Folkbiblioteken i. Gävle 2015

(1)

Folkbiblioteken i

Gävle 2015

(2)

2

Förord

Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur. De fungerar som mötesplats och är en av få arenor i samhället som alla har tillgång till, oavsett bakgrund och förutsättningar. På biblioteken finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att hitta vägen till läsning och skapa fri tillgång till litteratur, kultur och information.

Biblioteken behövs mer än någonsin. När många nyanlända kommit till Sverige i flyktingkrisens spår har biblioteken varit snabba att anpassa utbud och aktiviteter efter nya behov. På ett påtagligt sätt öppnar biblioteken upp dörrar in i det svenska samhället.

Digitaliseringen ställer allt högre krav på människors medie- och informationskunnighet för att kunna delta fullt ut i samhällslivet. Här spelar folk- och skolbiblioteken en viktig roll för att öka den digitala kompetensen. Bibliotekets betydelse som mötesplats ökar och allt fler aktiviteter genomförs.

Bibliotekslagen ställer krav på bibliotekshuvudmännen. Kommunerna ansvarar för att alla som vistas i kommunen har tillgång till biblio- teksverksamhet. För folkbiblioteken ställs krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster. Bibliotekslagen pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt för barn och

ungdomar.

Bibliotekslagen och skollagen ger elever i grund- och gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Med ett bibliotek menas inte enbart ett rum med böcker utan ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”. En fast bemanning på minst 20 timmar i veckan krävs för att skolbiblioteket ska räknas in i Kungliga bibliotekets statistik.

I den här rapporten finns lokala nedbrytningar av den officiella biblioteksstatistiken som tas fram av Kungliga biblioteket. För elfte året i rad vill vi på detta sätt bidra till kunskap om bibliotekens förutsättningar regionalt och kommunalt, samt inspirera till diskussion och debatt om biblioteken. Regeringen har tidigare i år presenterat satsningar på bibliotekens arbete med nyanlända samt till ökad bemanning på landets skolbibliotek. Vi välkomnar dessa satsningar, de är framför allt ett erkännande av bibliotekens betydelse och viktiga arbete.

Men det räcker inte. Antalet bibliotek fortsätter att minska och många bibliotek är inte öppna när människor vill eller har möjlighet att besöka dem. En tredjedel av eleverna i årskurs 7-9 uppger att de inte alls får någon undervisning i källkritik. Det saknas helt

bemannade skolbibliotek i 30 procent av landets kommuner. Det står klart att biblioteken behöver ökade resurser för att leva upp till lagstiftningens intentioner.

Biblioteken står redo att axla ett större ansvar för att arbeta för fri tillgång till information, läsfrämjande och ett fritt meningsutbyte i enlighet med bibliotekslagen. Men då måste bibliotekshuvudmännen ta sitt ansvar för finansiering och bemanning.

Calle Nathanson Ordförande

Svensk biblioteksförening

(3)

3

Fakta om bibliotek

Det svenska biblioteksväsendets uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskaps- förmedling och fri åsiktsbildning. I den här rapporten försöker vi ge en bild av hur biblioteksanvändningen och förutsättningarna för biblioteken ser ut idag. De lokala nedbrytningarna bygger på statistik från Kungliga biblioteket och vi har strävat efter att redovisa siffror som är jämförbara med tidigare år.

Svensk biblioteksförening har tidigare undersökt vilka faktorer som leder till att fler besöker och använder folkbiblioteken. Vi har kunnat visa att biblioteksanvändningen i hög grad styrs av resurstilldelningen.

Exempelvis leder hög personaltäthet, fler biblioteksenheter, ett brett utbud, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter till fler besök och ökad utlåning. Medvetna satsningar av framsynta beslutsfattare ger tydliga resultat.

