Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Språkbarriärer i hälso- och sjukvården
En litteraturstudie om patienters upplevelser
Författare
Lisa Hörnström Rebecca Kirsebom
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2020
Handledare Fredrik Rosqvist
Examinator Cecilia Arving
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och i Sverige är invandring en stor anledning till folkökningen. När människor behöver söka sig till hälso- och sjukvården i ett nytt land så kan språkbarriärer uppstå, vilket påverkar kommunikationen. För att uppnå en god relation samt ett personcentrerat förhållningssätt i vården, så är kommunikation en betydelsefull aspekt. Ett sätt att kommunicera på vid språkbarriär är via tolk, vilket sjuksköterskor beskriver som värdefullt men ibland problematiskt. För att förbättra kommunikationen med patienter vid språkbarriärer så behöver patienters perspektiv undersökas, inte endast vårdpersonalens.
Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.
Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som har valts ut till studien har uppfyllt inklusions- och exklusionskriterier, samt har bedömts vara av hög kvalitet i
kvalitetsgranskning.
Resultat: Tre huvudkategorier lyftes fram under resultatanalysen; Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården, Missförstånd och konsekvenser samt Användning av tolk. Den första huvudkategorin delades in i tre underkategorier; Upplevd diskriminering, Känslor till följd av språkbarriärer och Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal.
Även den sista huvudkategorin delades in i tre; Professionell tolk, Informell tolk och Andra sätt att kommunicera.
Slutsats: Språkbarriärer har stor påverkan på kommunikationen mellan patienter och
vårdpersonal. Detta kan av flera anledningar få negativa följder i vården. För att säkerställa en personcentrerad vård, så är vårdpersonalens bemötande och utveckling av de
kommunikationssätt som finns avgörande.
Nyckelord: Kommunikationsbarriärer, Hälso- och sjukvård, Känslor, Emigranter och immigranter.
ABSTRACT
Background: Migration is common in a global perspective and immigration is an important reason for the population increase in Sweden. When individuals are in need of healthcare in a new country, language barriers can arise and affect the communication. To achieve patient- centered care and a good relationship in healthcare, communication is a crucial aspect. Use of interpreters is one way to overcome language barriers, which nurses describe as valuable but sometimes problematic. To improve the communication with patients when there are
language barriers, patients’ perspectives needs to be explored in addition to healthcare professionals.
Aim: To investigate patients’ experiences of communication, when there are language barriers between patients and health care professionals in health care.
Method: A literature study based on ten qualitative original articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection. The articles chosen for the study met the criteria of inclusion and exclusion. Their quality was also assessed as high in the quality analysis.
Results: Three main categories were highlighted under the analysis of the results; How language barriers affect person-centered care, Misunderstandings and consequences and The use of interpreters. The first main category was divided into three sub-categories;
Experienced discrimination, Feelings due to language barriers and Preferences regarding healthcare professionals. The last main category was also divided into three; Professional interpreter, Informal interpreter and Other ways to communicate.
Conclusion: Language barriers have a big impact on the communication between patients and healthcare professionals. This can affect healthcare negatively for many reasons. The behavior of healthcare professionals and development of existing means of communication, is crucial to ensure a patient-centered care.
Keywords: Communication barriers, Health care services, Emotions, Emigrants and immigrants.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Migration ... 1
Migration och hälsa ... 1
Relevanta lagar ... 2
Personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv ... 3
Kommunikation ... 3
Tolk som en del i kommunikationen ... 4
Sjuksköterskans roll vid tolkanvändning ... 4
Teoretisk referensram ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
METOD ... 6
Design ... 6
Sökstrategi ... 7
Inklusionskriterier ... 7
Exklusionskriterier ... 7
Bearbetning och analys ... 8
Kvalitetsanalys ... 8
Resultatanalys ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 9
Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården ... 10
Upplevd diskriminering ... 10
Känslor till följd av språkbarriärer ... 10
Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal ... 11
Missförstånd och konsekvenser ... 12
Användning av tolk ... 13
Professionell tolk ... 13
Informell tolk ... 14
Andra sätt att kommunicera ... 15
DISKUSSION ... 16
Resultatdiskussion ... 16
Metoddiskussion ... 21
Slutsats ... 23
REFERENSER ... 25
BILAGOR ... 29
Bilaga 1: Granskningsmall för studier av kvalitativ metod ... 29
Bilaga 2, Tabell 2: Utfall av sökningar ... 30
Bilaga 3, Tabell 3: Översikt av valda artiklar ... 34
INTRODUKTION
Migration
Dagligen förflyttar sig människor från deras födelseländer och bosätter sig i andra länder, vilket kan ha många olika anledningar. Det finns frivilliga migranter som självmant och planerat flyttar till ett land, då de upplever att möjligheterna för dem är större där. Det kan exempelvis vara arbetsmöjligheter. Att människor ofrivilligt migrerar kan ha olika
anledningar. Den grupp av migranter som hastigt tvingas lämna sina hemländer på grund av farliga förhållanden benämns som flyktingar. Dessa farliga förhållanden kan vara förföljelse, konflikt, generaliserat våld eller andra situationer där den allmänna ordningen har störts och människorna behöver därför söka internationellt skydd. Andra orsaker till migration är naturkatastrofer, våld i hemmet, fattigdom och människohandel (Segal, 2019). Det totala antalet internationella migranter i världen, det vill säga människor som bor i andra länder än det där de är födda, var år 2019, 272 miljoner. I Sverige var det totala antalet 2 miljoner samma år. Detta är en ökning från år 2010 då statistiken visade att det totala antalet i världen var 221 miljoner och det totala antalet i Sverige var 1,4 miljoner (Global Migration Data Portal, n.d.).
Invandringen är den största bidragande faktorn till Sveriges folkökning idag. I många år har den största anledningen för invandring till Sverige varit i syfte att arbeta. De senaste åren har dock en stor andel invandrare kommit till Sverige från krigsdrabbade länder för att söka asyl.
Det hittills största antalet människor som invandrat till Sverige var år 2016. Totalt invandrade då 163 000 människor till Sverige, vilket var på grund av det stora antalet människor från Syrien som sökte asyl året innan. Efter år 2016 så har invandringen till Sverige minskat igen och år 2019 var det totala antalet cirka 116 000. Även anledningen till invandring har
förändrats, då den största invandrargruppen år 2019 var personer födda i Sverige som återvände (Statistiska centralbyrån, 2020).
Migration och hälsa
I en rapport av Folkhälsomyndigheten beskrivs migration som en av de faktorer som påverkar en människas hälsa. Detta är beroende av omständigheterna i födelselandet, situationen under
fetma. En del grupper av migranter kommer från länder där smittsamma sjukdomar som tuberkulos, hiv och hepatit är vanligare än i Sverige. I samband med etablering i ett nytt land finns en del faktorer som även ökar risken och förekomsten av psykisk ohälsa hos migranter.
Andra faktorer som kan ha ett samband med hälsotillståndet hos en individ kan vara utbildningsnivå, sysselsättning och ekonomiska förutsättningar (Folkhälsomyndigheten, 2019). En studie utförd i Storbritannien visade att migranter som flyttat på grund av arbete eller studier i mindre utsträckning rapporterade att de led av någon form av långvarig sjukdom jämfört med infödda. Migranter som ofrivilligt flyttat för att söka asyl rapporterade däremot i större utsträckning än infödda att de led av någon form av långvarig sjukdom (Giuntella, Kone, Ruiz & Vargas-Silva, 2018).
Relevanta lagar
Invandringen till Sverige gör att fler är i behov av att söka sig till vården. I hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30) stadgas i 3 kap, 1 § att målet med att bedriva en hälso- och sjukvård är att främja en god hälsa med vård på lika villkor. Detta innebär att visa god respekt och den med störst behov av vård ska ha företräde. Enligt kap 5, 1 § ska all hälso- och
sjukvård bedrivas i enlighet med patientens självbestämmande och integritet. Patienten ska kunna få möjlighet till att delta i sin vård och behandling.
Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) finns till för att främja hög patientsäkerhet i bland annat hälso- och sjukvården. Enligt 3 kap. ska vården vidta åtgärder för att förebygga
vårdskador och utreda händelser som har orsakat eller har riskerat att orsaka vårdskada. Dessa händelser ska även anmälas till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och patienten ska få information om händelsen. I 6 kap. fastställs att hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten ska visas omtanke och respekt samt att vården så gott det går ska utföras i samråd med patienten. Enligt Patientlagen (2014:821), 3 kap., 1 §, 2 §, 6 § och 7 §, har patienten rätt till information gällande exempelvis hälsotillstånd och behandling. Denna information ska vara anpassad till individens förutsättningar vad gäller bland annat ålder, erfarenhet och språk. Det är den som ger informationen som så gott det går är skyldig att säkerställa att mottagaren har förstått informationen. Vid behov ska information lämnas i skrift. Enligt 4 kap., 1 § och 2 §, så ska patientens integritet och självbestämmande respekteras och vård får inte ges utan patientens samtycke.
Personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv
I International Council of Nurses (ICN:s) etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskans omvårdnadsarbete präglas av att alla människor oavsett tro, sedvänjor eller värderingar ska respekteras. Sjuksköterskan ska även tillgodose att patienter får rätt, tillräcklig och lämplig information. Social rättvisa och jämlikhet ska beaktas vid resursfördelning och tillgänglighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan ska se till patienten bakom sjukdomen som en jämlik part som deltar i sin egen vård och behandling. Detta har sin grund i det personcentrerade förhållningssättet, som innebär ett humanistiskt perspektiv där förståelsen för patienten är i fokus. Det kräver en god kännedom om patientens behov, värderingar, vanor och synsätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). För att få fram information om detta så är det främsta verktyget att lyssna till patientens berättelse. Syftet med detta är att främja patienters hälsa, öka behandlingsföljsamhet, minska symtombörda och minska risken för feldiagnostisering och bristfällig kommunikation (Bäärnhielm, 2019).
Kommunikation
Kommunikation är viktigt för att patient och vårdpersonal ska förstå varandra och för att mötet mellan dem ska bli effektivt. Kommunikation kan definieras på olika sätt, den
definition som fokuseras på i denna studie är; överföring av information. I detta begrepp ingår både verbalt uttryck och kroppsspråk. Det handlar bland annat om att patienter ska kunna följa behandling och rekommendationer, samt förstå hur ohälsa kan undvikas. Det handlar även om att förstå patientens egna förklaringar och uppfattningar och att kunna identifiera individens egna resurser. En annan aspekt till varför kommunikation är viktigt inom vården är för att den generella patienttillfredsställelsen ska bli så bra som möjligt (Fossum, 2019).
Det verbala språket är en betydelsefull del av kommunikationen. Det ger oss möjlighet att förmedla känslor och upplevelser. Ord, begrepp och uttryck för exempelvis känslor kan skilja sig åt mellan språken, då de kan ha olika betydelse. Därför kan det vara svårt att göra direkta översättningar av ord från ett språk till ett annat. En person som inte behärskar det språk som talas i det land som denne lever i har en begränsad möjlighet att kommunicera. Detta gäller speciellt när det kommer till att kommunicera känslor eller det som är svårformulerat. Vid vårdkontakt så kan det innebära att kommunikationen mellan patient och vårdgivare blir
Tolk som en del i kommunikationen
När två parter vill eller behöver samtala med varandra inom vården och ett gemensamt språk saknas så kan en professionell tolk användas. Tolken ansvarar för att den språkliga
överföringen förmedlas på ett opartiskt neutralt sätt. Om en patient vill använda tolk så ska vårdpersonal inte ifrågasätta det. Även om patienten kan tyckas ha tillräckliga
språkkunskaper, så handlar det om att patienten ska kunna säga allt den vill säga och inte bara allt den kan säga. Samma sak gäller för vårdpersonal, om de anser att tolk behövs för att de ska kunna göra sig förstådda så ska tolk användas. För att arbeta professionellt som tolk så krävs utbildning i ämnet, det räcker inte med att endast behärska språken (Fors, 2019).
Sjuksköterskans roll vid tolkanvändning
Sjuksköterskors perspektiv av att använda sig av tolk har beskrivits av Salavati, Lindholm &
Drevenhorn (2019). Där framkom utmaningar relaterat till känsliga ämnen och svårigheter med att förstå patienten beträffande signaler, uttryck och talesätt. Sjuksköterskorna var tillfredsställda med användning av tolkar men kompetensen hos tolkar skilde sig åt. Brister i språket och intresse för patienten hos tolkar påverkade den personcentrerade vården. Vid samtal med mindre kompetenta professionella tolkar och informella tolkar uppstod en
osäkerhet om patienten förstod informationen. Att samtala med tolk identifierades också som en hämmande faktor till god vård, då kommunikationen blev ytligare. Detta kunde leda till att det tog längre tid att komma fram till rätt behandling (Salavati et al., 2019).
Sjuksköterskorna i studien hade inte någon erfarenhet eller utbildning i att använda sig av tolktjänster innan de påbörjade sitt yrke. Genom yrkeslivet hade de fått lära sig på egen hand.
Strategier som användes för att uppnå en god förståelse för patienten var; tydlig och långsam kommunikation, upprepning av information från patientens sida samt pauser i
kommunikationen. Andra strategier var god planering inför mötet, begränsning av antal personer som deltog, ögonkontakt med patienten samt skriftlig information på patientens språk. Under bokade möten föredrogs professionella tolkar men patientens släktingar kunde användas vid korta spontana möten och fungera som en informell tolk (Salavati et al., 2019).
Effektiv kommunikation mellan patient och sjuksköterska är den mest betydelsefulla faktorn vid omvårdnad och är en stor del av sjuksköterskans yrkesroll oavsett arbetsområde.
Språkbarriärer har påvisats vara en stor svårighet vid att ge en patient rätt, effektiv och snabb vård. Utbildade tolkar har identifierats som en värdefull profession, men sjuksköterskor
upplever svårigheter med tillgängligheten till tolktjänster, tillgängligheten av tolkar under dygnet, sekretessrelaterade frågor och en påverkan på patientens tillfredställelse. Den medicinska terminologin i sjuksköterskeyrket kan också göra att misstolkning uppstår och kommunikationen felformuleras till patienten vid tolkanvändning (Azam Ali & Watson, 2017). Det finns även säkerhetsrisker för patienter när språkbarriärer förekommer, exempelvis vid överlämning av läkemedel, vätskebalans, smärtskattning och riktlinjer vid fallrisk och trycksår. Språkbarriärer kan göra att sjuksköterskan väljer att avstå säkerhetskontroller vid dessa procedurer när tolk inte finns tillgänglig, vilket kan orsaka säkerhetsrisker (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot & Wagner, 2015).
Teoretisk referensram
Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter som referensram valdes till denna litteraturstudie. Enligt Travelbee ska sjuksköterskan hjälpa till att förebygga eller hantera sjukdom och lidande och utifrån detta finna patientens syfte. Hon menar att varje enskild människa är unik och ska inte generaliseras. Hon tar därmed avstånd från titlar och etiketter, då det kan bidra till stereotyper. Hon menar att varje människa kommer att erfara lidande i olika former och varje enskilds perspektiv är unikt. Lidande kan innebära sjukdom, men också förluster, minskad självkänsla och separation från familj och vänner. Det viktigaste för sjuksköterskan i detta blir att i individens upplevelse av sjukdom och lidande lyssna till patientens upplevelse utan att generalisera. Den mellanmänskliga relationen tillsammans med sjuksköterskan blir därmed betydelsefull (i Kirkevold, 2000).
Travelbee menar att i en inledande kontakt mellan patient och sjuksköterska förekommer ofta stereotypa föreställningar gentemot varandra. Enligt henne är det är viktigt att vara medveten om och vara mottaglig för den andres personlighet för att en god mellanmänsklig relation ska kunna formas. För att kunna uppnå omvårdnad belyser Travelbee kommunikation som en dominerande aspekt, både verbalt och icke-verbalt. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten i sjukdom och lidande gäller det att hon tillämpar sin profession genom insikt och kunskap om patientens omvårdnadsbehov. Patientens och närståendes kulturella bakgrund kan påverka patientens upplevelse av sjukdom och lidande men fokus ligger på att patienten ska få den omvårdnad som behövs (i Kirkevold, 2000).
