• No results found

Något man behöver acceptera - En analys och diskussion av utbildningsfilmer om mobbning och deras användning i samhällskunskapsundervisningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Något man behöver acceptera - En analys och diskussion av utbildningsfilmer om mobbning och deras användning i samhällskunskapsundervisningen"

Copied!
73
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Något man behöver acceptera

- En analys och diskussion av utbildningsfilmer om mobbning och deras användning i samhällskunskapsundervisningen

Författare: Johan Nilsson Alsterbåge

Självständigt arbete – Samhällskunskap GR (C) Huvudområde: Samhällskunskap

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT 2019 Handledare: Calle Hansson Examinator: Calle Hansson

Kurskod/registreringsnummer: SH010G

(2)

Sida 2 av 73

Abstract

I inledningen till denna uppsats understryks det att mobbning är ett ofta förekommande problem ute i samhället och på våra skolor. Därför är det inte heller otänkbart att fenomenet skildras i filmer som skall lära grundskolelever om mobbning och på så sätt förebygga det. Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning skildras i dessa utbildningsfilmer menade att användas i

samhällskunskapsundervisningen på grundskolan. Fortsättningsvis avser arbetet ta reda på hur fenomenet porträtteras och ifall mobbningen som skildras i filmerna kan knytas till utbildningsmålen och kunskapskraven för ämnet samhällskunskap. För att åstadkomma det använder sig uppsatsen därför av ett analyserande perspektiv för att kunna identifiera hur mobbning skildras, vad

skildringarna syftar till och vilken didaktiska relevans för undervisning om mobbning som

skildringarna innehar. Uppsatsen börjar med en redogörelse för hur olika forskare valt att definiera mobbning för att kunna ge en bra bild av fenomenet. Dessa definitionspunkter används sedan för att konstruera frågor att utgå ifrån när filmanalysen påbörjas. Efter att mobbningens olika delar har definierats sker en redogörelse av tidigare forskning och studiens metod. Därefter sker analysen av materialet och resultaten av analys presenteras och diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar.

Studien avslutas med att presentera undersökningens slutsatser. Studiens resultat visar att mobbning är ett svårt fenomen att porträttera på ett tydligt sätt och att ifall filmer om mobbning skall kunna användas i samhällskunskapsundervisningen krävs en större och bredare tydlighet i skildringen av mobbning och även i motiveringen gällande kopplingen till ämnesplanen.

Nyckelbegrepp: Mobbning, filmanalys, samhällskunskap, undervisning, grundskolan.

(3)

Sida 3 av 73

Innehållsförteckning

1.1 Inledning ... 6

1.2 Syfte ... 6

1.2.1 Avgränsning ... 6

1.3 Frågeställningar ... 7

1.4 Uppsatsens struktur ... 7

2. Mobbning, ett samhällsproblem? ...8

2.1 Vad är mobbning? ... 8

2.1.1 Olika definitioner ... 8

2.1.2 Orsaker till mobbning ... 9

2.1.3 Olika sorters mobbning ... 9

2.1.4 Konsekvenserna av mobbning ... 10

2.2 Perspektiv på mobbning ... 11

2.3 Mobbningens mekanismer ... 12

2.3.1 Mobbning som kollektiv handling ... 12

2.3.2 Hur ser elever på mobbning? ... 13

2.3.3 Moralisk urkoppling och kamratstödjande som mobbningsmotverkande? ... 14

2.3.4 Återkommande begrepp i diskursen kring mobbningens mekanismer ... 15

2.4 Hur ser skollagen och styrdokumenten på mobbningen? ... 15

2.5 Vem gör film om mobbning? ... 16

2.5.1 Vilka organisationer gör film om mobbning? ... 16

2.5.2 Varför göra film om mobbning? ... 16

2.5.3 Hur används film om mobbning i undervisningen? ... 17

3. Definitionspunkter för mobbning ...19

4. Metodik och urval ...20

4.1 Metodval ... 20

4.2 Analys och bearbetning av data ... 20

4.2.1 Kodningsschema: Utformning av frågor utifrån definitionspunkterna ... 20

4.2.2 Kodningsschema - Frågor och svar ... 21

4.2.3 Kodningsschema: Klassificering av resultat ... 22

4.2.4 Kritik mot filmens skildring av mobbning ... 22

4.2.5 Analys och diskussion ... 22

4.2.6 Slutsatser ... 22

4.3 Analysens beståndsdelar ... 22

4.3.1 Kodning ... 22

4.3.2 Kodningsschema ... 22

4.4 Urval ... 23

4.4.1 Urvalsförfarande... 23

(4)

Sida 4 av 73

4.4.2 Det använda urvalet... 23

4.5 Material ... 23

4.5.1 Sökningen efter filmer ämnade för undervisning i grundskolan 4–6 eller 7–9 ... 23

4.5.2 Sökningen efter filmer ämnade för undervisning i gymnasieskolan ... 24

4.6 Test av analysmetod ... 24

4.6.1 Pilotstudie för att testa kodningsschemats kvalitet ... 24

4.6.2 Kritik mot filmens skildring av mobbning ... 26

4.6.3 Resultat av pilotstudien ... 26

4.7 Metoddiskussion ... 26

4.7.1 Innehållsanalysens starka sidor ... 26

4.7.2 Innehållsanalysens svaga sidor ... 26

5. Resultat och analys ...28

Begrepp i analysdelen... 28

Filmerna ... 28

Offer för kränkande behandling ... 28

Våldsutövare ... 28

Grupper av våldsutövare... 28

Övriga Aktörer ... 29

5.1 Resultatredovisning... 29

5.1.1 Filmtitel: Barnkonventionen - Jasons rätt att inte bli mobbad ... 29

5.1.2 Kodningsschema ... 29

5.1.3 Klassificering av resultat ... 33

a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa? ... 33

b. Är våldet direkt eller indirekt? ... 33

c. Skildras någon orsak till våldet? ... 33

d. Vilket slags våld används? ... 34

e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?... 34

f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?... 34

g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende, popularitet)? ... 34

h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot? ... 34

i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)? ... 35

j. Upphör våldsutövningen? Varför? ... 35

k. Vad syftar filmen till? ... 36

l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål oc h dylikt)? ... 36

5.2 Kategorisering av resultat ... 38

6. Diskussion ...40

6.1 Hur gestaltar sig det omkringliggande samhället med sina normer och värderingar förekommande mobbning i skolan via film? ... 40

6.1.1 Orsaker till mobbning ... 40

6.1.2 Former av riktat våld i en pågående mobbningsprocess ... 41

6.1.3 Mobbning i tid ... 42

(5)