Stabil utlåning och inbromsning för e-böcker

Folkbibliotekens utlåning av fysiska medier fortsatte att sjunka under 2015, medan skolbibliotekens utlåning ökade. Sammantaget

minskade den fysiska utlåningen, men förändringen är marginell. När det gäller utlåningen av e-böcker sjönk även denna, efter att ha ökat snabbt under ett antal år. Även SOM-institutet, som årligen mäter attityder, vanor och beteenden i befolkningen, har kunnat visa att utvecklingen för e-böcker stannat av. 17 procent uppgav i deras senaste mätning att de läst en e-bok det senaste året. Skillnaderna mellan olika grupper är också mycket stor, läsningen av e-böcker är tre gånger så utbredd i åldrarna 16 till 29 år som bland personer som är 65 år eller äldre. Anledningen till att utlåningen av e-böcker inte längre ökar är sannolikt de begränsningar som finns för lån av e- böcker, som införts av budgetmässiga skäl.

Nästan hälften av de böcker som lånas är barn- och ungdomsböcker.

Att stimulera barns läslust och läsfärdigheter är en central uppgift för både skol- och folkbiblioteken och det är självklart viktigt att utbudet av barn- och ungdomsböcker har kvalitet, bredd och relevans.

Skönlitteratur står för en stor del av utlåningen och en hög andel nyförvärv är viktig. Men för bibliotekens besökare är det också viktigt att böcker som annars är svåra att upptäcka eller få tag i finns på

biblioteken. Därför arbetar biblioteken aktivt både med kvalitet och allsidighet i urvalet och med fjärrlån. Ett brett utbud av tillgängliga medier, musik, film, ljudböcker, databaser, tidningar och tidskrifter är också viktiga faktorer för hög utlåning och många besökare.

Fler besök trots färre bibliotek

Antalet fysiska och virtuella besök på landets folkbibliotek ökade under 2015. Totalt gjordes över 65 miljoner fysiska besök på folkbiblioteken under 2015. Sedan ett par år redovisar även SOM- institutet att en ökande andel av befolkningen besöker biblioteken.

2015 uppgav 58 procent av befolkningen att de någon gång det senaste året besökt ett bibliotek.

De viktigaste tillgänglighetsfaktorerna för biblioteken är närhet och öppettider. Biblioteken måste finnas på platser som människor lätt kan nå och ha öppettider som passar användarna. Detta gäller framförallt barn, ungdomar och äldre. Dessa grupper är särskilt beroende av närhet till biblioteksservice och det är därför de som påverkas mest när filialer läggs ner. Mot den bakgrunden är det problematiskt att antalet bibliotek fortsätter att minska. Under 10 år har 176 folkbibliotek försvunnit i Sverige. Många bibliotek är inte heller öppna när människor vill eller kan besöka dem, fyra av tio folkbibliotek har öppet mindre än 20 timmar i veckan.

Än allvarligare är att årets undersökning visar att 86 av landets 290 kommuner fortfarande helt saknar bemannade skolbibliotek.

Samtidigt visar både svensk och internationell forskning att elever med tillgång till bemannade skolbibliotek förbättrar sina läsvanor, läsfärdigheter och studieresultat. Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att vända utvecklingen. Regeringens satsning på ökad bemanning på skolbiblioteken är därför välkommen, men måste mötas av betydligt större insatser från kommunerna.

Biblioteken och digitaliseringen

I det digitaliserade samhället höjs kraven på vår förmåga till källkritik för att kunna sålla, analysera och kritiskt värdera den enorma mängd information som sköljer över oss. Det handlar om medie- och informationskunnighet och de främsta experterna på detta finns just på biblioteken. Inte minst gäller det skolbibliote- karierna som har specialkompetens i informationssökning och

(4)

4 källkritik. Utan goda kunskaper i medie- och informationskunnighet

blir det svårare att skilja åsikt från fakta och risken för så kallade filterbubblor ökar.

Trots att internetanvändningen fortsätter att öka är det alltjämt 650 000 personer i Sverige som inte har tillgång till internet. Det finns också enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet en betydande grupp som, trots tillgång, inte använder internet eller datorer på grund av bristande kunskaper och teknikovana. Den digitala kunskapsklyftan måste överbryggas för att alla invånare ska kunna vara demokratiskt delaktiga. Här gör biblioteken och de biblioteksanställda betydande och mycket resurskrävande insatser.

