Delrapport III
Ett projekt om enkelt avhjälpta hinder som förbättrar tillgängligheten i samhället
Innehållsförteckning
Sida Sammanfattning 3
1 BAKGRUND 4
2 STATUS VID AVSTÄMNING – juni 2008 4 2.1 Offentliga lokaler 6
2.2 Kommersiella lokaler 9
2.3 Allmänna platser 10
2.4 Allmänna kommunikationer 11
3 FORTSATT ARBETE 11
Layout framsida: Josef Wårdsäter Bilder: Ewa Boström, Christina Nyberg
Sammanfattning
I juni 2008 har flera fastighetsägare i centrala Skellefteå inventerat sina offentliga lokaler enligt enkelt avhjälpta hinder. Några av fastighetsägarna har kommit igång att åtgärda hindren.
Fastighetskontoret har inventerat stadshuset och sex fastigheter till. De har anställt en person som ska inventera resterande lokaler. Några få åtgärder har gjorts men i ombyggnaden av Skellefteå Kraft Arena, Eddahallen och stadshuset har de satsat extra för att förbättra tillgängligheten.
Tekniska kontoret har inventerat området i centrala Skellefteå och åtgärdat flera hinder. De fortsätter med åtgärder under sommaren och hösten och ska bland annat förbättra orienteringen för personer med synnedsättning och ett par övergångsställen.
Projektets två inventerare har inventerat drygt 170 offentliga lokaler på ytterområdena och i samhällena. De har skickat inventeringarna och information om lagstiftningen till fastighetsägarna. Ett fåtal
fastighetsägare har återkopplat och något enstaka hinder har åtgärdats.
I april lanserades Tillgänglighetsguiden på Skellefteå kommuns hemsida.
Den visar turister och medborgare vilken tillgänglighet som finns i ca 240 lokaler för personer som har synnedsättning, hörselnedsättning eller rörelsenedsättning. Guiden baseras dels på gjorda inventeringar, dels på en undersökning från slutet på 1990 talet.
Projektet har haft svårigheter att nå handeln och köpmännen och kommer att göra nya satsningar. Checklistorna för tillfälliga arrangemang ska
också försöka lanseras på ett bättre sätt.
Det har även varit svårt att nå Länstrafiken och få till skott några åtgärder vad gäller allmänna kommunikationer så projektet ska arbeta mer med det. I övrigt fortsätter samarbetet med fastighetsägarna och
handikapporganisationerna.
Eftersom projektet tar slut i mars 2009 måste man fundera på hur
samordningen av kommunens tillgänglighetsarbete ska se ut i framtiden och vem som ska ansvara för uppdateringar av tillgänglighetsguiden.
1 BAKGRUND
Det finns allmänna lokaler och allmänna platser som är utformade så att en del människor inte kan besöka och använda dem på samma sätt som andra. Regeringen har bestämt att tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionshinder ska förbättras i samhället - och att det ska ske innan år 2010.
Lagstiftningen som styr tillgänglighet och användbarhet i allmänna lokaler och på allmänna platser har tidigare bara gällt vid ny- eller ombyggnad.
Från och med 1 juli, 2001 finns en ny paragraf som säger att mindre hinder måste tas bort även i befintliga lokaler och på allmänna platser, så att de kan användas av fler.
Det är lokalens eller markens ägare som ska se till att platsen fungerar och de måste titta över vilka hinder som finns, vilka som kan tas bort och bestämma när det ska göras. För att göra det på ett bra sätt behöver de samarbeta med andra ägare och med handikappföreningarna som vet hur det fungerar i vardagen.
Kommun, stat och landsting äger många lokaler och platser men det finns även många privata ägare. Kommunstyrelsen startade projektet ”Enkelt avhjälpta hinder” för att vara ett stöd både till de egna förvaltarna och till de privata ägarna. Projektet ska informera om lagstiftning, samordna arbetet och erbjuda utbildning.
