Hur ser könsfördelningen i utskotten ut egentligen?

(1)

Hur ser könsfördelningen i utskotten ut egentligen?

En studie om könsfördelningen på ledarposterna ordinarie och vice ordförande i riksdagens utskott

Kandidatuppsats i statsvetenskap

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Författare: Ajsel Huseinova Handledare: Cecilia Josefsson Vårterminen 2020

Ord: 7907 Sidor: 52

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Problemformulering ... 5

2. Teori ... 7

3. Tidigare forskning ... 9

4. Metod ... 12

5. Resultat ... 14

6. Analys ... 41

7. Slutsats ... 46

Referenslista ... 47

(3)

1. Inledning

Att alla ska ha lika möjligheter och rättigheter i ett samhälle är väldigt viktigt. Att alla har lika rättigheter och möjligheter stämmer dock inte, det perfekta samhället existerar inte. Kvinnor fick rösträtt i Sverige så sent som 1921 och den första kvinnliga partiledaren i Sverige tillträdde sin roll 1985. Fram tills 1985 var det endast manliga partiledare i Sverige (Nationalencyklopedin, 2020).

1.1 Bakgrund

Riskdagen jobbar aktivt för att motverka könsdiskriminering och jobba mot en mer jämställd riksdag. För att minimera könsdiskrimineringen inför valet 2018–2022 valde

riksdagsstyrelsen att godkänna handlingsprogrammet för en jämställd valperiod. Målet med handlingsprogrammet är att i slutändan nå ett genusmedvetet parlament. De fem viktigaste målen med handlingsprogrammet är:

• ”Könsfördelningen ska vara jämn i olika organ och sammanhang

• Jämställdhetsarbete ska vara integrerat i verksamheten och i olika processer

• En intern kultur ska råda där både kvinnor och män respekteras och resurser är jämställda

• Balansen mellan uppdraget och ett familjeansvar ska underlättas

• Både kvinnor och män ska delta i jämställdhetsarbetet”

(Riksdagen, 2019)

För att riksdagens skall kunna arbeta effektivt och vara välfungerande, har riksdagen 16 utskott som sköter riksdagsarbetet. I dessa 16 utskott sitter 17 ledamöter och deras uppgifter är att arbeta med frågor och lägga fram förslag som riksdagen skall besluta om. Dessa 17 ledamöter är ifrån olika partier i riksdagen. Hur många platser vartdera partiet har i varje utskott beror på hur många platser de har i riksdagen (Riksdagen, 2020).

(4)

För att kunna leda utskottssammanträdena har varje utskott en utskottsordförande och en eller flera vice ordföranden. Förutom att leda sammanträdena har ordföranden den avgöranderösten när det blir jämt mellan två olika förslag. I dagsläget består riksdagen utav dessa utskott:

Arbetsmarknadsutskottet, Civilutskottet, Finansutskottet, Försvarsutskottet, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, Trafikutskottet,

Utbildningsutskottet, Utrikesutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, (Riksdagen, 2019 & 2020). Idag sitter det 188 män (53,9 %) och 161 kvinnor (46,1%) i riksdagen med 349 riksdagsledamöter, dessa siffror gäller 2018 efter valet. I det tidigare valet 2014 var det 56,4 % män och 43,6 % kvinnor som blev invalda som ledamöter in i riksdagen (Riksdagen, 2018).

Handlingsprogram för jämställdhet i Riksdagen

För att främja jämställdheten valde riksdagen år 2006 att genomföra ett beslut som innefattade att fortlöpande och systematiskt arbete skulle ske i riksdagen. För att främja jämställdheten skulle ett handlingsprogram beslutas av riksdagsstyrelsen inför vardera valperioden. Detta jämställdhetsarbete är för att genomföra: ”En jämn fördelning av makt och inflytande.

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet”(Riksdagen, 2015).

Med hjälp av detta beslut tog riksdagsstyrelsen fram ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen. Handlingsprogrammets huvuduppgift är att utjämna de skillnader som existerar och nå riksdagens mål som går ut på att nå en jämställd riksdag (Riksdagen, 2015).

Varannan damernas

En utav de största reformerna som skett var ”varannan damernas” (Hedborg & Kvarnström, 2019). Denna reform var till för att motverka skillnaderna mellan kvinnor och män i det politiska landskapet. Reformen var en stor förändring för samhället då jämställdhet inte hade uppmärksammats på samma sätt som innan reformen. Reformens genomförande blev en möjlighet för kvinnorna skapa karriärmöjligheter och få möjligheter till att nå

nyckelpositioner i samhället. Varannan damernas var främst riktad mot det politiska landskapet i Sverige. Reformen som infördes 1994 blev en bidragande faktor till att både kompetens och jämställdhets ökade i landet (Hedborg & Kvarnström, 2019). Kvinnors

delaktighet blev en ytterligare möjlighet för dem att utvecklas och påverka politiken (Hedborg

(5)

1.2 Problemformulering

Att politiken associeras med det manliga könet är något som Marie Hammarlin och Gunilla Jarlbro tar upp i sin bok Kvinnor och män i offentlighetens ljus, (2014). Ett exempel som författarna uppmärksammar är en kvinnlig partiledare som utför det på dennas egna

förutsättningar, istället för att följa det stereotypiska agerandet (Hammarlin och Jarlbro 2014, 53).

Det som ytterligare Hammarlin och Jarlbro tar upp är kopplingen med Bourdieu (1999). Det Bourdieu uppmärksammar är uppfattningen om symboliskt våld. Det som symboliskt våld går ut på är att, samhället är konstruerad av en underordning och överordning. I detta fall blir underordningen och överordningen förbindelsen mellan könen i samhället. Hammarlin och Jarlbo tar även upp könens förknippande med ledaregenskap är olika beroende på om det är en manlig eller kvinnlig ledare. Det manliga könets ledaregenskaper kopplas till något positivt och lämpligt för en ledarroll. Detta beror på att dem anses vara kompetenta, pålitliga i arbetet samt lugna. Kvinnliga ledare förknippas däremot med negativa egenskaper som osäkra, opålitliga samt otillräckliga. Deras kön anses inte höra ihop med ledarrollen i samhället (Hammarlin och Jarlbro 2014, 57–58, 79–80).