Sida 5 av 73

6.1.4 Mobbningens riktade fokus ... 43

6.1.5 Mobbarens övertag ... 43

6.1.6 Mobbningens reaktioner och konsekvenser ... 44

6.1.7 Stoppandet av mobbning ... 45

6.2 Kan mobbningen som skildras knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på grundskolan? ... 46

6.2.1 Kopplingen till det centrala innehållet ... 46

6.2.2 Kopplingen till ämnessyftet ... 47

6.2.3 Kopplingen till lärandemålen ... 47

6.2.4 Kritik mot kopplandet till ämnesplanen ... 47

6.2.5 Kritik mot frånvaron av kopplingar till ämnesplanen... 48

7. Slutsatser ...49

7.1 Vidare forskning ... 50

7.2 Slutkommentar gällande filmer menade att användas i gymnasieskolan ... 50

8. Referenser ...51

8.1 Litteratur ... 51

8.2 Artiklar från tidskrifter... 51

8.3 Hemsidor... 52

8.4 Filmer ... 53

9. Bilagor ...54

9.1 Filmtitel: Barnkonventionen - Jasons rätt att inte bli mobbad ... 54

9.1.1 Kodningsschema ... 54

9.1.2 Klassificering av resultat ... 57

9.2 Vän eller fiende – en film om tjejer och mobbning ... 58

9.2.1 Kodningsschema ... 58

9.2.2 Klassificering av resultat ... 61

9.3 Brottsligt - Mobbning ... 61

9.3.1 Kodningsschema ... 61

9.3.2 Klassificering av resultat ... 64

9.4 Barnkonventionen - Nicky - fattig men lika mycket värd ... 64

9.4.1 Kodningsschema ... 64

9.4.2 Klassificering av resultat ... 67

9.5 Filmtitel: Philip är mobbad ... 67

9.5.1 Kodningsschema ... 67

9.5.2 Klassificering av resultat ... 73

(6)

Sida 6 av 73

1.1 Inledning

Visste du att det finns ett fenomen upprepar sig på nästan alla platser där det finns människor?

Fenomenet som jag syftar på brukar kallas för mobbning. Ofta tänker man på skolan när man hör ordet mobbning, men det här fenomenet äger inte bara rum på skolgården eller bland barn utan även bland vuxna, på arbetsplatser, kanske till och med i lärarnas egna fikarum? Enligt ett

pressmeddelande från statistiska centralbyrån från 2019 uppgav 19,4 % av elever i åldrarna 11, 13 och 15 år att de blivit mobbade någon gång eller oftare de senaste månaderna. (SCB, 2019-10-01) Det här betyder att en avsevärd del av elever har upplevt någon slags mobbning. Man kan därför dra slutsatsen att mobbningen är ett väldigt utbrett problem. Mobbningen har konsekvenser som t.ex.

sämre inlärningsförmåga, otrygg skolmiljö, sämre självförtroende försämrad arbetskoncentration och i vissa fall att närvaron på skolan uteblir. (Larsson, 2000).

I skolundervisningen försöker man undervisa om mobbning för eleverna för att på så sätt kunna förebygga det. Ibland använder lärarna sig av olika filmer om mobbning för att lära eleverna om fenomenet och minska risken för att det uppstår. Har det verkligen effekt och är det rätt sätt att porträttera mobbning för att på riktigt kunna motverka den?

I denna studie kommer jag att samla och analysera flera olika filmers porträttering av mobbning för att på så sätt framställa en generell bild av vad som presenteras i filmerna. Denna bild skall sedan analyseras och bearbetas utifrån samtida forskning för att kunna dra slutsatser kring ifall materialet bör förändras och ifall det finns några svagheter. Utöver det syftar studien också till att undersöka ifall mobbningen som skildras kan knytas till utbildningsmålen för ämnet samhällskunskap i

grundskolan. Förhoppningen är att kunna bidra till både till förebyggandet av mobbning och även till en bättre förståelse för hur detta samhällsproblem porträtteras i film.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att identifiera hur mobbning skildras i filmer menade att användas i samhällskunskapsundervisningen på grundskolan och att undersöka skildringarnas didaktiska relevans för undervisning om mobbning.

1.2.1 Avgränsning

Av de filmer som har undersökts i det här arbetet har inga av filmerna skildrat mobbning på gymnasiet eller syftat till just gymnasieundervisningen. Anledningen till detta är att det under sökningarna efter filmer som kunde användas i gymnasieundervisningen inte hittades några filmer som följde ramen för undersökningen och de genomförda avgränsningarna. Några exempel som kan nämnas är att vissa av filmerna ej skildrade elever i en skolmiljö eller kunde sägas syfta till användas i gymnasieundervisningen. (Se avsnitt 4.5 för mer information). Det är uppenbart att resultatet inom just detta område av uppsatsen är bristfälligt och därför görs följande avgränsning:

• Filmerna riktar sig till att undervisa grundskoleelever om mobbning.

För att göra denna studie mer fokuserad och inte alldeles för övergripande har följande avgränsning gjorts:

• Filmerna riktar sig till att undervisa elever som tillhör årskurserna 4–9 på grundskolan.

(7)

Sida 7 av 73 Därutöver har också följande avgränsningar genomförts för att se till att filmerna som kommer att användas är relevanta för undersökningen:

• Filmerna skildrar skolelever och mobbning i en skolmiljö.

• Filmerna skall vara fokuserade på att lära ut om mobbning till elever och är menade att användas i samhällskunskapsundervisningen.

• Filmerna har en lärarhandledning.

• Varje film kan ses oberoende av andra filmer i en eventuell filmserie.

1.3 Frågeställningar

Hur gestaltar sig det omkringliggande samhället med sina normer och värderingar förekommande mobbning i skolan via film?

Kan mobbningen som skildras knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på grundskolan?

1.4 Uppsatsens struktur

Studien påbörjas med olika forskares definitioner av mobbning och därefter följer tidigare forskning på områden relevanta för uppsatsen och olika även viktiga delar av just mobbning som fenomen.

Sedan presenteras uppsatsens metod och urval för att kunna ge läsaren en uppfattning av hur analysen kommer att genomföras. Därefter presenteras undersökningens empiri och analysresultat. I sista delen av uppsatsen genomförs en diskussion av empirin i förhållande till den forskning som tidigare presenterats vilket sedan sammanfattas i slutsatsdelen.

(8)

Sida 8 av 73

2. Mobbning, ett samhällsproblem?

2.1 Vad är mobbning?

2.1.1 Olika definitioner

Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång. (NE, u.å., stycke 2, hämtat: 2021-01-24).

Innan en analys av filmmaterial kan påbörjas är det nödvändigt att veta vad mobbning definieras som. Det finns många olika forskare som undersökt mobbning och därför är det inte heller svårt att tänka sig att det finns många olika definitioner kring hur det skall förstås.

En sociolog som ofta nämns i förhållande till den sociologiska forskningen av mobbning, Robert Thornberg beskriver mobbning i en artikel från Linköpings universitet (2015) som:

Många forskare menar att mobbning är beteenden som avser att göra någon illa exempelvis genom fysiskt våld, kränkningar eller utfrysning. Handlingarna ska också upprepa sig över tid och den utsatte befinner sig i ett maktunderläge. Det kan exempelvis handla om att den som utsätter är fysiskt starkare, fler till antalet eller har en högre status än den utsatte, förklarar Robert Thornberg.

(Åkerberg, 2015, Du passar inte in här, stycke 5).

