UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING

Full text

(1)

CIVIL

KRISHANTERING

UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l

(2)

D ÄRFÖR BEHÖVER VI BLI BÄTTRE PÅ KRISHANTERING

Den 1 januari 2006 blev vi Försvarsutbildarna. Med våra 38 000 medlemmar är vi Sveriges största frivilliga förening för försvarsutbildning.

Namnbytet är inte en kosmetisk förändring, utan ett led i en strategisk för- ändringsprocess. I takt med att hoten mot Sverige bytt skepnad, så måste vår krisberedskap förändras.

Försvarsutbildarna vill vara med i den förändringen. Förr har hela vårt fokus legat på militär utbildning. Nu anpassar vi oss till Försvarsmaktens föränd- ring och nya behov, men vidgar samtidigt vår verksamhet till att stödja sam- hällets krisberedskap och krishantering.

Vi har lång tradition av att anordna och leda utbildning. Vi har många speci- alkompetenser i våra led och vi fi nns över hela landet. I det civila krishante- ringssystemet fi nns det behov av att stärka främst uthållighet vid långvariga förlopp.

Det som efterfrågas på alla nivåer är människor med engagemang och kom- petens. De förmågor som idag efterfrågas återfi nns främst inom informations- , stabs- och kommunikationsområdet. Det är behov som passar väl ihop med de kunskaper som fi nns hos medlemmarna inom våra förbund.

Vi kan och vill göra mer för civil krishantering än vad vi hittills gjort. Detta arbete börjar i kommunerna. Denna skrift är tänkt som en hjälp för dig som fått uppdraget av ditt förbund att arbeta med stöd till samhällets krishante- ring.

Våra medlemmar behövs i det civila krishanteringssystemet. Behoven i det civila krishanteringssystemet öppnar upp för våra medlemmar att fortsätta vara engagerade där de gör nytta.

Lycka till!

Leif Tyrén

(3)

Vad är RRG?

RRG står för regionala resursgrupper och är ett koncept med frivilliga som skall stödja en Länsstyrelse vid svåra påfrestningar för samhället. Konceptet består av en till två ansvariga samt tre grupper med uppgifter inom lä- gesinformation, stab och samband samt information till allmänhet.

Vilka kompetenser behövs?

Det går inte att ge ett generellt svar på. Det är ytterst kommunen som bestämmer behovet.

Erfarenheten från större kriser visar att uppgifter som frivilliga kan behövas till är bl. a: information, stabs- och ledningsstöd, samband, transporter, övervakning och omhändertagande.

Utser ansvariga

Bakgrunden till FRG är att många kommuner vill ha en enda ”inkörsport” till frivilligorganisationerna och att deltagarna ska ha en utbildning som svarar mot kom- munens behov.

När kommunen beslutat sig för att bilda en FRG utses FRG-ansvariga, personer från någon frivilligorganisa- tion som ska rekrytera, planera och genomföra utbild- ningar för en FRG.

Civilförsvarsförbundet har fått ett uppdrag från KBM att utveckla konceptet med FRG och också att utbilda ledare till FRG.

RRG är ett påbörjat projekt och under 2007 kommer det att ske utbildning och rekrytering till grupperna.

Försvarsutbildarna har också erbjudit sina tjänster till KBM för att sköta RRG-utbildning gemensamt med Ci- vilförsvarsförbundet.

De frivilliga pekas ut som en viktig, men många gånger outnyttjad, resurs i kommunernas förmåga att hantera kriser. Förmågan att kunna ta emot och på ett bra sätt använda frivilliga vid krishanteringsinsatser är viktig, skriver Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i en rap- port till regeringen 2005. KBM vill därför att kommuner och landsting ska bygga upp strukturer för att använda frivilliga vid allvarliga kriser.

Frivilliga som är utbildade och organiserade innan nå- got inträffar ger oerhört mycket mer effekt vid kriser än frivilliga som dyker upp på plats. Detta är frivilligrörel- sens styrka.

Vem utbildar de frivilliga?