Att människor associerar politik till män är en problematik i sig, detta är dock inte något som gäller i alla samhällen. Självklart har detta utvecklats och Sverige har fått sig fler kvinnliga ledare inom olika poster i regeringen genom åren. Men det gammalmodiga tankesättet finns ändå kvar hos många det vill säga att politik är ett manligt yrke. Att bryta det mönstret kommer att ta en lång process, men vi är på väg mot rätt riktning.

I denna studie kommer det att tittas på Sveriges riksdags femton utskott och hur

könsfördelningen på ledarposterna för de olika utskotten i riksdagen ser ut i dagsläget. Men även hur har det sett ut över tid mellan åren 1994–2020 i de olika utskotten. För att kunna ta reda på de ovan nämnda frågeställningar, kommer det att undersökas vilka som har suttit vid vice ordförande samt ordinarie ordförande ledarposterna mellan åren 1994–2020. Alla utskott har tagits med i studien förutom sammansatta utrikes-och försvarsutskottet. Anledningen till detta är på grund av att information om de tidigare vice ordföranden respektive ordinarie ordförande inte gick att få tag på. Denna studie har en utomvetenskaplig nytta då det är

(6)

angeläget att försöka uppmärksamma könsbalanser och könsstereotyper. Arbetet kan även bidra till självreflektion kring hur det egentligen ser ut i riksdagen idag och hur det har sett ut över tid.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att studera hur könsfördelningen på ledarposterna för de olika

utskotten i riksdagen ser ut i dagsläget 2020. Fokuset ligger även på att undersöka hur det har sett över perioden 1994–2020. Detta är intressant då man får reda på ifall om det har blivit mer eller mindre jämställt över tid.

(7)

1.4 Frågeställning

1. Hur ser könsfördelningen på ledarposterna för de olika utskotten i riksdagen ut i dagsläget 2020?

2. Hur har det sett ut över tid mellan åren 1994–2020 i de olika utskotten?

2. Teori

I denna del av studien kommer teorin att presenteras. Teorin som presenteras kommer att vara inom ramen för forskningsområdet som studien handlar om. De teorierna som anses vara relevanta i detta fall är teorier som genusvetenskap, feministisk institutionalism. Då studien i stor del handlar om kön är teorier som tas upp nedanför baserade på relationer mellan könen i de flesta fall.

Genus

Det som genusvetenskap anser är centralt inom vetenskapen är begreppen genus och kön Enligt begreppet skildrar genus det sociala könet medan kön däremot utgör symbol för det biologiska könet. Jarlbro anger i sin bok att Gayle Robin betraktas vara den personen som presenterade begreppen kön och genus under 1970-talet. Rubin ansåg att genus var

konstruerad av kulturella och social faktor och inte konstruerade ur de biologiska

förhållandena. Detta enligt honom har bildat uppdelningar mellan könen, men att det även existerar i alla samhällen och via sociala relationer (Jarlbro 2013, 11–12).

Dock är tolkningen utav begreppen kön och genus mycket fler än vad som anges ovanför inom genusforskning. Yvonne Hirdman är en av många forskare som tolkar det annorlunda.

Enligt Hirdman är begreppet kring genus inte lika lätt tolkat som Jarlbro nämner. Anledning till detta enligt Hirdman är på grund av begreppet även omfattar maktrelationer mellan de två könen. Hirdmans genustolkning/genusteori har sin utgångspunkt i att ett genussystem

existerar och den är bestående av genusordningen i världen. Genussystemet enligt Hirdman bildas och bevaras via förbindelsen mellan könen. Detta enligt forskaren är den utgörande faktorn och grundstenen i samhället (Hirdman 2007, 211–213).

(8)

Hirdman anser att genusordningen mellan könen är som ett osynligt genuskontrakt, detta genuskontrakt enligt henne finns i samtliga samhällen. Det genuskontraktet består av är tankar om hur kvinnor och män ska agera mot varandra. Det sistnämnda gäller i samtliga

sammanhang, men den innefattar även vad som är accepterat mellan könen. Detta förs därefter vidare i generationer genom introducering. Dessa kan dock urskilja sig från tidigare generationen då den kan påverkas utav tid men även vart i världen man visar sig vara.

Föreställningen enligt Hirdman styr och lägger avtryck på förbindelsen mellan könen och ordningen i samhället. Den är även inkluderat vid bildande av strukturer som innefattar att kvinnan är den underordnande och mannen är den utgörande normen i samhället (Hirdman 2007, 216–218).

Feministisk institutionalism

Grunden till feministisk institutionalism är ifrån ny institutionalism och traditionell

feministisk teori. Det centrala inom feministisk institutionalism är kön, det är även det som driver samt har påverkan på forskning kring feministisk institutionalism. Feministisk institutionalism som strategi/perspektiv granskar könsnormernas verkan inom institutioner (Mackay, Kenny, Chappell, 2011). Utöver det innan nämnda granskar feministisk

institutionalism även den institutionella processen kring hur man utformar samt bevarar könsdynamiken inom processen. Politik är även ett av fokusen som feministisk

institutionalism har inom sitt perspektiv/teori. Det feministisk institutionalism lägger vikt på när det kommer till politik är att se vad institutioner tillerkänner en person. Det feministisk institutionalism bidrar med är att försöka visa med ett nytt sätt hur man hanterar samt accepterar förändringar. Detta gäller när institutioner med nytt tänkande går utanför de tradtionella riktlinjerna angående åsikter (Mackay, Kenny, Chappell, 2011).

