God luftkvalitet och ventilation Ny teknik för att energioptimera, öka luftkvaliteten och undvika fuktskador

(1)

God luftkvalitet och ventilation –

Ny teknik för att energioptimera, öka luftkvaliteten och undvika fuktskador

2017-11-23

(2)

Vad borde vi tala om

Hur du bäst tar dig an den komplexa inomhusmiljön som är en av badanläggningens största utmaningar.

Vi har tänkt att du skall veta mer om bra lösningar för

ventilation och luftfuktigheten. Vi hoppas även att du skall förstå lite badhusfunktioner.

(3)

Mer att tala om

• Vad behöver ni tänka på vad gäller ventilation för att få en god luftkvalitet i badanläggningen?

• Hur ställer du relevanta krav på ventilation och hur ser en sådan kravspecifikation ut?

• Så skapar du en god inomhus- och arbetsmiljö som också är energismart

(4)

Vilka är vi

• Marcus Pehrsson – byggnadsingenjör med inriktning

fukt i komplexa byggnader. Arbetar dagligen med badhus på pp arkitekter.

• Mille Örnmark – ingenjör för komplexa hus, med särskild inriktning på badhus. Arbetar dagligen för Weedo Tech som sakkunnig för projekt eller nya föreskrifter.

(5)

Enkel lösning

• Bygg en idrottshall

• Bygg ett avloppsverk

• Aldrig nakna badande människor tillsammans med kemisk vattenbehandling

(6)

Problemet

• Kemisk rening av vatten är omvandlingskemi.

• Mer än 80 % av restprodukterna hamnar i luften.

• Vi renar inte luften, utan i bästa fall späder vi ut den.

(7)

Vad säger föreskrifterna

• Svensk lag (BBR) föreskriver ingen återluft från våta ytor och inga skadliga ämnen. Anger minimiflöde om 0,35 l/s.

• Arbetsmiljöverket har hygieniska gränsvärden, men inga särskilda för bad.

• Tidigare (70-talet) tekniska blad angav 2,8 l/s friskluft per kvadratmeter vattenyta under dygnets alla timmar.

• Våra söderut liggande grannar anger minimum 30

procent av totala luftflödet som friskluft under dygnets alla timmar. Dom har råd.

(8)

Vad gäller?

• Kloroform (THM) är reglerat till maximalt två ppm.

• Klorgas får inte förekomma (trikloramin är en klorgas).

• I övrigt nyttjar vi ”snacka med en kompis”.

(9)

Ett bad är komplext

• En kubikmeter vatten (32 ^oC) innehåller 38 kWh

• En kubikmeter luft (32 ^oC och 55 % RF) innehåller 0,02 kWh

• En kubikmeter sten (32 ^oC) innehåller 19 kWh

• En kubikmeter luft (32 ^oC och 0 % RF) innehåller 0,01 kWh Vad vi släpper ut skiljer sig i mängder, vatten 110 m³/dygn medan luft tappar vi 30 000 m³/dygn

(10)

och vad lite ni kan

Aufguss

Numer genomförs bastuseanser (aufguss) på våra bad, men fungerar det?

• För att förånga tio liter vatten går det åt 7,4 kWh.

• Ett stenmagasin som håller den energin måste vara på minst 100 liter och 300 ^oC. Annars blir det ingen ånga.

• Återhämtningstiden är 30 minuter för att ladda stenarna igen.

Hur många känner till detta och hur många av våra anläggningar har den kapaciteten?

(11)

Vad är luftkvalité?

Lufthastighet Luftfuktighet Lufttemperatur

Luftburna kemiska ämnen

Luftburna ämnen från biologisk tillväxt (mögel)

(12)

Lufthastighet

Luft som rör sig snabbare än 0,15 m/s i vistelsesonen upplevs som drag vid normal inomhustemperatur.

(en snigel kryper 0,01 m/s. Stiltje är mindre än 0,2 m/s. Vi promenerar i 1.6 m/s)

En individuell upplevelse.