Civilförsvarsförbundet har fått i uppdrag av Krisbered- skapsmyndigheten (KBM) att utbilda FRG-ansvariga och medlemmar i FRG (36-timmars FRG-medlemsut- bildning) samt att utforma en ledarskapsutbildning för ledare inom FRG. Du kan läsa mer om utbildningen på:

www.civil.se/resursgrupper.

Vad är FRG?

FRG står för frivillig resursgrupp och är en form för samarbete mellan en kommun och frivilliga. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid kriser och att nyttja den spe- cialkompetens och de personliga färdigheter som fi nns bland de frivilliga.

En FRG består av personer från olika frivilligorganisa- tioner och intresseföreningar. Till FRG kan också en- skilda som inte är medlemmar i någon frivilligorgani- sation knytas.

Medlemmar i FRG får en gemensam grundutbildning på 36 timmar omfattande bl. a. kommunkunskap, krisinformation, hjärt/lungräddning och brandskydd.

D ET BEHÖVS FRIVILLIGA

(4)

Alla myndigheter har ett eget verksamhetsansvar för sitt eget verksamhetsområde.

På varje nivå fi nns en aktör som har ett huvudansvar för samverkan med andra för krisförberedelser inom det geografi ska området. På nationell nivå är det ytterst regeringen som har ansvaret. KBM har till uppgift att vara ”motor” i systemet.

Kommunerna har en central roll

Kommunernas roll i det nya civila krishanteringssyste- met är central. Sedan den 1 januari 2003 gäller lagen om extraordinära händelser för kommuner och landsting.

Lagen fastställer att varje kommun skall ha en bered- skap för att hantera konsekvenserna av allvarliga kriser i samhället.

Verksamhetsansvaret innebär att kommunen har ett ansvar för sin egen verksamhet; skola, omsorg, vatten, socialtjänst etc. och att alla som vistas i kommunen får det stöd de behöver vid en större kris. Kommunen har också ansvaret för informationen till medborgarna.

Landstingen är inte bara sjukvård

Landstingen omfattas också av den nya lagen. De har en viktig roll i krishanteringssystemet framför allt genom sitt ansvar för hälso- och sjukvården – inte minst den medicinska katastrofsjukvården – men också för kollek- tivtrafi k etc. Landstingen inkallar vid större olyckor s.k.

PKL-grupper, grupper med utbildad personal som har ansvar för psykologiskt stöd till de drabbade och deras anhöriga vid större olyckor. Däremot har landstingen inget samordningsansvar inom sitt län på samma sätt som länsstyrelserna. Landstingen är inte en prioriterad grupp för Försvarsutbildarna.

Lagen om extraordinära händelser

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd be- redskap (2006:544) säger att varje kommun ska inrätta en särskild krisledningsnämnd, som har möjlighet att ta över beslutanderätten från nämnder och styrelser när så behövs. Varje kommun ska också ta fram en plan för hur man tänker hantera eventuella extraordinära hän- delser. Denna plan bör bygga på s.k. risk- och sårbar- hetsanalyser i kommunen.

D ET NYA KRISHANTERINGSSYSTEMET

Vad är en extraordinär händelse?

Med extraordinär händelse menar man ”en händelse som avviker från det normala, som innebär en allvar- lig störning eller en överhängande risk för en allvar- lig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen”.

Det är kommunen som avgör vad som är allvarligt nog för att defi nieras som en extraordinär händelse, närmare bestämt ordförande i krisledningsnämnden.

Under det senaste decenniet har ett nytt krishanterings- system vuxit fram i Sverige. I det nya systemet betonas den vardagliga verksamhetens förmåga att klara kriser och att den som har ansvaret för en verksamhet i van- liga fall ska ha det även i kris. Tänkandet utgår ifrån att nästan allt som händer, händer i en kommun och att ansvaret för att kommunen klarar en kris framför allt vilar på kommunen själv. Om krisen blir större än vad kommunen klarar av, så får man bygga på med andra insatser på högre nivå.

