• No results found

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

OECD/PISA 1

Bilder av skolan

Resultat från OECD/PISA

KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson

PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand

OECD/PISA 2

OECD/PISA 3

OECD/PISA 4

Syftet med PISA-studier

• I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande

• Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 …

• Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap.

• I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden?

• Utgår ej från läro- och kursplaner

(2)

OECD/PISA 5

Varför deltar Sverige i PISA?

• Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering

• Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv

• Trendresultat i relation till andra länder

• Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem

• Underlag för politiska beslut

OECD/PISA 6

Source: OECD PISA 2003 database, Table 2.6.

Slo vak Republic

M exico P o land Hungary

Czech Republic

Greece Ko rea

Ireland Spain

P o rtugal Germany

Finland Netherlands A ustralia

Canada Japan Sweden

France B elgium

Iceland Denmark

No rway

Italy A ustria

Switzerland

United States

R2 = 0,15

350 400 450 500 550 600

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000

Performance on the mathematics scale

Student performance and spending per student

Förhållandet mellan resultatet i matematik och kostnaden för landets skolsystemet per elev mellan 6 och 15 år.

Slo vak Republic

M exico P o land Hungary

Czech Republic

Greece Ko rea

Ireland

Spain

P o rtugal Germany

Finland Netherlands

Australia Canada

Japan

Sweden France

B elgium Iceland Denmark

No rway

Italy A ustria

Switzerland

United States

R2 = 0,

350 400 450 500 550 600

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000

Performance on the mathematics scale

OECD/PISA 7

Internationella studier och Sveriges resultat

Genomsnitt Under genomsnitt

Skolår 8 TIMSS 2003

Över genomsnitt Över genomsnitt

Över genomsnitt 15-åringar

PISA 2003

Över genomsnitt Över genomsnitt

Över genomsnitt 15-åringar

PISA 2000

Genomsnitt I topp I topp Genomsnitt

I topp Över genomsnitt 13-åringar (år 7)

Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) TIMSS 1995

I topp I topp 9-åringar

14-åringar IEA LF 1991

I topp I topp Över genomsnitt 10-åringar (år 4)

14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) SISS 1983

I botten Genomsnitt 13-14-åringar (år 7)

Avgångsklasser i gymn.

SIMS 1980

I topp Genomsnitt I topp 10-åringar

14-åringar Avgångsklasser i gymn.

FISS 1970/71

I botten Genomsnitt 13-åringar

Avgångsklasser i gymn.

FIMS 1964

Naturvetenskap Matematik

Läsförståelse Population

Mätning

OECD/PISA 8

PISA 2006

• Omkring 400 000 elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog 4 621 elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet.

Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid

Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning.

KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration.

Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA.

Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson

(3)

OECD/PISA 9

• Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena

• Elevenkät med bakgrundsdata

• Skolenkät till rektorerna

PISA provet

OECD/PISA 10

Scientific Literacy

De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy.

Naturvetenskap

Den utsträckning i vilken en person

„

Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen.

„

Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod

„

Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare.

OECD/PISA 11

Kompetenser i naturvetenskap

• Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser.

• Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser.

• Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg.

Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter)

• Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder.

• Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information.

• Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning.

Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter)

• Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation.

• Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar.

• Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser.

Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter)

OECD/PISA 12

Biosfären Ekosystem Populationer Människan Celler Levande system (25)

Växelverkan mellan energi och materia Energi och energiomvandlingar Kraft och rörelse Kemiska förändringar Materiens egenskaper Materiens struktur Fysikaliska

system (17)

Viktiga principer Begrepp Relation mellan naturvetenskap och teknik Teknikens roll Tekniska

system (8)

Jorden som planet i rymden

Jordens historia Förändringar av jorden Jordens energi Jordens struktur Jorden och

rymden (12)

Innehåll i naturvetenskap

(4)

OECD/PISA 13

Sammanhang

Rymden, Rymden, universums universums ursprung och ursprung och struktur struktur Klimatf

Klimatföörändrinndrin g, krig g, krig Biologisk Biologisk mångfald, ngfald, hållbar llbar utveckling, utveckling, jordf jordföörstrstööringring F

örnyelsebara rnyelsebara system, system, befolkningstillv befolkningstillvääxtxt Epidemier, global

Epidemier, global spridning av spridning av sjukdomar sjukdomar Global

Global

Nya material, Nya material, genteknologi, genteknologi, vapenteknologi, vapenteknologi, transport transport Produkts

Produktsääkerhkerh et, bed et, bedöömning mning av risker med av risker med brottslighet brottslighet Avfallshantering Avfallshantering , lokalt v , lokalt vääderder Livskvalitet,