Joyce Travelbees teori valdes utifrån hennes perspektiv där den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient är central. Utifrån detta perspektiv så möjliggör
kommunikation en god omvårdnad. Vid språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient blir relationen gentemot parterna annorlunda då respektive språk inte förstås. I enlighet med vårdvetenskap så är möjlighet till kommunikation av yttersta vikt.
Problemformulering
I dagens samhälle är invandring något som är vanligt förekommande, vilket innebär att
människor kommer till länder där de eventuellt inte behärskar språket. När människor vårdas i länder där de inte behärskar språket så uppstår språkbarriär mellan vårdpersonal och patient, vilket gör att möjligheten att kommunicera direkt med varandra försvåras. God
kommunikation är viktigt inom vården, bland annat för att kunna arbeta patientsäkert och med ett personcentrerat förhållningssätt. Av dessa anledningar så är det relevant att undersöka hur patienter med språkbarriärer upplever kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal.
Patientens perspektiv behöver förstås för att kommunikationen och vården ska kunna förbättras.
Syfte
Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.
METOD Design
Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, vilket innebär att litteratur används som utgångspunkt för arbetet. Litteraturstudier används för att sammanställa relevant kunskap så att den sedan kan överföras till praktiken. Litteratur söks och granskas för att sedan
sammanställas, så att en specifik frågeställning kan besvaras. Beslut som fattas inom hälso- och sjukvården ska vara evidensbaserade, det ska därmed vara grundat på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis (Forsberg & Wengström, 2016). Detta arbete genomfördes i form av en litteraturstudie för att fånga upp en stor mängd forskning, via olika databaser och från flera delar av världen, för att kunna få ett brett svar på syftet. Att göra en litteraturstudie har också varit ett sätt att öva på att arbeta med evidensbaserad omvårdnad.
Sökstrategi
För att hitta artiklar till denna litteraturstudie så har sökningar utförts i olika databaser, med hjälp av så kallade indexord och fritextsökning för att precisera sökningen. Detta är den rekommenderade sökstrategin för att hitta data till litteraturstudier (Kristensson, 2014). De databaser som använts i denna litteraturstudie är PubMed och CINAHL. För att få tillgång till artiklarna i fulltext så har inloggning via Uppsala Universitets bibliotekstjänster använts.
Indexord som använts är; Communication barriers, Communicat*, Quality of Health Care, Patient*, Perception, Emigrants and immigrants, Nurse-Patient Relations och Professional- Patient Relations. Fritextsökning utfördes med dessa sökord; Language barriers, Foreigner*, Migrant*, Care Quality, Healthcare Quality, Quality of Care och Experience*. Se utfall av sökningar i Bilaga 2, Tabell 2.
Inklusionskriterier
Artiklarna som valdes ut var originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. De skulle även ha granskats av en oberoende part, så kallad referentgranskning (Kristensson, 2014).
Artiklarna skulle vara publicerade på svenska eller engelska, då författarna endast behärskar dessa språk. Studierna skulle vara utförda med kvalitativ ansats i syfte att beskriva
upplevelser. Deltagarna i studierna skulle vara över 18 år. Detta för att resultatet skulle vara relevant för alla sjuksköterskor, inte endast specialistutbildade som exempelvis
barnsjuksköterskor. Artiklarna skulle handla om kommunikation vid språkbarriärer samt att de inkluderade deltagarna skulle ha invandrat till ett land och haft erfarenheter av hälso- och sjukvården där. Utifrån kvalitetsanalysen så skulle även de inkluderade artiklarna bedömas vara av hög kvalitet. Detta innebar exempelvis att artiklarna skulle innehålla etiska
resonemang, tydlig metod och urvalsgrupp.
Exklusionskriterier
Artiklarna skulle inte vara publicerade före år 2010. Deltagarnas modersmål skulle inte vara samma som det språk som talades i landet där de fått vård. De skulle inte heller haft några andra kommunikationshinder än språket, som exempelvis hörselnedsättning eller någon form av intellektuell funktionsnedsättning som hindrade kommunikationen.
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Det slutgiltiga urvalet av artiklar till litteraturstudien utfördes genom kvalitetsgranskning. För kvalitetsgranskningen användes en mall baserad på ett protokoll för bedömning av studier med kvalitativ metod (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011) inklusive ett tillägg gällande om studien var referentgranskad, se Bilaga 1. Kriterier som användes för bedömning av studierna var exempelvis att syftet var väldefinierat, att urval var relevant, att etiskt resonemang fanns, att datainsamling och analys var tydligt beskrivet och att resultatet tydligt redovisades.
Kvaliteten låg, medel eller hög beslutades gemensamt av författarna baserat på om de relevanta delarna fanns med i studierna och om de var väl utförda. De artiklar som i
kvalitetsgranskningen bedömdes vara av hög kvalitet användes i litteraturstudien. Två artiklar som framkom som medel i bedömning exkluderades. Dessa artiklar hade en otydlig
metodbeskrivning och vissa av deltagarna hade inte själva invandrat till landet, utan var andragenerationsinvandrare (Jonkers, Richters, Zwart, Öry & van Roosmalen, 2011;
Aelbrecht, Pype, Vos & Deveugele, 2016). För att undvika missförstånd så översattes termer som inte var kända med hjälp av engelskt lexikon.
Resultatanalys
Ett sätt att analysera resultaten på i en kvalitativ litteraturstudie, är genom att först läsa igenom artiklarna flera gånger och granska resultaten. De delar som är relevanta för
litteraturstudien väljs sedan ut och likheter och skillnader sammanställs. På detta sätt sorteras resultaten från artiklarna i olika kategorier, vilka blir utgångspunkt för resultatet i
litteraturstudien (Forsberg & Wengström, 2016). Detta är sättet som resultatanalysen genomförts på i denna studie. Efter analys av artiklarnas resultat, sammanställdes tre huvudkategorier som beskrivs i resultatdelen.
Forskningsetiska överväganden
I denna litteraturstudie så behövde forskningsetiska överväganden utföras beträffande de studier som granskades. Under granskningen så kontrollerades studierna så att de genomförts på ett etiskt försvarbart sätt. Några av de etiska frågor som bör beaktas i den mediciniska forskningen kan sammanfattas i de fyra etiska principerna: autonomi-, nytto-, inte-skada- och rättviseprincipen. Autonomiprincipen innebär att forskningen ska ske utifrån individens självbestämmande. Det innebär bland annat att deltagare har rätt till individanpassad
information om exempelvis syfte, metoder, förväntningar och risker gällande studien.
Medverkan ska vara helt frivillig och deltagarna ska när som helst kunna välja att avstå från deltagande (Kristensson, 2014).
Nyttoprincipen innebär att nyttan ska överväga risken för skada eller obehag i studien. Inte skada-principen innebär att forskningen ska genomföras på ett sätt som minskar risken för skada. Det innebär exempelvis att fysiska skador ska undvikas genom säker miljö och metoder. Det handlar också om att aktuell lagstiftning gällande sekretess och datahantering ska följas. Nödvändiga tillstånd ska inhämtas och en oberoende etisk granskning av projektet ska genomföras. Rättviseprincipen innebär att deltagarna ska behandlas rättvist och på lika villkor i studien. Allt detta är aspekter som behöver tas i beaktande vid granskning av artiklar i litteraturstudier (Kristensson, 2014).
RESULTAT
Resultatet är baserat på tio originalartiklar. Fyra av studierna utfördes i Australien och de sex övriga utfördes i Sydafrika, Schweiz, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Norge.
Antalet patienter som deltog i studierna varierade från 19 till 73. För en översiktlig
presentation av alla artiklar, se Tabell 3 (Bilaga 3). Efter resultatanalysen sorterades resultatet i tre huvudkategorier, varav två även delades upp i underkategorier, se Tabell 1.