Dan Olweus, är en annan författare som har genomfört många studier kring mobbning och definierar fenomenet vid flera tillfällen. Olweus definition av mobbning tar fasta på obalansen i relationen mellan mobbare och mobboffer där den som mobbar ofta har ett övertag. Gemensamt för alla Olweus uttalade definitioner av mobbning är också att mobboffren upprepade gånger får ta emot olika former av trakasserier. (Olweus, 1998, s. 4; Olweus, 1999, s; 9; Höiby, 2004, s; 11).

En annan forskare som ofta refereras till är professor Björn Eriksson och beskriver i en artikel i tidskriften Sociologisk forskning som heter ”Mobbning: en sociologisk studie” (2001) mobbning som följande:

Mobbning är en obestämt varaktig trakasserirelation där huvudparten av alla egenskaper är asymmetriskt fördelade. (Eriksson, 2001, s; 11).

Björn Erikssons definition innehar en viss bredd då den kan sägas behandla flera olika former av trakasserier. Samt nämner Eriksson en asymmetrisk fördelning. Dessa fungerar som viktiga

mekanismer och funktioner av mobbning. I sitt arbete nämns tre olika asymmetrier. (Eriksson, 2001) 1. Det är ovanligt att den som blir mobbad mobbar andra. (Ibid, s; 11–12).

2. Den som mobbar har ofta ett överläge över den som blir mobbad i form av t.ex. självförtroende och sociala relationer. (Ibid, s; 11–12).

3. Det är nästan alltid mobbaren eller den som trakasserar som i sociala situationer lyckas med sitt mål att underkuva den som blir mobbad. (Ibid, s; 11–12).

Eriksson tillsammans med några andra skriver något liknande i verket Skolan – en arena för mobbning (2002) att kontroll och maktförhållandena är i centrum när det gäller mobbning. På samma sätt som

(9)

Sida 9 av 73 många andra författare redan har nämnt talar även Eriksson om en slags obalans i maktförhållandet mellan mobboffer och mobbare. (Eriksson et al, 2002; Olweus, 1994).

En annan författare vid namn Arne Forsman skriver i sitt arbete Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare? (2003) att det finns tre krav för att något skall kunna räknas som mobbning. (Forsman, 2003).

1. Det måste inkludera psykiskt eller fysiskt våld av något slag (antingen indirekt, direkt våld).

(Forsman, 2003).

2. Beteendet måste upprepas vid flera tillfällen och ske över en lång tid. (Forsman, 2003).

3. Våldet måste vara fokuserat på en aktör (kan vara en individ eller flera individer). (Forsman, 2003).

2.1.2 Orsaker till mobbning

I en text utgiven av Skolverket vid namn Olikas lika värde (2003) som resonerar kring mobbning och kränkande behandling beskrivs orsakerna till det fenomenen. Enligt Skolverket kan relationen mellan miljön och individen vara orsaken till kränkande behandling. Beroende på hur trygga vi känner oss i miljön vi befinner oss i påverkas också hur vi väljer att agera i kommunikationen i med andra och i sociala situationer. Texten delar upp kränkande behandling i fyra olika kategorier. (Skolverket, 2003).

1. Fysiska – Fysiskt våld. (Skolverket, 2003).

2. Verbala – Muntliga trakasserier och hot. (Skolverket, 2003).

3. Psykosociala – Utfrysningar och uteslutning ur t.ex. sociala sammanhang. (Skolverket, 2003).

4. Textburna – Digitala meddelanden, brev, textlappar och sms med trakasserier. (Skolverket, 2003).

Trots att mobbning och kränkande behandling är väldigt lika finns det vissa skillnader mellan fenomenen. I mobbning upprepas beteendet och fortsätter att pågå under en längre period. Det gör inte beteendet i en kränkande behandling, det är en engångsföreteelse vilket inte är detsamma som mobbning.

I texten nämns det att det finns en maktbalans mellan mobboffer och mobbare. I denna relation har mobbaren maktövertaget. För mobbaren blir själva mobbningen ett sätt att konsolidera sin egen makt samtidigt som aktören kan skaffa sig en slags bekräftelse. Skolverket skriver också att det på grund av maktrelationen mellan aktörerna blir desto svårare för ansvarig lärare att få mobbningen att upphöra.

(Skolverket, 2003).

Författaren Eva Larsson skriver i sin text Mobbad? Det har vi inte märkt (2002) om hur t.ex.

barngrupper kan använda sig av syndabockar för att kunna ge sig själva bekräftelse. Om gruppen av olika anledningar fungerat illa (kan t.ex. handla om att de har misskött sig och blivit bestraffade) kan gruppen välja att anklaga någon annan för det som har hänt för att på så sätt kunna befria sig från ansvaret. Larsson menar fortsättningsvis att dessa syndabockar bär stor risk att bli mobbade.

(Larsson, 2000).

2.1.3 Olika sorters mobbning

Fortsättningsvis beskriver Olweus två olika sorters mobbning. Han talar om direkt mobbning och indirekt mobbning:

(10)

Sida 10 av 73 Det kränkande och obehagliga kan ta uttryck i direkt mobbning, med slag,

sparkar, skällsord, kränkande och hånfulla kommentarer eller hotelser. Lika smärtsamt kan det vara att utsättas för indirekt mobbning: att bli utfrusen och inte få vara med i kamratkretsen, att bli baktalad eller att andra hindrar en från få vänner. (Olweus, 1999, s; 9).

Författarna Kowalski & Limbers försöker i sin artikel ”Electronic Bullying Among Middle School Students” (2007) särskilja mellan olika typer av mobbning.

1. Traditionell mobbning. – En aktör utsätter en annan aktör för trakasserier eller kränkningar upprepat under en längre tid. Syftet med kränkningarna är att utsätta mobboffret för någon form av skada (t.ex. psykisk eller fysisk). Den traditionella mobbningen utspelar sig oftast i en skolmiljö där båda aktörer kan agera med varandra direkt. Mobbningen kan yttra sig i form av fysiskt våld, verbalt våld eller psykiskt våld. (Kowalski & Limbers, 2007).

2. Nätbaserad mobbning – Denna form av mobbning öppnar upp möjligheterna för mobbarna att mobba även utanför skolan. Istället för att mobbningen sker ansikte mot ansikte kan den ske på avstånd. Ofta sker det via olika former av sociala medier som t.ex. Facebook eller diskussionsforum.

(Ibid, 2007).

En annan forskare vid namn Gunnar Höistad skriver i likhet med tidigare nämnda författare att det finns flera olika former av mobbning. I sitt verk Mobbning: en bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning: en handbok från 1995 skriver han att det finns tre olika former av mobbning. De formerna som nämns är den psykiska mobbningen, den verbala mobbningen och den fysiska mobbningen.

(Höistad, 1995).