Under 2015 genomförde biblioteken exempelvis över 11 000 under- visningstillfällen inom IT-området. Det finns goda förutsättningar för biblioteken att spela en viktig roll för att Sverige ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter och att utvecklingen kan omfatta hela befolkningen. För att biblioteken ska kunna ta det ansvar som

lagstiftaren har ålagt dem är det viktigt att biblioteken har resurser att utveckla sin verksamhet i takt med digitaliseringen.

Bibliotekens arbete med nyanlända

Under 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Biblioteken var snabba att anpassa sin verksamhet till fler användare och nya behov, ofta i samarbete med civilsamhället. Språkcaféer, sagostunder på olika språk, förstärkning av medieutbudet på andra språk än svenska och uppsökande verksamhet är några exempel på åtgärder som genomförts för att möta nya behov. Biblioteken har visat stor kreativitet och flexibilitet för att uppfylla bibliotekslagstiftningen, som särskilt pekar ut människor med annat modersmål än svenska som en prioriterad grupp. Regeringen har under 2016 presenterat en särskild satsning på bibliotekens arbete med nyanlända, vilket är positivt. Men även här behöver kommunerna göra satsningar för att möta nya behov som kommer i flyktingkrisens spår, inte minst när det gäller medarbetarnas kompetensutveckling och bibliotekens medieinköp.

Allt fler aktiviteter

Biblioteken står öppna för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar.

De arrangerar också allt fler aktiviteter. Under 2015 anordnade folkbiblioteken över 130 000 aktiviteter, varav två tredjedelar

riktades till barn och unga. Berättar- och sagostunder, föreläsningar och utställningar är några exempel. Biblioteken är en plats för läsning, kunskapsinhämtning och reflektion, men också för

människors möten och samtal. I ett samhälle där allt färre platser är öppna för alla, blir biblioteken som arena för ett öppet demokratiskt samtal allt viktigare.

Biblioteken – en grundpelare i det öppna samhället

I år uppmärksammas 250-årsjubileet av Sveriges första

tryckfrihetsförordning. Biblioteken är en fundamental del av det demokratiska samhällets utveckling, för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Stödet och förtroendet för biblioteken som

samhällsinstitution är högt och deras tjänster är efterfrågade och attraktiva. Det visas av att antal besök och aktiviteter ökar, att utlåningen är stabil och att en högre andel av befolkningen besöker biblioteken. Men det finns anledning till oro. I takt med att bibliotek försvinner får allt fler längre till biblioteken. Män läser och använder biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning.

Vad vi ser är växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse, sjunkande skolresultat, digitalt utanförskap – och alltför många elever utan tillgång till skolbibliotek. Vi har inte råd att avstå från kraften i tillgängliga bibliotek som bidrar till att utjämna

kunskapsskillnader, främja läsning och kultur och ge invånarna verktyg att vara demokratiskt delaktiga i samhället. Därför behövs både prioritering och investering i biblioteken.

(5)

5

Not

Svensk biblioteksförening har utifrån Sveriges officiella biblioteksstatistik publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå sedan 2006. I årets rapporter redovisas folkbibliotekens utveckling från 2007 till och med 2015 för att möjliggöra jämförelser över tid.

Kungliga biblioteket (KB) har genomfört en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Statistikinsamlingen bygger idag på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll, definitioner och antalet inrapporterande bibliotek. Förändringarna påverkar statistiken för 2015. KB presenterar också det statistiska materialet på ett nytt sätt från och med 2014.

KB anger att ett viktigt skäl för den förändrade statistikinsamlingen är att man med tidigare system riskerade dubbelräkning av uppgifter från bibliotek i samma bibliotekssystem, till exempel från folkbibliotek och skolbibliotek som är integrerade. Med den nya metoden minimeras denna risk. Denna förändring kan dock medföra att jämförelser bakåt i tiden blir missvisande.