Att involvera könsstigma och könsresultat blir inom institutioner ett nytt medvetande utanför de traditionella rikt linjerna. Människor klassificerar gärna vad som är typisk maskulint respektive kvinnligt, med tanke på att kön har stor påverkan på maktförhållanden och interaktion. Feministisk institutionalism vill även belysa klassificeringen utav maskulint respektive kvinnligt inom institutioner men även visa vilka effekter det får (Mackay, Kenny, Chappell, 2011).

(9)

3. Tidigare forskning

I denna del av studien kommer tidigare forskning presenteras. Redogörelsen kommer att vara inom ramen för forskningsområdet som studien handlar om. Den nedanstånden tidigare forskningen som tas upp i detta avsnitt är relevant i min studie. Anledningen till det är att tidigare forskningen tar upp vilka utskott män respektive kvinnor vill sitta i Det har även relevans i min studie då det kan ha betydelse för vilken position kvinnor och män innehar inom specifika utskott. Författarna till den tidigare forskningen skriver om utskott och

kvinnors respektive mäns viljor, men även hur de könen behandlas på den positionen de sitter i.

Josefina Eriksson och Cecilia Josefsson har skrivit två rapporter i uppdrag av riksdagen, som handlar om jämställdhet i riksdagen. Dessa två artiklar är: Riksdagsledamöters erfarenheter och upplevelser av jämställdheten i riksdagen– en intervjustudie och Jämställdheten i riksdagen – en enkätstudie

Josefina Erikson och Cecilia Josefsson är två av många forskare som har uppmärksammat jämställdhetsfrågor inom riksdagen. Detta har de gjort genom att genomföra en enkätstudie.

Syfte med rapporten är ta reda på om alla ledarmötet i riksdagen har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag. Fokusen i undersökningen var att utgå från mäns och respektive

kvinnors förutsättningar att bedriva sitt uppdrag. Det som konstateras genom studien är att härskarteknik och kränkande mot personer är något som är förekommande i riksdagen.

Studien visar dock att uppfattningen om uppdragens betydelse är lika stor för både män och kvinnor. Utöver det visar svaren att män och kvinnor kan påverkan politiken samt kan yttra sig nästan lika jämt. Dock förekommer det att män avbryter under mötena mer än vad de själva blir avbrutna, samt att kvinnors utseenden blir mer kommenterad. Nyckelpositioner och utskottstillhörighet är något som författarna uppmärksammar i deras arbete. I rapporten anses nyckelpositioner vara i detta fall talmän, ordförande/vice ordförande i utskott,

gruppledare/vice gruppledare i riksdagen samt partiledare. Samställningen av rapporten visar att 16,1 procent av männen innehar nyckelpositioner och 15,4% av kvinnorna innehar

nyckelpositioner (Eriksson och Josefsson 2017, Riksdagen).

Något författarna ytterligare tar upp är utskottsposition och utskottstillhörighet. För att ta reda på det ställs frågan till ledamöterna och ledamöterna ska ange vilka tre utskott de helst vill

(10)

sitta i Genom att sammanställa svaren kommer de fram till att kvinnor rangordnar socialutskottet högst, men även näringsutskottet högt. Det som rangordnas lågt utav

kvinnorna är försvarsutskottet och finansutskottet. Medan de innan nämnda rangordnas utav män högre men högst rangordnas näringsutskottet. Männen till skillnad från kvinnorna

rangordnar socialutskottet mycket lågt. Erikson och Josefsson pekar på att det finns till en viss del typiska manliga samt kvinnliga utskott. Det författarna kommer fram till i studien är att riksdagen enligt enkäterna är en ganska jämställd arbetsplats. Detta är dock inte i alla avseenden som enkätfrågorna tar upp. Författarna uppmärksammar unga kvinnor som ett av de sämre avseendena, där unga kvinnor blir utsatta på ett kränkande sätt. Eriksson och Josefsson kommer fram till genom studien att kvinnors kön samt ålder är mer utsättande än mäns kön och ålder (Eriksson och Josefsson 2017, Riksdagen). Att kvinnor blir kränkta på sin arbetsplats kan potentiellt hindra dessa kvinnor att sitta vid nyckelpositioner.

Utöver det ovan nämnda studien har Josefina Erikson genomfört en intervjustudie som heter Riksdagsledamöters erfarenheter och upplevelser av jämställdheten i riksdagen– en

intervjustudie. Något som både studierna uppmärksammar är att riksdagen bedriver ett kontinuerligt jämställdhetsarbete sedan 2006. Detta är för att kunna förändra arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna till det bättre.

I denna studie intervjuade Erikson 40 unga ledamöter. Anledning till att det är specifikt unga ledamöter beror på att i Eriksson och Josefsson tidigare enkätstudie uppmärksammade de unga kvinnor som en särskilt utsatt grupp. Med hjälp av intervjuerna, kom författaren återigen fram till att härskarteknik var något som användes mot kvinnorna regelbundet.

Kvinnorna som intervjuades upplevde även att de förlöjligades genom att männen fick kvinnorna att framstå som mindre intelligenta. Infantiliseringar utav kvinnor i riksdagen var även en förekommande nedtryckning utifrån intervjuerna. Utöver det var det förkommande att kvinnor blev skuldbelagda. De ansågs vara dåliga förälder för att kvinnan hade barn och jobbade i riksdagen med en viktig post. Däremot blev inte manliga kollegorna utsatta för samma sak. Det vill säga manliga kollegor fick inte skuldbeläggande kommentarer för att de var förälder och jobbade i riksdagen. Det Eriksson kommer fram till genom studien är att med tanke på att dessa berättelser från personen är väldigt generella finns det därför inte större anledning till att förneka att det kan stämma in på riksdagen som helhet. Genom studien kom Eriksson fram till att män och kvinnor inte har samma förutsättningar för att bedriva sitt uppdrag i riksdagen som ledamot (Eriksson 2017, Riksdagen).