Tabell 1: Översikt av kategorier
Huvudkategorier Underkategorier
Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården
-Upplevd diskriminering
-Känslor till följd av språkbarriärer -Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal
Missförstånd och konsekvenser
Användning av tolk -Professionell tolk
-Informell tolk
-Andra sätt att kommunicera
Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården Upplevd diskriminering
Samband mellan språkbarriärer och upplevd diskriminering framkom i flera studier. Patienter som deltog i en av studierna beskrev hur de upplevde att de blev diskriminerade på grund av deras ursprung. De upplevde att vårdpersonalen dömde deras språkkunskaper baserat på deras utseende och brytning och inte på de faktiska kunskaperna i språket (Maneze, Everett, Kirby, DiGiacomo, Davidson & Salamonson, 2016). I vissa fall uppstod missförstånd för att
patienter inte förstod anledningen till att vårdpersonal uttryckt sig på ett visst sätt och då antog att det berodde på deras hudfärg och upplevde därmed att de blev diskriminerade. En fråga som ställdes till en patient gällande vilken typ av arbete hon hade, tolkades av patienten som att den ställdes för att avgöra hennes värde och hur betydelsefull hon var. Detta missförstånd bidrog till att patienten ansåg att hon blev diskriminerad (Origlia Ikhilor, Hasenberg, Kurth, Asefaw, Pehlke-Milde & Cignacco, 2019). Ett förslag från patienter på sätt att motverka diskriminering och negativa fördomar baserat på ursprung och kultur, både riktat mot
patienter och mot vårdgivare, var att lära sig mer om varandras kulturer (Degni, Suominen, El Ansari, Vehviläinen-Julkunen & Essen, 2014).
Några patienter beskrev hur de trodde att vårdpersonalen ansåg dem vara mindre värda och att de inte kunde relatera till dem, av de anledningarna misstänkte patienterna att de blev sämre behandlade. Andra beskrev hur de var oroliga att de fick mindre information för att
vårdpersonal inte tog sig tid till att komma över kommunikationsbarriärerna, att de därför inte fick all information om sitt sjukdomstillstånd och behandling (Butow, Sze, Dugal-Beri, Mikhail, Eisenbruch, Jefford, Schofield, Girgis, King, Goldstein & Psycho- Oncology Co- operative Research Group, 2010). Några patienter upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade på dem och inte intresserade sig för dem baserat på deras ursprung (Degni et al., 2014).
Känslor till följd av språkbarriärer
En situation som beskrevs var då vårdpersonal glömt bort att boka in en tolk till en patient.
Patienten visste inte om detta i förväg så han hade därför inte haft möjlighet att förbereda sig inför besöket genom att exempelvis tänka ut hur han skulle förklara det han ville ha sagt eller genom att läsa på nödvändig terminologi. Besöket avslutades väldigt snabbt då det var
poänglöst när han inte kunde beskriva sitt problem, vilket fick patienten att känna sig hjälplös (Czapka, Gerwing & Sagbakken, 2019).
En vanlig oro som uttrycktes av äldre patienter i en av studierna var gällande deras
språkkunskaper. De hade dålig tillit till sin förmåga att prata och var rädda för att känna sig dumma och skämmas genom att säga fel ord eller uttala orden fel (Maneze et al., 2016).
“Some Filipinos are hesitant to speak in English because they are embarrassed that they will pronounce it wrongly or that they are saying the wrong word. They might think you are stupid”. (Eva) (Maneze et al., 2016, s 600).
Det redogjordes också för hur relationen mellan vårdpersonal och patient påverkades av språkbarriärerna. Brister i kommunikationen gjorde att patienterna fick otillräcklig
information (Butow et al., 2010) från vårdpersonalen och därför uppfylldes inte deras behov och förväntningar (Origlia Ikhilor et al., 2019). Eftersom patienterna inte heller kunde ge vårdpersonalen tillräcklig information gällande exempelvis känslor och bekymmer, så förhindrades möjligheten att få den uppmuntran och stöd från vårdpersonal som de behövde (Butow et al., 2010). Vissa beskrev hur de upplevde att relationen blev bristfällig på grund av språkbarriärer och att om patienterna upplevde vårdpersonalen som dominant i relationen så förstärktes det vid språkbarriärer dem emellan (Origlia Ikhilor et al., 2019). Att skapa en relation på ett djupare plan med vårdpersonal och att visa sitt riktiga jag och sin karaktär upplevdes som en svårighet som uppstod till följd av språkbarriärer. Patienter beskrev också att de kände sig sårbara och beroende vårdpersonalen för att de inte kunde tala för sig själva och påverka beslut på grund av språkbarriärerna (Butow et al., 2010). Känslor av maktlöshet till följd av att inte förstå vårdpersonalen beskrevs också (Origlia Ikhilor et al., 2019)
Några patienter beskrev att inte förstå eller bli förstådd som skrämmande (Butow et al., 2010;
Maneze et al., 2016) och något som kunde orsaka stark ångest (Origlia Ikhilor et al., 2019) och andra blev frustrerade. De kunde också känna sig tvingade att låtsas som att de förstod mer än vad de faktiskt gjorde, för att det var för svårt eller krävande att be om en förklaring (Butow et al., 2010).
Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal
Beträffande vårdpersonalens ursprung så fanns det olika uppfattningar hos patienterna i studierna huruvida det hade någon betydelse för kommunikationen. För vissa var det viktigt att dela kulturell bakgrund, att det kändes som att prata med någon från sin egen familj
det som att vissa begrepp inte kunde översättas från deras modersmål och att de upplevde att vårdpersonal från deras egen kultur förstod dem och deras kroppar bättre (Maneze et al., 2016).
Samtidigt var det andra patienter som inte tyckte att det hade någon betydelse var
vårdpersonalen kom ifrån och vilken bakgrund de hade, utan att det viktigaste för att mötet skulle bli bra var deras egenskaper och hur de agerade. Egenskaper som uppskattades var att vara snäll, omtänksam, respektfull och professionell (Binder et al., 2012; Harrison, Walton, Chitkara, Manias, Chauhan, Latanik & Leone, 2020). Dessa egenskaper ansågs lika viktiga, för att få patienterna engagerade och nöjda samt för att övervinna språkbarriärer, som förmågan att kommunicera (Harrison et al., 2020)
Missförstånd och konsekvenser
Gällande missförstånd till följd av språkbarriärer så beskrev vissa patienter att de i mötet med vårdpersonal inte förstod vad som diskuterades, att de nickade och skrev på papper utan att förstå vad det innebar. Detta medförde att ingrepp utfördes, som patienterna egentligen inte ville, för att vårdpersonalen trodde att patienterna gav sitt samtycke (Hunter-Adams & Rother, 2017). Att inte förstå vad vårdpersonalen pratade om beskrevs som en förlust av kontroll och att vårdpersonalen därmed hade all makt (Origlia Ikhilor et al., 2019). Några patienter beskrev att dålig språkförståelse kunde leda till konsekvenser som uteblivna möten, dålig följsamhet till läkemedelsordinationer och bristande egenvård (Butow et al., 2010). Exempelvis så kunde följsamheten till läkemedelsordinationer försämras av att patienten inte fått tillräcklig
information gällande när och varför läkemedlet skulle tas, vilket kunde leda till att läkemedlet inte intogs alls eller vid fel tidpunkt (Butow et al., 2010; Shaw, Shepherd, Durcinoska, Butow, Liauw, Goldstein & Young, 2016). Några patienter beskrev att de upplevde en osäkerhet gällande vården och risken att bli felbehandlad eller feldiagnostiserad till följd av oförmåga att förklara sig själv och bli förstådd av vårdpersonal (Harrison et al., 2020). Några personer beskrev hur de valde att inte berätta vissa saker för vårdpersonalen, för att de kände att de inte skulle kunna förklara det tillräckligt bra och därför inte bli förstådda (Maneze et al., 2016).
I en av studierna så förklarade också patienterna att de inte var medvetna om sitt exakta sjukdomstillstånd, typ av behandling eller tillvägagångssätt för behandling, för att de aldrig fått en tydlig förklaring. När patienterna inte var införstådda med tillvägagångsättet, så kunde rimliga förändringar i behandlingen innebära att patienterna trodde att något var fel och att de
inte kunde ställa frågor om det på egen hand (Shaw et al., 2016). Patienter beskrev också hur missförstånd kunde uppstå i samband med bokning av möten med vården, på grund av brister i språkkunskaperna. Det beskrevs hur det oftast var sjukhuset som gjorde själva bokningen och att problem uppstod när förändringar eller ombokningar skedde. Språkbarriärerna gjorde att patienterna ofta var omedvetna om förändringar eller anledningen till ombokning, på grund av att de inte fick anpassad information (Shaw et al., 2016).