När projektet startade i april 2005 var det få fastighetsägare som kände till förändringen i lagen och vilket ansvar de har. Ingen fastighetsägare hade inventerat alla sina allmänna lokaler men några enskilda
verksamheter hade gjort det. Endast något enstaka hinder var åtgärdat.
Christina Nyberg är projektledare och i delrapport 1 kan du läsa mer om bakgrunden till projektet och begreppen funktionshinder och tillgänglighet.
Där beskrivs också lagstiftningen och projektorganisationen mer ingående.
2 STATUS VID AVSTÄMNING – juni 2008
Flera av fastighetsägarna i centrala Skellefteå (järnvägen i norr och älven i söder, E4:an i öst och Lasarettsvägen i väst) har inventerat sina lokaler utifrån enkelt avhjälpta hinder. Ett fåtal fastighetsägare har kommit igång med att åtgärda hindren.
Mellan maj 2006 och maj 2008 har två inventerare varit anställda i projektet. De har lokaliserat offentliga lokaler på orterna utanför
Skellefteå och inventerat dem. Totalt har de inventerat drygt 170 objekt.
Inventeringarna har tillsammans med en beskrivning av lagstiftningen och bilder på svårigheterna skickats till fastighetsägaren. Någon enstaka
fastighetsägare har återkopplat och ett fåtal hinder har åtgärdats. Under våren 2008 har inventerarna lagt in objekten i den nya
tillgänglighetsguiden som lanserades i april.
I bilaga finns lista på alla lokaler som har inventerats i juni 2008.
Tillgänglighetsguiden finns på Skellefteå kommuns hemsida och den omfattar ungefär 240 objekt. Guiden visar turister och medborgare vilken tillgänglighet som finns till lokalen för personer med hörselnedsättning, rörelsenedsättning och synnedsättning.
Guidens data bygger dels på inventeringar som är gjorda i projektet, dels på en gammal inventering från slutet på 1990 talet.
Fastighetsägare och butiksägare kan via en länk i guiden meddela förändringar och på så sätt ska guiden hållas levande. Projektet ansvarar för uppdateringar tillsvidare.
Bild från kommunens hemsida
Projektet har haft kontinuerliga träffar med fastighetsägarna och
handikapprörelsen genom den referensgrupp som är kopplad till projektet.
Vid två tillfällen har också handikappföreningarna erbjudits information om projektet och hur långt tillgänglighetsarbetet har kommit.
Tillgången till toaletter är viktig för oss alla men för den som behöver en stor toalett är det ofta en bristvara. En del människor har också ett större behov av toaletter som beror på funktionsnedsättningen. Hur toaletten ser ut har stor betydelse och inredningsdetaljernas placering och funktion kan vara avgörande om toaletten är användbar eller inte. Projektet har därför tillsammans med fastighetskontoret arbetat fram en typritning på
handikapptoalett som säkerställer att nya och ombyggda toaletter blir användbara.
Fastighetsägarna har frågat efter mer kunskap hos arkitekter och
byggherrar så i november 2007 bjöd projektet tillsammans med bygg- och miljökontoret in till en informationsdag. Dagen innehöll information om lagarna och ansvaret, byggherrens förväntan på konsulten, de små
misstagens praktiska konsekvenser samt larm och utrymning för personer med funktionshinder. Till utbildningen kom representanter från Nilsson &
Sahlin Arkitekter, Consultec, Dahlberg Consult, Contractor Bygg, LJ Bygg, WSP Arkitekter samt Maria Blombergs Arkitektkontor.
I maj hölls en utrymningsövning i stadshuset och den föregicks av en utbildning till samordnare för brandskydd där bland annat några representanter från handikappföreningarna berättade vad deras
medlemmar behöver för att kunna uppfatta ett larm och utrymma lokalen.
