• No results found

Studieguide. Utvärdering och evidensbaserad praktik i Socialt arbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studieguide. Utvärdering och evidensbaserad praktik i Socialt arbete"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Umeå universitet, 901 87 Umeå 2015-01-09 E-post: ove.grape@umu.se

Studieguide

Utvärdering och evidensbaserad praktik i Socialt arbete

Inledning

Kursens mål

Deltagaren skall efter genomförd kurs kunna:

 visa fördjupad kunskap om innebörden av begreppen kunskap, kvalitet och resultat vid utvärdering av verksamheter inom socialt arbete

 visa fördjupad kunskap om betydelsen av genus- och kulturaspekter vid utvärdering av och förbättringsarbete i det aktuella området

 söka, sammanställa och kritiskt värdera utvärderingsresultat relevanta för det aktuella området

 planera för utvärdering av en verksamhet

 visa förmåga att redogöra för och diskutera sin kunskap muntligt och skriftligt

Regler gällande examination

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska delar är godkända.

Examinationen sker genom 1.) ett case-arbete som kan ge VG, G eller U och 2.) ett litteraturseminarium inklusive en muntlig presentation som kan ge G eller U och 3.) ett paper där ni granskar den vetenskapliga kvaliteten på den litteratur ni använt för ert case. För att få VG på kursen krävs VG på den första delen samt G på de två sistnämnda delarna.

(2)

Kursens upplägg

I kursen fördjupas arbetet med att tillämpa ett systematiskt kvalitetsarbete i era organisationer. I kursen ingår föreläsningar (inspelade) som stöd för det som är centralt under kursen nämligen ert case-arbete. I Case-arbetet arbetar ni ensamma med ett eget case, men ni redovisar och diskuterar även caset för varandra i små grupper. Ett litteraturseminarium ingår även som en fördjupning av intersektionella perspektiv på er verksamhet. Ett individuellt arbete ingår också där ni individuellt ska rangordna de artiklar och bokkapitel som ni använt i ert case.

Föreläsningarna

Föreläsningar och seminarier genomförs för att stödja ert case-arbete kring hur ni ska tillämpa EBP och kvalitetstänkande i era case som handlar om implementering och verksamhetsutveckling samt utvärdering av denna. Föreläsningarna ges dels för att ge en introduktion till litteraturen dels för att på ett konkret och lättförståeligt sätt förmedla hur man kan tänka kring begreppen utvärdering, kvalitet, metodologisk design, samt evidensbaserad praktik och implementering.

Föreläsningarna består av följande delar:

1. Vad är utvärdering?

2. Kvalitetsdefinitioner i utvärdering

3. Olika typer av designer och deras inbördes fördelar och nackdelar (av särskilt värde för den individuella uppgiften)

4. Om evidens, kunskap och EBP

5. Implementering och genomförande av förändringar

Om ni själva upptäcker att det uppstår behov under ert case-arbete av någon ytterligare föreläsning kan en sådan spelas in och läggas ut på Cambro.

(3)

Litteraturseminariet

På litteraturseminariet fördjupas diskussionen kring EBP och kvalitet genom ett antal frågor som diskuteras utifrån följande perspektiv. Att inkludera intersektionella reflektioner och analyser borde idag vara alldeles självklart inom socialt arbete eftersom arbetet där hela tiden kretsar kring ett flertal konkreta exkluderingsmekanismer, som bidrar till att skapa och återskapa sociala problem som rör människors livsvillkor. Vi lever i en tid där gränserna inte enbart kännetecknas av att kategorisera människor efter kön som man och kvinna, klass och etnicitet. Ett intersektionellt förhållningssätt innebär att lämna gamla fasta kategorier som förklaringsmodeller när vi ska förstå människor i utsatta situationer. Människor kan som vi alla vet tillhöra flera utsatta kategorier samtidigt. Därför är det viktigt att öka förståelsen av de normer och maktrelationer som på en överordnad nivå skapar marginalisering och utsatthet för olika människor.

Examination 1.) Case om verksamhetsutveckling och implementering

Uppgiften består av att ni i era grupper skall öva er i att tänka kritiskt på några av de mest centrala stegen som ingår i ett systematiskt kunskapsbaserat kvalitetstänkande kring verksamhetsutveckling. Sammanfattningsvis kan man säga att arbetet utgår från punkterna Planera, Genomföra/implementera, Utvärdera och förbättra.

Uppgiften innehåller mycket av eget skapande. Det är bara ni som sätter gränsen för hur bra det kan bli!

Sammanfattningsvis innebär det i det här fallet att ni i gruppen:

1. Skall konstruera och beskriva ett case, dvs. en valfri fiktiv eller existerande verksamhetsförbättring, av relevans för ert eget arbete. Caset kan exempelvis röra metoder eller insatser eller förändringar som avser rutiner, arbetsformer, organisationsförändringar eller samverkan i syfte att förbättra exempelvis arbetsmiljön för personalen, kvalitet som ges till målgrupp, målgruppens livsvillkor

• Metoder eller insatser eller förändringar i arbetsformer, rutiner eller organisation.

