OECD/PISA 1
Bilder av skolan
Resultat från OECD/PISA
KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson
PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand
OECD/PISA 2
OECD/PISA 3
OECD/PISA 4
Syftet med PISA-studier
• I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande
• Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 …
• Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap.
• I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden?
• Utgår ej från läro- och kursplaner
OECD/PISA 5
Varför deltar Sverige i PISA?
• Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering
• Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv
• Trendresultat i relation till andra länder
• Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem
• Underlag för politiska beslut
OECD/PISA 6
Source: OECD PISA 2003 database, Table 2.6.
Slo vak Republic
M exico P o land Hungary
Czech Republic
Greece Ko rea
Ireland Spain
P o rtugal Germany
Finland Netherlands A ustralia
Canada Japan Sweden
France B elgium
Iceland Denmark
No rway
Italy A ustria
Switzerland
United States
R2 = 0,15
350 400 450 500 550 600
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000
Performance on the mathematics scale
Student performance and spending per student
Förhållandet mellan resultatet i matematik och kostnaden för landets skolsystemet per elev mellan 6 och 15 år.
Slo vak Republic
M exico P o land Hungary
Czech Republic
Greece Ko rea
Ireland
Spain
P o rtugal Germany
Finland Netherlands
Australia Canada
Japan
Sweden France
B elgium Iceland Denmark
No rway
Italy A ustria
Switzerland
United States
R2 = 0,
350 400 450 500 550 600
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000
Performance on the mathematics scale
OECD/PISA 7
Internationella studier och Sveriges resultat
Genomsnitt Under genomsnitt
Skolår 8 TIMSS 2003
Över genomsnitt Över genomsnitt
Över genomsnitt 15-åringar
PISA 2003
Över genomsnitt Över genomsnitt
Över genomsnitt 15-åringar
PISA 2000
Genomsnitt I topp I topp Genomsnitt
I topp Över genomsnitt 13-åringar (år 7)
Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) TIMSS 1995
I topp I topp 9-åringar
14-åringar IEA LF 1991
I topp I topp Över genomsnitt 10-åringar (år 4)
14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) SISS 1983
I botten Genomsnitt 13-14-åringar (år 7)
Avgångsklasser i gymn.
SIMS 1980
I topp Genomsnitt I topp 10-åringar
14-åringar Avgångsklasser i gymn.
FISS 1970/71
I botten Genomsnitt 13-åringar
Avgångsklasser i gymn.
FIMS 1964
Naturvetenskap Matematik
Läsförståelse Population
Mätning
OECD/PISA 8
PISA 2006
• Omkring 400 000 elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog 4 621 elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet.
Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid
Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning.
KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration.
Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA.
Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson
OECD/PISA 9
• Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena
• Elevenkät med bakgrundsdata
• Skolenkät till rektorerna
PISA provet
OECD/PISA 10
Scientific Literacy
De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy.
Naturvetenskap
Den utsträckning i vilken en person
Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen.
Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod
Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare.
OECD/PISA 11
Kompetenser i naturvetenskap
• Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser.
• Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser.
• Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg.
Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter)
• Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder.
• Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information.
• Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning.
Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter)
• Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation.
• Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar.
• Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser.
Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter)
OECD/PISA 12
Biosfären Ekosystem Populationer Människan Celler Levande system (25)
Växelverkan mellan energi och materia Energi och energiomvandlingar Kraft och rörelse Kemiska förändringar Materiens egenskaper Materiens struktur Fysikaliska
system (17)
Viktiga principer Begrepp Relation mellan naturvetenskap och teknik Teknikens roll Tekniska
system (8)
Jorden som planet i rymden
Jordens historia Förändringar av jorden Jordens energi Jordens struktur Jorden och
rymden (12)
Innehåll i naturvetenskap
OECD/PISA 13
Sammanhang
Rymden, Rymden, universums universums ursprung och ursprung och struktur struktur Klimatf
Klimatföörräändrinndrin g, krig g, krig Biologisk Biologisk måmångfald, ngfald, håhållbar llbar utveckling, utveckling, jordf jordföörstrstööringring F
Föörnyelsebara rnyelsebara system, system, befolkningstillv befolkningstillvääxtxt Epidemier, global
Epidemier, global spridning av spridning av sjukdomar sjukdomar Global
Global
Nya material, Nya material, genteknologi, genteknologi, vapenteknologi, vapenteknologi, transport transport Produkts
Produktsääkerhkerh et, bed et, bedöömning mning av risker med av risker med brottslighet brottslighet Avfallshantering Avfallshantering , lokalt v , lokalt vääderder Livskvalitet,
Livskvalitet, produktion och produktion och distribution av mat, distribution av mat, energif energiföörsrsöörjningrjning Sjukdomskontroll,
Sjukdomskontroll, kostr kostrååd, folkhd, folkhäälsalsa SamhSamhäälleligllelig
Naturfenomen, sport Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, och fritidsaktiviteter, musik, tekniska musik, tekniska
”
”prylarprylar”” Risker p
Risker påå personlig niv personlig nivåå, , beslut om beslut om bostad och bostad och dylikt dylikt Egen
Egen sophantering sophantering Egen anv
Egen anväändning ndning av resurser och av resurser och energi energi H
Håålla sig frisk, lla sig frisk, f
föörhindra olyckor, rhindra olyckor, diet diet Personlig Personlig
”
”NaturvetenNaturveten-- skapens skapens frontlinjer frontlinjer””(27)(27)
”
”RiskerRisker””(15)(15)
”
”MiljMiljö”ö”(20)(20)
”
”NaturresurserNaturresurser
”
”(17)(17)
”
”HHäälsalsa””(26)(26)
OECD/PISA 14
N A T U R V E T E N S K A P L ä n d e r me d
s i g n i f i k a n t b ä t t r e r e s u l t a t ä n S v e r i g e
L ä n d e r m e d e j s i g n i f i k a n t s k i l l n a d .
L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s ä m r e r e s u l t a t ä n S v e r i g e
O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r
F i n l a n d ( 5 6 3 ) Ö s t e r r i k e ( 5 1 1 ) F r a n k r i k e ( 4 9 5 )
K a n a d a ( 5 3 4 ) I r l a n d ( 5 0 8 ) I s l a n d ( 4 9 1 )
J a p a n ( 5 3 1 ) U n g e r n ( 5 0 4 ) U S A ( 4 8 9 )
N y a Z e e l a n d ( 5 3 0 ) S v e r i g e ( 5 0 3 ) S l o v a k i e n ( 4 8 8 )
A u s t r a l i e n ( 5 2 7 ) O E C D me d e l ( 5 0 0 ) S p a n i e n ( 4 8 8 )
N e d e r l ä n d e r n a ( 5 2 5 ) P o l e n ( 4 9 8 ) N o r g e ( 4 8 7 )
S y d k o r e a ( 5 2 2 ) D a n m a r k ( 4 9 6 ) L u x e m b u r g ( 4 8 6 )
T y s k l a n d ( 5 1 6 ) I t a l i e n ( 4 7 5 )
S t o r b r i t a n n i e n ( 5 1 5 ) P o r t u g a l ( 4 7 4 )
T j e c k i e n ( 5 1 3 ) G r e k l a n d ( 4 7 3 )
S c h w e i z ( 5 1 2 ) T u r k i e t ( 4 2 4 )
B e l g i e n ( 5 1 0 ) M e x i k o ( 4 1 0 )
Ö v r i g a Ö v r i g a
H o n g k o n g - K i n a ( 5 4 2 ) K r o a t i e n ( 4 9 3 )
T a i w a n ( 5 3 2 ) L e t t l a n d ( 4 9 0 )
E s t l a n d ( 5 3 1 ) L i t a u e n ( 4 8 8 )
L i e c h t e n s t e i n ( 5 2 2 ) R y s s l a n d ( 4 7 9 )
S l o v e n i e n ( 5 1 9 ) I s r a e l ( 4 5 4 )
M a c a o - K i n a ( 5 1 1 ) C h i l e ( 4 3 8 )
S e r b i e n ( 4 3 6 )
B u l g a r i e n ( 4 3 4 )
U r u g u a y ( 4 2 8 )
J o r d a n i e n ( 4 2 2 )
T h a i l a n d ( 4 2 1 )
R u m ä n i e n ( 4 1 8 )
M o n t e n e g r o ( 4 1 2 )
I n d o n e s i e n ( 3 9 3 )
A r g e n t i n a ( 3 9 1 )
B r a s i l i e n ( 3 9 0 )
C o l o m b i a ( 3 8 8 )
T u n i s i e n ( 3 8 6 )
A z e r b a d j a n ( 3 8 2 )
Q a t a r ( 3 4 9 )
K i r g i z i s t a n ( 3 2 2 )
Länder med signifikant bättre resultat än Sverige
Länder med ej signifikant skillnad.