Användning av tolk Professionell tolk
Angående användning av professionell tolk vid språkbarriär beskrevs det att tillgängligheten till professionella tolkar var bristande och att de lämnade innan mötet var avslutat (Butow et al., 2010; Harrison et al., 2020). Det beskrevs att patienten kom ut från mötet utan att förstå sammanhanget och att tolkarna hade sammanpressade möten och noterade att de ledde till ineffektivitet. Patienterna fick inte hjälp med att exempelvis boka in nya möten (Harrison et al., 2020). Vidare svårigheter med tolk var att patienterna blev tilldelade olika tolkar för varje möte och relationen kunde därmed inte utvecklas. Även bristande översättning och att de blev tilldelade tolkar som inte talade rätt språk beskrevs (Butow et al., 2010). Osäkerhet relaterat till tolkens kvalitet i översättning framkom (Butow et al., 2010; Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020). En patient försökte själv förbereda genom lämpliga medicinska termer som kunde komma till användning. Detta för att rätta tolken i det stundande mötet (Czapka et al., 2019).
Uppskattning av professionella tolkar beskrevs sparsamt. En patient ansåg sig vara tillfredsställd med mötet i vården när tolk var närvarande (Shaw et al., 2016) och några patienter framställde professionella tolkar som psykolog vid möten i vården (Butow et al., 2010). I en studie framkom det även att hälso- och sjukvårdspersonal uppmuntrat till professionell tolk trots närvaro av informell tolk, då vårdpersonal ville vara säkra på att informationen skulle bli förstådd (Shaw et al., 2016). Några patienter hade andra
förväntningar på tolken än den språkliga översättningen, då liknande kultur var associerat med bättre förståelse för individen. Emotionellt stöd, rådgivare och försvarare för patienten
skildrades hos några patienter som förväntningar på tolken (Butow et al., 2010).
till ett möte med vårdpersonal, men att de blev övertalade att de inte behövde någon för att vårdpersonalen tyckte att deras språkkunskaper var tillräckliga (Czapka et al., 2019). En förfrågan om tolk var vanligen relaterat till senare tillgång till vård och längre väntetid för möte med vårdpersonal. I vissa fall dök inte tolken upp (Harrison et al., 2020). Ibland fanns tolktjänster inte tillgängliga även fast sjukvården fått förfrågan av patienten (Harrison et al., 2020; Shaw et al., 2016). Detta beskrevs särskilt inom mer brådskande möten, som på akutavdelningar (Harrison et al., 2020). Sparsam användning av tolk framkom vid rutinmässiga möten och patienterna fick lita på sina familjemedlemmar eller hälso- och sjukvårdspersonal som talade ett gemensamt språk (Shaw et al., 2016).
Synen på professionella tolkar hos patienter med språkbarriär som hade liten erfarenhet av att använda tjänsten, beskrevs som att de skulle lita på dem på grund av professionella tolkars sekretess. Patienterna i denna studie föredrog dock familjemedlemmar som tolk då de var osäkra på trovärdigheten hos professionella tolkar för att de inte kände dem. Att öppna sig för en professionell tolk av det motsatta könet togs upp av en del patienter, som framförde att de skulle vara skamligt och generande (Zendedel, Schouten, van Weert & van den Putte, 2018).
Kvinnor i annan artikel påtalade att de skulle föredra en kvinnlig tolk framför en manlig (Binder et al., 2012).
Informell tolk
Att använda familjemedlemmar och anhöriga vid tolksammanhang beskrevs som vanligt förekommande (Binder et al., 2012; Butow et al., 2010; Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020; Maneze et al., 2016; Zendedel et al., 2018). Användning av tvåspråkig personal
framkom även (Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020) samt socialarbetare (Harrison et al., 2020). Att få ansvara för att förse sig själv med anpassad information framkom efter att blivit nekad professionell tolk av hälso- och sjukvårdspersonal.
”This is how it is here. Sometimes they provided her (friend) with an interpreter and other times they would say that they are very sorry, but they couldn’t get her an
interpreter because it is too expensive for them to organize one, and she has to bring her own interpreter along to the visit.” (Czapka et al., 2019, s. 760).
De informella tolkarna förväntades av några patienter besitta andra roller än som endast översättare av språket, där roll som vårdgivare nämndes. Det innebar att boka möten, transportera patienten till hälso- och sjukvård, fördela och hålla reda på receptbelagda
mediciner och utöver det fungera som ett ytterligare minne för patienten. En annan roll som framkom var försvarare, genom att den informella tolken skulle medla för patientens bästa, exempelvis genom att framhäva symtom eller överdriva för att patienten skulle tas på allvar.
Patienterna förväntade sig dock inte medicinsk rådgivning av de informella tolkarna (Zendedel et al., 2018).
Att använda barn som informell tolk var vanligt (Binder et al., 2012; Butow et al., 2010;
Czapka et al., 2019; Maneze et al., 2016; Zendedel et al., 2018). En kvinna beskrev att hon tog med sin 14-åriga son för att översätta för henne och hennes syster (Czapka et al., 2019).
En annan kvinna redogjorde för komplexiteten i att förmedla dåliga nyheter när barn används som översättare. En kvinnas dotter skulle förklara att en ultraljudsbild visade ett handikappat foster utan huvud och reagerade starkt.
”…my daughter started to cry…Yes, she was the one who got shocked, not me. I got shocked myself but not the same way as my daughter” (Binder et al., 2012, s. 1177).
Några patienter uttryckte en osäkerhet om hur barn skulle förmedla dåliga nyheter till föräldern, samt att patienterna undvek tabubelagda ämnen framför deras barn för att det kändes genant. Bortsett från det föredrogs barn framför män som tolk då det fanns misstro om att männen inte skulle översätta allt (Zendedel et al., 2018). Känslor av att känna sig stärkt som individ i närvaro av informell tolk framkom trots att den informella tolken pratade mestadels under möten. Däremot upplevdes det som en svaghet att vara beroende av sina familjemedlemmar. Patienterna beskrev att de hellre hade velat kommunicera själva och hantera sina egna hälsoproblem (Zendedel et al., 2018).
Andra sätt att kommunicera
Översatta instruktioner och broschyrer är ett sätt för patienter att få tillgång till material på sitt eget språk. Patienter beskriver hur allt informativt material som de delgavs var skrivet på det språk som talades i landet och gavs ut på rutin, det var därmed inte anpassat till patienten. Det beskrevs som en nackdel att inte kunna tala landets språk, då det resulterade i att det var svårt att veta varifrån information kunde erhållas. Olika sätt att få förståelse för skriftlig
kommunikation var genom användning av översättningsverktyg online, översatta broschyrer och översatt information på internet (Shaw et al., 2016). Vid direkt kommunikation med
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att det fanns många olika typer av upplevelser av kommunikation, men att många patienter också haft erfarenhet av liknande upplevelser. Flera patienter ansåg sig ha blivit diskriminerade baserat på ursprung, exempelvis när de upplevt att vårdpersonal gjort en bedömning av deras språkkunskaper baserat på utseende (Maneze et al., 2016). Vissa beskrev en oro för att de blev sämre behandlade eller att de inte fick tillräckligt med information på grund av
vårdpersonalens åsikter om dem (Butow et al., 2010). Kommunikationen vid språkbarriärer var också orsak till många olika känslor hos patienterna, som hjälplöshet (Czapka et al., 2019), skam (Maneze et al., 2016), sårbarhet, frustration (Butow et al., 2010) och rädsla (Butow et al., 2010; Maneze et al., 2016). Missförstånd till följd av brister i kommunikation beskrevs av flera och detta hade negativa konsekvenser, som att procedurer utfördes utan samtycke (Hunter-Adams & Rother, 2017), bristande följsamhet till behandlingar och bristande tillit till vården (Butow et al., 2010). Beträffande användning av tolk så beskrevs bland annat oro kring kvaliteten av översättningen från de professionella tolkarna (Butow et al., 2010; Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020) och problem kring tillgången till
tolktjänster (Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020; Shaw et al., 2016). I flera fall beskrevs att informell tolk användes, men att det av olika anledningar kunde vara problematiskt
(Zendedel et al., 2018).