Fuktig kropsyta påverkas mer.

(13)

Luftfuktighet

Nivån varierar på typ av aktivitet

55 % RF i bassängrum

0-100 % RF i bastur beroende på användning 40-50 % RF i kontor mm

< 20 % RF klassas som skadligt för slemhinnor (stackars norrlänningar när de är inomhus på vintern)

På vintern har vi 100 % RF utomhus. På sommaren har vi 55 % RF utomhus.

(14)

Lufttemperatur

Varierar kraftigt i byggnaden.

Bassängrum två grader varmare än bassäng för badgästens komfort.

20-24 ^oC i rum med arbetsplatser.

24 ^oC maskinrum.

18-20 ^oC i gym.

45 - 100 ^oC i bastu (beroende på typ).

Problem med personal och badgäster. Vem är viktigast?

(15)

Lufttemperatur – optimal temperatur (Operativ temperatur)

Klädsel Aktivitet

Lufthastighet

Omgivande ytors temperatur Ålder på dig själv

Yttemperatur på människa är 35 ^oC .

(16)

Luftburna kemiska ämnen

Syre är livsnödvändigt, men tyvärr cancerogen.

Koldioxid är en mineraliserad restprodukt från

metabolismen. En bra spårgas, men inte hela sanningen.

Kloroform är långsiktigt skadlig på många vis.

Trikloramin ger akut förgiftning.

(17)

Luftburna kemiska ämnen

Om trikloramin kan göra detta med syrafast stål vad gör den då med dig.

(18)

Luftburna kemiska ämnen

Mycket har vi funnit från byggnadsmaterial och förbjudit.

Glöm inte det vi inte vet!

(19)

Luftburna biologiska ämnen

MVOC (Microbial Volatile Organic Compounds) är det som ofta mäts. Ämnen som kommer från bakteriologisk tillväxt.

Svårt att skilja från andra biologiska aktiviteter och inget svar om orsaken.

Tillväxt kommer från fel i byggnaden. RF på 75 % ger alltid tillväxt. Näring och värme finns alltid på ett bad. Undersöks genom IR-fotografering, där man även kan hitta orsaken.

(20)

När blir det > 75 % RF

55 % RF och 32 ^oC

• 62 % RF vid 30 ^oC

• 69 % RF vid 28 ^oC

• 78 % RF vid 26 ^oC

• 100 % RF vid 22 ^oC

(21)

När blir det 26

^o

C i väggen

(22)

När blir det 26

^o

C i väggen

(23)

När blir det 26

^o

C i väggen

(24)

När blir det 26

^o

C i väggen

Känns då rätt skönt med diffusionsspärr (membran) i klimatskalet! Kan någon missat?

Kan vara kompenserat till viss del genom undertryck inne i lokalen.

(25)

Vem ska ha det bra?

• Badgästen, barn?

• Badgästen, ungdom?

• Badgästen, terapi?

• Badgästen, vuxen?

• Badgästen, pensionär?

• Personal?

• Gymmare?

• Kontorsarbetare?

• Matberedningspersonal?

• Städpersonal?

• Spagäster?

• Politiker och andra?

(26)

Hur får vi det bra?

Vi prioriterar alltid badgästen.

Vi tillser att vi får rätt utrustning för vårt arbete.

Vi växlar inte mellan olika klimatzoner.

Vi dricker mycket vätska.

Vi undviker att arbeta i tuffare klimat när vi är sjuka.

Vi går inte in i rum som luktar fel.

Vi har kontroll på vår ventilation.

(27)

Benämning av de olika luftsorterna

• Avluft (avgår till utomhus från system)

• Tilluft (till en lokal från system)

• Frånluft (från en lokal till system)

• Uteluft (friskluft till system)

• Överluft (luft som går mellan lokaler)

• Återluft (frånluft som återförs till systemet)

(28)

Benämning av de olika luftsorterna

(29)

Energiproblematik

Mycket energi i varm fuktig luft

Energi i luft: 1 kJ/kg*K (1,2 kg/m³)

Energi i vattenånga: 2500 kJ/kg + 1,82 kJ/kg*K

Energi i 28 grader, 55% RF och luftflöde om 1 m³/h blir 80 kWh per år. Minsta luft för en 50:a ger då 1 000 000 kWh per år.