Datamaterialet som ligger till grund för 2015 års statistik i Svensk biblioteksförenings rapporter bygger i högre grad än tidigare år på föreningens egna beräkningar. Dock utgår all redovisad statistik om

biblioteken helt och endast på öppen data över biblioteksstatistiken som KB tillhandahåller. Övrigt statistiskt material har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Svensk biblioteksförening har strävat efter att endast visa variabler och nyckeltal som är jämförbara med föregående års siffror. Det går trots det inte att utesluta felkällor i datamaterialet, till exempel till följd av att biblioteken tolkat de nya frågorna på olika sätt. En del kommuner har dessutom avstått att svara på frågorna helt eller delvis.

Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s eller SCB:s statistik.

Eftersom förändringarna från och med 2014 års statistik är omfattande ska jämförelser bakåt i tiden tolkas med försiktighet.

(6)

6

Folkbiblioteken i Gävle

I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i kommunen ser ut.

Gävle jämförs dels med andra kommuner i Gävleborgs län men också med andra kommuner av liknade karaktär. För den jämförelsen har vi utgått från den kommungruppsindelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderat för jämförelser av kommuner. Denna indelning klassificerar Sveriges kommuner i tio olika grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Gävle tillhör kategorin Större städer, det vill säga Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.

Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Gävle ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av befolkningen i åldern 25-64 år som år 2014 hade minst 3-årig eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år 2014, andelen högskolenybörjare läsåret 2014/15 och andelen utrikes födda avser år 2015. Åldersfördelningen avser år 2015.

Åldersfördelning

0 20 40 60 80 100

Riket Gävle

Andel utrikes födda

0%

5%

10%

15%

20%

Riket Gävle

Medelinkomst

0 50 100 150 200 250 300

Riket Gävle

tkr

Andel högskoleutbildade

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Riket Gävle

Andel högskolenybörjare*

0‰

2‰

4‰

6‰

8‰

10‰

Riket Gävle

* Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning.

(7)

Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Gävle 2015 7

Antal besök per invånare

7,45 7,95 7,65

8,54

7,30 7,46 7,25

8,07

7,10 7,33 6,85

7,70

6,75 7,11 6,71 6,40

6,36 6,48

6,65 7,05

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015

2013

2011 2009

2007

(8)

Aktivitetstillfällen per 1 000 invånare

13,18 10,03

11,22 11,32

0 2 4 6 8 10 12 14

Riket Gävleborgs län Större städer

Gävle 2015

(9)

Total utlåning per invånare

7,53 7,63

8,12 8,12

7,60 7,73

8,22 8,22

7,28 7,65

7,79 7,46

6,91 7,11

7,54 6,65

6,33 5,51

7,05 5,52

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015

2013

2011 2009

2007

(10)

Antal barnbokslån per barn 0-17 år *

18,52 19,57

20,99 18,92

18,73 19,91

21,51 18,35

18,41

20,27 21,10 18,51

17,62 18,28

20,35 17,13

14,53 12,60

16,17 11,39

0 5 10 15 20 25

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015 2013 2011 2009 2007

* Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 20.

(11)

Antal barnböcker per barn 0-17 år *

8,74

11,46 8,37

8,20

6,52

9,09 6,19

6,53

7,83

11,36 7,42

7,76

7,59

11,32 7,05

7,75

6,37 5,94 4,63

3,37

0 2 4 6 8 10 12 14

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015 2013 2011 2009 2007

* Från och m ed 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 20.

(12)

Antal böcker per invånare

4,38

5,31 4,47

4,17

4,08

4,91 4,21

3,82

4,88 3,78

3,70

3,64

5,00 3,44

3,15

3,37

3,98 3,27

3,22

0 1 2 3 4 5 6

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015

2013

2011 2009

2007

(13)

Nyförvärv, medier per invånare

0,211

0,235 0,200

0,204

0,213

0,256 0,193

0,211

0,250 0,267 0,235

0,239

0,242 0,239 0,213

0,208

0,230 0,203

0,214 0,215

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015

2013

2011 2009

2007

(14)

Heltidsanställda per 1 000 invånare *

0,526 0,513

0,543 0,524

0,505 0,518 0,512 0,495

0,492 0,526 0,490

0,513

0,480

0,525 0,478

0,489

0,482 0,466

0,490 0,445

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015 2013 2011 2009 2007

* Avser antal årsverken

(15)

Total driftskostnad (kr) per invånare

382 388

397 391

394 383

400 376

393 395 387

403 412 420 398 387

414 393

415 406

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Riket Gävleborgs län Större städer Gävle

2015

2013

2011 2009

2007

(16)

Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek

Fysiska besök på biblioteket (Miljoner)

0 20 40 60 80

2015 2013 2011 2009 2007

Utlåning fysiska medier (Miljoner)

0 20 40 60 80

2015

2013

2011

2009

2007

(17)

Utlåning barnlitteratur (Miljoner)

0 5 10 15 20 25 30 35

2015 2013 2011 2009 2007

Bestånd av barnlitteratur (Miljoner)

0 2 4 6 8 10 12 14

2015 2013 2011 2009 2007

Fysiskt bestånd av böcker med skriven text (Miljoner)

0 10 20 30 40 50

2015 2013 2011 2009 2007

Siffror för åren 2007-2013 avser Fysiskt bokbestånd: skön- och facklitteratur.

Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 20.

(18)

Nyförvärv tryckta medier (Tusental)

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

2015 2013 2011 2009 2007

Årsverken heltidsanställda

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

2015 2013 2011 2009 2007

Total driftskostnad (Mkr)

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

2015 2013 2011 2009 2007

Avser antal årsverken.

Från och med år 2014 ingår AV-medier inte längre i underlaget. Jämförelser bakåt i tiden bör därför undvikas eller tolkas med stor försiktighet.

(19)

19

Bilaga: 2011 års Kommungruppsindelning Kommuner i tätbefolkad region

enligt Sveriges Kommuner och Landsting Borås Nyköping Borlänge Mark

Eskilstuna Skellefteå Eksjö Mellerud

Mer information på www.skl.se Falun Skövde Enköping Mjölby

Gävle Sundsvall Falkenberg Motala

Halmstad Södertälje Falköping Nässjö

Helsingborg Trollhättan Flen Ronneby

Varuproducerande kommuner Hässleholm Uddevalla Hedemora Sala

Arboga Malå Göteborg Stockholm Jönköping Umeå Hällefors Simrishamn

Arvika Markaryd Malmö Kalmar Uppsala Karlsborg Skara

Askersund Munkfors Karlskrona Varberg Karlshamn Svenljunga

Avesta Mönsterås Förortskommuner till storstäderna Karlstad Västerås Katrineholm Säffle