Vid projektets början togs checklistor för tillfälliga arrangemang fram tillsammans med referensgruppen. De skulle användas som stöd vid planering av tillfälliga evenemang inomhus, utomhus eller för
tältarrangemang. Syftet var att arrangören redan i planeringsstadiet ser om tillgängligheten är tillgodosedd och slipper på så sätt akuta och dyra lösningar. Checklistorna kan också vara ett underlag för information till besökare. Checklistorna finns på kommunens hemsida men har inte använts i den omfattning som önskats.
Projektet har ännu inte lyckats väcka intresse för tillgänglighetsfrågorna hos butiksägare och handel trots fortsatta kontakter med Skellefteå Erbjuder och Svensk handel.
2.1 Offentliga lokaler
Stadshuset inventerades våren 2006 och som första åtgärd har trappstegen i trapphusen
varningsmarkerats.
En vit tejp visar trappavsatsernas
början och slut.
Huvudentrén har varit trång med
svåröppnade dörrar men i samband med att fasaden och entrén byggs om under sommaren kommer problemet att lösas.
En ny besökstoalett som uppfyller
storlekskravet ska inrymmas i entrén. Den kommer att förberedas för taklyft vilket ger fler möjlighet till besök i centrum.
Stadshusets entré innan ombyggnad.
Medborgarservice, med informationsbyrå och kundtjänst, ska placeras i stadshuset entréplan och anpassningar av lokalerna sker under
sommaren. Fastighetskontoret undersöker möjligheten att göra ett besöksrum strålningsvänligare så att medborgare med elöverkänslighet kan besöka kundtjänsten. Taktila ledstråk (kännbara med vit käpp) ska läggas från entrén till kundtjänstmottagningen och från entrén till hiss A, så att det blir lättare för personer som använder vit käpp att hitta.
Receptionen i stadshuset har utrustats med hörslinga och de fasta
teleslingorna i kommunstyrelsens sammanträdesrum och i rum E 142 har setts över och kompletterats för att fungera bättre. Två portabla slingor är inköpta till kommunen och de kan bokas hos kontorsvaktmästarna.
I CV/ISA:s lokaler som ligger på
entréplanet har fastighetskontoret löst nivåskillnaden med en trappa som med ett enkelt grepp omvandlas till lyftplatta.
Trappa som blir lyftplatta.
Ett nytt skyltprogram för hela kommunen ska tas fram när kundtjänst har flyttat in i de nya lokalerna. Skyltningen ska utformas så att alla kan ta del av den (lättläst, taktilt, symboler).
Även kontorshuset Hjorten, Tekniska kontorets lokaler på Oden,
Anderstorpsskolan, Efyran (Ungdomens hus), Restaurang Vitberget och delar av stadshotellet har inventerats men det finns inte några
åtgärdsplaner klara än. Fastighetskontoret har projektanställt en person som tittar över resterande kommunala fastigheter och inventera dem.
Under det senaste året har tre stora publika lokaler byggts om; Skellefteå Kraft Arena, Eddahallen och nya entrén på Nordanå. I de två förstnämnda har projektet och kommunens handikappråd varit delaktiga i hela
processen vilket har resulterat i god tillgänglighet och att många enkla hinder har undvikits.
I Skellefteå kraft arena finns det gott om handikapptoaletter och de har utformats noggrant för att bli så användbara som möjligt. Färgsättningen i arenan är mild och genomtänkt vilket underlättar för dem som har syn- eller perceptionssvårigheter.
Det finns också flera rullstolsplatser som
är centralt placerade. Rullstolsplatser i arenan.
Eddahallen kommer att kunna erbjuda tillgänglighet till alla bassänger med hjälp av bland annat en flyttbar lyft och det finns stora toaletter i alla omklädningsrum. Det innebär att många fler kan byta om tillsammans med sina kamrater. Det finns också ett omklädningsrum med duschsäng för den som behöver det och ett omklädningsrum som kan bokas om man
behöver vara för sig själv, till exempel om man har en hjälpare av annat kön.
Även till några bastuutrymmen har
tillgängligheten förbättrats genom att en del av laven kan fällas upp så att man rymmer en duschstol.
Eddahallen visar också många goda
exempel på hur färgsättningen underlättar.