(11)

Erikson och Josefsson har ytterligare skrivit två olika artiklar, The legislature as a gendered workplace: Exploring members of parliament’s experiences of working in the Swedish parliament och Equal playing field? On the intersection between gender and being young in the Swedish Parliament

I artiklen, The legislature as a gendered workplace: Exploring members

of parliament’s experiences of working in the Swedish parliament utförde Erikson och Josefsson en undersökning där de ställde 40 frågor till 287 ledamöter. Analysen som författarna utförde var baserad på undersökningsdatan det vill säga svaren från

undersökningen. Dessa frågor berörde områden som makt, inflytande, personlig behandling, nätverk, kontakter, förväntningar och tryck. Det författarna undersöker i artikeln är att se om möjligheterna för båda könen finns vid utförande av parlamentariska uppgifter. Det som specifikt undersöks i artikeln är: ”den lagstiftande arbetsfördelningen”, ”parlamentets erfarenheter av deras lagstiftnings roll”, ”hur de behandlas av andra parlamentsledamöter”

och slutligen ” hur parlamentsledamöter uppfattar sina möjligheter att påverka politiska resultat. Något som togs upp i artikeln är ifall utskotten har det jämställt gällande

fördelningen utav könen i utskotten. Det som författarna kom fram till var att försvarsutskottet , finansutskottet , justitieutskottet, konstitutionsutskottet, näringsutskottet och skatteutskottet är mansdominerade (Eriksson och Josefsson 2018).

Studien visade att kvinnliga ledamöter känner mer press gentemot sina manliga kollegor. Men även oron för att göra misstag är högre hos kvinnor än män. Det som ytterligare

uppmärksammas är negativ behandling i form av, sexistiska skämt samt att bli avbruten när man talar är i högre grad förekommande för kvinnor.

Skälet till det innan nämnda enligt Erikson och Josefsson är på grund av att kvinnor inte uppfyller de den maskulina arbetsnormen. Istället försöker kvinnor ändra normen med de feminina normerna. (Eriksson och Josefsson 2018)

En ytterligare forskare som har forskat inom detta område är Lena Wängnerud med vetenskapliga artikeln: Testing the Politics of Presence: Women's Representation in the Swedish Riksdag. För att analysera närvaropolitiken genom sin hypotes om kvinnliga politiker representerar kvinnors intresse i större utsträckning än manliga politiker används metoden regressionsanalys. Det material/underlag som Wägnerud använder sin i analys är

(12)

svaren från undersökningar av svenska riksdagsledamöter. Undersökningarna som tas med i studien har genomförts vid tre olika perioder, 1985,1998 och 1994. Författaren gör dessutom en uppdelning utav kvinnors intresse i tre olika grundläggande delar. Dessa indelningar är:

”Kvinnor som grupp, Jämställdhets politik och Socialpolitik” (Wängnerud, 2000).

Studien lägger även fokus på att granska om politikernas kön påverkar när exempelvis partitillhörighet, ålder, utbildning och parlamentarisk erfarenhet beaktas. Något som

Wängnerud tar upp i artikeln är frågan "Thinking about this year's election, is there any issue or issues that is especially important to you when it comes to choosing which party you are going to vote for?” (Wängnerud, 2000).

Svaren som presenteras i artikeln tyder på att både män och kvinnor har likartade

prioriteringar, men det gäller till viss del och dessa områden berör frågor om jobb samt miljö.

Familjepolitik socialpolitik och hälsovård var viktiga områden för de kvinnliga väljarna.

Medan ekonomi och skatter var viktiga områden för de manliga väljarna. Det forskaren kommer fram till är att det finns ett samband mellan kön och hur politiker påverkar samt driver de socialpolitiska frågor. Det Wägnerud även visar genom sina resultat är att det är mer förekommande att kvinnor har socialpolitiska frågor i sin dagordning. Sammanfattningsvis kommer Wängnerud fram till kvinnors deltagande lett till att de har fått större räckvidd och blivit mer centrala i den politiska agendan (Wängnerud, 2000).

Jämfört med vad det ovan nämnde tidigare forskningsmaterialet tagit upp, vill jag med denna uppsats istället titta på hur det ser ut idag och hur det har förändras över tid. Genom att göra detta blir detta arbete annorlunda då det berör en större tidsperiod. Denna studie riktar sig specifikt mot rollerna vice ordförande samt ordinarie ordförande.

4. Metod

I denna del av studien kommer det presenteras vilket material jag har baserat min

undersökning på. Utöver det kommer det även diskuteras hur jag valt ut materialet samt vilka överväganden jag har genomfört. För att begränsa arbetet har jag valt att rikta mig mot specifika utskottsroller, vice ordförande samt ordinarie ordförande. Anledningen till att det är specifikt dessa roller är på grund av att politik länge har varit mansdominerat. Genom att

(13)

avgränsa sig och titta närmare på en specifik tidsperiod samt roll leder till att man ser mönster och trender extra tydligt.

För att kunna bearbeta och analysera det insamlade materialet har jag valt att göra om det insamlade materialet till diagram Resultatet presenteras genom två diagram per utskott, ett diagram som representerar ordinarie ordförande och ett som representerar vice ordförande.

För varje ämbetsperiod har jag kollat upp om det har suttit en kvinna eller man för ordinarie ordförande respektive vice ordförande. Därefter har jag gjort en jämförelse mellan ordinarie ordförande och vice ordförande för varje utskott. Detta är att för att se om utskotten för just dessa roller har ett dominerade kön. Dock har det inte gått att jämföra dem exakt då

ämbetsperioderna har varierat. Alla byten utav ledare har inte skett samtidigt och dessa byten har inte skett lika ofta eller sällan i båda positionerna. Detta kan även vara lite problematiskt då det inte går att jämföra exakt och det blev mer generella antaganden utifrån diagrammen.