(5)

Överenskommelse ger statsbidrag

Regeringen har träffat en överenskommelse med Svens- ka Kommunförbundet om kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Under år 2006 kom- mer det att bli en skyldighet för kommunerna att göra risk- och sårbarhetsanalyser och att verka för samord- ning av det krishanteringsarbete som utförs av de olika aktörerna inom kommunens geografi ska område. Kom- munerna blir också skyldiga att öva och utbilda förtro- endevalda och tjänstemän och att rapportera till läns- styrelserna. Ett nytt statsbidrag börjar betalas ut fr.o.m.

den 1 januari 2006. För en kommun på 40 000 invånare är statsbidraget för att hålla en god krisberedskap cirka 800 000–900 000 kr per år.

För dig som vill veta mer detaljer om det nya krishante- ringssystemet rekommenderas Krisberedskapshandbo- ken som fi nns digitalt på Krisberedskapsmyndighetens hemsida, www.krisberedskapsmyndigheten.se.

Länsstyrelsen en länk mellan lokalt och cen- tralt

Länsstyrelsen är regeringens förlängda arm ute i landet.

I vart och ett av landets 21 län fi nns en länsstyrelse. Den fungerar som en länk mellan den lokala nivån – kom- munerna – och den centrala nivån. Länsstyrelsen har ansvar för att samverkan i krisfrågor sker inom länet och för att ge stöd till kommunerna. Vid en större kris blir länsstyrelserna ofta ”spindeln i nätet” i krishante- ringen. Länsstyrelserna är också tillsynsmyndighet för olika frågor.

Departement

och sektorsmyndigheter Regeringen

X 21 länsstyrelser

X 290 kommuner Central nivå

Regional nivå

Lokal nivå

Samordning och samverkan vid kriser i fred

(6)

Kommunerna navet i krishanteringen

Sverige har 290 kommuner, som alla enligt tradition arbetar med stor självständighet, det s.k. kommunala självstyret. Deras arbete styrs av kommunallagen och viss speciallagstiftning, t. ex. socialtjänstlagen.

Förr – när kriget var vårt största hot – hanterades kom- munens förberedelser för kriser och krig av beredskaps- handläggare. Det var inte ovanligt att dessa satt på en undanskymd plats i organisationen och arbetade med planeringsfrågor, som inte fi ck stor uppmärksamhet.

Med den nya tidens kriser – t. ex. elavbrott, översväm- ningar, terroristhot och smitta – och vår ökade sårbar- het, har krisfrågorna fått en större betydelse och fl yttat närmare kommunledningen. Lagen om extraordinära händelser stadgar till exempel att en särskild nämnd, en krisledningsnämnd, ska inrättas i varje kommun och att kommunfullmäktige ska anta en plan för att hantera extraordinära händelser för varje ny mandatperiod.

I verkligheten klassas dock inte de fl esta olyckor och kriser som extraordinära händelser. De hanteras enligt ordinarie lagstiftning. Trots det kan speciella resurser, organisering och prioriteringar krävas. Frivilliga kraf- ter kommer att behövas både vid vardagsolyckor och vid större, extraordinära händelser.

Under år 2006 kommer en ny lag att ersätta lagen om extraordinära händelser och lagen om civilt försvar.

Nuvarande bestämmelser i lagen om extraordinära händelser inarbetas i den nya lagen.

V EM ARBETAR MED KRISFRÅGOR TILL VARDAGS?

Lagen om skydd mot olyckor

En annan lag som har stor betydelse är Lagen om skydd mot olyckor (LSO) från 2004. Den ersatte Räddnings- tjänstlagen och innehåller bestämmelser om de åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för att före- bygga olyckor. LSO styr också kommunens skyldighet att bedriva räddningstjänst. Enligt LSO ska varje kom- mun ha ett handlingsprogram för förebyggande arbete och ett för räddningstjänst.

Socialtjänstlagen styr kommunens ansvar att erbjuda stöd i kris till människor som i vanliga fall inte har be- hov av socialtjänstens insatser. Inom detta ansvar lig- ger kommunernas arbete med s.k. Posom-grupper. Po- som står för ”Psykiskt och socialt omhändertagande”

och grupperna ansvarar ofta för att sätta upp kriscentra dit ortsbor kan vända sig för att få tröst, sällskap och information. Posom består av en ledningsgrupp, som brukar bestå av representanter för socialtjänst, skola, kyrka, räddningstjänst m.fl och stödpersoner. De sist- nämnda är ofta frivilliga från olika organisationer eller enskilda.