Uppfällbar del av laven.
Färgkontrasterna gör det lättare att uppfatta var bubbelpoolen är och var lutningen till poolen bredvid börjar.
Kontrastmarkeringen visar var trappan är.
De färgstarka lekredskapen underlättar för barnet med synnedsättning eller perceptionssvårigheter.
En mörk vägg bakom det vita porslinet gör att inredningen blir lättare att se.
Draghandtag på dörren och stadiga armstöd gör att fler kan klara sig på egen hand.
En spegel som räcker till för både sittande och stående. Nåbara detaljer som tvålautomat och handdukshållare.
Skellefteå Kraft har inventerat sina lokaler och klistrat punkter på entrédörrarnas glasytor så de blir lättare att uppfatta.
Skellefteå Krafts reception ska ombildas 2009 och då ska de passa på att utforma den så bra som möjligt. Hissarna i huset ska byggas om innan 2012 och i samband med det ska tillgängligheten förbättras i dem. I övrigt så pågår diskussioner med biblioteket och Försäkringskassan om vad som behöver åtgärdas i de lokaler som de hyr av Skellefteå Kraft.
Punkter på glasytan gör att man kan se den.
Kommunens fastighetsbolag Polaris AB har inventerat sina lokaler. De kommer att göra en åtgärdsplan efter sommaren.
Skelleftebostäder AB, Skebo, har projektanställt två personer som ska inventera deras lokaler under sommaren och hösten.
2.2 Kommersiella lokaler
Fastighetsägaren har det yttersta ansvaret för att byggnaden är tillgänglig och användbar men många hinder är kopplade till den verksamhet som hyresgästen bedriver. De flesta fastighetsägarna har därför inventerat entréer och delar av lokalerna som är allmänna och låtit hyresgästerna ansvara för sin verksamhet.
Nordvestor inventerade sina lokaler och åtgärdade flera hinder under 2006. Senaste året har de varningsmarkerat alla trappor inomhus och kommer under sommaren att markera trappor utomhus.
Fastighetsbolaget Geten, som äger huset där Gordons och Restaurang Dallas ligger, har inventerat och åtgärdat några hinder. Bland annat har de installerat automatiska dörröppnare.
Stella Polaris, Lecamt AB, DAKI Förvaltning och fastighetsbolaget Stifab har inventerat de flesta av sina fastigheter i det avgränsade området men har inte gjort några åtgärder som projektet känner till.
OTJ fastigheter har bytt ut entrédörren till butiken Baretten så att rullstolar och rullatorer ska kunna passera.
Länsförsäkringar som har kontor i Åhlénshuset har öppnat en ny lokal i före detta Pressbyrån. Genom att bygga om entrén så har tillgängligheten till lokalen väsentligt förbättrats.
2.3 Allmänna platser
Tekniska kontoret har inventerat gator och torg i det första avgränsade området och kartlagt hinder. Åtgärder sker i första hand i samband med ordinarie reparationstillfällen men tekniska nämnden har också avsatt pengar till särskilda åtgärder. Under 2007 flyttade de felplacerade parkeringsautomater och förbättrade övergångsstället vid norra
Kanalgatan samt jämnade ut markytan vid busshållsplatsen på linjen till Skelleftehamn.
Under våren 2008 har de bland annat flyttat möbleringen utanför Citykompaniets ramp eftersom det var trångt samt förbättrat handikapparkeringen.
Andra planerade åtgärder för 2008 är att bygga om ett par övergångsställen på
Kanalgatan enligt en typsektion som de tagit fram tillsammans med projektet. De kommer också att förbättra orienteringen för personer med synnedsättning i de centralaste delarna av staden och ta bort eller kontrastmarkera hinder.
Den gula tejpen markerar trappan.
I samband med upprustning av Manhemskajen kommer tekniska kontoret att lägga sinusplattor som ska underlätta orienteringen för personer med synnedsättning.
Tekniska kontoret använder ett kartprogram där de dokumenterar sina inventeringar med text och bild.