För att undvika tolkningsfel i diagrammen har jag därför valt att presentera år för år.

Det är femton utav sexton utskott som presenteras i resultat delen då det inte fanns möjlighet att finna information om den sammansatta utrikes-och försvarsutskottet. Anledning till detta var på grund av att det inte fanns allmän information att ta del av. Detta fanns varken på riskdagshemsidan eller internet. Genom att kvantifiera andelen män/kvinnor i

ordförandepositioner över tid så ser vi hur det har förändrats.

Tidsperioden som jag har valt att studera för vartdera utskottet är åren mellan 1994–2020.

Anledning till den begränsade perioden är att en ny reform infördes år 1994 och reformens syfte var att öka jämställdheten i samhället. Reformen gick under namnet ”varannan

damernas” under denna period. Ytterligare inför riksdagen ett jämställdhetsarbete under 2006 för att främja jämställdheten i riksdagen. Med dessa tidigare nämnda förändringar är det intressant att kolla på ifall det blir skillnad efter besluten tas och träder i kraft. Effekterna av besluten är stora för att främja jämställdheten och därför är det extra intressant att titta på perioden som både innefattar år 1994 samt 2006, men även åren mellan som kan bidra till förändringar i riksdagen. Det som kan konstateras är att ingen jämförelse görs hur det såg ut innan reformen trädde i kraft. Anledningen till detta är att det var få utskott som hade vice ordförandeposten innan 1994. Därför blir jämförelserna per automatik inte helt korrekta.

(14)

Insamlade materialet i detta fall åren och kön på den som sitter vid positionen är insamlad ifrån varje utskotts egen hemsida sida på riksdagen.se. Under studiens hela gång använde jag mig utav riksdagens egna hemsida. Information som inhämtades från riksdags hemsida var information som berörde riksdagen allmänt exempelvis hur många utskott riksdagen har. Inga personliga tankar eller artiklar togs med för att undvika vinklat information eller personliga åsikter då jag ville ha neutral information.

Under studiens gång har jag använt mig utav främst förstahandkällor dock förekommer det även andrahandskällor. Informationen som berör exempelvis riksdagen är tagen ur deras hemsida. Även NE har använts för att ta reda på mer allmän information som exempelvis när kvinnor fick sin rösträtt i Sverige med mera. Google Scholar har även använts för att hitta relevanta och vetenskapliga rapporter respektive artiklar till studien. Ytterligare har det använts tryckta källor i form av böcker som exempelvis tar upp ”varannan damernas”.

5. Resultat

I den nedanstående delen utav studien kommer resultatet att presenteras. Först kommer diagram för varje utskott att presenteras, totalt två diagram per utskott. Ena diagrammet kommer att presentera resultatet för ordinarie ordförande och den andra kommer att visa resultatet för vice ordförandeposten. Men tanke på att vissa år har båda könen suttit vid rollen, kommer det därför räkas som halvår där hälften utav stapeln är blå och den andra orange.

Därefter kommer det att göras en jämförelse mellan de två innan nämnda positionerna för respektive utskott. Detta är för att se hur det ser ut i respektive utskott, om exempelvis är något kön som dominerar mer i vissa utskott eller om det är jämnt fördelat inom utskottet.

Skatteutskottet

Ordinarie ordförande

(15)

Figur 1. Ordinarie ordförande

Källa: Skatteutskottet, Riksdagen

Utifrån detta diagram kan man konstatera att det har varit 26 år där olika kön har haft ordinäre ordförande rollen mellan år 1994–2020. Under dessa 26 år har det varit 23 tillfällen (år) män som har suttit som ordförande för utskottet. Det har endast varit 3 tillfällen (år) där en kvinna som har suttit som ordinarie ordförande för utskottet.

Vice ordförande

Figur 2. Vice ordförande

Källa: Skatteutskottet, Riksdagen 0

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SKATTEUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SKATTEUTSKOTTET

VICE MAN VICE KVINNA

(16)

Utifrån detta diagram kan man konstatera att det har varit detsamma som innan 26 perioder (år) mellan 1994–2020. Under dessa 26 perioder (år) har det endast varit 6 perioder där det har varit kvinnor som har suttit som vice ordförande för utskottet resterande 20 år har det varit män.

Jämförelse

När man jämför dessa två olika diagrammet mot varandra kan man konstatera att i skatteutskottet är det fler män. Det vill säga fler män som sitter i båda positionerna som ordförande samt vice ordförande.

(17)

Arbetsmarknadsutskottet Ordinarie ordförande

Källa: Arbetsmarknadsutskottet, Riksdagen

Utifrån detta diagram kan man konstatera att det har varit 26 olika perioder mellan åren 1994–

2020. Dessa 26 perioder har fördelats olika bland könen. Kvinnorna har suttit totalt 8,5 år vid ordinarie ordförande rollen för utskottet. Männen har suttit totalt 17,5 år vid rollen.

Vice ordförande

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Arbetsmarknadsutskottet

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

(18)

Källa: Arbetsmarknadsutskottet, Riksdagen

Genom detta diagram går det att konstatera att utav de 26 perioder är det dominerade könet kvinnor i detta fall. Kvinnorna har suttit som vice ordförande har suttit i total 24 perioder som det angivits i diagrammet. Medan männen har suttit endast 2 perioder.

Jämförelse

Vid en jämförelse utav positionerna, det vill säga ordförande respektive vice ordförande är det tydlig skillnad. Vice ordförande positionen är dominerad utav det kvinnliga könet medan ordinarie ordförande positionen är dominerat utav det manliga könet.

Civilutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Civilutskottet, Riksdagen

Anledning till att civilutskottet ämbetsperiod startar vid 2006 medan de resterande utskotten börjar vid 1994 är på grund av att det inrättades år 2006. I grunden är civilutskottet ett förenande utav lagutskottet och bostadsutskottet (Elanders Gotab 2007, Riksdagen).