POSOM

Ledningsgrupp Socialtjänst

Räddningstjänst Polis

Skola

Trossamfund mfl

Resurs-/stödgrupper/personer

Socialtjänst Trossamfund Friv.org Polis Skola Sjukvård mfl

(7)

Vem är rätt person att vända sig till?

Som framgår av föregående sida så kan det vara många som arbetar med krisförberedelser på en kommun. För att underlätta för kommunernas handläggare så ta i första hand kontakt med Civilförsvarsförbundets verk- samhetsledare. De har kunskap om såväl FRG-ansva- riga som hur kommunen arbetar med krishantering.

Länsstyrelserna samverkar

Länsstyrelsens roll vid en kris är inte så mycket att leda krisen, som att verka för att nödvändig samverkan sker.

I kriser som omfattar fl era kommuner kan länsstyrel- serna hjälpa till med prioriteringar och samordning av åtgärder. Länsstyrelserna kan också ha ansvar för rädd- ningstjänst i vissa fall.

På många håll är det länsstyrelsen som leder plane- ringsarbetet inför kriser genom att initiera planerings- träffar för kommunerna, utbildning, övning etc. Därför kan länsstyrelsen vara en viktig samarbetspartner för dig som arbetar med frivilligfrågor.

Vem är rätt person på länsstyrelsen?

Den inre organisationen på länsstyrelserna ser olika ut.

På vissa ställen fi nns försvarsdirektörerna kvar, på an- dra ställen heter befattningen säkerhetsdirektör. För att underlätta även här skall vi i första hand arbeta med RRG-konceptet. Den som utses som ansvarig kommer att vara den man skall vända sig till.

(8)

V AD KAN FÖRSVARSUTBILDARNA ERBJUDA

Försvarsutbildarna fi nns över hela landet och är organi- serade i regionala förbund och förbund med särskilda kompetenser. Det innebär att vi har ett unikt kontaktnät av kompetens som kan användas i olika typer av kriser.

Våra medlemmar är utbildade för det värsta tänkbara, kriget. Det innebär att vi är vana att arbeta och fatta be- slut i svåra situationer där det är brist på information och infrastruktur.

Det här är exempel på vad Försvarsutbildarna kan göra i en kommun eller i ett län:

bistå med medlemmar eller ställa upp med FRG- ansvarig,

anordna lokal och regional utbildning utifrån öns- kemål,

bistå med specialister inom t. ex. NBC, kriskom- munikation och tolkstöd,

öka uthålligheten i kommunernas och länsstyrel- sernas krisstaber, t. ex. i upplysningscentraler, utföra bevakning, transporter, räddning och röj- ning,

ge stöd vid övningar; t. ex. ledning och planering eller medie- och informationsspel.

(9)

T VÅ GODA EXEMPEL

Växjö kommun

Under stormen Gudrun kom den kommunala insats- styrkan i Växjö – en lokal anpassning av en FRG – att få en avgörande betydelse för hur kommunen klarade krisen.

Insatsstyrkan som utbildats och övats sedan 1997 arbe- tade i 4½ vecka i januari 2005 med att stödja kommunen.

Inledningsvis gav styrkan stöd till räddningstjänsten genom att t. ex. undsätta 40 passagerare i en buss som fastnat och att eskortera ambulanser genom att röja väg med motorsåg. Senare arbetade man bl. a. tillsammans med kommunens omsorgspersonal och sökte upp män- niskor som isolerats i sina utkylda hem för att leverera varm mat och dryck, ved och pannlampor.

Insatsstyrkan i Växjö består av frivilliga från 11 organi- sationer, vilka alla har uppdrag från KBM. All ledande personal i styrkan tillhör Försvarsutbildarna.

Region syd

Försvarsutbildarna i Ystad har tillsammans med den lokala Civilförsvarsföreningen byggt upp ett bered- skapscenter med frivilliga till stöd för bland annat kom- munerna i Ystad och Skurup. Beredskapscentret stödjer kommunerna med både FRG-grupper och kvalifi cerad materiel såsom bandvagnar och ledningsfordon.

Vidare har man utbildat en FRG grupp till Region Skå- ne, avdelningen för Katastrof och Ambulans Beredskap, KAMBER.