Länder med signifikant sämre resultat än Sverige
OECD-länder OECD-länder OECD-länder
Finland (563) Österrike (511) Frankrike (495) Kanada (534) Irland (508) Island (491)
Japan (531) Ungern (504) USA (489)
Nya Zeeland (530) Sverige (503) Slovakien (488) Australien (527) OECD medel (500) Spanien (488) Nederländerna (525) Polen (498) Norge (487) Sydkorea (522) Danmark (496) Luxemburg (486)
Tyskland (516) Italien (475)
Storbritannien (515) Portugal (474)
Tjeckien (513) Grekland (473)
Schweiz (512) Turkiet (424)
Belgien (510) Mexiko (410)
OECD/PISA 15
Resultat på de olika kompetensskalorna
Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD)
516 (+8)
504 (+3)
491 (+1) 494 (-4)
504 (+11) 503 (+4)
507 (-1)
499 (-2)
475 500 525
Naturvetenskap Förklara företeelser naturvetenskapligt
Identifiera naturvetenskapliga
frågeställningar
Använda naturvetenskapliga fakta och argument
pojkar flickor
OECD/PISA 16
Resultat på de olika innehållsskalorna
Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD)
494 (-1)
508 (0) 513 (+9)
526 (+13)
511 (+11) 502 (-3)
488 (-3)
507 (+20)
460 470 480 490 500 510 520 530
Om naturvetenskap
Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system pojkar flickor
OECD/PISA 17
Huvudresultat Naturvetenskap
• På OECD-snitt totalt
• Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap
• Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap
• Vissa könsskillnader inom underområden
• Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring
OECD/PISA 18
MATEMATIK
Länder med signifikant bättre resultat än Sverige
Länder med ej signifikant skillnad
Länder med signifikant sämre resultat än Sverige
OECD-länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513)
OECD-länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland (504) Sverige (502) Irland (501) OECD medel (498) Frankrike (496)
OECD-länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406)
OECD/PISA 19
Huvudresultat matematik
• På genomsnittlig OECD-nivå
• Liten försämring hos de duktigaste eleverna
• Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring
OECD/PISA 20
LÄSNING
Länder med signifikant bättre resultat än Sverige
Länder med ej signifikant skillnad
Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder OECD-länder OECD-länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495)
Finland (547) Polen (508) Tyskland (495)
Kanada (527) Sverige (507) Danmark (494)
Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) OECD medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488)
Japan (498) Island (484)
Norge (484)
Övriga Övriga Tjeckien (483)
Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479)
Portugal (472)
Italien (469)
Slovakien (466)
S ( )
OECD/PISA 21
Svenska elevers resultat i läsning 2000-2006
Resultat läsning Sverige 200-2006
0 5 10 15 20 25 30 35
5 10 25 50 75 90 95
percentiler
Skillnad mot OECD-medel
Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning 2006
OECD/PISA 22
Huvudresultat läsning
• Svenska elever fortfarande mycket goda läsare
• Sverige klart över OECD-genomsnittet
• Viss försämring hos de allra svagaste läsarna
• Stora könsskillnader – dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna
OECD/PISA 23
Likvärdighet – 6 indikatorer
• Total variation i elevresultat:
Sverige ungefär på OECD-genomsnittet
• Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund:
Sverige ungefär på OECD-genomsnittet
OECD/PISA 24
Likvärdighet – 6 indikatorer
• Variation i resultat mellan skolor:
Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD
• Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning:
Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD
• Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning:
Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD
OECD/PISA 25
Likvärdighet – 6 indikatorer
• Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund:
Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund:
48 poäng (OECD: 55p)
Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund:
78 poäng (OECD: 58p)
Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder
OECD/PISA 26
Likvärdighet i ett internationellt perspektiv
• Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen
• Finland inte bara det land med bästa
resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet
OECD/PISA 27
Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003
• För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid
• För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige
OECD/PISA 28
Lä sning 2000-2006
0 5 10 15 20
2000 2003 2006
Variation mellan skolorna
Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer
Ma te ma tik 2000-2006
0 5 10 15 20
2000 2003 2006
Variation m ellan s kolorna
Variation m ellan s kolorna s om förklaras av s ociala bakgrunds faktorer
OECD/PISA 29
Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier?
• Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem
• Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt
• Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda
relationer mellan lärare och elever
• Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån
OECD/PISA 30
En exempeluppgift
OECD/PISA 31
Exempeluppgift
OECD/PISA 32
OECD/PISA 33
OECD/PISA 34
OECD/PISA 35
OECD/PISA 36
PISA 2006
• Naturvetenskap i fokus
• …intresse…
• …engagemang
OECD/PISA 37
Intresse och engagemang för naturvetenskap
Intresse för naturvetenskap
Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter.
Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder.
Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap.
Stöd för naturvetenskapliga undersökningar
Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument.
Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar.
Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser.
Ansvar för naturresurser och miljö
Visar personligt ansvar för hållbar utveckling.
Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande.
Visar vilja att agera för att bevara naturresurser.
OECD/PISA 38
Miljö.
Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land.
52-92 78
74 Kärnavfall
45-97 76
52 Vattenbrist
62-95 83
74 Skogsavverkning för markexploatering
69-95 84
76 Utdöendet av växter och djur
62-97 82
67 Energibrist
82-98 92
83 Luftföroreningar
OECD (min-max) OECD
Sverige
Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön.
OECD/PISA 39
Optimism om miljön.
Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren
7-32 15
23 Kärnavfall
10-28 18
25 Vattenbrist
5-18 13
12 Skogsavverkning för markexploatering
7-22 14
14 Utdöendet av växter och djur
12-33 21
25 Energibrist
9-30 16
19 Luftföroreningar
OECD (min-max) OECD
Sverige
OECD/PISA 40
Naturvetenskapens värde i stort.
Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden
53-93 75
67 Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar
65-95 80
74 Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin
87-98 93
89 Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden
OECD (min-max) OECD
Sverige
OECD/PISA 41
Naturvetenskapens värde för den enskilda personen.
Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden
64-92 75
Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå 69 saker omkring mig
44-91 57
Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig 45
44-84 64
Jag kommer att använda naturvetenskap på 59 många sätt när jag blir vuxen
OECD (min-max) OECD
Sverige
OECD/PISA 42
Framtida ambitioner.
Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden
23-64 37
Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som 30 har med naturvetenskap att göra
17-58 27
Jag skulle vilja arbeta med 20 naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen
12-49 21
Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla 13 med avancerad naturvetenskap
17-55 31
Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter 26 gymnasiet
OECD (min-max) OECD
Sverige
OECD/PISA 43
Fritidsaktiviteter.
Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet
8-43 20
12 Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller
artiklar om vetenskap i tidningar
1-18 4
1 Besöker en naturvetenskaplig förening
1-24 7
3 Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen
5-31 13
5 Besöker webbsidor som handlar om
naturvetenskapliga ämnen
2-27 8
2 Lånar eller köper böcker om naturvetenskap
8-47 21
11 Tittar på TV-program om naturvetenskap
OECD (min-max) OECD
Sverige
OECD/PISA 44
Självtillit.
Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning.
33-77 59
53 Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar
62-83 76
80 Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra
61-76 74
67 Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem
OECD (min-max) OECD
Sverige
OECD/PISA 45
Elevers intresse
• Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram
Samband mellan intresse och resultat i naturvetenskap för olika länder
300 400 500 600
lågt Intresse högt
Resultat
OECD/PISA 46
469-537
Fritidsaktiviteter
496-496
Omsorg om miljö
514-489
Optimism om miljön
452-561
Självtillit i naturvetenskap
472-545
Framtida ambitioner i naturvetenskap
469-539
Naturvetenskapens värde för den enskilda
personen.
464-546
Naturvetenskapens värde i stort
Resultat för nedre resp övre
kvartil för resp index
Motivation och värdesättande
Intresse och resultat
OECD/PISA 47
Huvudresultat intresse Naturvetenskap
• Lågt intresse totalt
• Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat
• Hur ökar vi intresset???
OECD/PISA 48