(4)

Beskriv den föreslagna förändringen kort och rakt på sak och motivera varför förändringen behövs.

2. Planeringsstadiet: När caset är beskrivet skall ni göra följande: formulera konkreta frågor och svar (problemformuleringar) som berör planeringsstadiet. Utgå från att ni själva befinner i en position som ansvariga för att förändringen genomförs på bästa sätt:

• Vilka kunskaps och kvalitetskriterier måste ni förmedla som uppdragsgivare?

Skriv ner i punktform som en kravlista. Tänk förutsättningslöst.

• Vilka interna och ev. externa kompetenser behöver ni för att genomföra förändringen?

• Hur ska ni formulera kriterier för att kvalitetsgranska de kompetenser och kunskap som förmedlas av de som skall vara med att genomföra förändringen?

3. Här skall ni söka upp relevant vetenskaplig information som kan hjälpa er att få den kunskap ni behöver för att kunna granska underlag och skapa optimala förutsättningarna för att genomföra förändringen, dvs. utifrån era kriterier:

Minst fyra artiklar varav en engelsk-språkig skall finnas med. (behöver ni hjälp med att hitta någon artikel så fråga)

• Bokkapitel från vetenskapliga publikationer och böcker är acceptabla

• Metastudier är optimala kunskapskällor (dvs. studier som sammanställer all tillgänglig forskning på ett visst område).

• Referera till det vetenskapliga stödet för era valda åtgärder. Kort och kärnfullt.

• Vad är sannolikheten för att brukare, personal eller anhöriga eller vad nu är för grupp av människor som berörs i ert case, kommer att följa era rekommendationer? Stöd resonemang med rekommendationer från vetenskaplig forskning (dvs. referenser). Om det finns sådant stöd vill säga.

Skriv också om det inte verkar finnas något vetenskapligt stöd för den insats ni vill upphandla.

Finns det något som från forskningens sida talar emot att brukaren/brukarna personal, anhöriga etc. i caset kommer att följa era rekommendationer?

(5)

Rekommendationerna skall vara grundade i vetenskaplig forskning och gärna metastudier om det finns (dvs. sammanfattning av alla studier på området ifråga, även kallade reviews): det innebär att ni ska referera till ca 4 artiklar, något bokkapitel eller andra vetenskapliga alster som kan bidra med kunskap till problemets eller problemens lösning.

Referera kort och gå rakt på kärnan i forskningen. Använd Harvard systemet.

Tips på hemsidor med metastudier: Campbell Collaboration, Cochrane Collaboration, Socialstyrelsen, SKL.

4. Genomförandeplan (implementering): Här ska ni formulera genomförandeplan A och B för hur verksamheten långsiktigt skall kunna genomföra förändringar så de blir bestående. Brukarnas bästa skall kombineras med ekonomiska och ev. juridiska hänsyn och kvalitetstänkande i er genomförandeplan. Kriterierna skall ingå också här.

Planen skall, innehålla en redogörelse för insatser enligt följande rubriker:

• Plan A

Plan B. En plan B görs med utgångspunkt i allt som kan gå fel i plan A. Vad händer om personal, brukare inte väljer att följa era rekommendationer? Vad händer om ytterligare problem tillstöter? Samarbetssvårigheter? Avtalsbrott?

Utgå från att problem kan uppstå såväl på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Som stöd för er plan kan ni använda rubriker från Guldbrandssons checklista i rapporten ”Från nyhet till vardagssnytta”. Väg också in brukar/klientperspektivet i en sådan plan.

5. Här formulerar ni en utvärderings/uppföljningsplan: dvs. vilka metoder och instrument ska ni använda för att granska att genomförandet (implementeringen) nått era målsättningar och era kriterier för kvalitet?

• Vad ska ni göra om insatserna inte har genomförts med högsta möjliga kvalitet?

Vilka möjligheter har ni då att agera?

(6)

Det är alltså ni som skall formulera kriterier och behov på ett sätt som hjälper er att säkerställa målen med implementeringen.

I detta avsnitt ska ni också överväga vilka instrument som ska användas för att utvärdera de insatser som skall genomföras. T.ex. följande.

• Enkäter: hur ska frågorna se ut? Vilka frågor behöver ställas?

• Intervjuer: Med vilka? Personal? Brukare? Ledare? Fokusgrupper eller enskilda intervjuer?

• Seminarier/träffar: uppföljning i samtal och i grupp? (Det som handlar om konkreta instrument går att utveckla i den individuella delen)

Sen är det klart. Litteraturförteckning tillkommer och avslutar. Skriv löpande ner vem som har gjort vad i arbetet.