Resultatdiskussion
Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården
Flera patienter beskrev upplevelsen av att ha blivit diskriminerad baserat på ursprung (Maneze et al., 2016) och några beskrev också en oro för att diskriminering skulle vara en faktor som gjorde att de fick sämre behandling eller mindre information (Butow et al., 2010).
Vissa patienter ansåg att det var viktigt att bli behandlad av vårdpersonal med liknande kulturell bakgrund för att bli förstådd och känna sig trygg (Maneze et al., 2016) och andra tyckte att den kulturella bakgrunden var en irrelevant faktor. Enligt dem var vårdpersonalens egenskaper och agerande viktigare för att patienterna skulle bli nöjda och för att övervinna språkbarriärer (Harrison et al., 2020). Egenskaper hos vårdpersonalen som ansågs viktiga var bland annat att de var snälla, omtänksamma och respektfulla (Binder et al., 2012; Harrison et al., 2020).
Att ordna så att alla patienter som vårdas i exempelvis Sverige blir behandlade av
vårdpersonal med liknande kulturell bakgrund är sällan möjligt . Därför är det viktigt att ha i åtanke hur stor betydelse agerandet från vårdpersonalen har för att patienterna ska känna sig trygga och inte erfara upplevelsen av att bli diskriminerad. Hur viktigt det är att vara snäll, omtänksam och respektfull som vårdpersonal, oavsett vem patienten är. Detta är något som sjuksköterskans arbete ska präglas av enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor; respekt gentemot alla patienter oavsett exempelvis tro och sedvänjor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Migrationen ökar i världen (Global Migration Data Portal, n.d.) och det är därför viktigt att kunna ta hänsyn till människors olika kulturer i vårdsammanhang, så att de kan behandlas på ett respektfullt sätt. Det gavs som förslag från några patienter att ett sätt för att förebygga diskriminering och negativa fördomar relaterat till bakgrund är att lära sig om varandras kulturer (Degni et al., 2014). Detta är ett konkret exempel på hur diskriminering skulle kunna förebyggas. Genom att göra detta ämne till en större del i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal, så skulle kunskapsluckorna gällande kulturella skillnader och likheter kunna fyllas. Enligt Joyce Travelbee och hennes omvårdnadsteori så är patientens kulturella bakgrund något som kan påverka upplevelsen av sjukdom och lidande, därför är det en viktig aspekt att ta i beaktande för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov (Kirkevold, 2000).
Något annat som skildrades av patienter var att de kände sig sårbara i vården och beroende av vårdpersonalen på grund av språkbarriärerna (Butow et al., 2010). Det beskrevs som en förlust av kontroll att inte förstå vårdpersonalen och att personalen därmed hade all makt. Om vårdpersonalen uppfattades som dominant så förstärktes det av språkbarriärerna (Origlia Ikhilor et al., 2019). Patienter beskrev också en oro för att känna sig obegåvade om ord uttalades fel eller användes på fel sätt (Maneze et al., 2016). De kunde också känna sig tvingade att låtsas som att de förstod mer än vad de faktiskt gjorde, för att det var för svårt eller krävande att be om en förklaring (Butow et al., 2010). Att alla människor behandlas lika oavsett språklig begåvning är av yttersta vikt, samt att i sitt arbete som vårdpersonal inse sin egen roll och undvika auktoritära positioner i förhållande till patienten. Detta är något som vårdpersonal bör reflektera över i sitt dagliga bemötande med varje patient. Det har sin utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt där patienten anses som en jämlik part som deltar i sin egen vård och behandling (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
erfarenheter i arbetsgruppen, utbildning kring tolktjänster samt reflektion över agerande vid språkbarriär. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver förbättra arbetet med användning av tolktjänster, då det kan göra att sårbarheten hos denna patientgrupp minskas. Som tidigare nämnt så är bemötandet av dessa patienter viktigt. Något som också är relevant att reflektera över som vårdpersonal, är den icke-verbala kommunikationen gentemot dessa patienter. Med detta menar vi exempelvis ögonkontakt och kroppsspråk. Enligt Joyce Travelbee så är det viktigt att vara medveten om och mottaglig för de stereotypa föreställningar som kan förekomma gentemot varandra i relationen mellan patient och vårdpersonal, för att kunna skapa en god och jämställd relation (Kirkevold, 2000).
Missförstånd och konsekvenser
Enligt den svenska Patientlagen (SFS, 2014:821) har patienten rätt till individanpassad information, och dennes självbestämmande och integritet ska respekteras. Den som ger informationen ska i största möjliga mån säkerställa att mottagaren förstått vad informationen innebär. I resultatet av denna litteraturstudie framkom det från flera patienter att de upplevt att de inte fått tillräcklig information på grund av språkbarriärer. Detta har resulterat i
missförstånd och fått konsekvenser som bristande följsamhet till planerad vård (Butow et al., 2010; Shaw et al., 2016) och oinformerade patienter som inte är fullt medvetna om sitt sjukdomstillstånd och behandlingsplan (Shaw et al., 2016). Det visade sig även att patienter genomgått procedurer som de egentligen inte samtyckt till, för att de inte förstått
informationen som de fått (Hunter-Adams & Rother, 2017). För att förbättra arbetet med denna patientgrupp i den svenska sjukvården så är detta viktiga patientupplevelser att ta hänsyn till. Hälso-och sjukvårdspersonal ska arbeta med detta för att de är skyldiga enligt Patientlagen (SFS, 2014:821). En annan drivkraft bör vara dessa tydliga bevis på att det får konsekvenser för vården och patienten när patienten inte får tillräcklig information.
Patienter beskrev några negativa följder som orsakades av språkbarriärer, dessa var bland annat uteblivna möten, dålig följsamhet till läkemedelsordinationer och bristande egenvård (Butow et al., 2010). Patienter upplevde en osäkerhet inför vården och risken att bli
felbehandlad eller feldiagnostiserad på grund av språkbarriärer (Harrison et al., 2020). De negativa följderna, som exempelvis att läkemedel inte intas, kan riskera patientens säkerhet i vården. Patientsäkerhet är något som vården är skyldig att arbeta förebyggande med enligt patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) och risker för vårdskador är något som ska anmälas och utredas. Enligt patienter användes professionella tolkar mindre vid rutinmässiga möten
och patienterna fick lita på informella tolkar (Shaw et al., 2016). Det här kan leda till att sjuksköterskan väljer att avstå säkerhetskontroller som exempelvis vid överlämning av läkemedel när tolk inte finns tillgänglig (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot &
Wagner, 2015). På grund av detta är det relevant att ta hänsyn till språkbarriärer som en riskfaktor för patientsäkerheten. Vården behöver arbeta på att inte låta invanda rutiner styra användningen av tolktjänster, istället bör det aktuella behovet styra. När det inte är rimligt att använda en tolk så måste andra sätt att kommunicera på användas, istället för att moment utesluts helt. Patienter med liknande medicinska behov ska behandlas lika utifrån
rättviseprincipen, behandlingen ska inte skilja sig åt på grund av språkbarriärer. Enligt
autonomiprincipen ska även patienten få tillräckligt med information för att känna sig delaktig i sin omvårdnad. Som sjuksköterska bör inte-skada-principen beaktas för att säkerhetsställa att risker och lidande för patienten utesluts.
Användning av tolk Professionell tolk
Kommunikation är en central del i hälso- och sjukvården för att kunna arbeta kring en personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) samt för att kunna följa
Patientlagen (SFS, 2014:821) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30). Joyce Travelbee belyser den mellanmänskliga relationen genom kommunikation mellan patient och
sjuksköterska som viktig för att uppnå god omvårdnad (Kirkevold, 2000).