Livskvalitet, produktion och produktion och distribution av mat, distribution av mat, energif energiföörsrsöörjningrjning Sjukdomskontroll,

Sjukdomskontroll, kostr kostrååd, folkhd, folkhäälsalsa SamhSamhäälleligllelig

Naturfenomen, sport Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, och fritidsaktiviteter, musik, tekniska musik, tekniska

”prylarprylar” Risker p

Risker påå personlig niv personlig nivåå, , beslut om beslut om bostad och bostad och dylikt dylikt Egen

Egen sophantering sophantering Egen anv

Egen anväändning ndning av resurser och av resurser och energi energi H

ålla sig frisk, lla sig frisk, f

örhindra olyckor, rhindra olyckor, diet diet Personlig Personlig

”NaturvetenNaturveten-- skapens skapens frontlinjer frontlinjer”(27)(27)

”RiskerRisker”(15)(15)

”MiljMiljö”ö”(20)(20)

”NaturresurserNaturresurser

(17)(17)

”Hälsalsa”(26)(26)

OECD/PISA 14

N A T U R V E T E N S K A P L ä n d e r me d

s i g n i f i k a n t b ä t t r e r e s u l t a t ä n S v e r i g e

L ä n d e r m e d e j s i g n i f i k a n t s k i l l n a d .

L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s ä m r e r e s u l t a t ä n S v e r i g e

O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r

F i n l a n d ( 5 6 3 ) Ö s t e r r i k e ( 5 1 1 ) F r a n k r i k e ( 4 9 5 )

K a n a d a ( 5 3 4 ) I r l a n d ( 5 0 8 ) I s l a n d ( 4 9 1 )

J a p a n ( 5 3 1 ) U n g e r n ( 5 0 4 ) U S A ( 4 8 9 )

N y a Z e e l a n d ( 5 3 0 ) S v e r i g e ( 5 0 3 ) S l o v a k i e n ( 4 8 8 )

A u s t r a l i e n ( 5 2 7 ) O E C D me d e l ( 5 0 0 ) S p a n i e n ( 4 8 8 )

N e d e r l ä n d e r n a ( 5 2 5 ) P o l e n ( 4 9 8 ) N o r g e ( 4 8 7 )

S y d k o r e a ( 5 2 2 ) D a n m a r k ( 4 9 6 ) L u x e m b u r g ( 4 8 6 )

T y s k l a n d ( 5 1 6 ) I t a l i e n ( 4 7 5 )

S t o r b r i t a n n i e n ( 5 1 5 ) P o r t u g a l ( 4 7 4 )

T j e c k i e n ( 5 1 3 ) G r e k l a n d ( 4 7 3 )

S c h w e i z ( 5 1 2 ) T u r k i e t ( 4 2 4 )

B e l g i e n ( 5 1 0 ) M e x i k o ( 4 1 0 )

Ö v r i g a Ö v r i g a

H o n g k o n g - K i n a ( 5 4 2 ) K r o a t i e n ( 4 9 3 )

T a i w a n ( 5 3 2 ) L e t t l a n d ( 4 9 0 )

E s t l a n d ( 5 3 1 ) L i t a u e n ( 4 8 8 )

L i e c h t e n s t e i n ( 5 2 2 ) R y s s l a n d ( 4 7 9 )

S l o v e n i e n ( 5 1 9 ) I s r a e l ( 4 5 4 )

M a c a o - K i n a ( 5 1 1 ) C h i l e ( 4 3 8 )

S e r b i e n ( 4 3 6 )

B u l g a r i e n ( 4 3 4 )

U r u g u a y ( 4 2 8 )

J o r d a n i e n ( 4 2 2 )

T h a i l a n d ( 4 2 1 )

R u m ä n i e n ( 4 1 8 )

M o n t e n e g r o ( 4 1 2 )

I n d o n e s i e n ( 3 9 3 )

A r g e n t i n a ( 3 9 1 )

B r a s i l i e n ( 3 9 0 )

C o l o m b i a ( 3 8 8 )

T u n i s i e n ( 3 8 6 )

A z e r b a d j a n ( 3 8 2 )

Q a t a r ( 3 4 9 )

K i r g i z i s t a n ( 3 2 2 )

Länder med signifikant bättre resultat än Sverige

Länder med ej signifikant skillnad.

