslutningen av gymnasiet med guld medalj. Vygotskij var jude och fick därför inte automatiskt söka till universitet utan fick delta i en lottdragning, endast 3% av studieplatserna fick upptas av judar. Han lyckade bli antagen och valde att studera juridik, och började efter sin examen att arbeta som lärare, han
intresserade sig även för psykologisk forskning. (Imsen, 2000) Vygotskijs syn på lärande
Vygotskij menade att kunskaper inte bara finns hos individer utan att de skapas och kommer till uttryck i samtal och socialt samspel mellan människor, och att kunskapen internaliseras hos individen först genom ett deltagande i en gemensam social aktivitet. I metodikämnet kan handledningssituationen ses som en sådan aktivitet, där handledaren i sin diskussion med studenten fokuserar intresset på olika aspekter i undervisningssituationen. (Rostvall & West, 1998)
En suggestiv tanke i Vygotskijs idévärld är att människor ständigt befinner sig under utveckling och förändring. Vi har i varje situation möjlighet att ta över och ta till oss –
appropier - kunskaper från våra medmänniskor i samspelssituationer. Vi kan också få insikter genom att se nya mönster och möjligheter i de intellektuella och praktiska redskap vi
behärskar, som bärare av ett förråd av kunskap eller som utrustade med kognitiva strukturer.
Snarare ser man dem som ständigt på väg mot att appropriera nya former av redskap med stöd av vad de tidigare vet och kan. (Säljö, 2000)
Vygotskij (2001) anser att människans levnadsvillkor påverkar dennes sätt att tänka, det handlar om att förstå människan i hennes individuella utveckling, som beror på att samspelet mellan mognad och den befintliga miljön, allt individuellt tänkande är ett resultat av en social verksamhet, det sociala kommer först därefter det individuella. Vygotskij anser att det är språket som socialiserar oss till människor även om miljön och den kulturella delen har stor betydelse.
Pedagogiken måste orientera sig mot morgondagen i barnets utveckling och vända sig bort från gårdagen. Först då kommer den att kunna väcka de utvecklingsprocesser till liv, som ligger i den närmaste utvecklingen. (Vygotskij, 2001, s.290)
Vygotskij anser att undervisningen inte ska läggas på den nivån som eleven redan behärskar utan ett steg högre så eleven får anstränga sig lite, eleven ska hela tiden ha stöd från en vuxen under inlärningen, han anser att barnet kan klara mer med stöd från vuxen person än det kan klara på egen hand. Det viktiga med att ge barnet stöd under inlärningsprocessen är att vi inte vet hur lång tid det tar för barnet att förstå en uppgift, Vi kan se inlärningsprocessen som en trappstege där eleven kan stå och stampa på samma ställe i inlärningstrappan och hux flux tar
att progressionen i undervisningen inte alltid sammanfaller med utvecklingen utan vanligtvis ligger lite före, detta rättar till sig då pusselbitarna faller på plats, därför så viktig med stöd i undervisningen. Vygotskij var den som lyckades införa betydelsen av kultur och samhälle i våra teorier om utveckling, barnet är beroende av symboliska redskap som är nödvändiga för att en utveckling ska ske, med hjälp av dessa redskap och rätt vägledning, kan barnet göra det rätta stegen upp i trappan som stöder barnets inlärning. (Imsen, 2000)
Deweys syn på lärande
Dewey (1859-1952)var en välkänd författare och har skrivit många arbeten angående lärande allt från sina unga år till sina sista levnadsår. Hans skrivna verk uppgår till 37 stycken
uppdelade i tidigare och senare beroende på hur gammal han var då han skrev dem. Dewey ansåg att all kommunikation med omgivningen var värde full, det ledde till att man som människa fick utvidgade och förändrade erfarenheter, man får ta del av hur andra har tänkt, känt och blivit påverkade, detta gör att vi kan bilda större erfarenheter i livet. Att man har en givande kommunikation i sitt liv är väldigt viktigt för att den sociala miljön, som består av samarbete mellan medmänniskorna. Den sociala miljön är sant utbildande och uppfostrande så länge personen deltar i en gemensam aktivitet. Vi har nu talat om kommunikation och den sociala miljöns betydelse i det vanliga livet. I barn och ungdomsåren är man lättpåverkad, och det är viktigt att de rätta erfarenheterna lärs ut och att de rätta vanorna formas. Men i
utbildningens värld är det pedagogen som står för den huvudsakliga kommunikationen med eleven genom vägledning som stärker individens naturliga förhållande med miljön. (Dewey, 1999)
Dewey anser att då pedagogen lär ut nytt material till eleverna är det viktigt att tidigare material är väl befäst eftersom det nya kunskapsstoffet ska bygga vidare på redan befäst kunskap, när det nya materialet kommer in följer en interaktionsprocess som bygger ihop ny och gammal kunskap som sedan kan användas för att lösa ett problem, och därför är det viktigt att man i undervisningen går stegvis framåt. Som Dewey uttrycker sig
Det är den rekonstruktion eller reorganisation av erfarenheten som fördjupar erfarenhetens mening och förstärker förmågan att styra senare erfarenheters riktning. Den fördjupande meningen motsvarar den ökade förnimmelsen av samband och kontinuitet i de aktiviteter som vi ägnar oss åt. Aktiviteten börjar med en blind impuls. Den gör oss inte medvetna om vad det handlar om; det vill säga, vad den har för samröre med andra aktiviteter. En fostrande eller lärande aktivitet åstadkommer emellertid detta – den gör oss medvetna om några av de samband som tidigare varit omärkbara.//
…..//Den andra sidan av en utbildande erfarenhet är en utökad förmåga till efterföljande styrning eller kontroll. När man vet vad något handlar om eller avsiktligt kan framkalla vissa konsekvenser, så betyder det naturligtvis att man bättre kan föreställa sig vad som skall hända och att man därför kan göra sig klar eller förbereda sig för att säkerställa gynnsamma följder och undvika oönskade.