Han beskriver formerna som följande. Den psykiska formen är en av de vanligaste formerna av mobbning som utspelar sig på skolan. Den psykiska mobbningen är inte alltid något som tydligt kan uppfattas av observatörer. Det kan handla om t.ex. utfrysning och dylikt. Eleverna som utsätts för denna typ av mobbning vill dessutom sällan berätta att det sker för en vuxen vilket för det desto svårare för t.ex. lärare att upptäcka det. När det gäller den verbala mobbningen skriver Höistad att den är mycket synligare och tydligare än den psykiska mobbningen vilket gör det betydligt enklare för lärare att ingripa. Denna form av mobbning kan handla om t.ex. verbala kränkningar eller ryktesspridning. Fortsättningsvis menar Höistad att ryktena inte nödvändigtvis behöver vara sanna för att de skall spridas. Det kan handla om att ryktesspridarna vill klanka ned på den mobbade för att på så sätt kuva mobboffret och genom det skapa sig makt. Den tredje och sista formen av mobbning som Höistad nämner är fysiskt och spår av att denna sorts mobbning brukar vara t.ex. skador på mobboffret. Det kan handla om slag, sparkar eller annat fysiskt våld. (Höistad, 1995).

I ett annat arbete av Höistad nämner han ytterligare en ny form av mobbning som han kallar

elektronisk mobbning. Denna mobbning använder yttrar sig genom t.ex. kränkande mejl och sms. Det kan också handla om att någon lagt upp t.ex. en bild på mobboffret på internet utan att offret gett sitt medgivande. (Höistad, 1995).

2.1.4 Konsekvenserna av mobbning

Eva Larsson delger i sitt verk Mobbad? Det har vi inte märkt! (2000) en bild av vad som händer ifall man blir mobbad. Enligt Larsson kommer individen att använda sig av olika metoder och tekniker för att kunna hantera mobbning som de möter. Dessa tekniker används av mobboffret för att kunna

(11)

Sida 11 av 73 motverka ångest och skapa någon form av säker tillvaro. Vissa av metoder kan handla om t.ex. olika former av försvarsmekanismer. (Larsson, 2000).

Tre begrepp som lyfts av Larsson är förnekelse, kontroll och flykt. (Larsson, 2000).

1. Flykt – Om någon blir utsatt för exempelvis mobbning kan verklighetsflykt vara en konsekvens.

Det kan handla om att individen vill fokusera på något annat för att undvika ångest. Om man kan fokusera på roligare saker som t.ex. dataspel eller dylikt glöms mobbningen bort för stunden.

(Larsson, 2000).

2. Förnekelse – I de fall en elev blir t.ex. mobbad av sina kompisar finns risken att eleven förnekar mobbningen eller att kompisarna har gjort något fel. Mobboffret bär då risk att se sig själv som problemet och mobbarna som ofelbara. (Larsson, 2000).

3. Kontroll – Ytterligare ett sätt för att kunna hantera mobbning är kontroll. Det kan handla om att man istället för att fokusera på mobbningen som ägt rum väljer att fokusera på andra saker genom att strukturera och kontrollera dem extra hårt. Personen har således accepterat att hen är maktlös i mot mobbningen. Det kan handla om t.ex. rutiner, aktiviteter, vikt och matkonsumtion. (Larsson, 2000, s;

146–147, 164).

Larsson skriver också att mobbning kan ha påverkan på elevers inlärning då det både skapar en otrygg skolmiljö och stör arbetskoncentrationen. Fortsättningsvis menar Larsson att en elev som är rädd, irriterad, arg, missnöjd eller deprimerad har betydligt svårare att ta till sig information.

Mobboffer brukar dessutom ofta sakta brytas ned och förlora sitt självförtroende. Det kan i längden leda till att mobboffret inte ser syftet med skolan och därför väljer att inte ens gå dit. (Larsson, 2000, s;

150–151).

2.2 Perspektiv på mobbning

Mobbning är utan tvekan ett mångsidigt fenomen med många olika aspekter. Något som dock överensstämmer i alla definitioner av begreppet är den gemensamma synen på att det finns en mobbaraktör (kan vara en individ eller en grupp) och en aktör som blir mobbad. Vilket ger intrycket av att det krävs någon slags social relation mellan aktörerna.

Eriksson tar fasta på det här i sin artikel ”Mobbning: en sociologisk studie” (2001) där han menar att mobbning skulle kunna anses fungera som en slags social institution. Han nämner i sitt arbete tre punkter där mobbningen kan kopplas till en social institution. (Eriksson, 2001)

1. Mobbning är något som ofta sker i vardagen. (Eriksson, 2001)

2. Mobbningen är återkommande, sker upprepade gånger och är inte nödvändigtvis lösbar genom att stoppandet av en mobbningsrelation. En aktör kan ha flera mobbare. (Eriksson, 2001)

3. Mobbning kan ske praktiskt taget överallt. I skolan, på arbetsplatser, i föreningar, i byar och även i städer. Det spelar inte nödvändigtvis heller någon roll vem man är och vilken bakgrund man har.

(Eriksson, 2001)

Eriksson lyfter samtidigt att det finns saker som talar emot att mobbning kan räknas som en social institution. (Eriksson, 2001)

(12)

Sida 12 av 73 1. Mobbningen innehar ej legitimitet. (Eriksson, 2001)

2. Mobbningen är inte en lösning på ett problem på samma sätt som en social institution hade varit.

(Eriksson, 2001, s; 9–10, 12–13)

2.3 Mobbningens mekanismer

2.3.1 Mobbning som kollektiv handling

Robert Thornberg undersöker i artikeln ”School Bullying as a collective action: Stigma processes and identity struggling” (2015) den kollektiva mobbningshandlingen, de olika stigmaprocesserna som finns kring handlingen och hur det kan influera och påverka identiteter. (Thornberg, 2015).

Undersökningen bygger på olika mobbningstillfällen från skolor i urbana stadsmiljöer i en svensk stad, sammanlagt bygger studien på mobbningstillfällen som inkluderar 96 elever från fyra olika klasser. Barnen är mellan 10–12 år gamla. För att kunna samla informationen och analysera den har Thornberg använt sig av en grundad teori. (Thornberg, 2015).

Thornbergs resultat visar att det många gånger sker en slags dehumanisering av individer i

klassrummet där mobboffer ofta blir stämplade som annorlunda eller konstiga. Det är sedan denna uppfattning eller stigma av att mobboffer är konstiga som leder till den fortsatta kollektiva

mobbningen. Mobbarna anser att det är någonting fel på mobboffret och handlingen av att mobba slutar vara bara ett stigma utan blir istället en slags social ritual som flera i klassrummet skall delta i.

Mobbningen verkar till viss del stärka gemenskapen i gruppen som mobbar, en form av ’vi och dem’

tänkande. Samtidigt blir mobboffret intalad att det är något fel på hen vilket gör att hen förtjänar att bli mobbad. Mobboffret kan vissa gånger också bli tvingade att ändra på sig för att få stopp på mobbandet, vilket vissa gånger leder till personen inte vågar vara utåtagerande och istället försöker bli osynlig. Mobboffret känner också av stigmat som kan inge personen intrycket av att hen inte hör hemma i klassen och att personen inte heller vågar utsätta sig för sociala sammanhang. (Thornberg, 2015).

Mobbarna menar på att det är okej att mobba personen för att denne är konstig och annorlunda och då sker en slags moralisk urkoppling där mobbarna inte ser det som moraliskt fel att mobba utan att det är något som istället är mobboffrets eget fel. (Thornberg, 2015).