Fritidskontoret ska anpassa
Falkträskbadet i sommar så att fler kan besöka och använda det. Tydligt
markerade handikapparkeringsplatser, större toalett som man också kan byta om i och en hårdgjord gång till stranden ska tillsammans med en lågt liggande brygga underlätta badandet.
Bryggan ligger nära vattenytan och gör det lättare att komma i och ur vattnet. Bryggan på bilden ska kompletteras så den blir en bred plattform där man kan lämna rullstolen om man vill bada.
2.4 Allmänna kommunikationer
Skelleftebuss har inventerat vänthallen på busstorget och lokalerna för biljettförsäljning och bussgods men har inte börjat åtgärda hinder än.
En förändring av Skelleftebuss hemsida har gjort den läsbar med talsyntes (digital röst som läser texten). Det innebär att personer med
synnedsättning har fått tillgång till turlistan i ett format i alla fall.
Länstrafiken har också ansvar för busstrafik som bedrivs inom kommunen och projektet har försökt få träffa dem men inte lyckats.
3 FORTSATT ARBETE
Projektet enkelt avhjälpta hinder pågår till sista mars 2009. Det har varit ett tidsödande och omfattande arbete att få igång inventeringsarbetet men nu har de flesta kommit igång. En del av fastighetsägarna har åtgärdat några hinder men de flesta har inte gjort det. De ekonomiska konsekvenserna nämns ofta som bidragande orsak och mindre
näringsidkare frågar efter stöd för att klara av det.
Den stora förändringen märks inom kommunen som kanske inte har
åtgärdat så mycket men satsat desto mer vid ombyggnader av fastigheter och gatunät. Trots det intensiva arbetet med att sprida information och förklara för byggherrar och arkitekter hur viktigt tillgänglighetsarbetet är har det fortfarande lätt att bli fel. Den nya entrén på Nordanå visar vad som händer om man inte tar frågorna på allvar och frågar sakkunniga under resans gång. Den nya entrén innehåller många nybyggda enkla hinder som måste åtgärdas i efterhand (markering av trappor, ledstänger, placering av manöverdon till dörröppnare med mera).
Projektet kommer nu att prioritera ett fortsatt stöd till de fastighetsägare som man har kontakt med och hjälpa kommunen att förbättra sina
fastigheter så att vi kan vara ett föredöme för andra.
Projektet kommer att arbeta intensivt med att förbättra gång- och ledstråken för personer som har synnedsättning samt hitta rutiner som minimerar risken för att det byggs in nya hinder i framtiden.
Flera av fastighetsägarna i centrala Skellefteå har önskat lösa
nivåskillnader till sina lokaler mot gågatan men har svårt att göra en bra lösning på insidan av entrén. Eftersom det också är bättre att hitta en helhetslösning har Christina bett en arkitekt titta över gågatan och föreslå en lösning.
Nya grepp för att nå handeln och köpmännen ska tas. Det är av stor vikt att de får kunskap om tillgänglighetsarbetet och vilka behov som finns eftersom de genom möblering, inredning och skyltning skapar tillgängliga respektive otillgängliga miljöer. Nya grepp kommer också att tas för att lansera checklistorna för tillfälliga arrangemang på ett bättre sätt.
Inom allmänna kommunikationer behövs en särskild satsning och projektet ska försöka en gång till att få möta Länstrafiken.
Arbetet med Enkelt avhjälpta hinder går långsamt i hela landet och
Handisam (myndigheten för handikappolitisk samverkan) har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting skapat E-verktyget för
tillgänglighetsarbete. E-verktyget som är en servicefunktion till
samhällsmedborgare och tjänstemän bygger på åtta indikationsområden där man kan följa sitt eget och andras tillgänglighetsarbete.
I samband med att projektet slutar måste man fundera på hur
samordningen av kommunens tillgänglighetsarbete ska se ut i framtiden och vem som ska ansvara för uppdatering av tillgänglighetsguiden.