Länder med signifikant sämre resultat än Sverige

OECD-länder OECD-länder OECD-länder

Finland (563) Österrike (511) Frankrike (495) Kanada (534) Irland (508) Island (491)

Japan (531) Ungern (504) USA (489)

Nya Zeeland (530) Sverige (503) Slovakien (488) Australien (527) OECD medel (500) Spanien (488) Nederländerna (525) Polen (498) Norge (487) Sydkorea (522) Danmark (496) Luxemburg (486)

Tyskland (516) Italien (475)

Storbritannien (515) Portugal (474)

Tjeckien (513) Grekland (473)

Schweiz (512) Turkiet (424)

Belgien (510) Mexiko (410)

OECD/PISA 15

Resultat på de olika kompetensskalorna

Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD)

516 (+8)

504 (+3)

491 (+1) 494 (-4)

504 (+11) 503 (+4)

507 (-1)

499 (-2)

475 500 525

Naturvetenskap Förklara företeelser naturvetenskapligt

Identifiera naturvetenskapliga

frågeställningar

Använda naturvetenskapliga fakta och argument

pojkar flickor

OECD/PISA 16

Resultat på de olika innehållsskalorna

Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD)

494 (-1)

508 (0) 513 (+9)

526 (+13)

511 (+11) 502 (-3)

488 (-3)

507 (+20)

460 470 480 490 500 510 520 530

Om naturvetenskap

Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system pojkar flickor

(5)

OECD/PISA 17

Huvudresultat Naturvetenskap

• På OECD-snitt totalt

• Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap

• Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap

• Vissa könsskillnader inom underområden

• Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring

OECD/PISA 18

MATEMATIK

Länder med signifikant bättre resultat än Sverige

Länder med ej signifikant skillnad

Länder med signifikant sämre resultat än Sverige

OECD-länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513)

OECD-länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland (504) Sverige (502) Irland (501) OECD medel (498) Frankrike (496)

OECD-länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406)

OECD/PISA 19

Huvudresultat matematik

• På genomsnittlig OECD-nivå

• Liten försämring hos de duktigaste eleverna

• Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring

OECD/PISA 20

LÄSNING

Länder med signifikant bättre resultat än Sverige

Länder med ej signifikant skillnad

Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder OECD-länder OECD-länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495)

Finland (547) Polen (508) Tyskland (495)

Kanada (527) Sverige (507) Danmark (494)

Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) OECD medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488)

Japan (498) Island (484)

Norge (484)

Övriga Övriga Tjeckien (483)

Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479)

Portugal (472)

Italien (469)

Slovakien (466)

S ( )

(6)

OECD/PISA 21

Svenska elevers resultat i läsning 2000-2006

Resultat läsning Sverige 200-2006

0 5 10 15 20 25 30 35

5 10 25 50 75 90 95

percentiler

Skillnad mot OECD-medel

Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning 2006

OECD/PISA 22

Huvudresultat läsning

• Svenska elever fortfarande mycket goda läsare

• Sverige klart över OECD-genomsnittet

• Viss försämring hos de allra svagaste läsarna

• Stora könsskillnader – dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna

OECD/PISA 23

Likvärdighet – 6 indikatorer

• Total variation i elevresultat:

Sverige ungefär på OECD-genomsnittet

• Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund:

Sverige ungefär på OECD-genomsnittet

OECD/PISA 24

Likvärdighet – 6 indikatorer

• Variation i resultat mellan skolor:

Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD

• Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning:

Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD

• Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning:

Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD

(7)

OECD/PISA 25

Likvärdighet – 6 indikatorer

• Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund:

Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund:

48 poäng (OECD: 55p)

Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund:

78 poäng (OECD: 58p)

Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder

OECD/PISA 26

Likvärdighet i ett internationellt perspektiv

• Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen

• Finland inte bara det land med bästa

resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet

OECD/PISA 27

Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003

• För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid

• För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige

OECD/PISA 28

Lä sning 2000-2006

0 5 10 15 20

2000 2003 2006

Variation mellan skolorna

Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer

Ma te ma tik 2000-2006

0 5 10 15 20

2000 2003 2006

Variation m ellan s kolorna

Variation m ellan s kolorna s om förklaras av s ociala bakgrunds faktorer

(8)

OECD/PISA 29

Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier?

• Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem

• Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt

• Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda

relationer mellan lärare och elever

• Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån

OECD/PISA 30

En exempeluppgift

OECD/PISA 31

Exempeluppgift

OECD/PISA 32

(9)

OECD/PISA 33

OECD/PISA 34

OECD/PISA 35

OECD/PISA 36

PISA 2006

• Naturvetenskap i fokus

• …intresse…

• …engagemang

(10)

OECD/PISA 37

Intresse och engagemang för naturvetenskap

Intresse för naturvetenskap

‰Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter.

‰Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder.

‰Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap.

Stöd för naturvetenskapliga undersökningar

‰Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument.

‰Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar.

‰Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser.