Genom att mobba skapar mobbarna en känsla av just deras grupp är de normala till skillnad från mobboffret som är motsatsen. Samtidigt så inger det mobbarna med en känsla som av bättre självförtroende då de jämför sig själva med mobboffret som anses vara konstigt. På så sätt skapas både en stark gemenskap bland mobbarna men också ett positiv känsla av att vara normal hos de enskilda mobbande individerna. (Thornberg, 2015).

Sammanfattningsvis kan man säga att mobbandet fortsätter för att eleverna genom att mobba och dehumanisera en särskild elev kan skapa en känsla att just de (mobbarna) är dem som är normala och att det inte är något fel på dem. På så sätt stärks gemenskapen i deras grupp, när mobbning fortgår så är det denna effekt som eftersöks av mobbarna.

(13)

Sida 13 av 73 2.3.2 Hur ser elever på mobbning?

Författarna Camilla Forsberg, Marcus Samuelsson och Robert Thornberg skriver i artikeln

”Bystanders to bullying: Fourth- to seventh-grade students' perspectives on their reactions” (2014) om sin undersökning av elevernas i sjunde klass till fjärde klass egna perspektiv på deras reaktioner av mobbning i klassrummet. På samma sätt som föregående artikel av Robert Thornberg så har en så kallad grundad teori använts för att genomföra undersökningen. För att kunna samla ihop den nödvändiga informationen har forskarna använt sig utav 43 stycken semi-strukturerade intervjuer med elever. Eleverna var mellan 10 till 13 år gamla och var från 5 olika skolor, varav 3 av skolorna var från olika områden i en svensk stad med mer än 130 000 invånare medan de andra 2 var från två olika svenska byområden där den ena hade 30 000 invånare och den andra hade 7 000. Tanken med det var att få med ett socio-ekonomiskt perspektiv och ett socio-geografiskt bakgrundsperspektiv. (Forsberg et al, 2014). Intervjuerna som genomfördes var individuella och i dessa fick eleverna berätta om situationer där mobbning ägt rum. De fick därefter också berätta hur de reagerade, hur andra elever reagerade och varför de reagerade så. Därefter fick eleverna vissa följdfrågor baserat på vad de svarade. (Forsberg et al, 2014).

Studien kommer fram till flera saker. Bland annat att elever i situationer där mobbning äger rum är mer benägna att sätta stopp för mobbningen/skydda mobboffret om personen som mobbas är deras kompis. Men det gäller endast mobboffer som är deras vänner. Personer som eleverna inte ser som sina vänner löper betydligt större risk att inte bli hjälpta av personen som bevittnar mobbnings handlingen. De gånger den person som blir mobbad är vittnets vän kan det skapa olika känslor hos vittnet såsom empati, sympati, ilska, skam, och även en känsla att man borde försöka till exempel stoppa mobbningen. De gånger mobboffret inte är ens vän är det inte lika sannolikt att vittnena känner dessa känslor, då löper de risk för att vittnena inte anser att det är deras ansvar att försöka stoppa mobbningen. Enligt forskarna verkar det som att det då blir större chans att det sker en så kallad moralisk urkoppling hos vittnena vilket leder till att de bortser ignorerar mobbningen.

(Forsberg et al, 2014).

De gånger vittnet istället är vän med mobbarna så finns det en chans att vittnet börjar delta i

mobbningen och på så sätt förhindras också möjligheterna för detta vittne att stoppa mobbningen på grund av en slags vänskaplighetsnorm mellan vittnet och mobbaren. Forskarna menar också att mobbning skulle kunna anses vara ett gruppfenomen där elever agerar utifrån den accepterade normen, och om det finns en kollektiv förståelse om hur man skall agera i en viss situation så kommer eleverna att följa dessa normer för att på så sätt få och känna acceptans från andra personer i

gruppen. Det behöver inte heller nödvändigtvis vara så att eleven själv tror på att hen måste agera på ett sådant sätt men chanser är stor att eleven känner sig tvungen till det och därför vissa gånger väljer att delta i mobbningen. (Forsberg et al, 2014).

Vittnens reaktion på mobbning verkar enligt forskarna också vara väldigt mycket baserat på

elevernas egen rätt att bestämma vilken situation som är viktig för de att agera i. Om det är en ansedd mindre viktig situation så väljer vittnet snarare att vara tyst hellre än att säga något och tvärtom när det gäller ansett mer viktiga situationer. Det hela kan leda till ett slags reflekterande hos eleven där eleven försöker bestämma vad hen skall göra utifrån om offret är någon de känner och om mobbaren är någon som de känner eller som är mer populär än hen själv. Baserat på vittnets egen bedömning av situationens viktighet så kan en moralisk urkoppling se eller en reaktion på mobbningen. (Forsberg et al, 2014). Det ska också påpekas att författarna inte hörde alla dessa saker från alla elever utan det

(14)

Sida 14 av 73 kunde skilja sig från elev till elev men det fanns uttalanden som påminde om varandra, som kan ge en förståelse om hur en elev tänker när hen bestämmer sig för att agera eller inte agera.

2.3.3 Moralisk urkoppling och kamratstödjande som mobbningsmotverkande?

Författarna Tomas Jungert och Robert Thornberg fokuserar i artikeln ”School bullying and the mechanisms of moral disengagement” (2014) på hur olika mekanismer av ”moral disengagement” i förhållande till ålder, kön, mobbning och försvar av skolkamrater bland skolbarn. (Thornberg &

Jungert, 2014, s; 1). Studien bygger på ifyllda frågeformulär från 372 svenska skolungdomar i åldrarna 10 till 14. Undersökningens metoddel visar att eleverna fick fylla i sina frågeformulär i en

klassrumsmiljö där en lärare var närvarande. Dessutom fick eleverna en definition av mobbning upplästa för sig av sin lärare innan de fick fylla i frågeformuläret. (Thornberg & Jungert, 2014).

I artikelns introduktion presenteras lite av undersökningens bakgrund och en del av den bygger på social kognitiv teori. Författarna menar att finns två olika sorters moraliskt mänskligt handlande där det finns en form är att man kan undvika att agera inhumant medan den andra formen handlar om att kunna till exempel stoppa mobbning. Samtidigt måste dessa mekanismer också aktiveras. Annars sker moral disengagement vilket möjliggör mobbning och friheten från sin egen moral så att man inte känner exempelvis ånger eller skam. (Thornberg & Jungert, 2014).

Studien visar att pojkar oftare än flickor uppvisar mekanismerna ”moral justification, euphemistic labeling, diffusion of responsibility, distorting consequences, and victim attribution.” (Thornberg &

Jungert, 2014, s; 1). Samtidigt visar studien också att åldern inte har någon påverkan på pojkarnas beteende när det gäller just mekanismerna av moral disengagement. Det fanns dock en viss skillnad när det gäller flickor åldern kunde ha en viss påverkan på hur ofta vissa beteenden relaterade till moral disengagement uppvisades. Därutöver var det endast moral justification och victim attribution av mekanismerna av moral disengagement som hade starka kopplingar till just mobbning. När det istället gäller försvarandet av sina skolkamrater så var det oftare flickor och yngre barn som valde att försvara andra från mobbning. Då var det mekanismerna diffusion of responsibility och victim attribution som var starkt kopplade till beteendet medan de andra mekanismerna av moral disengagement inte var det. (Thornberg & Jungert, 2014).