Alltså måste vi vara smarta för att inte vara dumma.

(30)

Energiproblematik

Energiåtervinning?

0% energiåtervinning ger 1 000 000 kWh per år.

80% energiåtervinning ger 200 000 kWh per år.

95% energiåtervinning ger 50 000 kWh per år.

Alltså måste vi fixa återtag av energin i både luften och fuktigheten då vi annars maximalt kan återta 50 %.

(31)

Ventilationsmängd

Friskluft för bassängemissioner

Minsta mängd per kvadratmeter våt yta (24/7):

• 0-27 ^oC 2,8 l/s (10 m³/h)

• 28-32 ^oC 5,6 l/s (20 m³/h)

• >32 ^oC 8,3 l/s (30 m³/h)

Idag kör vi ventilation utan friskluftstillskott så snart vi har rätt luftfuktighet eller för låg temperatur.

Detta är fel och förbjudet!

(32)

Ventilationsmängd

Bra att beakta

Tävlingssimmare skapar stora mängder föroreningar.

Otillräckligt friskluftsflöde ger upphov till

andningssvårigheter och skador på andningsvägarna.

Konsekvens i kroppslig påverkan och kassa sportsliga resultat.

Meningen är väl att vi skall uppnå goda sportsliga resultat genom våra anläggningar?

(33)

Ventilationsmängd

Varierande flöde

Minskad ventilation utanför öppettider kan bara berröra de delar som inte är friskluftsandel. Möjliga att minska är

kondenshämning och temperaturhållning.

Beakta att det blir uppbyggnad av föroreningar vilket leder till förkortad livslängd på installationer, där ett års minskad livslängd lätt blir en kostnad om 20 000 000 SEK.

(34)

Styrsystem

Styrsystemet skall agera för att upprätthålla satta börvärden utan att ge minskad kvalité för luften.

Styrsystemet skall övervaka flöden och övriga värden, så att det går att analysera funktionen. Endast då kan man korrigera och bedriva egenkontroll.

Idag är ventialtionen något man byter filter på men i övrigt inte aktivt arbetar med. Ofta känner man inte till vilka

värden som gäller utan litar på att en årlig service säkerställer kvalitén för luften.

(35)

Fuktproblematik

Klimatzoner som skydd

Dagens system: Trycksatt undertak där ev. luftläckage

genom diffusionsspärr späs ut i torr varm luft och ventileras bort. Kan vara övertryck så att det är omvänt flöde.

Torra lokaler runt om fuktiga, ex. entré eller korridorer.

Detta är nog enda säkra metoden, då det inte praktiskt går att uppnå undertryck i hela simhallen.

(36)

Fuktproblematik

Påblås på känsliga byggnadsdelar

Klassiskt exempel; påblås på fönster för att hålla nere kondenseringen på ”kalla” fönster. 32 ^oC och 55 % RH,

kondenserar vid en yttemperatur om 22 ^oC. Det vi gör är att blåsa på med torr och varm luft som torkar upp

kondenseringen. Fönster med ram är minst 20 gånger sämre isolerade än en vägg.

(37)

Fuktproblematik

Undertryck i våta delar

För att motverka dåligt utförda diffusionsspärrar i väggar och tak söker man ett visst undertryck i de våta delarna.

Dessvärre kan man inte uppnå undertryck i en våt miljö med högt i tak (mer än tre meter), då ångtrycket ger ett partiellt övertryck i de höga delarna. Trycket kan inte

kompenseras ner i vistelsezonen för att uppnå undertryck i hela byggnadshöjden utan påverkan på besökarna.

Alltså; inget möjligt läckage till temperatur som ökar RF till >75 %

(38)