Ansvar för naturresurser och miljö

‰Visar personligt ansvar för hållbar utveckling.

‰Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande.

‰Visar vilja att agera för att bevara naturresurser.

OECD/PISA 38

Miljö.

Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land.

52-92 78

74 Kärnavfall

45-97 76

52 Vattenbrist

62-95 83

74 Skogsavverkning för markexploatering

69-95 84

76 Utdöendet av växter och djur

62-97 82

67 Energibrist

82-98 92

83 Luftföroreningar

OECD (min-max) OECD

Sverige

Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön.

OECD/PISA 39

Optimism om miljön.

Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren

7-32 15

23 Kärnavfall

10-28 18

25 Vattenbrist

5-18 13

12 Skogsavverkning för markexploatering

7-22 14

14 Utdöendet av växter och djur

12-33 21

25 Energibrist

9-30 16

19 Luftföroreningar

OECD (min-max) OECD

Sverige

OECD/PISA 40

Naturvetenskapens värde i stort.

Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden

53-93 75

67 Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar

65-95 80

74 Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin

87-98 93

89 Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden

OECD (min-max) OECD

Sverige

(11)

OECD/PISA 41

Naturvetenskapens värde för den enskilda personen.

Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden

64-92 75

Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå 69 saker omkring mig

44-91 57

Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig 45

44-84 64

Jag kommer att använda naturvetenskap på 59 många sätt när jag blir vuxen

OECD (min-max) OECD

Sverige

OECD/PISA 42

Framtida ambitioner.

Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden

23-64 37

Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som 30 har med naturvetenskap att göra

17-58 27

Jag skulle vilja arbeta med 20 naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen

12-49 21

Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla 13 med avancerad naturvetenskap

17-55 31

Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter 26 gymnasiet

OECD (min-max) OECD

Sverige

OECD/PISA 43

Fritidsaktiviteter.

Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet

8-43 20

12 Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller

artiklar om vetenskap i tidningar

1-18 4

1 Besöker en naturvetenskaplig förening

1-24 7

3 Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen

5-31 13

5 Besöker webbsidor som handlar om

naturvetenskapliga ämnen

2-27 8

2 Lånar eller köper böcker om naturvetenskap

8-47 21

11 Tittar på TV-program om naturvetenskap

OECD (min-max) OECD

Sverige

OECD/PISA 44

Självtillit.

Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning.

33-77 59

53 Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar

62-83 76

80 Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra

61-76 74

67 Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem

OECD (min-max) OECD

Sverige

(12)

OECD/PISA 45

Elevers intresse

• Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram

Samband mellan intresse och resultat i naturvetenskap för olika länder

300 400 500 600

lågt Intresse högt

Resultat

OECD/PISA 46

469-537

Fritidsaktiviteter

496-496

Omsorg om miljö

514-489

Optimism om miljön

452-561

Självtillit i naturvetenskap

472-545

Framtida ambitioner i naturvetenskap

469-539

Naturvetenskapens värde för den enskilda

personen.

464-546

Naturvetenskapens värde i stort

Resultat för nedre resp övre

kvartil för resp index

Motivation och värdesättande

Intresse och resultat

OECD/PISA 47

Huvudresultat intresse Naturvetenskap

• Lågt intresse totalt

• Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat

• Hur ökar vi intresset???

OECD/PISA 48

Tack

PISA nationellt centrum

Härnösand

References

Related documents

Det är 18-19 procent av eleverna i kategorierna ”biologi, fysik och teknik” och ”biologi och teknik” som tycker att kemi är tråkigt medan denna siffra bara är 4-3 procent

I analysen framkom att försoning kunde uttryckas som uthärdligt lidande, vilket framgick av att människorna som drabbats av sjukdomen ALS förmedlade upplevelser av stunder där

To frame the results we proposed start- up life-cycle model and looked into team, requirements engineering, value focus, quality and testing, architecture and design,

of Clinical and Experimental Medicine, Faculty of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.. 17 Futurum –

externa hemsidor med information om utbildning och fortbild- ning i geriatrik, sin kliniska och eventuella akademiska erfaren- het samt inte minst sina personliga ambitioner. På

För dem som vill komplettera eller skola om sig finns goda möjligheter både via komvux och via yrkeshögskolan, men även här gapar utbildningsplatser tomma även på de

Det saknas också ett nationellt befolkningsmål för amning och en gemensam kunskaps- bas som utöver sakkunskap, värderingar och lagstiftning även omfattar vårdrutiner och

Med sitt bidrag vill Willim och Ingmarsson, till skillnad från andra guideboksförfattare, inte få oss att färdas till särskilda, namngivna platser utan istället att öppna våra