(Dewey, 1999. s.117)
Intressets betydelse i utbildningen är människans drivkraft till att vilja lära, om pedagogen visar ett intresse för hur barnet lär. Man kan inte låtsas att alla undervisningsmetoder passar alla barn, utan tänker på varje barns specifika begåvning och behov när man undervisar, undervisningens uppgift är hitta det material som engagerar och driver en elev till lärande i en verksamhet som har mål och syften som är intressanta för eleven att nå. Man kan genom lekar
och olika aktivitetsformer som intresserar eleven göra undervisningen roligare, och få mer motiverade elever som får nya erfarenheter då de lär nya saker. Då en elev genomför ett nytt moment i skolan och utstår påföljderna och når till en reflektion av gammalt och nytt lärostoff så genomgår eleven en förändring, den lär sig något. När vi har sett till att det finns
förutsättningar som stimulerar till lärande hos eleven kan vi tillsammans med dem delta i deras erfarenheter, att hitta en lösning på uppgiften antigen med hjälp av läraren eller tillsammans med andra elever, då först kan vi tala om att eleven har nått lärandet.
Tillsist så anser Dewey (1999) att eleven ska kunna se ett värde i all kunskap den ska lära in, att den ska uppskatta lärandet och få förståelse för varför man måste lära för att kunna klara sig i samhället.
Olika inlärningsstilar
När vi lär, lär vi oss att utveckla våra inlärningsstrategier, vilken av inlärningsstilarna som utvecklas vid lärande kan ha betydelse för vad som är elevens starka eller svaga
inlärningskanal. För en elev som är visuell kan det vara lättast att se men för den auditive lättare att höra men för en annan kan det vara lättare att få lära genom att använda kroppen.
Om musikpedagogen kan använda sig av undervisningsmetoder som passar den enskilda eleven underlättar det elevens inlärning, och gör undervisningen enklare för eleven, men man ska även försöka integrera de svaga inlärningskanalerna och försöka bygga dem starkare.
(Hanken & Johansen, 2004)
Då vi undervisar i klassrummet möter vi elever med flera olika inlärningsstilar, så att säga flera olika dominanta sinnesmodaliteter, forskning visar att vi människor ofta har en
inlärningskanal som är lite starkare, och vi föredrar att använda ett eller hos vissa människor två kanaler vid inlärning. Varför ett av sinnena tenderar att bli starkare vet inte forskarna ännu, men de anser att de bästa för eleven skulle vara om de använde ett multisensoriskt lärande, det vill säga att man stimulerar alla sinnen. Forskarna anser att vi lär oss på ett speciellt sätt och då bildas ett elektrokemiskt spår i hjärnan, men om vi lär på flera olika sätt utvecklas hela hjärnan och integrerar många förbindelser mellan nervcellerna. (Boström, 1998)
Vid all undervisning är det av stor vikt hur pedagogen anpassar sin undervisningsmetod, för att få igång lärprocesser hos eleverna, om läraren kan hjälpa eleven att identifiera sin inlärningsstil kan man använda den till att enklare ta till sig ny kunskap så ett bra samarbete mellan elever och pedagog kan resultera i barnet klarar sig bra och trivs i skolan. (Dunn &
Dunn & Treffinger, 1995)
Även Boström (1998) i sin idébok Från undervisning till lärande, som är en sammanställning av hennes egen forskning, samt forskning baserat på inlärningsstilar anser hon att läraren ska hjälpa eleven att finna sin huvudsakliga inlärningskanal för att underlätta lärande, om eleven får reflektera i hur de lättast tar in kunskap kommer deras studier att förbättras och då växer självkänslan och man skapar motivation till lärandet. Om man utgår från elevernas
inlärningsstilar vid undervisningen blir det lättare att se varje elevs unika möjligheter i ett utvecklingsperspektiv. Att man utgår från elevens inlärningsstil, innebär på bra sätt att läraren bygger sina undervisningssituationer och elevens lärande på de styrkor som elevens besitter.
Detta för att ge eleven en positiv inställning till skolan, därefter kan man successivt börja bearbeta elevens svaga sidor. Hade läraren valt att göra tvärtom, att först finna elevens brister och svaga sidor hade detta kunnat vara ett förödande för många elever som kan resulterar i dåligt självförtroende, och en känsla av misslyckande. Pedagogerna ska arbeta med elevernas
inlärningsprocesser på samma sätt som att bygga höga hus, först måste man se till grunden och de sociokulturella förhållandena, vi ska lära eleverna att lära sig ta till sig kunskap. För att vi metodiskt ska kunna matcha de olika sinnesmodaliteterna, krävs det av oss lärare ett genomtänkt förarbete, gärna att vi arbetar i arbetslag och kan bolla idéer mellan oss, en annan tanke är att eleven själv ska bli medveten om dennes inlärningskanal, så att eleven själv kan hjälpa till att bestämma arbetssätt för att lösa olika uppgifter.
Bergström (2001) anser i sin studie att dagens skola inte är anpassad till våra fysiska elever, utan till de kinestetiska eleverna, dessa elever får sällan möjlighet att få undervisningen upplagd på deras inlärningssätt. Dagens svenska skola vänder sig till emotionella eleverna, de som är auditiva och visuella, de fysiskt centrerade eleverna glöms bort eftersom skolan inte är medvetna om deras behov. Skolan ser ofta dessa fysiska elever som orosmomenten eller bråkmakarna i klassen, eftersom dessa elever har ett stort behov av att röra på sig, och pedagogen kanske inte alltid uppfattar att det är deras sätt att försöka nå ett lärande. Skolans undervisningsmaterial är eventuellt inte uppbyggt för dessa elevers inlärningskanal eftersom dessa elever ofta har en bra grovmotorik, de gillar att springa, leka, röra på sig men har en mindre välutvecklad finmotorik, som gör det svårt för dessa barn att exempelvis forma bokstäver och lära sig skriva.
En auditiv människa lär genom att lyssna till muntliga instruktioner och föreläsningar, de måste få innehållet muntligtförklarat för sig. Sedan vill de verbalisera vad det hört, sätta egna ord på kunskapen, ofta har de svårt att anteckna medan de lyssnar. Medan de lyssnar och lär sig, gör de gärna rytmiska rörelser med händerna eller fötterna, dessa människor blir lätt distraherade. Auditiva personer gillar att prata och höra sin egen röst, i det sociala livet trivs de bra, genom att knyta kontakter genom talet. (Boström, 1998) Andra sätt som främjar deras inlärning är att lära genom musik och sångtexter eller genom att tyst eller högt för sig själv upprepa det de ska lära sig. (Dunn & Dunn & Treffinger, 1995)
En visuell människa kommer bäst ihåg vad de sett, läst eller observerat, det behöver visuellt material: texter, bilder, filmer, tankekartor. De har svårt att lyssna om de inte får se en text samtidigt. De visuella eleverna tenderar till att sitta längst fram i klassrummet och alltid vara snabbast med att vända blad i boken. De är även estetiska av sig och gillar färger och små detaljer samt att skilja på textvisuella och bildvisuella personerna. (Boström, 1998)
En kinestetisk person lär sig bäst genom att få röra på sig samtidigt som den tar in fakta. Det kinestetiska sinnet kan delas in i det inre(känslor) och det yttre (rörelser), de kinestetiska personerna är aktiva vid sin inlärning och de måste få använda sin praktiska sida. Är man kinestetisk trivs man oftast med att arbeta med olika projekt arbeten, göra undersökningar utanför skolan, som sen kan anpassa i skolarbetet. (Boström, 1998)
De taktila föredrar däremot praktiskt arbete med händerna, de är dessa elever som måste fingra på allt, de har en väl utvecklad finmotorik. Inlärning kan också främjas genom att föra anteckningar klottra eller rita. (Dunn & Dunn & Treffinger, 1995)
De bygger inlärning och relationer på känslor, men skillnaden är att de är mycket mer fin motoriska. (Bostöm, 1998)
Förankring i styrdokument
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 står det att målen att sträva mot är.
Utveckla nyfikenhet och lust till att lära.
Utveckla sitt eget sätt att lära.
Utveckla tillit till sin egen förmåga.
Lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
(Skolverket, 1994, s.9)
Dessa mål stämmer väl in med musikundervisningen, och vad den enskilda elevens ska uppnå och lära, det är även den enskilda lärarens uppgift att se till att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov. Det är en viktig bit i musikundervisningen eftersom varje elev spelar enskilt så läraren kan sträva efter att undervisningen blir
balanserad och kunna integrera kunskaper för att främja elevens fortsatta lärande, och nå målen i utbildningen. I den vanliga skolan undervisas man i stor grupp och därför är det svårt att utforma en anpassad undervisning till varje elev, men den enskilda läraren har stor möjlighet att kunna följa Lpo 94 och utforma undervisningen efter eleven. ”Skolan uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att hämta kunskaper” Om vi som lärare kan motivera eleverna till lärande så kan vi lättare utgå från elevens behov och få denne att ta egna initiativ för att självständigt kunna lösa problem. (Skolverket, 1994, s.5)
Den undersökta Kulturskolans har som mål att:
Utbilda så många barn och vuxna som möjligt inom estetiska ämnen.
Stimulera eleverna till goda kulturkonsumenter.
Utveckla elevens motoriska, emotionella och sociala färdigheter.
Ge en kvalitativ undervisning på alla kunskapsnivåer samt inspirera till estetisk verksamhet.
Utveckla eleven utifrån ett estetiskt helhetsperspektiv med eleven i centrum.
Eleverna musicerar/agerar individuellt och i grupp.
Eleverna ska föra ut sitt estetiska kunnande i samhället.
Få en bra sammansättning mellan de olika estetiska ämnena och en spridning över alla genrer.
Tidigare forskning
Jag kommer inom den här delen att ta upp och belysa forskning som är knutet till mitt syfte.
Det finns så många sätt att undervisa på, man kan lära genom att bara spela efter noter, vissa elever lär bättre genom härmning, att få lyssna och samtidigt se hur läraren gör, att man integrerar elevernas huvudsakliga inlärningskanal.
Human Dynamic
Human Dynamics är en forskning som bedrivits sedan slutet av 1970-talet. Ordet ”human”
står för mänsklig och ”dynamic” står för våra inre förmågor till förändring och utveckling.
Human Dynamics fungerar som ett verktyg för att identifiera skillnaden i människors olika inre processer som att kommunicera, lära sig, lösa uppgifter, lösa olika problem och att utvecklas. Om man som pedagog blir medveten om detta kan vi anpassa undervisningen så att vi når till varje barns specifika behov i inlärningsprocessen, samt att vi lär hur människan på egen hand ska kunna nå framåt på sin utvecklingsväg. Human Dynamics är ett bra sätt att lära sig att förstå och ta vara på andra människors förmågor, och se till varandras olikheter på ett bra sätt, för att kunna få en bättre relation till andra människor. Human Dynamics Alla människor upplever omvärlden på olika sätt, men alla upplever vi den genom våra sinnen, tankar, känslor och alla har vi förmågan att kunna omsätta känslor och tankar till praktiska handlingar. Samspelet mellan tanke, känsla och handling kan med andra ord kalls de mentala, emotionella och de fysiska principerna, allt det här är centralt hos oss människor. Man talar om M, E och F och deras olika sätt att fungera tillsammans. Dessa principer har vi inte då vi föds utan vi utvecklar dem under hela livet. M står för den mentala principen och genom den kan vi ge uttryck för våra tankar, kunna ge livet struktur och kunna definiera våra värderingar och sätta långsiktiga mål. Om den mentala principen inte nått så långt i sin utveckling kan vi ha svårigheter för att fokusera och selektera. E står för den emotionella principen (känsla), som är viktig för att vi ska ha möjlighet till relationer med andra människor den hjälper oss att finna sociala kontakter, att vi är kommunikativt medvetna och kreativa. Den hjälper oss att organisera, se samband och skapa nya former. Om den emotionella principen inte är så välutvecklad kan vi ha oförmåga att uttrycka känslor, ha dömande attityder och det egna behovet alltid sätts i centrum. F står tillsist för den fysiska principen, och den är relaterat till vårt handlande, som gör att vi kan se de praktiska möjligheterna. Den fysiska principen hjälper den mentala principens vad och varför tillsammans med den emotionella principens hur, det gör att vi kan se de praktiska möjligheterna, med en dåligt utvecklad fysisk princip kan det leda till svårigheter att föra en ide till en praktisk lösning och i bristande uthållighet.