I en annan artikel vid namn ”Unique and Interactive Effects of Moral Emotions and Moral

Disengagement on Bullying and Defending among School Children” (2015) på samma område finner man återigen Thornbergs och Jungerts namn fast denna gång har de sällskap av Tiziana Pozzoli och Gini Gianluca. Denna studie handlar om att genom en modell undersöka hur moralisk

urkoppling/moral disengagement och moraliska känslor kan relateras till mobbning och försvarande av mobboffer i mobbningssituationer. Utöver det var en del av målet att undersöka ifall dessa två kunde användas för att förklara elevers beteende i situationer som har med mobbning att göra.

(Thornberg et al, 2015).

Undersökningen baseras på information från sammanlagt 561 svenska elever. Eleverna kom från 28 olika femte och sjätte klasser på 11 olika skolor i två svenska städer och i två byar. Insamlingen av information skedde genom att eleverna fick fylla i ett frågeformulär i deras vanliga klassrum, i rummet med dem fanns tre lärare. Svaren på frågorna användes därefter för att bedöma elevernas beteende när det gäller mobbning, skyddande, moraliska känslor och moralisk urkoppling.

(Thornberg et al, 2015).

(15)

Sida 15 av 73 Studiens resultat visar att elevers beteenden när det gäller mobbning och skyddande av mobboffer skiljer sig bland individer som har fått olika höga poäng på frågeformulärets olika delar. Om en elev fick hög poäng på moralisk urkoppling skulle kan det ha en positiv inverkan på chanserna för att mobbning skall äga rum medan den minskar chanserna för att elever/vittnen skall välja att skydda mobboffer. När det gäller höga poäng på delen moraliska känslor så visade det sig ha en negativ inverkan på mobbningen och en positiv inverkan för chanserna att skyddande av mobboffer skall äga rum. Studien visar också på att de elever som bedömdes få höga poäng på moraliska känslor inte lika ofta skulle välja att mobba andra oavsett vilken nivå deras moraliska urkoppling bedömdes befinna sig på och även att chanserna för att de skulle välja att skydda ett mobboffer inte alls påverkades av nivån av moralisk urkoppling om nivåerna av moraliska känslor kunde anses vara höga. Utöver det så ökar chanserna för mobbning i och med högre nivåer av moralisk urkoppling desto lägre nivåerna av moraliska känslor bedömes befinna sig på. (Thornberg et al, 2015).

2.3.4 Återkommande begrepp i diskursen kring mobbningens mekanismer

Det finns flera återkommande begrepp som jag ofta har mött under läsningen av dessa artiklar. Det begreppet är moral disengagement eller moralisk urkoppling. Vilket är ett komplicerat fenomen uppbyggt av flera olika mekanismer.

Den moraliska urkopplingen äger rum när mobbarna mobbar. Den gör exempelvis att mobbarna inte känner någon ånger, skam eller självförakt för sina handlingar och skapar också möjligheten att flera andra personer väljer att delta i mobbningsprocessen. Ofta handlar det mycket om hur nära den mobbade står de som bevittnar mobbningen. Om offret är en person som inte står vittnet nära är sannolikheten stor att vittnena antingen deltar i mobbningen eller väljer att ignorera mobbningen.

Om det är en person som står ett vittne nära så blir chanserna för att vittnet skall försöka stoppa mobbningen eller försvara offret större.

Många gånger handlar det också om vittnets relation till mobbaren. Är mobbaren mer populär än offret? Är mobbaren någon som vittnet vill stärka sin relation till? Om så är fallet så blir vittnet mer benägen att delta i mobbningsprocessen, och då sker den så kallade moraliska urkopplingen, mobbarna reflekterar inte kring om de gör fel eller inte. Man försöker istället vissa gånger

rationalisera sina egna val genom att exkludera mobboffret från gruppen. Många forskare beskriver det som att eleverna väljer att dehumanisera mobboffret och istället tänka att mobboffret förtjänar mobbningen för att offret är annorlunda från de. Samtidigt så skapar det också en känsla hos

mobbarna av att vara bättre än mobboffret. Att de inte är konstiga, att de är de normala medan offret är den onormala, vilket stärker både mobbarnas eget självförtroende men också deras gemenskap med varandra. Mobbargruppens gemenskap och kamratskap växer och blir starkare när de mobbar personen då de kan känna sig normala till skillnad från mobboffret.

2.4 Hur ser skollagen och styrdokumenten på mobbningen?

För att få ett helikopterperspektiv kan lagarna och styrdokumenten som reglerar skolan vara en bra plats att börja på. Sveriges regering har i uppdrag att bestämma grundskolans värdegrund, uppdrag, övergripande mål, kurser och kunskapskrav. (Skolverket, 2011).

(16)

Sida 16 av 73 I värdegrundsuppdraget finns ett fostransuppdrag som innefattar att utbildningar på varje skola skall uppfostra elever till demokratiska medborgare genom att förmedla och förankra Sveriges

demokratiska värdering och de mänskliga rättigheterna. (Skolverket, 2011). Utöver det är det upp till varje enskild skola att förmedla viktiga värderingar såsom alla människors okränkbarhet,

jämställdhet, alla människors lika värde, etc. Skolorna skall utöver det också hos eleverna skapa en förståelse och acceptans av/för andra människor och en förmåga att kunna tänka sig deras

livssituationer. Styrdokumenten tar också fasta på att ingen på de svenska skolorna skall utsättas för någon slags diskriminering oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder,

funktionsvariation, osv. Beteende såsom kränkande behandling, främlingsfientlighet och intolerans skall och måste bemötas med diskussion, kunskap och tillgängliga instanser. (Skolverket, 2011, s; 7) Även i skollagen lyfts åtgärder mot kränkande behandlingar. Enligt §10 av skollagen är all

elevansvarig personal på varje skola skyldig anmäla ifall de får kännedom om att kränkande

behandling har ägt rum direkt till skolan rektor. När rektorn får denna information måste hen anmäla det till skolans huvudman. Huvudmannen är därefter ansvarig för att utreda det kränkande

beteendet och ifall det anses vara nödvändigt vidta åtgärder för att motverka eller förhindra att beteendet fortsätter. (Skollagen, 2011, s; 115).

Även i läroplanen till grundskolan finns delar som behandlar något som skulle kunna liknas till mobbning:

Skolans mål är att varje elev… respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor... (Skolverket, 2011, s; 5).

2.5 Vem gör film om mobbning?

2.5.1 Vilka organisationer gör film om mobbning?

Det finns flera olika organisationer var syfte är att agera preventivt mot mobbning. En av de mest kända är organisationen Friends. Organisationen grundades 1997 av en person som själv tidigare hade blivit mobbad. Mobbningen slutade då en klasskamrat sade till mobbarna att sluta. Ett fokus i det mobbningspreventiva arbetet ligger därför i att uppmuntra till kamratstödjande. Utöver det vill föreningen fylla en informerande funktion och lära både elever och vuxna om mobbning och uppmuntra skolorna till att motverka mobbning. I sin marknadsföring framför de en vilja att alla ungdomar och barn har rätt till en kompis och att kunna leva ett tryggt liv. Den informativa funktionen yttrar sig också genom föreläsningar på olika skolor och utbildningar i

mobbningspreventivt arbete. (Friends, hämtat 2021-01-24)

På sin Youtube-kanal har Friends flera olika filmer gällande just mobbning. (Youtube, Stiftelsen Friends, hämtat 2021-01-25).