Det framkom i studierna att det var problematiskt att få tillgång till tolktjänster i kontakt med vården (Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020; Shaw et al., 2016). Ibland fanns
överhuvudtaget inte tolktjänster tillgängliga även fast sjukvården fått förfrågan av en patient (Harrison et al., 2020; Shaw et al., 2016). I en studie beskrevs även att patienter blev tilldelade tolkar som inte talade rätt språk (Butow et al., 2010) samt osäkerhet gällande tolkens kvalité i översättning framkom (Butow et al., 2010; Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020). När det finns språkbarriärer mellan patient och vårdgivare så är användningen av professionell tolk en stor del av kommunikationen. I flera av studierna beskrevs problem relaterat till användningen av professionell tolk, vilket innebär att det riskerar att bli brister i kommunikationen. Därför behöver användandet av tolktjänster arbetas med, både från vårdpersonal- och tolkars
användningen av tolk ska utvecklas. Det vore även fördelaktigt om alla tolkar som arbetar inom vården hade en grundläggande kunskap beträffande medicinsk terminologi.
Informell tolk
Att använda familjemedlemmar och anhöriga vid tolksammanhang beskrevs i flertal artiklar (Binder et al., 2012; Butow et al., 2010; Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2020; Maneze et al., 2016; Zendedel et al., 2018). En känsla av att känna sig stärkt i närvaro av informell tolk redogjordes, men flera patienter med språkbarriär beskrev att de hellre hade velat
kommunicera på egen hand. De informella tolkarna förväntades ha andra roller än bara översättare (Zendedel et al., 2018). Från yrkesverksamma sjuksköterskor föredrogs professionella tolkar under bokade möten men patientens släktingar kunde användas som informell tolk vid kortare spontana möten (Salavati et al., 2019).
Att använda barn som informell tolk var vanligt förekommande i studierna (Binder et al., 2012; Butow et al., 2010; Czapka et al., 2019; Maneze et al., 2016; Zendedel et al., 2018).
Den medicinska terminologin i sjuksköterskeyrket kan göra att misstolkning uppstår och kommunikationen felformuleras till patienten vid tolkanvändning (Azam Ali & Watson, 2017). Det uppgavs som komplext att förmedla dåliga nyheter när barn användes som översättare (Binder et al., 2012, Zendel et al., 2018). Bortsett från det föredrogs barn framför män som tolk då det fanns misstro om att männen inte skulle översätta allt (Zendedel et al., 2018).
Att vara både närstående och informell tolk kan vara påfrestande. Det kan resultera i att de får ta emot dåliga hälsobesked, vilket kan skapa känsloreaktioner på grund av det emotionella bandet till patienten. Då barn föredrogs som tolk så sätter det ytterligare påfrestning på barnet då denne kanske inte har erfarenheter av sådant sedan tidigare. Patienten med språkbarriär hamnar i en beroendeposition för att den informella tolken förväntas förmedla översättning men samtidigt fungera som en navigator i hälso- och sjukvården. Den medicinska
terminologin i översättning kan också bli bristande om kunskap inte finns inom ämnet sedan innan. Hälso- och sjukvårdspersonal ska i kommunikation anpassa språkbruk efter patientens förutsättningar för att säkerhetsställa att mottagaren förstått informationen. Sjukdom och behandling bör beskrivas enkelt och medicinska termer bör undvikas. Detta är viktigt i möten med alla patienter, men särskilt med denna patientgrupp när det finns språkbarriärer. När tolk används så är detta också viktigt för att säkerställa att tolken förstår det som ska översättas.
Att använda informella tolkar vid rutinmässiga möten kan fungera bra för att individen ska känna sig stärkt som patient. Det är dock relevant att reflektera över om den informella tolken är lämplig och om den här personen samtycker till att vara tolk. Detta för att undvika
missförstånd och risken att information undanhålls. Vid planerade möten i vården kan professionella tolkar av god kvalitet eller andra tolkvägar fungera bättre.
Andra sätt att kommunicera
Utöver att använda sig av någon form av tolk, så kan patienter få information via exempelvis broschyrer och skriftliga instruktioner på sitt eget språk (Shaw et al., 2016) eller med hjälp av översättningsapplikationer (Harrison et al., 2020). Ett problem som beskrevs av patienter var att de fick skriftlig information som inte var på deras språk, vilket innebar att de inte kunde förstå materialet utan att på något sätt översätta det (Shaw et al., 2016). Med tanke på att det inte är möjligt med konstant tillgång till tolk i alla situationer i vården, så är det viktigt att utveckla de alternativa sätt som finns att kommunicera på vid språkbarriärer. När skriftlig information ges ut så är det högst angeläget att den är på rätt språk, så att patienten inte själv behöver översätta den eftersom risken då är stor för missförstånd. Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) så är det informationsgivaren som är skyldig att så gott det går säkerställa att mottagaren har förstått, vilket även innefattar skriftlig information. Att också se till att andra hjälpmedel, som översättningsapplikationer i dator eller mobil, faktiskt används i vården är ett sätt att underlätta kommunikationen när det inte är möjligt att kommunicera på något annat sätt.
Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte var att studera patienters upplevelser av språkbarriär i hälso- och sjukvården med en kvalitativ metodik. Valet att göra en litteraturstudie har sin grund i att tidigare forskning blir överblickbar för läsaren och styrkan är att det gör det enkelt att få en inblick i ämnet. Att litteraturstudie valdes framför andra möjliga metoder var för att få ett brett perspektiv på syftet. Om studien exempelvis utförts empiriskt i endast en svensk stad, så hade det inte funnits någon möjlighet att generalisera resultatet till en större population. Två medicinska databaser, PubMed och CINAHL, samt ett flertal indexord och
fritextordssökningar användes vid artikelsökningen. Detta för att uppnå ett stort sökresultat
replikeras och för att tillgång till artiklarna ska bli möjligt, har sökningarna noggrant dokumenterats, se Bilaga 2.
Ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift där de blivit referentgranskade, vilket är en styrka då det verifierar artiklarnas kvalitet. Andra inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara kvalitativa och endast inkludera deltagare över 18 år. Deltagarna skulle även ha invandrat till ett land och haft erfarenheter av hälso- och sjukvården där. Att artiklarna skulle vara kvalitativa var för att syftet med studien var att undersöka upplevelser, vilket inte kan beskrivas lika detaljerat i en kvantitativ studie. Att patienter skulle vara över 18 år var på grund av att patienterna skulle ha erfarenhet av att navigera i hälso- och sjukvården på egen hand i vuxen ålder. Det var också för att resultatet av litteraturstudien skulle bli relevant för den grundutbildade sjuksköterskan. Valet av att
artiklarna skulle handla om kommunikation vid språkbarriärer samt deltagare som invandrat till ett land och tagit del av hälso- och sjukvården där, har sin grund i det valda syftet. Av de studier som inkluderades i litteraturstudien var bevis för att forskningsetik följts viktigt.
Exempelvis genom att ett etiskt resonemang förts i texten och att studien blivit godkänd av en forskningsetisk kommitté om det varit nödvändigt. Vid kvalitetsgranskning av studierna så har etiska resonemang granskats, för att säkerställa att de fyra etiska principerna övervägts.
Som exempel så skulle deltagandet i studien vara informerat, frivilligt och rättvist och data som samlades in skulle hanteras korrekt.
Exklusionskriterier i studien valdes utifrån vad de skulle kunna bidra med i resultatet. Artiklar med deltagare som hade andra kommunikationshinder än språket exkluderades då dessa skulle kunna göra utfallet i resultatet felaktigt. Tidigare forskning innan år 2010 exkluderades för att ta tillvara på nutida forskning, då äldre forskning kan ge en felaktig bild av hur
kommunikationen i hälso- och sjukvården ser ut i dagens samhälle. För att resultatet skulle bli tillförlitligt exkluderades de artiklar som inte bedömdes vara av hög kvalitet.
Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av en granskningsmall baserad på ett relevant bedömningsprotokoll från kurslitteratur, se Bilaga 1. Kvalitetsbedömningen utgick från att artiklarna skulle innehålla ett väldefinierat syfte, relevans i urval, etiska resonemang, att datainsamling och analys var tydligt beskrivet och att resultatet redovisades begripligt. Den höga kvaliteten på valda artiklar anses som en styrka i denna litteraturstudie.
En svaghet med litteraturstudien är att det var svårt att hitta artiklar utifrån patientens
perspektiv av upplevelser angående språkbarriärer. Mycket forskning är utförd ur hälso- och
sjukvårdspersonals perspektiv. Det här bidrog till att artiklarna består till största delen av kvinnliga deltagare. Det kan ha bidragit till att männens upplevelse av språkbarriär inte synliggjorts, vilket kan ha resulterat i att upplevelser förknippat med genus kan ha inverkat på resultatet. I denna litteraturstudie har även artiklar från sju olika länder inkluderats, varav ingen är utförd i Sverige. Hälso- och sjukvårdsystemen ser olika ut i olika länder, vilket innebär att de upplevelser som beskrivs av patienterna är baserade på erfarenheter av olika system. Alla erfarenheter av system som beskrivs kan därför inte överföras till hur det går till i den svenska sjukvården. Exempelvis så kanske inte tolkar används på samma sätt i alla
länder. Själva beskrivningen av upplevelser av språkbarriärer kan dock användas för att förbättra arbetet med denna patientgrupp även i Sverige. Detta på grund av att själva
upplevelsen av språkbarriärer är individuell, oberoende av land eller system. Oavsett land så är också bemötandet och kommunikation en viktig del i mötet med patienter för vårdpersonal.
Därför är resultatet användbart i den svenska sjukvården.
Att det är en kvalitativ litteraturstudie med relativt få deltagare och få artiklar gör att resultatet ska generaliseras med försiktighet till en större population. Det låga antalet deltagande män bidrar till att resultatet möjligen inte kan överföras på en population av män. Vi anser med detta att resultatet av litteraturstudien som trovärdigt utifrån kvinnliga patienters upplevelser av språkbarriär i hälso- och sjukvården då det finns en bred variation i ursprung, ålder och varaktighet i landet. Vidare forskning hade behövts för att styrka detta med ett större deltagande och där fler antal män inkluderas. För att kunna generalisera resultatet till det svenska hälso- och sjukvårdsystemet så krävs fler studier av patienters upplevelser av språkbarriär i Sverige.
Författarna hade erfarenheter av att vårda patienter med språkbarriärer i Sverige, där det framkommit svårigheter relaterat till språkbarriärer. Erfarenheter fanns endast av det svenska hälso- och sjukvårdsystemet. Detta kan ha påverkat inriktningen på arbetet och tolkningen av resultatet utifrån det svenska systemet. Det fanns inte någon förförståelse hos författarna av att vara patient med språkbarriär. Detta gör att risken är liten att förutfattade antaganden av patientens synvinkel tar sig uttryck i litteraturstudien.
Slutsats
Språkbarriärer påverkar kommunikationen mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal,
de sätt som finns att kommunicera på vid språkbarriärer utvecklas. Hur vårdpersonalen bemöter patienter med språkbarriärer är också avgörande för en personcentrerad vård.
Författare Rebecca Kirsebom och författare Lisa Hörnström har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
REFERENSER
Aelbrecht, K., Pype, P., Vos, J., & Deveugele, M. (2016). Having cancer in a foreign country. Patient Education and Counseling, 99(10), 1708-1716. doi:
https://doi.org/10.1016/j.pec.2016.05.010
Azam Ali, P. & Watson, R. (2017). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses' perspectives. Journal of Clinical Nursing, 27(5-6), 1152-1160. doi: https://doi.org/10.1111/jocn.14204
Binder, P., Borné, Y., Johnsdotter, S., & Essén, B. (2012). Shared language is essential:
Communication in a multiethnic obstetric care setting. Journal of Health Communication, 17(10), 1171–1186. doi: https://doi.org/10.1080/10810730.2012.665421
Butow, P. N., Sze, M., Dugal-Beri, P., Mikhail, M., Eisenbruch, M., Jefford, M., Schofield, P., Girgis, A., King, M., Goldstein, D., & Psycho-Oncology Co-operative Research Group.
(2010). From inside the bubble: Migrants’ perceptions of communication with the cancer team. Supportive Care in Cancer: Official Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 19(2), 281–290. doi: https://doi.org/10.1007/s00520-010-0817-x Bäärnhielm, S.. (2019). Möten i den mångkulturella vården. I B, Fossum (Red.),
Kommunikation: samtal och bemötande i vården (3 uppl., s. 365-397). Lund:
Studentlitteratur.
Czapka, E. A., Gerwing, J., & Sagbakken, M. (2019). Invisible rights: Barriers and facilitators to access and use of interpreter services in health care settings by Polish migrants in Norway.
Scandinavian Journal of Public Health, 47(7), 755–764. doi:
https://doi.org/10.1177/1403494818807551
Degni, F., Suominen, S. B., El Ansari, W., Vehviläinen-Julkunen, K., & Essen, B. (2014).
Somali-born immigrant women. Ethnicity & Health, 19(3), 348–366. doi:
https://doi.org/10.1080/13557858.2013.797567
Folkhälsomyndigheten. (2019). Hälsa hos personer som är utrikes födda- skillnader i hälsa utifrån födelseland. Folkhälsomyndigheten. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsa-hos- personer-som-ar-utrikes-fodda--skillnader-i-halsa-utifran-fodelseland/?pub=61466
Fors, J. (2019). Att kommunicera med hjälp av tolk. I B, Fossum (Red.), Kommunikation:
samtal och bemötande i vården (3 uppl., s. 309-327). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier (4. rev. utg.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Fossum, B. (2019). Kommunikation och bemötande. I B, Fossum (Red.), Kommunikation:
samtal och bemötande i vården (3 uppl., s. 27-76). Lund: Studentlitteratur.
Giuntella, O., Kone, Z. L., Ruiz, I., & Vargas-Silva, C. (2018). Reason for immigration and immigrants’ health. Public Health, 158, 102–109. doi:
https://doi.org/10.1016/j.puhe.2018.01.037
Global Migration Data Portal. (n.d.). Total number of international migrants at mid-year 2019. Migrationdataportal.org. Hämtad 2 oktober, 2020, från
https://migrationdataportal.org/data?i=stock_abs_&t=2019
Harrison, R., Walton, M., Chitkara, U., Manias, E., Chauhan, A., Latanik, M., & Leone, D.
(2020). Beyond translation: Engaging with culturally and linguistically diverse consumers.
Health Expectations, 23(1), 159–168. doi: https://doi.org/10.1111/hex.12984
Hunter-Adams, J., & Rother, H.-A. (2017). A Qualitative study of language barriers between South African health care providers and cross-border migrants. BMC Health Services
Research, 17(1), 1–9. doi: https://doi.org/10.1186/s12913-017-2042-5
Jonkers, M., Richters, A., Zwart, J., Öry, F., & van Roosmalen, J. (2011). Severe maternal morbidity among immigrant women in the Netherlands: patients' perspectives. Reproductive Health Matters, 19(37), 144-153. doi: https://doi.org/10.1016/S0968-8080(11)37556-8
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Maneze, D., Everett, B., Kirby, S., DiGiacomo, M., Davidson, P. M., & Salamonson, Y.
(2016). ‘I have only little English’: Language anxiety of Filipino migrants with chronic disease. Ethnicity & Health, 21(6), 596–608. doi:
https://doi.org/10.1080/13557858.2016.1143091
Origlia Ikhilor, P., Hasenberg, G., Kurth, E., Asefaw, F., Pehlke-Milde, J., & Cignacco, E.
(2019). Communication barriers in maternity care of allophone migrants: Experiences of women, healthcare professionals, and intercultural interpreters. Journal of Advanced Nursing, 75(10), 2200–2210. doi: https://doi.org/10.1111/jan.14093
Salavati, D., Lindholm, F. & Drevenhorn, E. (2019). Interpreters in healthcare : Nursing perspectives. Nursing, 49(12), 60-63. doi: 10.1097/01.NURSE.0000604752.70125.66
Statistiska centralbyrån [SCB]. (2020). Invandring till Sverige. Statistiska centralbyrån.
Hämtad 20 oktober, 2020, från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i- siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Segal, U. A. (2019). Globalization, migration, and ethnicity. Public Health, 172, 135–142.
doi: https://doi.org/10.1016/j.puhe.2019.04.011
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