Inlämning av case-arbetet

Varje grupp presenterar sitt case muntligt för de andra grupperna vid tidpunkt för den sista samlingen. Tillfälle ges där för reflektion och feed-back på era arbeten.

Uppgiften lämnas även in skriftligt på Cambro.

Examination 2.) Litteraturseminarium/litteraturgranskning

Till litteraturseminariet kommer ni att få läsa texter ur SOU rapporten 2014:34 samt några andra fristående artiklar som handlar om intersektionalitet i den svenska välfärdskontexten. Ni kommer att få närmare instruktioner och diskussionsfrågor till texterna på Cambro.

Alla grupper läser SOU2014:34, Kapitel 1 t.o.m 1.2 (1.3-1.4 är frivilligt att läsa) OBS! Följande artiklar är inte klara. Detta är preliminära förslag.

Artikel 1:

http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2338/2092 Artikel 2: Kapitel 10 SOU2014:34

(7)

http://www.regeringen.se/contentassets/5d2854cb8ddc4285af0aff0105c02540/inte -bara-jamstalldhet---intersektionella-perspektiv-pa-hinder-och-mojligheter-i-

arbetslivet-sou-201434

Artikel 3: Intersectionality as a useful tool. Tina Mattsson. Kanske. Inte så bra.

http://aff.sagepub.com.proxy.ub.umu.se/content/29/1/8.full.pdf+html

Examination 3.) Granskning av vetenskapliga artiklar.

Detta är en uppgift som följer av ert Case-arbete. Gör en tabell med rangordning och motivering av det gemensamma materialet enligt följande anvisningar. Har ni använt 5 artiklar och något bokkapitel i case-arbetet, får ni försöka ranka deras betydelse.

Vilka ger det bästa underlaget enligt dig? Vilka är mest respektive mindre generaliserbara till ditt case? Vilka är mindre omfattande studier? i vilka är det vetenskapliga innehållet mer tveksamt ur någon synvinkel?

Skapa ett eget rangordningssystem utifrån de kriterier som Du tycker är relevanta.

T.ex. en fem eller tre gradig skala. Följande under-rubrik används:

• Tabell med rangordning av a) vetenskapligt värde och b) värde för mitt case. Två kolumner.

• Kort beskrivning av artikelns eller bokkapitlets resultat och slutsatser.

• Motivering till placering. Här kommer några tips inför granskningen av artiklar och bokkapitel. Detta är endast en övning. Men det är en bra övning i att förhålla sig kritiskt till forskningsresultat.

o Verkar studien genomförd på ett gediget sätt. Ser du några felaktigheter eller brister i designen av studien: t.ex. konstigt urval, få personer som är med, skevhet i urvalet, dvs. obalans i grupperna som deltar, metoden verkar inte optimal för att få fram tolkningsbara resultat, genomförandet är dåligt och vagt beskrivet osv. Finns det rena slarvfel i hur resultat och genomförandet presenteras? Tydliga oklarheter? Var kritisk och håll ögonen öppna.

o Resultat. Är resultat och samband starka eller svaga? Går de att generalisera till just mitt case? Är de relevanta för mitt case?

(8)

o Slutsatser. Drar författarna rimliga slutsatser utifrån studiens syfte?

Över eller undertolkar de resultat? Generaliserar de för mycket eller för lite?

o Skriv motiveringen med vanliga ord i löpande text utifrån hur du har läst och granskat texterna.

o Max sex rader per artikel eller bokkapitel.

Uppgiften lämnas in senast den sista Juni på Cambro.

Kontaktuppgifter

Ove Grape: ove.grape@umu.se, 090-786 54 32

Det kommer att uppstå frågor med anledning av case-arbetet. Adressera era frågor ti mail till mig med följande innehåll: Rubrik i mailet: Kurs EBP, Fråga till Ove, följt av själva frågan. Jag besvarar frågorna så snart jag kan. Komplicerade frågor kan kräva att jag ber att få återkomma med svar om det är något som jag själv behöver kolla upp.

References

Related documents

Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått stor spridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark

prioriterade kontrollplatserna under 2020. Trafikverket kompletterar sedan aktuella platser med nödvändig utrustning genom en stegvis utbyggnad, med början under våren 2021. Vi

Samverkan finns i lagstöden SoL och HSL för att både kommun och Landsting ska vara lika ”skyldiga” till att delta i SIP- möten, varför beskrivs att Landstinget ofta inte kommer

Alltså finns det både kunskap om samverkan mellan professionerna kring ungdomar och kriminalitet samt ensamt polisiärt arbete mot huliganism, men vi anser att det råder brist

Statskontoret fick i maj 2011 i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om stöd till en

Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

Solvit Sverige har dock inte specifik erfarenhet av problem kopplade till den svenska regleringen som bland annat innebär att ett körkort som är utfärdat utanför EES slutar gälla

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för hur Polismyndigheten arbetar med evidensbaserade metoder. Med hjälp av