Utöver Friends skapar även UR filmer om mobbning. (UR, hämtat 2021-01-25). Likaså Swedish Film AB gör filmer om just mobbning. (Swedish Film AB, hämtat 2021-01-25)

2.5.2 Varför göra film om mobbning?

Swedish Film AB skriver på sin hemsida Film och skola.se gällande mobbning och kring filmerna:

(17)

Sida 17 av 73 Mobbning är ett stort samhällsproblem och på organisationen Friends webbsida

anges att cirka 60 000 barn och unga varje år drabbas. Ibland sker mobbning synligt framför våra ögon, men oftare är det väl dolt för vuxenvärlden. För att stoppa mobbning krävs att vi alla engagerar oss; beslutsfattare, skolledning, pedagoger, föräldrar, elever och privatpersoner. (Swedish Film AB, u.å., Tema:

Mobbning, stycke 2, hämtat 2021-01-25).

Ta hjälp av filmerna och handledningarna som presenteras i detta tema för att arbeta mot mobbning i skolan: Varför tror du att människor mobbar? Hur tänker och känner mobbaren och den som mobbas? Vad säger lagen om mobbning? Hur är man en bra kompis? Varför är det alltid fel att mobba någon? Vad kan man göra om man märker att någon blir mobbad? (Swedish Film AB, u.å., Tema: Mobbning, stycke 3, hämtat 2021-01-25).

De menar alltså på att filmerna är gjorda för att handleda och erbjuda stöd för motverkan av

mobbning. Varje film innehåller dessutom en sammanfattning om vilket slags innehåll den lär ut om t.ex.

I åtta delar lär vi oss om brott och vilka konsekvenser de får. Programledare Sofia Rågenklint och polisen Alexandra Goncalves informerar om polisens arbete och hur våra lagar fungerar. Allt är dessutom väl förankrat i händelser från verkligheten. (Swedish Film AB, u.a., Brottsligt – Mobbning, stycke 2, hämtat 2021-01-25).

Utöver det så står även ett tema t.ex. samhällskunskap ovanför rubriken på varje film. (Swedish Film AB, hämtat 2021-01-25).

Syftet med alla filmerna verkar vara att filmerna skall användas i undervisningen och utbildningar på skolor. Det här skriver Swedish Film gällande sin tjänst Film och Skola som hanterar filmerna:

Med ’Film och Skola’ får din skola en helhetslösning med strömmande utbildningsfilm och spelfilm, med stor bredd och kvalitet. Vårt utbud uppdateras löpande med nytt material och med ett klick kan du enkelt spela upp filmen direkt i din webbläsare. (Film och Skola, u.a., Om tjänsterna, stycke 7, hämtat 2021-01-25).

Man kan alltså dra slutsatsen att filmerna skall användas i undervisningen eller på skolorna i någon utsträckning.

2.5.3 Hur används film om mobbning i undervisningen?

Swedish Film specificerar inte på hemsidan exakt hur filmerna skall användas i undervisningen men skriver:

När du är inloggad ser du handledningarna lättåtkomliga under respektive film. I de gedigna handledningarna, på senare år skrivna av ämneslärare, finns ett referat, förslag på övningar före och efter visning, tips, länkar och koppling till läroplan. (Film och skola, u.a., Film och skola – utbildningsfilm, stycke 2, hämtat 2021-01-25).

(18)

Sida 18 av 73 och

Leta efter film genom att filtrera utifrån ämne, årskurs och speltid eller få inspiration till filmval via sajtens temasidor. (Film och skola, u.a., Film och skola – utbildningsfilm, stycke 3, hämtat 2021-01-25).

Därigenom kan man alltså dra slutsatsen att filmerna skall användas i undervisningen och att det finns en handledning att utgå ifrån i användandet av filmer och dessutom att tanken är att filmerna skall användas i just ämnena som de sorterade efter t.ex. samhällskunskap.

(19)

Sida 19 av 73

3. Definitionspunkter för mobbning

Utifrån definitionerna av mobbning som presenterades i den förra delen har jag i denna del av uppsatsen sammanställt definitionerna till definitionspunkter. Syftet är att med hjälp av en

sammanfattad punktlista kunna göra korrekta tolkningar av filmerna och kunna identifiera ifall det som filmerna presenterar på ett korrekt sätt återspeglar verkligheten.

1. Mobbningen är menad att göra någon illa via antingen direkt eller indirekt våld. (Skolverket, 2003;

Olweus, 1999, s; 9; Höistad, 1995; Forsman, 2003; Olweus, 2004).

2. Våldet yttrar sig antingen genom fysiskt våld, verbalt våld (muntliga trakasserier t.ex. att man blir kallad för skällsord och hot), psykosocialt våld (utfrysning, ryktesspridning, svårt att få vänner, osv) eller genom digitalt våld (trakasserier genom digitala medier). (Skolverket, 2003; Olweus, 1999, s; 9;

Höistad, 1995; Forsman, 2003).

3. Beteendet måste upprepas vid flera tillfällen och sker över en lång tid. (Forsman, 2003; Thornberg citerad i Åkerberg, 2015; Olweus, 1999, s; 9; Olweus, 1998, s. 4).

4. Våldet måste vara fokuserat på en aktör (kan vara en individ eller flera individer). (Forsman, 2003).

5. Den som mobbar har något form av överläge över den som blir mobbad i form av t.ex.

självförtroende eller sociala relationer. (Olweus, 1999, s; 9; Eriksson, 2001; Olweus, 1998; Skolverket, 2003).

6. Den som blir mobbad reagerar genom antingen verklighetsflykt, förnekelse, kontrollbehov eller depression. (Larsson, 2000, s; 146–147, 164).

Det skall här också göras tydligt att kränkande behandling inte är exakt samma sak som mobbning.

Mobbning kan bestå av kränkande behandling av en aktör men kränkande behandling är inte detsamma som mobbning. Trots att fenomenen är väldigt lika finns det vissa skillnader mellan kränkande behandling och mobbning. I mobbning upprepas och fortsätter att pågå under en längre period. Det gör inte en kränkande behandling, det är en engångsföreteelse vilket inte är detsamma som mobbning. (Skolverket, 2003).

(20)

Sida 20 av 73

4. Metodik och urval

4.1 Metodval

Den forskningsmetod som används i denna undersökning innehar delar av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Huvudsyftet är att i enlighet med den kvalitativ forskningsmetoden kunna tolka och förstå problematiken som presenteras i detta arbete. Samtidigt innehåller metoden delar som möjliggör för generaliseringar på samma sätt som en kvantitativ metod. Metoden syftar således till att kunna tolka och förstå filmer som handlar om mobbning i en skolmiljö genom analys och även till att kunna använda resultatet från analysen för att kunna dra slutsatser om filmernas användbarhet i en undervisningssituation. Därför skulle metoden kunna klassificeras som en kvalitativ innehållsanalys. I konstruktionen av en fungerande metod har Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder (2018) använts.