Bengtsfors Norsjö Ale Nynäshamn Kristianstad Växjö Kinda Sölvesborg

Emmaboda Nybro Bollebygd Partille Linköping Örebro Kristinehamn Ulricehamn

Fagersta Olofström Botkyrka Salem Luleå Örnsköldsvik Laholm Västervik

Filipstad Oskarshamn Burlöv Skurup Lund Östersund Landskrona Ystad

Finspång Ovanåker Danderyd Sollentuna Norrköping Leksand Åmål

Gislaved Oxelösund Ekerö Solna Lidköping Älmhult

Gnosjö Perstorp Haninge Staffanstorp Mariestad

Grums Sandviken Huddinge Sundbyberg Bjuv Kumla

Gullspång Sävsjö Håbo Svedala Eslöv Kävlinge

Gällivare Tidaholm Härryda Tyresö Forshaga Lekeberg Alingsås Orust

Götene Tierp Järfälla Täby Gnesta Mörbylånga Alvesta Osby

Hagfors Tingsryd Kungsbacka Upplands Väsby Grästorp Nykvarn Aneby Sigtuna

Herrljunga Torsås Kungälv Upplands-Bro Habo Sjöbo Bjurholm Skinnskatteberg

Hofors Tranemo Lerum Vallentuna Hammarö Söderköping Boxholm Smedjebacken

Hultsfred Tranås Lidingö Vaxholm Hörby Timrå Bromölla Stenungsund

Hylte Töreboda Lilla Edet Vellinge Höör Trosa Degerfors Storfors

Karlskoga Uppvidinge Lomma Värmdö Kil Åstorp Essunga Strängnäs

Köping Vaggeryd Mölndal Öckerö Knivsta Älvkarleby Färgelanda Surahammar

Laxå Vara Nacka Österåker Gagnef Svalöv

Lindesberg Vetlanda Hallsberg Säter

Ljungby Vimmerby Glesbygdkommuner Arjeplog Norrtälje Hallstahammar Tibro

Ljusnarsberg Värnamo Bräcke Strömsund Berg Rättvik Heby Tjörn

Ludvika Örkelljunga Dals-Ed Torsby Borgholm Sotenäs Hjo Tomelilla

Ljusdal Vansbro Båstad Storuman Höganäs Trelleborg

Kommuner i glesbefolkad region Nordanstig Vilhelmina Dorotea Strömstad Högsby Vadstena

Arvidsjaur Kiruna Nordmaling Vindeln Gotland Tanum Klippan Vingåker

Boden Kramfors Pajala Ånge Härjedalen Valdemarsvik Krokom Vårgårda

Bollnäs Lycksele Ragunda Årjäng Jokkmokk Åre Kungsör Vänersborg

Eda Mora Robertsfors Åsele Lysekil Älvdalen Lessebo Vännäs

Haparanda Piteå Sollefteå Överkalix Malung-Sälen Östhammar Mullsjö Ydre

Hudiksvall Sunne Sorsele Övertorneå Munkedal Åtvidaberg

Härnösand Söderhamn Nora Ängelholm

Kalix Älvsbyn Norberg Ödeshög

Ockelbo Östra Göinge Orsa

Pendlingskommuner Storstäder

Större städer

Turism- och besöksnäringskommuner Förortskommuner till större städer

(20)

20 Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från de öppna data som Kungliga biblioteket (KB) tillhandahåller för

biblioteksstatistik från 2015 och statistikrapporter från åren 2005-2014. Fram till och med 2009 utgavs dessa av Statens kulturråd. Rapporterna finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk biblioteksförening har utifrån 2015 års öppna data gjort egna beräkningar av nyckeltalen som utgår från viktade medelvärden. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik.

Jämförelsen med typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:s och Kulturrådets grunddata, men

beräkningarna är nya och utförda av Svensk biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning finns tillgänglig på www.skl.se.

Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik.

Under 2015 anpassade KB biblioteksstatistiken till ISO-standard 2789:13 och 11620:13. Detta innebär att variabler och nyckeltal från och med 2014 års statistik delvis skiljer sig åt från föregående års statistikredovisning. KB rekommenderar därför att jämförelser bakåt i tiden ska tolkas med stor försiktighet, även om folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna. Mer om detta går att läsa i KB:s rapport: Bibliotek 2014.

För Svensk biblioteksförenings rapport innebär detta framför allt att:

- Jämförelser med tidigare data rörande AV-media inte längre går att utföra.

- Skolbiblioteken redovisas separat. I vilken utsträckning dessa tidigare innefattades i statistiken är oklart men detta borde i allt väsentligt inte påverka jämförbarheten mellan åren.

- Data som berör gruppen barn har utökats från 0-14 år till 0-17 år. Denna förändring är sannolikt av mindre betydelse, då de flesta biblioteken redan tidigare använt J (juvenile) som sortering och därför i praktiken redovisat utlåningen för all barn- och ungdomslitteratur. En del av

jämförbarheten kan även bevaras då rapporten i allt väsentligt redovisar mått per 1 000 barn.

- I statistiken för 2015 så finns ett tämligen stort bortfall av data som gör att alla kommuner inte kommer kunna redovisas med komplett data.

- Statistiken per kommun är inte komplett för alla variabler. I de fall data saknas har variabeln fått värdet noll.

Bjuv, Tibro, Borlänge, Ljusdal och Pajala har inte rapporterat någon statistik för 2015 varför 2014 års värden redovisas även för 2015 för dessa kommuner. Ronneby och Nordmaling har inte rapporterat någon statistik för varken 2014 eller 2015 varför 2013 års värden redovisas även för 2015 för dessa kommuner.