Beredskapscentret är en verksamhet som växer hela ti- den och det fi nns i dagsläget även förfrågningar från Länsstyrelsen i Skåne om ett samarbete.

I samband med den stora oljesaneringen utanför Skå- nes sydkust 2005 kom både materiel och människor till användning.

(10)

Inventera vilken kompetens ni har i din förening/ditt förbund. Undersök även om det fi nns medlemmar ur förbunden med särskild kompetens i ditt förbund.

Ta reda på vilka behov som fi nns, hur kommu- nen ställer sig till FRG-verksamhet och undersök hur långt de har kommit i detta arbete. Enklast är att kontakta den regionala verksamhetsle- daren i Civilförsvarsförbundet. Namnuppgif- ter på verksamhetsledare fi nns på www.civil.se.

Det fi nns därefter tre möjligheter att arbeta vidare med de frivilliga resursgrupperna. Oavsett vilken modell som väljs så är det alltid bäst att kontakta kommunerna med ett brett spektra av kompeten- ser vilket sannolikt innebär att kontakt måste eta- bleras med andra frivilliga försvarsorganisationer.

Om FRG fi nns: Kontakta FRG-leda- ren och se vilka kompetenser som ef- terfrågas och hjälp till att utveckla FRG.

Om FRG inte fi nns eller är i startfasen och Civil- försvarsförbundet är aktiva på orten: Kontakta verksamhetsledaren i Civilförsvarsförbundet och hjälp till att starta upp FRG. Kontakta kom- munen med hjälp av Civilförsvarsförbundet.

Om det inte fi nns någon verksamhet på orten: Gå samman via FOS för att skaffa ett brett underlag av kompetenser och kunskap. För därefter en diskussion med kommunen om upprättandet av en frivillig styrka till stöd för kommunen.

1.

2.

3.

S Å HÄR GÅR DU TILL VÄGA

Om FRG redan fi nns i kommunen, fi nns statliga medel beviljade för utbildning.

Om det saknas FRG i kommunen och kommunen vill ha hjälp att dra igång en sådan verksamhet, fi nns möj- lighet att via Civilförsvarsförbundet ordna fi nansiering för detta.

Om kommunen har ett antal FRG-medlemmar som be- höver utbildas kan kommunen och Försvarsutbildarna gemensamt ta upp detta med Krisberedskapsmyndig- heten.

I vissa län kan det vara idé att ordna regionala informa- tionsträffar om era tjänster eller regionala utbildningar, t. ex. i civil krisberedskap, kommunikation/informa- tion, kriskommunikation, samverkan vid svåra påfrest- ningar i samhället eller utbildning till FRG-ansvarig. Då är länsstyrelsen eller RRG-ansvarig rätt kontakt för er.

Du är alltid välkommen att ta kontakt med Försvarsut- bildarnas Kansli för att få stöd i arbetet och för att sam- råda kring lokala och regionala utbildningsbehov.

(11)

I NFORMATIONSMATERIAL

Civil krishantering är ett område som är under stark utveckling.

Det pågår ett antal utredningar som syftar till att stärka samhäl- lets förmåga att hantera svåra påfrestningar. De frivilligas roll i samband med detta är därmed också under kontinuerlig föränd- ring.

I samband med detta arbetar regeringen och fl era myndigheter fram informations- och arbetsmaterial efter hand. För att du skall kunna hålla dig uppdaterad om detta så kan du gå in och titta på deras hemsidor. Där kan du även beställa skrifter eller ladda ner informationsmaterial som pdf-fi ler.

På vår egen hemsida www.forsvarsutbildarna.se hittar du också uppdateringar och information. Du är naturligtvis också välkom- men att ringa oss på kansliet.

Viktigare hemsidor:

Regeringen www.regeringen.se

KBM www.krisberedskapsmyndigheten.se

Räddningsverket www.srv.se Civilförsvarsförbundet www.civil.se

Per Klingvall Informationschef

(12)

CIVIL

KRISHANTERING

Box 5034 • 102 41 Stockholm • Tel 08-587 742 00 • www.forsvarsutbildarna.se • info@forsvarsutbildarna.se

UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :