en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 | Tema: Skolkontakter/Arbetsplatsförlagd Utbildning
Hjärnkraft 2015
Målinriktad gymnasie-
praktik
Målinriktad gymnasie-
praktik
Den röda tråden
Uthållighet är en grundförutsättning om man vill förbättra skogsindustrins image hos skolungdo- mar. Helst ska samma elev möta branschen flera gånger under sin skoltid: kanske genom Skogen i Skolan på mellanstadiet, följt av ett studiebesök inför gymnasievalet på högstadiet, och därefter Framtidsresan och APU på gymnasiet. Sen väntar ex-jobb och sommarpraktik, eller kanske lärande i arbete inom en kvalificerad yrkesutbildning.
Skogsindustrin har utmärkta förutsättningar att jobba aktivt med skolkontakter. Här finns skogen, som intresserar även de allra minsta och öppnar upp för undervisning utomhus. Spännande teknik och produkter man känner igen skapar möjligheter för de lite äldre eleverna, medan verksamhet med året runt drift som skapar förutsättningar för många praktikplatser och semestervikariat.
För att utnyttja dessa goda förutsättningar på bästa sätt krävs uthålligt arbete, men också en målmed- veten kommunikation, en sammanhållen serie av budskap som ska löpa som en röd tråd genom all skolinformation. Bilden av skogsindustrin ska byggas underifrån, från lek och fågelholkar, via PRAO och APU till att visa vilka personliga framtidsmöjligheter just vår bransch kan erbjuda välutbildade ungdomar. Den röda tråden ska följa eleven från lågstadium till högskola.
Det är viktigt att prioritera rätt skolor och att fokusera på rätt elever. Det är inte troligt att resurserna räcker till alla önskemål. Genom att jobba långsiktigt och uthålligt kan man stimulera ungdomar från närområdet att skaffa sig en bra utbildning. Attityder förändras inte över en natt. Att öka intres- set för en framtid inom skogen, på bruket eller på sågverket kräver målmedvetet arbete.
Då är det värdefullt med ett systematiskt arbetssätt som engagerar många medarbetare på arbetsplat- sen. Det borgar för att alla berörda elever kan få ett bra mottagande och genomtänkt information.
Hela organisationen måste ha en professionell inställning och inse den långsiktiga nyttan av att bygga goda relationer med framtidens medarbetare. Samverkan med skolan ska vara en självklar del av fö- retagets arbete med sin kompetensförsörjning.
Dessutom krävs det eldsjälar, människor som entusiasmerar och som går före och visar vägen. Det handlar om skolkontaktansvariga som brinner för sin uppgift att informera och sprida kunskap till ungdomar. Varje bruk behöver en egen eldsjäl, men för att hålla glöden vid liv kan man behöva sam- arbeta med kollegor vid andra enheter. Det skapar både utveckling och ökad ar-
betsglädje för de som är motorer i sammanhanget.
Mårten Ericsson Skogsindustrierna
Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel 036-30 32 60 e-mail: marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av HJÄRNKRAFT 2015
Medlemsföretag kan lägga ut tidningen som pdf på det egna intranätet. Den finns att hämta på adressen: www.skogsindustrierna.org via länkar: publikationer/tidningar
| Box 55525 | 102 04 Stockholm | Tel 08-762 72 60 | www.skogsindustrierna.org
Hjärnkraft 2015 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text Sven Magnusson | foto Sven Magnusson och Mårten Ericsson
Hjärnkraft
2015”
Att ta ungdomar på allvar, visa ett aktivt intresse och satsa långsiktigt lönar sig.
– Det är jag och Fredrik ett exempel på, säger 16-årige Andreas Otterfalk och nickar mot kompisen Fredrik Jonsson. Skogsnäringen bevisade rejält att de ville satsa på oss.
En väl genomarbetad praovecka kan vara starten på ett helt yrkesliv. Andreas Otterfalk och Fredrik Jonsson valde Sveriges Bästa Prao när de gick i niondeklass i Treälvsskolan i Lit, norr om Östersund, förra året. Det blev en praovecka som avgjorde deras vägval till gymnasiet.
– Vi fick tips om en vecka i skogen, berättar Andreas. Och både Fredrik och jag är intresserade av skog. Vi trivs med fri- heten därute.
Veckoschema
De anmälde sig och fick ett veckoschema, där Skogsstyrel- sens Per-Olov Ringner hade ett samarbete med SCA, Sveaskog, Norrskog och det lokala naturbruksgymnasiet.
De fick märka ut skyddsvärd skog och mark i en planerad avverkning, de fick uppleva Norrskogs sågverk i Krokom och snitsla en kommande avverkning och vara med om inmätning på bil. Under en dag fick de vara med en skördare, mäta längd och ålder och sitta bakom spakarna en stund. En heldag blev det också på naturbruksgymnasiet som blev de bådas val inför gymnasiet.
– Det märktes att alla verkligen vill att vi börjar inom sko- gen, de jobbade hårt för det, säger Andreas, som liksom Fred- rik nu går på Åsbygdens naturbruksgymnasium. Andreas läser skog och jakt och får skotarutbildning, Fredrik läser ett renod-
lat skogsprogram och får förutom skotarutbildning också lära sig köra skördare.
I Jämtland har skogsnäringen slagit sig samman i en sam- ordningsgrupp för bl a skolkontakter som kallas Skog och Samhälle i Jämtland (SSiZ). Här finns bl a representanter från Skogsstyrelsen, Norrskog, SCA, Stora Enso, ibland också entre- prenörer och fackliga företrädare.
Samarbete mellan företag
Sven Lindroth, skogsförvaltare i Östersund för SCA Skog, ar- betar aktivt i gruppen och ser just samarbetet mellan företa- gen som grunden för framgång:
– Vi har en samordnare i varje kommun som sprider ut an- svaret på olika företag; eleverna kan titta på avverkningar, sitta i maskin, vara med om virkesmätning, se hur ett sågverk fungerar, kanske åka lastbil men alltid sluta veckan på natur- bruksgymnasiet.
Med spridningen minskar också kraven på ett enda företag att skapa spännande sysselsättning varje dag.
– Rätt skött så har Sveriges Bästa Prao i skogsbruket en stor funktion att fylla, tror Sven Lindroth. Den kan väcka ett posi- tivt intresse för de spännande jobb som skogsbruket har att erbjuda men också ge en insikt och skapa en positiv attityd till hur skogsbruket arbetar.
Just nu möter man vissa problem eftersom alltfler skolor ersätter PRAO-verksamheten med annan verksamhet av säker- hetsskäl. Något som Sven Lindroth beklagar.
– Vi har eleverna under uppsikt av vuxna hela tiden. Och de får en god inblick i olika verksamheter som har med skogen att göra.
För Andreas och Fredrik avgjorde det yrkesvalet.
de ville ha oss i skogen
Samarbetet mellan skogsföretagen
avgjorde yrkesvalet för Andreas och Fredrik
Andreas och Fredrik på en bild från PRAO-veckan förra året. Idag går båda på naturbruksgymnasiet.
Hjärnkraft
2015ckså när konjunkturen sviktar fortsätter Korsnäs med sitt syste- matiska arbete för att skapa goda relationer med skolor, från lågsta- diet till högskolan.
– Vi försöker bygga en fast struktur som vi håller oss till och som är långsik- tig, säger Per Eriksson, assistent med an- svar för skolkontakterna inom Korsnäs i Gävle.
Ute på fiberlinje 3 jobbar idag 18-årige Richard Lipponen. Han har just nu sex veckors praktik på Korsnäs som ingår i sista året på Polhemsskolans elprogram.
Här läser han process/automation/el och teknik. På Korsnäs har han två olika handledare eftersom han roterar mellan två arbetsplatser.
– Det viktigaste hittills är att jag snabbt blev en i gänget, säger Richard.
Jag fick plocka isär och renovera en membranpump en av de första dagarna.
Jag är sugen på att jobba och vill visa att jag kan fixa rätt mycket.
Pumpen tog han isär och rengjorde.
– Det var inga problem - bara att följa
Efteråt ska sedan både elever och handledare fylla i utvärderingsblanketter där APU-tiden analyseras från båda håll.
”
Ralf Hjulström är en av de handledare som är utbildade att ta hand om gymnasieelever på praktik. Här tillsammans med 18-årige Richard Lipponen från Polhemsskolan.
O
Personalutvecklare Nils-Brage Pettersson från Frövi och assistent Per Eriksson, som har an- svaret för skolkontakter inom Korsnäs i Gävle, ser en tydlig linje mellan den första kontakten med skolelever inom Skogen i skolan till högskolestudenternas examensarbeten.
ritningarna och vara noggrann, säger han med stolthet i rösten.
– Vi har testat den i produktionen och den funkade perfekt när vi mätte det ut- gående sura avloppet.
Richard togs på allvar och fick visa vad han kan. Han fick självförtroende och växte snabbt in i arbetsgruppen under de sex veckor praktiken varar.
Richard är uppvuxen i Gävle och har varit på studiebesök här under högsta- diet. Den arbetsförlagda utbildningen nu är nästa steg i kedjan.
Del i helheten
För Per Eriksson, och hans kollega i Frövi, Nils-Brage Pettersson, är Richards utveckling en del i en helhet. Per förkla- rar:
– Vi har kontakter med skolorna från lågstadiet och uppåt. Först kollektiva in- satser via lärarna och studie- och yrkes- vägledarna och genom att vara aktiva i SSA-råd (samverkan Skola Arbetsliv) och senare i olika programråd. I början handlar det mer om Skogen i skolan- aktiviteter och att personal från Korsnäs åker ut till skolorna. Efterhand blir det
mer individorienterat med PRAO-verk- samheten och gymnasiepraktiken, APU, där företaget börjar få en personlig rela- tion med teknikintresserade elever.
– Fram till och med PRAO-verksam- heten handlar det mest om att eleverna ska få en positiv bild av branschen, säger Nils-Brage Pettersson. Det kan påverka när de på högstadiet ska välja - för oss - strategiskt viktiga program i gymnasiet.
Personlig relation
Men det är först på gymnasienivå som företaget börjar skapa en personlig rela- tion med teknikintresserade elever som dessutom har social förmåga och fung- erar i arbetsgrupper.
Varje halvår gör Per Eriksson och Nils- Brage Pettersson en plan för de komman- de sex månaderna där alla aktiviteter no- teras och kommuniceras ut till berörda avdelningar. Här noteras alla studiebe- sök, praktikveckor och liknande. Tanken är att ingen ska bli överraskad av ett plötsligt studiebesök eller en elev som kommer på APU eller PRAO är tanken.
Alla på företaget ska vara väl förberedda, i första hand handledarna.
samverkan mellan skola och näringsliv
– Vi märker på eleverna som kommer att de vill ha ordning och reda, de vill ha konkreta uppgifter, inte bli satta på undantag när de kommer.
För att eleverna ska få ut mesta möj- liga av sin APU på skolan har Korsnäs definierat och utbildad speciella hand- ledare. Handledarutbildningen är inter- aktiv i datormiljö och direkt anpassad för Korsnäs. Handledarna ska finnas till hand med rent praktiska frågor (var matsalen ligger etc), men också se till de viktiga säkerhetsfrågorna. Handledarna ska dessutom få eleverna att växa som individer under de sex veckorna utbild- ningen pågår.
Utvärderingsblankett
Efteråt ska sedan både elever och hand- ledare fylla i utvärderingsblanketter där APU-tiden analyseras från båda håll.
– Det är inte minst viktigt vad elev- erna tycker, säger Per Eriksson. Utifrån svaren tar vi sedan en diskussion med varje handledare för att ständigt försöka bli lite bättre. Utvärderingen kan också vara ett underlag för de elever som hun- nit fylla 18 år och som därmed kan bli
Hjärnkraft
2015Första praktikveckan fick Richard Lipponen renovera en avloppspump. Det var roligt att få visa att jag fixade det på egen hand, säger han. Veckan efter kördes pumpen i fabriken.
aktuella för sommarjobb.
Praktiken och APU-platserna ger elev- erna möjlighet att prova på olika arbets- uppgifter under sakkunnig ledning.
Valde rätt i skolan
Richard hade bra koll på Korsnäs när han sökte APU-praktiken här. Och han får under sex veckor prova på både verk- staden, elsidan och instrumentverksta- den.
– Jag visste ju att det är stort här, sä-
ger han. Men att det är SÅ stort och SÅ mycket att hålla reda på - det hade jag ingen aning om. Han är imponerad av mycket, inte minst datasystemet för uppföljning av felsökningar och tidigare reparationer.
– Det är smart och kul att jobba med.
Jag gillar programmering och datorer och jag känner absolut att jag valde rätt i skolan när jag valde automation, säger han. Här dyker det upp nya och spän- nande problem varje dag.
Men han har ett litet dilemma:
– Dels vill jag ju komma hit och jobba så snart som möjligt. Samtidigt inser jag att jag borde plugga vidare för att lära mig mer om el och automation. Men först ska jag söka sommarjobb.
Nils-Brage Pettersson och Per Eriksson lyssnar och ser fram emot Richards an- sökan.
–Vi vill ha välutbildad personal och uppmuntrar vidareutbildning på olika sätt, säger Per.