Dessa tre principer finns hela tiden i oss, precis som de olika inlärningsstilar så har vi oftast en princip som är starkare än de andra. Med kunskap om Human Dynamics kan vi lättare möta barn utifrån deras kunskap och behov och vara mer medveten och hjälpa barnet under uppväxten. (Bergström, 2001)
De båda hjärnhalvornas betydelse
Vår hjärna är ett komplicerat organ, där vår inlärningskapacitet vida överskrider det dagliga bruket av hjärnan, antalet nervceller uppskattas till 20-100 miljarder och alla celler har en stor förbindelse mellan andra celler, man kan säga att det finns en obegränsad kapacitet för lärande. Forskningen understryker vikten av rörelse i skolans vardag, eftersom denna ger en kraftig förbindelse mellan nervcellerna, som vidare skapar nätverk av nervceller och mönster för inlärning bildas. (Boström, 1998)
Hjärnhalvornas olika funktioner och betydelse för hur vi lär in, eftersom hjärnbarkens olika sidor står för olika funktioner hos oss människor. Den vänstra halvan anses arbeta mer med tal, skrift, siffror och logiska funktioner medan den högra halvan tolkar ljud, bilder och har en kreativ funktion. (Steinberg, 2001)
I hjärnstammen är den oordnade medvetande kraften lokaliserad och hjärnbarken behöver stimulans från denna för att människan ska nå
bästa möjliga inlärningsresultat. Att vi inlärning ta hjälp av alla sinnen är dessutom både roligare och mer stimulerande.
(Jernström & Lindberg, 1995, s.20)
De båda hjärnhalvorna arbetar bäst då de får integreras med varandra, för att vi ska kunna utföra olika aktiviteter som att läsa skriva måste informationen korsa mellan de olika hjärnhalvorna, då hjärnan får positiv stimuli leder det till att vi minns kunskapen vi lär oss bättre, och därför är det viktigt i lärande situationen att det finns utrymme för lugn och ro, om vi stressar eleven i lärandesituationen utsöndras kortison som inte är bra för inlärningen, detta är något som pedagogen måste se upp med i undervisningen, en elev kan lätt känna sig
stressad om den inte har förstått uppgiften som läraren lägger för den, eller om den känner att den inte hinner med i undervisningstakten. Om vi däremot ser till elevens behov i
undervisnings situationen känner eleven sig motiverad och då höjs endorfin nivån i kroppen som leder till ett bättre lärande. (Boström, 1998)
Undervisningsmetoder i enskild undervisning
Det finns flera kanaler på hur människan lär in musik, självklart måste den lära musikens alla byggstenar, noter, gehör, och samspel med andra elever.
Schenck (2000) anser att man vid instrumentalundervisning kan använda sig av flera olika undervisningsmetoder men det är ett bra sätt att lyssna till eleven och ge den chans att uttrycka sig, om vi lyssnar till eleven har man större chans att få rätt undervisningsmetod.
Schenck, (2000) anser att det är väldigt viktigt i instrumentalspelet att få med alla musikaliska faktorer, (gehör, härmning, noter, lärarackompanjemang)så att eleven får hela den
musikaliska bilden framför sig, därför är det bra att börja spela på gehör genom att eleven härmar läraren, och får den att uppleva musiken genom hörseln. Sedan kan man låta eleven ta in den visuella biten, att genom gehöret och noterna kunna ta in musikens och utförandets samtliga element. Har eleven först lärt sig på gehör, kan den lättare uppfatta och förstå
noternas sammanhang med musiken. För Schenck (2000) anser att är det viktigt att man redan tidigt i undervisningen låter eleven spela till lärarens ackompanjemang, eftersom detta låter eleven få upplevelsen av musiken i centrum, det hjälper eleven att finna rytm, underlätta vid notläsningen och frasering samt att den ger musiken tempo och karaktär. Ackompanjemanget ska vara till stöd och stimulans för eleven, det ska göra det lättare för den att uppfatta noter, frasering och rytm.
Hanken & Johansen (2004) berättar att två andra pedagoger vid namn Carl Orff (1895-1982) och Jaques-Dalcroze (1865-1950) har samma syn på undervisningsmetoden i musik som Schenck, de anser att barn ska lära sig prata innan de lär sig att läsa och skriva, på samma sätt bör man göra i musiken, att barnet ska lära sig spela genom att få uppleva musiken på gehör och sedan få lära sig den genom noter.
Steinberg (1994) Anser att det är viktigt hur läraren spelar sin roll i undervisningen, det är dennes uppgift att uppmuntra eleven att den både kan och kommer att lära sig. Man ska försöka sammanfatt sin undervisning så man når både det affektiva och det kognitiva hos eleven för att denne ska kunna nå en utveckling i inlärningsprocessen. Om man vid utlärning av nytt material vänder på kunskapen, att man först ser till problemet och de egna
upplevelserna kan vi engagera elevens tankar och känslor, och vidare få den motiverad av att ta in den nya kunskapen, detta kallas konfluent undervisning.
Undervivningsprinciper
MAKVIS är en förkortning av: Motivering, aktivering, konkretisering, variation, individualisering och samarbete.
Motivering: Motivation har stor betydelse för att intressera och få igång en lärprocess hos eleven, Instrumentalpedagogen kan inte alltid räkna med att eleven är motiverad hela tiden, eller känner motivation för det som ska göras. Därför är det viktigt att läraren planerar undervisningsmetoden så att den fångar elevens motivation. (Hanken & Johansen, 2004) Aktivering: Learning by doing som är Deweys starka ord. Eleven ska stimuleras att vara delaktig i inlärningsprocessens alla nivåer. Både genom att vara aktiv på lektionerna och kunna lösa svårigheterna i nya läxor genom att hitta teknikerna i det den tidigare har lärt sig.
(Hanken & Johansen, 2004)
Konkretisering: Som lärare kan man underlätta svårigheterna i det abstrakta och teoretiska genom att dra paralleller mellan dem, att man gör det lättare för eleven att förstå noterna genom att man spelar dem eller låter eleven uppleva musikaliskt det som står på pappret.
(Hanken & Johansen, 2004)
Variation: Om man som lärare försöker variera sitt lektionsinnehåll och sina
undervisningsmetoder ger man sina elever större chans att kunna hålla igång motivation och koncentration betydligt längre, att variera undervisningen gör även att eleven lär sig använda olika inlärningsmetoder. (Hanken & Johansen, 2004)
Motivation och kommunikation lärare och elev
För att vi ska kunna bedriva en anpassad och givande undervisning med våra elever, krävs kommunikation mellan elev och lärare, ”Det är genom deltagande i kommunikation som individen möter och kan ta till sig nya sätt att tänka, resonera och handla.” (Säljö, 2000, s.115) Om vi ska ha förståelse för hur vi lär eller hur vi använder oss av våra kognitiva resurser kan vi inte bortse från att vi måste fungera tillsammans med olika föremål, att vi löser de
situationer vi hamnar i genom att använda olika redskap, detta gör att vi kan lösa problem och handla i sociala situationer som annars vore omöjligt anser. (Säljö, 2000)
All undervisning bygger på kommunikation mellan lärare och eleven, och för att
kommunikationen ska bli kvalitativ krävs en fungerande och bra relation, vi lärare bör visa engagemang och intresse för ämnet den ska undervisa i, detta för att lättare kunna fånga elevernas intresse, vi ska med andra ord uppmuntra eleven till att ta egna initiativ och lita till sin förmåga, det är viktigt att kunna möta eleven utifrån dennes behov, och för att kunna det måste vi lära känna individen och få en förståelse för hur individen tänker och planerar.
(Kernell, 2002)
Det är pedagogen som ska ha den ledande kommunikationen i undervisningen, men måste givetvis vara lyhörd för elevens val och värderingar. Som utgångspunkt i all undervisning ska man se eleven som en kreativ person som är ansvarstagande och motiverade till de uppgifter läraren lägger för denne. Om läraren kan använda en undervisningsmetod som är stimulerande för eleven så ökar elevens utvecklingsmöjligheter. Eftersom barn inte har samma
utvecklingsnivå som vuxna har det inte samma förmåga att kunna uppfatta och tolka nya intryck. Detta är viktigt för läraren att tänka på vid planering av undervisningen, eftersom eleverna inte har lika utvecklad koncentrationsförmåga kan de ha svårt att uppfatta flera saker
samtidigt, ska man tänka på att inte introducera för många moment samtidigt i
undervisningsmetoden. Också ihågkommelsen och förmågan till att förstå och att kunna lösa uppgifterna på egen hand kan vara svårt, eftersom elevens mognad har att göra med hur den kan tillägna sig kunskap och därför är det viktigt att läraren har kunskap om hur eleven kan tillrättalägga sig kunskapen på bästa sätt. (Hanken & Johansen, 2004)
Rostwall & West (1998) ser en kritisk fas i musikundervisningen, och det kan att den motoriska träningen som utlöses vid spel på instrument, blandas samman med träning av andra scheman och det förutsätter att man som elev ska klara av att handla med ett stort antal rörelsemönster samtidigt, för en del elever är detta svårt eftersom eleven inte har kunskapen att kunna koncentrera sig på så många moment samtidigt utan behöver fokusera för att hitta rätt ton. Därför kan det låta knackigt då en elev som inte har fullt utvecklade rörelsemönster spelar.
Lärarens främsta uppgift är att vägleda och stötta eleven i dennes inlärningsprocess, men för att kunna göra det måste läraren ha en god elev syn och även vara stadgad i sin lärarroll.
Vid den individuella undervisningen har läraren stor möjlighet till att anpassa
undervisningsmetoden till eleven, det är viktigt att det är läraren som styr undervisningen och att denne anpassar sig efter eleven och inte tvärtom. (Hanken & Johansen, 2004)
Steinberg (1994) anser att vi undervisar på det sätt som stämmer överens med vår egen huvudsakliga inlärningskanal, och hur når vi då fram till alla elever, läraren kan inte vara statisk i sitt utlärningssätt utan behöver vara flexibel. Om läraren har förmågan att anpassa sig efter eleverna kan alla i klassrummet bli berörda.
Mål
Läraren i dagens samhälle har inte bara funktionen som ledare eller pedagog utan ska också finnas där för att stödja eleverna till lärande. Vi kan hjälpa dem att nå deras mål med skolan.
Det är av stor vikt för eleven att de klarar målen i skolan. Ingen elev ska själv behöva lastas med den uppgiften, utan läraren ska finnas där som ett stöd som hjälper eleven till lärande och till att nå målen. Det är skolan uppgift att främja varje individs utveckling och få eleverna inspirerande till lärande. (Boström, 1998)
Det är inte bara i den vanliga undervisningen som det finns mål att nå, även i den enskilda musikundervisningen finns det kursplaner och mål som eleven ska ha klarat under ett läsår, och därför är det av stor vikt att den enskilda musikpedagogen känner till och försöker hjälpa eleven att nå upp till målen. (Schenck, 2000)
Musikpedagogens roll är precis som i den vanliga skolan, att läraren även ska kunna hjälpa eleven att nå upp till sina egna önskemål, och för att kunna veta det måste den enskilda musikpedagogen vara medveten om vilken roll musicerande har i elevens liv, eftersom deras syn på musicerande skiljer sig i stor grad mot pedagogens egen erfarenhet.
Eleven i den enskilda undervisningen ska ha roligt med musiken, de ska tycka om att spela och känna glädje för att komma till sina lektioner, för att elevens ska uppnå spelglädje krävs det av läraren att den planerar en lektion som ger både glädje men även ett kvalitativt musicerande från eleven, roligt ska inte bara vara lätt, för att man ska lära måste roligt vara krävande också, roligt och krävande ska helst ses som plus och minus med fungerar bäst om de jobbar tillsammans, då känns undervisningen inte bara rätt för eleverna utan också mer inspirerande för musik pedagogen. (Schenck, 2000)
Syfte och Frågeställningar
Syftet är att undersöka om och hur enskilda musiklärare inom den frivilliga
instrumentalundervisningen i en Kulturskolan anpassar undervisningsmetoden utifrån de enskilda högstadieelevernas lärande.
¤ Anpassar musiklärarna den frivilliga enskilda undervisningen efter den enskilda elevens lärande?
¤ Hur, när och varför individanpassar musiklärarna undervisningen för sina elever?
¤ Hur nyttjar de enskilda musiklärarna på bästa sätt elevernas inlärningsstil/ar vid planering och utförande av den enskilda instrumentalundervisningen?
Metod
Metodval
Som metod har jag valt att göra intervjuer och öppna observationer eftersom enligt Kvale (1997) är observation ett utmärkt sätt att ta reda på hur människor beter sig och hur de samspelar med omgivningen, och sedan komplettera observationens information med kvalitativa intervjuer.
Intervju
Kvale (1997) anser att kvalitativa intervjuer är ett bra sätt att få inblick i den intervjuade personens livsvärld och dennes relation till den, att intervjuaren ska kunna tolka och registrera meningen i vad som sägs och söka efter de otolkade beskrivningarna i den intervjuades tal.
Intervjuaren bör vara både nyfiken och lyhörd för det som sägs och inte sägs, för att finna de specifika situationerna och handlingsförloppen i den intervjuades värld. Samt att få den intervjuade att ge så rika och förutsättningslösa beskrivningar som möjligt av vad denne känner. Eftersom det är ett speciellt område som intervjuaren vill komma åt är det bra att använda kvalitativ intervju eftersom det är en öppen intervjuform som varken har strängt strukturerade eller standardiserade frågor, utan ger möjlighet till att fånga erfarenheter och innebörder ur intervjupersonens vardagsvärld.
Syftet med intervjun var att undersöka hur de enskilda musiklärarna inom den frivilliga instrumentalundervisningen i en Kulturskola anpassar undervisningsmetoden utifrån de enskilda högstadieelevernas lärande.
Trost (1997) anser att kvalitativa intervjuer är ett bra sätt att få veta hur respondenten tänker, känner och agerar. Jag har därför valt att göra kvalitativa intervjuer med en låg grad av standardiserade frågor eftersom jag vill att de intervjuade ska känna frihet att våga prata öppet om ämnet.
Jag väljer att använda en hög grad av strukturering när jag ställer intervju frågorna men med öppenhet att införa följdfrågor. Intervjun ska vara ett öppet samtal mellan intervjuaren och den intervjuade, med visst styrande från intervjuaren som kan resultera i att både parterna kan
få nya perspektiv på ämnet. För att jag som intervjuar ska få ut mesta möjliga fakta krävs det av mig att jag kan motivera intervjupersonen till att ge en så innehålls rik intervju som möjligt. (Kvale, 1997)
Observation
Som andra datainsamlingsmetod har jag valt öppen observation eftersom det enligt Holme &
Solvang, (1991) är ett bra sätt att få inblick i hur Instrumental läraren undervisar sina elever.
Med öppen observation kan jag fritt titta på hur saker och ting fungerar under lektionen.
Patel & Davidsson, (2003) anser att öppen observation är en bra metod, då man ska samla information inom områden som handlar om olika beteenden hos individen i naturliga situationer. De menar vidare att det är bra att använda ett observationsschema som
strukturerar upp det man vill undersöka, man tar redan på vad som ska observeras och skriver upp ett antal kategorier som avser det som ska undersökas. Eftersom jag vill fånga så mycket information som möjligt av mitt undersökningsområde under observationerna, så använder jag ett observationsschema, med punkter på de fakta som är relevanta att undersöka, utifrån mitt syfte.
Urval
I urvalsprocessen för kvalitativa studier menar Trost (2005) att ett varierat urval är att föredra vid datainsamling, dock bör inte allt för många av de utvalda respondenterna vara allt för olika, variationen i urvalet kan vara olika ålder och kön på respondenterna. Trost (2005) anser att det är viktigt att man vid kvalitativa intervjuer väljer att göra ett fåtal men väl utförda intervjuer än att välja många respondenter och få flertalet mindre väl utförda intervjuer.
Jag har valt att intervjua tre stycken musik lärare i en kulturskola. Samtliga lärare arbetar med elever i enskild undervisning som befinner sig i senare år av grundskolan. Då man undervisar i enskild undervisning träffar man eleven en gång per vecka i 20 minuter, och bedriver undervisningen på elevens instrument. Jag har valt att intervjua en pianopedagog en flöjt och pianopedagog och en gitarr pedagog, alla är kvinnor men med olika ålder och olika stor arbetslivserfarenhet i ämnet.
Material
Som material har jag använt en minidisc för att spela in intervjuerna med.
Observationsschema (se bilaga 1) och intervjufrågor (se bilaga 2)
Etiska övervägande
Innan intervjun började så informerade jag intervju personen att om varför jag gjorde intervjuer, vilket som var målet med att intervjua, vi gjorde ett muntligt avtal om hur jag skulle använda intervjun, och respondenten fick välja själv om de ville läsa den renskriva intervjun eller inte. (Kvale, 1997)
Jag fick tillåtelse av mina respondenter att spela in mina intervjuer på minidisc för att jag vid intervjun ville få med så mycket som möjligt, och jag kände att det var hämmande för mig att skriva ner svaren samtidigt som respondenten pratar. Och att respondenten kan uppleva det störande om jag antecknar hela tiden. Fördelen med att spela in är att jag ville kunna lyssna till respondentens tonfall och pauser i samtalet. (Trost, 2005)
Jag har valt att låta intervjupersonerna vara helt konfidentiella genom att byta ut namnet mot ett nummer, endast jag själv vet vilken intervju som hör till vilken person, eftersom Kvale (1997) anser att man ska skydda undersökningspersonernas identitet, genom att ända namn och eventuellt ändra intervjupersonens talspråk vid rensskrivning av intervju, så det inte kan härledas tillbaka till den intervjuade personen.
Trost (2005) anser att så fort intervjuaren känner till respondentens namn så är han eller hon inte anonyma längre, därför måste jag i utskriften av mina intervjuer ge respondenten ett figurerat namn. I det här fallet har varje respondent fått ett nummer.
Utgångspunkten för forskningsetiska överväganden är enligt Vetenskapsrådet (2002)
individskyddskravet. De forskningsetiska principerna ger normer och riktlinjer mellan forskaren och de som deltar i undersökningen. Det finns fyra huvudkrav på forskningen när det gäller det grundläggande individskyddskravet. Det första handlar om informationskravet. Det innebär att forskaren ska delge alla som deltar om syftet i undersökningen och att det är frivilligt att vara med. Samtyckeskravet är det andra och det innebär att de som deltar har rätt att själv avgöra hur länge de vill medverka i undersökningen. De har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet. Med det menas att alla uppgifter som kommer fram om personerna som deltar i undersökningen skall vara konfidentiell. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet. Det innebär att allt insamlat material endast skall användas för
forskningsändamål. (Vetenskapsrådet, 2002)
Utifrån individskyddskravet har jag informerat pedagogerna om syftet med min undersökning. Jag har också förtydligat att materialet endast skall användas i forskningssyfte och att jag skall ta ansvar för alla ska vara anonyma. Jag informerade respondenterna att det var helt frivilligt att delta i undersökningen och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst. I intervjuerna skrevs inte några personuppgifter, och när jag nämner mina intervjupersoner har alla fått varsitt nummer.
Vid observationerna som utspelades under en enskild elevs lektion, var läraren den jag valde att observera. Därför har föräldrar ej kontaktats.
Genomförande
Jag har samlat in information genom att göra observationer och sedan göra kvalitativa intervjuer, intervjufrågorna har jag lämnat ut till respondenten i förväg för att jag vill att de ska få chansen att hinna fundera och ta ställning till frågorna. Intervjuerna ägde rum under en lunchrast i ett arbetsrum med lugn och ro, eftersom Trost (2005) anser att man vid intervjuer ska välja en plats som känns trygg för respondenten och som samtidigt ger lugn och ro.
Observationerna genomfördes före intervjuerna med läraren och en av deras enskilda tonårselever.
Vecka 19 måndag 4/5 har jag först observerat och sedan intervjuat Läraren 1, intervjun tog 25 minuter att genomföra och observationen tog 20 minuter att genomföra.
Vecka 19 tisdag 5/5 har jag först observerat och sedan intervjuat Lärare 2, intervjun tog 15 minuter att genomföra och observationen tog 20 minuter att genomföra.
Vecka 19 torsdag 7/5 har jag först observerat och sedan intervjuat Läraren 3, intervjun tog 20 minuter att genomföra och observationen tog 20 minuter att genomföra.
Efter varje intervju har jag lyssnat och renskrivit materialet
Vecka 20-25 fortsatte analys arbetet
Efter utförda intervjuer skrevs dessa ut, att göra en utskrift av en intervju innebär att jag översätter intervjun från talspråk till skriftspråk och kan då förlora viktiga fakta som finns i respondentens röstlägen och pauser, men att jag vid avkodningen av intervjun är medveten om detta bortfall. Intervjuerna har även blivit omskrivna till skriftspråk för att underlätta läsningen och för att inte respondenten ska känna sig bortkommen om den läser intervjun.
(Kvale, 1997)
För att jag efter intervjuerna ska få mer kunskap om intervjuernas innehåll har jag läst igenom dem ett antal gånger och märkt för det som är relevant för min undersökning. (Trost, 2005)
Resultat
Bearbetning, analys och tolkning
Bearbetningen av materialet har skett i olika steg. Efter intervjuerna lyssnade jag av dem och skrev ner dem ordagrant. Där efter valde jag att göra en meningskoncentrering genom att skriva om intervjuerna till skriftspråk eftersom Trost (2005) anser att det kan kännas konstigt för respondenten att läsa sitt talspråk. Detta blev mitt första steg i resultat analysen.
Därefter läste jag igenom materialet från intervjuerna noggrant ett flertal gånger för att se om jag kunde hitta mönster eller områden att använda i analysen som ska utgå ifrån mina
frågeställningar.
Kvale (1997) presenterar en metod som heter meningskategorisering. Det innebär att intervjun kodas i kategorier som gör att intervju texten i mitt arbete minskas ned till några teman som återspeglar det viktiga i respektive intervjufråga. Kvale (1997) beskriver vidare meningstolkning som innebär mer eller mindre spekulativa tolkningar av texten, denna del leder ofta till en textexpansion.
Utifrån intervjufrågorna delade jag in resultatet i två underrubriker, Undervisningsmetoder och Inlärningsstilar. Jag kommer i dessa underrubriker belysa intervjufrågorna en åt gången, för att lättare finna de teman som passar till varje intervju fråga, teman som jag sedan kommer att belysa i resultat diskussionen.
Stensmo (2002) menar att man kan göra en kategorisering av de intervjuades svar i analysen när olika delar i intervjun handlar om samma tema. Under rubriken Undervisningsmetoder kommer jag att belysa fråga ett - tre. Och under rubriken Inlärningsstilar kommer jag att belysa fråga fyra- åtta. Fråga fyra kommer jag att slå ihop med fråga fem, och dessa två frågor kommer inte att ge något tema eftersom frågorna var relevanta att ställa för att veta vilken kunskap Lärarna hade om Inlärningsstilarna för att kunna svara på vidare frågor. Fråga åtta kommer jag att slå ihop med fråga sju, eftersom respondenterna valde att svara på dessa frågor samtidigt. Detta blir steg två i resultatanalysen. Steg 3 Meningstolkning kommer jag att använda mig av i resultatdiskussionen, genom att analysera respondenternas svar utifrån mitt syfte och frågeställningar.
Undervisningsmetoder
1. Vilka undervisningsmetoder använder du i enskild instrumental undervisning?
Lärare 1
Jag använder mig mycket av noter i min undervisning, eftersom jag själv känner mig hemma med noter. Men jag tycker också att det är viktigt att eleven har en bild av hur musiken ska låta jag sätter inte bara fram noterna om vi nu inte ska öva ren notläsning. För att stötta eleven spelar jag och sjunger mycket med den och har noterna som ett stöd för minnet.
Lärare 2
Jag använder flera olika metoder, dels bara not inlärning, dels arbetar jag med gehörs inlärning och även härmningsmetoden, jag använder alla undervisningsmetoder.
Lärare 3
Jag blandar undervisningsmetoder, beroende på hur elevens sinnesstämning är, för ibland kan eleverna vara trötta eller nedstämda och ibland ”jätte på” att vilja göra någonting.
Jag använder mig av både gehör, noter och härmning.
Teman
Gehör
Noter
Härmning
Sammanfattning: Jag tolkar det som att lärarna använder sig av de olika
undervisningsmetoderna gehör, noter och härmning för att underlätta inlärningen för eleverna, lärarna är överens om att alla elever måste lära sig noter, och därför finns det en Lärare som lägger stor vikt vid att lära sig noter. Läraren menar att man kan underlätta not inlärningen för eleven genom att spela med eleven, ge han/hon ett musikaliskt intryck. Lärarna använder sig av kringgående metoder som gehör och härmning för att stärka notläsningen, ingen metod är sämre än den andra. Lärare 1 använder sig av metoden noter i sin undervisning och Lärare 2 och 3 använder sig båda av alla tre metoder vid undervisningen
2. Hur varierar du dina undervisningsmetoder, och varför anser du att det är bra att variera undervisnings metod?
Lärare 1
Jag varierar metoden om jag märker att eleven inte förstår, då väljer jag att ändra min undervisningsstil. För det mesta har jag ett material som jag vill att eleven ska lära sig, sen varierar jag min undervisningsmetod beroende på hur det går för eleven på lektionen. Jag kan använda mig av härmning, noter, eller jag kan trycka dem på fingrarna för att visa vilken tangent på pianot som står noterat i noterna. Jag lägger mina händer ovan på elevens händer på pianotangenterna, och hjälper eleven att spela genom att trycka ned fingrarna på denne.
Lärare 2
Jag försöker variera och anpassa sina undervisningsmetoder genom att använda flera metoder under varje lektion om möjlighet finns, de som är starkare gehörsmässigt behöver också få
med den teoretiska biten, och de som fungerar bra med att läsa noter måste få använda sitt gehör jag anser att man ska använda alla metoder så länge det fungerar.
Lärare 3
Jag varierar mina undervisningsmetoder beroende på hur eleven är, då jag undervisar eleverna i par, så påverkar eleverna varandra väldigt mycket. Om eleverna kommer till lektionen och berättar att det har haft kul under skoldagen, och då känner jag att idag kan det vara läge att börja med ett nytt moment, men om eleverna kommer till lektionen nedstämda, om det har hänt något tråkigt i klassen, det har varit bråk eller något, då försöker jag stärka upp dem genom syssla med saker som de redan kan och känner sig trygga i. Vi spelar och sjunger en massa gamla läxor tillsammans. Det är väldigt viktigt att man försöker läsa av hur
människorna är.
Teman Hur:
Gehör
Noter
Visar
Sjunger Varför:
Styrkor och svagheter hos eleven
Variera undervisningssituationen
Ser till elevens sinnesstämning.
Sammanfattning:
Det är viktigt att Lärarna använder flera metoder under sina lektioner och inte stirrar sig blind på bara ett utlärningssätt, därför är det bra att integrera både gehöret, noterna eller att man som lärare förevisar på instrumentet eller med rösten. Lärarna anser att man kan ha ett material som man vill lära eleven och sedan varierat undervisningsmetoden för att nå elevens förståelse. Eftersom alla tre Lärare försöker att undervisa efter elevens möjligheter. En av lärarna undervisade efter hur denne kände att eleven mådde, om man ser till elevens sinnesstämning, kan man vinna mycket då det gäller att lära in nya moment.
3. När väljer du undervisningsmetod?
Lärare 1
Jag väljer metod främst då jag sitter med eleven, jag väljer inte metod särskilt ofta då jag planerar, sen varierar jag min undervisningsmetod beroende på hur det går för eleven på lektionen.
Lärare 2
Jag tänker utifrån eleven, uppgiften ska kännas lätt för eleven att lära in även om det är ett svårt stycke, vid svårare material måste man lära ut materialet på det sätt som är enklast för eleven att ta in, i första hand tänker jag utifrån elevens inlärningssituation, eleven ska vara i fokus, det får inte bli så att man väljer den svåraste vägen för eleven, då blir undervisningen tråkig.
Lärare 3
Det beror på vilken kunskap eleven har i grunden, jag väljer en metod i början för att jag vet att den här metoden fungerar med alla elever, sen kan man variera metod då de blir duktigare och man kan ställa mera krav, men det handlar mycket om att lyssna till hur eleven vill.
Vi har gemensamt bestämt med alla instrumentallärare på mitt instrument, att alla elever ska ha en spelbok som grund. Men känner jag då att den här eleven aldrig kommer att klara av att spela noter i nuläge, för eleven vill faktiskt lära sig ackord, då spelar vi ackord tills eleven känner sig redo för att lära sig ett nytt moment, då kan vi börja spela noter. Så även om spelboken är metodisk och superpedagogiskt upplagd, så kanske den ändå inte passar eleven.
Teman
I stunden med eleven
I förväg utifrån materialet
Långsiktig val av undervisningsmetod
Utifrån elevens kunskapsnivå Sammanfattning:
Dessa tre Lärare har olika sätt att välja sin undervisningsmetod, Lärare 1 väljer att anpassa metoden i stunden tillsammans med eleven, sedan väljer Lärare 1 att variera sina metoder efter hur eleven klarar att lära in den nya läxan. Lärare 2, väljer att planera i förväg de
material som denne använder på lektion sedan kan Lärare 2 variera sig genom att skriva ut ton namn, fingersättningar och not längd. Av dessa tre Lärare var det bara Lärare3 som valde att använda sig av samma metod och material med alla elever i grunden och sedan variera sig om eleven skulle få svårigheter. Dessa tre Lärare strävar efter att i valet av undervisningsmetod, att deras undervisningsmetod ska underlätta inlärningen för eleven. Självklart kan man ställa högre krav på eleverna då de blivit duktigare, men i grund och botten anser två av lärarna att det ska vara kul att lära för eleven, även man har ett fast material som eleven ska ta till sig, så finns det flera vägar att gå, genom att undervisa utifrån eleven, och använda de olika
undervisningsmetoderna.
Inlärningsstilar
4. Vad känner du till om de olika inlärningsstilarna auditiv, kinestetisk, visuell och taktil?
5 . Och hur har du anskaffat dig kunskap om de olika inlärningsstilarna?
Lärare 1
Auditiv är då man tar in information genom hörsel. Visuella är de som vill se. De Kinestetiska tycker om att röra på sig och de Taktila vill känna med fingrarna med händerna, de vill röra.
Jag fick kunskap om de olika inlärningsstilarna på en fortbildning i arbetet, inget om ämnet lärdes ut under mina högskolestudier.
Lärare 2
Auditiva är de som använder hörseln, och visuella de ser bilder och texter, och kinestetiska och taktila anser Lärare 2 är de som måste få hålla på med någonting rent fysiskt, klottra, rita samtidigt som de lyssnar, man får inte misstolka de här eleverna som oengagerade.