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

CIVILUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(19)

Med hjälp av diagrammet går det att konstatera att civilutskottet har haft 14 perioder mellan åren 2006–2020. Dessa 14 perioder för positionen ordinarie ordförande har dominerats utav kvinna de alla åren.

(20)

Vice ordförande

Källa: Civilutskottet, Riksdagen

Utifrån detta diagram går det att konstatera att det har varit ganska lika fördelning, men att de fem senaste året har det varit manliga vice ordföranden. Tittar man närmare på hur många år respektive kön har suttit vid denna position, har männen suttit i totalt 7,5 år och kvinnorna 6,5 år.

Jämförelse

Vid en jämförelse utav utskottens olika positioner, ordförande respektive vice ordförande, går det att konstatera och civilutskottets ordinarie ordförande positioner är kvinnligt dominerande medan männen dominerar på den vice ordförande rollen. Det går att konstatera med hjälp utav diagrammen att båda positionerna vid en jämförelse går att säga att det domineras utav

kvinnor.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

CIVILUTSKOTTET

(21)

Finansutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Finansutskottet, Riksdagen

Utifrån detta diagram går det att se finansutskottet 26 perioder mellan åren 1994–2020. Dessa 26 ämbetsperioder är mansdominerade, och kvinnor har endast suttit som ordförande under 5 perioder utav 26 perioder.

Vice ordförande

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

FINANSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

FINANSUTSKOTTET

(22)

Källa: Finansutskottet, Riksdagen

Genom diagrammet går det att konstaterat att det har varit 26 perioder mellan åren 1994–

2020. Utav dessa 26 perioder har det varit 3 år totalt då det har varit en kvinna som har suttit som vice ordförande för utskottet.

Jämförelse

Vid en jämförelse går det att konstatera att båda positionen för utskottet är mansdominerad.

Detta är på grund av att, det är betydligt fler män som har suttit som ordförande och vice ordförande för utskottet.

Försvarsutskottet Ordinarie ordförande

Källa: Försvarsutskottet, Riksdagen

Det som går att läsa av diagrammet är att försvarsutskottet har haft 26 perioder mellan åren 1994–2020. Dessa perioder har i stort del bestått utav manliga ordföranden. Kvinnor har endast suttit som ordförande för utskotten 1,5 period av 26 perioder.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

FÖRSVARSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(23)

Vice ordförande

Källa: Försvarsutskottet, Riksdagen

I det diagrammet går det att tyda att försvarsutskottet har haft 26 perioder mellan åren 1994–

2008. Under dessa 26 perioder har det varit vid 7,5 perioder där det har varit en manlig vice ordförande för utskottet. Resterande 18,5 perioder har bestått utav kvinnliga vice ordföranden.

Jämförelse

När man jämför positionerna mot varandra går det att konstatera att det har varit många fler män som har suttit som ordinarie ordföranden. Medan vice ordföranden positionen har dominerats utav kvinnor genom de perioder som nämns ovanför.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

FÖRSVARSUTSKOTTET

(24)

Justitieutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Justitieutskottet, Riksdagen

Justitieutskottet har haft 26 perioder mellan åren 1994–2020. Periodens varighet har varierat från period till period precis som de alla andra utskottens period för respektive utskott samt position. Genom att titta på diagrammet går det att konstatera att det endast har varit 4,5 period då en kvinna har suttit som ordförande för utskottet. Dem resterande perioderna har det varit män som har haft ordförande positionen för utskottet.

Vice ordförande

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

JUSTITIEUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

2002200320042005200620072008200920102011201220132014201520162017201820192020

JUSTITIEUTSKOTTET

(25)

Källa: Justitieutskottet, Riksdagen

För vice ordförande positionen har utskotten haft 18 perioder. Det dominerade könet i vice ordförande positionen har varit kvinnor, 10,5 utav 18 perioder har det varit kvinnor. Manliga har suttit total vid rollen 7,5 perioder

.

Jämförelse

Vid en jämförelse går det att konstatera att vid ordinarie ordförande positionen är det fler män än kvinnor som sitter vid den positionen. Medan vid vice ordförande positionen för utskottet är fler kvinnor som har vice ordförande rollen i utskottet.

Konstitutionsutskottet Ordinarie ordförande

Källa: Konstitutionsutskottet, Riksdagen

Utifrån diagrammet går det att konstatera att konstitutionsutskottet har haft 26 olika perioder genom åren 1994–2020. Utav dessa 26 perioder har det varit 9 perioder där ordföranden för utskottet har varit kvinna. Dem resterande 17 perioder har det varit manliga ordföranden.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

KONSTITUTIONSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(26)

(27)

Vice ordförande

Källa: Konstitutionsutskottet, Riksdagen

Detta diagram visar detsamma som innan 26 perioder mellan åren 1994–2020. Dessa perioder är dominerade utav män då det är en period då det har varit en kvinna som har suttit som vice ordförande för utskottet. 25 utav 26 perioder har bestått utav manliga vice ordförande för utskottet.

Jämförelse

En jämförelse utav de två positionerna i utskottet visar en tydlig dominans utav männen.

Dominansen gäller i båda positionerna, det vill säga ordinarie ordförande respektive vice ordförande.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

KONSTITUTIONSUTSKOTTET

(28)

Kulturutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Kulturutskottet, Riksdagen

Kulturutskottets diagram för ordinarie ordförande visar 26 olika perioder mellan åren 1994–

2020. Utav dessa 26 ämbetsperioder har män suttit i 15 av dem. Dock skiljer sig inte åren sammanlagt mycket ifrån kvinnors ämbetsperioder. Total har kvinnorna suttit 11 år vid

ordförande roll med männen har suttit cirka 15 år. Därmed tyder diagrammet på inga drastiska skillnader.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

KULTURUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(29)

Vice ordförande

Källa: Kulturutskottet, Riksdagen

Detta diagram visar 22 olika ämbetsperioder mellan åren 1998–2020. Utav av 22 perioder har 10,5 av 22 perioder haft manliga vice ordförande. Skillnaden för könen är inte extrema, men kvinnorna har suttit total 11,5 år,

Jämförelse

Vid en jämförelse kan man konstatera att det inte är stor skillnad mellan män och kvinnor som sitter vid dessa två olika positioner. Inga märkvärdiga skillnader bara något års skillnad mellan respektive kön för båda positionerna.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

KULTURUTSKOTTET

(30)

Miljö- och jordbruksutskottet Ordinarie ordförande

Källa: Miljö- och jordbruksutskottet, Riksdagen

Utifrån detta diagram på miljö- och jordbruksutskottet går det att konstatera att utskottet har haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. Tittar på diagrammet lite snabbt skulle man kunna säga att utskottet har haft flest manliga ordföranden. Detta stämmer dock inte då, både kvinnor och män har suttit lika länga i denna position om man räknar ihop åren för män respektive kvinnor. Det vill säga 13 år för respektive kön.

Vice ordförande

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

(31)

Källa: Miljö- och jordbruksutskottet, Riksdagen

Vice ordförande diagrammet visar återigen på 26 olika ämbetsperioder mellan åren 1994–

2020. Dessa ämbetsperioder har haft flest kvinnliga vice ordföranden. Endast åtta utav 26 perioder har det varit manliga vice ordföranden

.

Jämförelse

En jämförelse vid dessa två positioner i utskottet visar på att det är fler kvinnliga ordförande respektive vice ordföranden i utskottet. Manliga vice ordföranden finns men är inte lika dominerande som kvinnliga.

Näringsutskottet Ordinarie ordförande

Källa: Näringsutskottet, Riksdagen

Genom att titta på diagrammet går det att konstatera att näringsutskottet har haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. Det som diagrammet ytterligare visar är att kvinnliga ordförande har haft fler perioder än män i totalt år. Kvinnorna har suttit totalt 17 år medan männen har suttit i total 9 perioder.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

NÄRINGSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(32)

Vice ordförande

Källa: Näringsutskottet, Riksdagen

Utifrån diagrammet går det att konstatera att näringsutskottet har haft igen haft 26 olika ämbetsperioder mellan åren 1994–2020. Dessa 26 olika perioder har i flesta fall har manliga vice ordföranden för utskottet. Mer specifikt har varit det 7,5 ämbetsperioder utav 26 där det har varit kvinnlig vice ordföranden för utskottet.

Jämförelse

Vid en jämförelse utav ordinarie ordförande respektive vice ordförande går det att konstatera att det skiljer sig. I den ordinarie ordförande positionen dominerar kvinnorna, medan i vice ordförande positionen är det männen som dominierna.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

NÄRINGSUTSKOTTET

(33)

Socialförsäkringsutskottet Ordinarie ordförande

Figur 1.

Ordinarie ordförande

Källa: Socialförsäkringsutskottet, Riksdagen

Utifrån diagrammet går det att reda på att socialutskottet har haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. Under dem 26 period har det varit flest manliga ordföranden för utskottet.

Mer specifikt har det varit 8 av 26 perioder där det har varit kvinnlig ordförande.

Vice ordförande

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

(34)

Källa: Socialförsäkringsutskottet, Riksdagen

I positionen vice ordförande mellan åren 1994–2020 har det varit flest manliga vice

ordförande för utskottet. Total har utskottet haft 26 olika perioder och av dessa 26 har varit 6,5 perioder där det har varit kvinnliga vice ordförande.

Jämförelse

När dessa två positioner jämförs mot varandra går det att konstatera att manliga ordinarie och vice ordförande för utskottet är i de flesta fall har varit utav det manliga könet. Kvinnliga ordföranden samt vice ordförande finns men är mycket lite vid en jämförelse.

Socialutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Socialutskottet, Riksdagen

Diagrammet visar på att socialutskottet har haft 26 olika ämbetes perioder mellan åren 1994–

2020. Dessa ämbetsperioder har fördelats nästan lika mellan kvinnliga samt manliga

ordföranden. Deras totala period vid positionen skiljer sig dock då kvinnliga ordföranden har suttit ett år längre än manliga ordföranden.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SOCIALUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(35)

(36)

Vice ordförande

Källa: Socialutskottet, Riksdagen

Diagrammet visar på en tydlig dominans utav det kvinnliga könet vid positionen vice ordföranden. Total har utskottet haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. Av dessa 26 har den endast varit 6,5 perioder där det har varit en manlig vice ordförande för utskottet.

Jämförelse

En jämförelse mellan det ovan nämnda positionerna visar att för det socialutskottet är det flera kvinnliga än manliga som sitter vid positionerna som vice respektive ordinarie samt

ordföranden. Detta är dock extra tydligt i vice ordförande diagrammet jämfört med ordinarie ordförande då skillnaderna där inte är lika stor.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SOCIALUTSKOTTET

(37)

Trafikutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Trafikutskottet, Riksdagen

Trafikutskottet har haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. Dessa perioder har i störst del bestått utav kvinnliga ordföranden för utskottet. I 14,5 utav 26 perioder har det varit kvinnliga ordföranden och resterande män med totalt 11,5 år.

Vice ordförande

Källa: Trafikutskottet, Riksdagen 0

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

TRAFIKUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

TRAFIKUTSKOTTET

(38)

Utifrån diagrammet går det att konstatera att trafikutskottet har haft 26 perioder. Dessa 26ämbetsperiod har dominerats av manliga vice ordföranden. I 8 utav 26 perioder har det varit kvinnliga vice ordföranden för utskottet.

Jämförelse

Vid en jämförelse går det att konstatera att trafikutskottets ordinarie ordförande respektive vice ordförande har i stor sträckning varit av det manliga könet. Detta visar en dominans utav manlig könet.

Utbildningsutskottet Ordinarie ordförande

Källa: Utbildningsutskottet, Riksdagen

Utbildningsutskottet har haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. Genom diagrammet går det att konstatera att kvinnorna har suttit i totalt 14 perioder. Männen har suttit totalt i 12 perioder mellan åren 1994–2020.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

UTBILDNINGSUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

(39)

Vice ordförande

Källa: Utbildningsutskottet, Riksdagen

Tittar på diagrammet för vice ordförande positionen går det att se att utskottet har haft 26 olika perioder mellan åren 1994–2020. 10,5 utav 26 perioderna har det varit manliga vice ordföranden, resterande perioder har vice ordföranden varit kvinna.

Jämförelse

En jämförelse visar att i den ordinarie ordförande positionen var det nästan lika mellan kvinnor och män. Men när man tittar på vice ordförande är det kvinnorna som dominerar. Det gemensamma könet där de dominerar i båda positionerna för utskottet är det kvinnliga könet.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

UTBILDNINGSUTSKOTTET

(40)

Utrikesutskottet

Ordinarie ordförande

Källa: Utrikesutskottet, Riksdagen

Utifrån diagrammet går det att konstatera att utrikesutskotten har haft 26 olika perioder

mellan åren 1994–2020. Av dessa 26 perioder har det varit 12,5 tillfällen där utskottet har haft kvinnliga ordföranden. Totalt år där manliga ordinarie ordföranden suttit vid positionen är 13,5 år.

Vice ordförande

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

UTRIKESUTSKOTTET

MÄN KVINNOR

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

UTRIKESUTSKOTTET

(41)

Källa: Utrikesutskottet, Riksdagen

I diagrammet går det att tyda att utrikesutskotten hat haft 26 olika perioder. Dessa perioder har i 7,5 utav dessa 26 ämbetsperioder bestått utav kvinnliga vice ordföranden. Medan resterande 18,5 perioder har bestått utav manliga vice ordföranden.

Jämförelse

Vid en jämförelse av de två olika positionerna i utskottet går det att konstatera att fler män sitter/suttit i positionen som vice respektive ordinarie ordförande för utskottet. Det har även funnits kvinnor som har suttit vid ovan nämnda positioner, men inte i lika stor utsträckning som manliga ordinarie respektive vice ordföranden.

6. Analys

I analysdelen kommer resultatet att analyseras och diskuteras utifrån den tidigare forskningen samt teorin som tas upp i studien.

(ORDINARIE ORDFÖRANDEN I TOTALA ÅR FÖR RESPEKTIVE KÖN)

(VICE ORDFÖRANDEN I TOTALA ÅR FÖR RESPEKTIVE KÖN) 40%

60%

KVINNOR MÄN

53% 47%

VICE KVINNOR VICE MÄN

(42)

De två cirkeldiagram ovanför visar en jämförelse mellan könen i de två olika

nyckelpositionerna, viceordförande samt ordinarie ordförande. Den primära nyckelpositionen ordinarie ordförande har en tydlig dominans utav det manliga könet. Mellan åren 1994–2020 har de ordinarie ordförande vid respektive utskott varit 60 % män medan kvinnorna har bestått utav det resterande 40 %. Viceordföranderollen har varit ganska jämlik då det har varit 53 % män över tid som har suttit i riksdagen för respektive utskott. Det resterande 47 % har varit kvinnliga vice ordföranden.

För att återge resultatet anges här en sammanfattning på alla utskott som presenteras i resultats delen i uppsatsen. Det som går att konstatera genom resultatet är att vissa utav utskotten är mansdominerade. Skatteutskottet är mansdominerad utskott då det är fler män som har suttit vid både ordinarie respektive vice ordförande positionen än kvinnor.

Arbetsmarknadsutskottet är dock inte lika mansdominerat om skatteutskottet, då det är jämnt fördelat vid ordinarie ordförandeposten, dock har det suttit flera kvinnliga vice ordförande genom åren. Civilutskottet är kvinnligt dominerad vid båda posterna men främst vid ordinarie ordförandeposten. Till skillnad från civilutskottet är finansutskottet dominerat utav manliga ordinarie respektive vice ordföranden. Vid försvarsutskottet är ordinarie ordförandeposten dominerat utav män medan vice ordförandeposten är kvinnligt dominerad. Detsamma gäller det även för justitieutskottet, där är det fler män som har suttit vid ordinarie posten medan den vice posten dominerats utav kvinnliga vice ordföranden. Konstitutionsutskottet är ett utskott som är mansdominerad i båda posterna som tas upp i studien. Det är dock väldigt liten skillnad totalt i hur många år respektive kön har suttit för i de två olika posterna. Miljö- och jordbruksutskottet är dominerad utav kvinnliga ordinarie ordföranden samt vice ordföranden.

I utskottet miljö- och jordbruksutskottet förekommer det manliga ordföranden, men inte i lika utsträckning som kvinnliga ordföranden och vice ordföranden. Näringsutskottets ordinarie ordförandepost domineras utav kvinnliga ordföranden medan vice ordförande posten

domineras utav manliga vice ordföranden. I socialutskottet är det kvinnlig dominans vid båda posterna, men det förekommer även manliga vice ordföranden samt ordinarie ordföranden.

Socialutskottet har under åren 1994–2020 haft flest manliga ordföranden respektive vice ordföranden. Även trafikutskottet har haft manlig dominans genom åren för båda posterna för utskottet. Till skillnad från de ovan nämnda utskotten är utbildningsutskottet jämnt fördelat mellan könen vid ordinarie ordförande posten, dock är det kvinnligt dominans i vice ordförande posten. Utrikesutskottet är dock mansdominerat i båda posterna, men kvinnliga