Att analysera just filmer som behandlar mobbning är ett metodologiskt grepp för att förstå problematiken med fenomenet vars resultat kan relateras till samhällskunskap (mobbning kan definieras som ett samhällsproblem) och samhällskunskapsundervisning (Kan det knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på gymnasiet?). Genom detta kan man förhoppningsvis dra givande slutsatser om fenomenet och förbättra sin förståelse om mobbning.

4.2 Analys och bearbetning av data

Analysen och bearbetningen av undersökningsmaterialet har flera viktiga steg. I följande del

presenteras varje steg i nedstigande ordning. I 4.3 presenteras varje del av analysen och varför den ser ut som den gör.

4.2.1 Kodningsschema: Utformning av frågor utifrån definitionspunkterna

Utifrån de presenterade definitionspunkterna och uppsatsens huvudsakliga frågeställningar har följande frågor utformats:

1. Mobbningen är menad att göra någon illa via antingen direkt eller indirekt våld.

a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?

b. Är våldet direkt eller indirekt?

c. Skildras någon orsak till våldet?

2. Våldet yttrar sig antingen genom fysiskt våld, verbalt våld (muntliga trakasserier t.ex. att man blir kallad för skällsord och hot), psykosocialt våld (utfrysning, ryktesspridning, svårt att få vänner, osv) eller genom digitalt våld (trakasserier genom digitala medier).

d. Vilket slags våld används?

3. Beteendet måste upprepas vid flera tillfällen och sker över en lång tid.

e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?

4. Våldet måste vara fokuserat på en aktör (kan vara en individ eller flera individer).

(21)

Sida 21 av 73 f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?

5. Den som mobbar har något form av överläge över den som blir mobbad i form av t.ex.

självförtroende eller sociala relationer.

g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende, popularitet)?

6. Den som blir mobbad reagerar genom antingen verklighetsflykt, förnekelse, kontrollbehov eller depression.

h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?

Utöver definitionspunkterna har även följande frågor tagits med i analysen för att på så sätt kunna skapa en bra bild av hur omvärlden reagerar på mobbningen i filmerna och ifall mobbningen kan stoppas.

Övriga frågor

i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)?

j. Upphör våldsutövningen? Varför?

k. Vad syftar filmen till?

l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och dylikt)?

4.2.2 Kodningsschema - Frågor och svar

Under denna del av analysen besvarades frågorna från föregående del genom den genomförda filmanalysen.

a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?

b. Är våldet direkt eller indirekt?

c. Skildras någon orsak till våldet?

d. Vilket slags våld används?

e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?

f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?

g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende, popularitet)?

h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?

i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)?

j. Upphör våldsutövningen? Varför?

k. Vad syftar filmen till?

l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och dylikt)?

(22)

Sida 22 av 73 4.2.3 Kodningsschema: Klassificering av resultat

Under denna del av analysen klassificerades filmerna enligt bestämda kategorier utifrån de svar som utvanns från de ovanstående frågorna. Filmerna delades upp enligt följande kategoriseringar:

Kategori 1: Filmen porträtterar mobbning korrekt.

Kategori 2: Filmen porträtterar mobbning inkorrekt.

Kategori 3: Filmen porträtterar kränkande behandling men någon av de bestämda kriterierna för vad som är mobbning uppfylls inte.

4.2.4 Kritik mot filmens skildring av mobbning

Under denna del lyfts eventuell kritik mot filmens skildring av mobbning.

4.2.5 Analys och diskussion

När filmerna har analyserats och klassificerats kommer resultatet att diskuteras utifrån studien huvudsakliga frågeställningar.

1. Hur gestaltar sig det omkringliggande samhället med sina normer och värderingar förekommande mobbning i skolan via film?

2. Kan mobbningen knytas till något av samhällskunskapens lärandemål, syfte eller centrala innehåll på grundskolan eller gymnasiet?

4.2.6 Slutsatser

I slutet av uppsatsen kommer alla eventuella slutsatser att presenteras.

4.3 Analysens beståndsdelar

Centralt för en innehållsanalys är frågeställningarna. De är utgångspunkten för undersökningen.

Vissa frågeställningar ger också möjligheten att använda sig av analysenheter. Genom att använda mig av olika analysenheter genom ett kodningsschema blir det tydligt var uppsatsens fokus befinner sig. (Ibid, 2018, s; 364),

4.3.1 Kodning

Kodning är en viktig del av en innehållsanalys. Under denna underrubrik kommer utformningen av kodningsschemat att presenteras.

4.3.2 Kodningsschema

Kodningsschemat har utformats i enlighet med riktlinjerna för kodningsscheman som presenteras i Brymans bok. (Ibid, 2018, s; 370–373). En viktig del av kodningsschemat är de olika aktörer i filmerna.

Det kan exempelvis handla om t.ex. handling, huvudkaraktär, osv. (Ibid, 2018, s; 364). En annan viktig del är att I detta arbete resultaten att klassificeras enligt bestämda kategorier för att på så sätt kunna kategorisera resultatet. (Ibid, 2018, s; 368). Allt är utformat för att kunna ge maximala mängd med information som kan analyseras, diskuteras och användas för att besvara uppsatsen

huvudsakliga frågeställningar.

(23)

Sida 23 av 73

4.4 Urval

4.4.1 Urvalsförfarande

Studien inriktas huvudsakligen på filmer som porträtterar mobbning i nära förbindelse till skolan.

Mobbning på arbetsplatser är givetvis också ett stort problem men just denna studie fokuserar på skolmobbning. Syftet med avgränsningen är att skapa ett bättre fokus på just skolmobbningen och minska mängden material som finns att använda.

För att kunna skapa ett urval för ett genomförande av innehållsanalys krävdes flera viktiga delar. Den första delen är att den använda metoden skall kunna användas för att granska flera olika sorters media. Utöver det fanns det enligt Alan Bryman i boken Samhällsvetenskapliga metoder (2018) flera viktiga principer som måste följas i skapandet av ett urval. (Bryman, 2018, s; 361). För att kunna undersöka exempelvis olika sorters media behövde frågeställningen uttryckas på ett speciellt sätt.

Fokuset skulle ligga på hur det som skall användas i innehållsanalysen representerar det som avses undersökas. Mina frågeställningar är formulerade på det här sättet. (Ibid, 2018, s; 362)

Utöver det avgränsades studien till att endast undersöka porträtteringen av mobbning i filmform. Det för att minska mängden material som fanns tillgängligt och tidsåtgången som skulle krävas för att undersöka allt. Den sista principen som jag utgått ifrån i urvalet av materialet är att filmerna måste vara till för att lära ut om just mobbning till elever. Här ligger ett särskilt fokus på just användning i samhällskunskapsundervisningen. Urvalet har gjorts i enlighet med Alan Brymans kapitel 13 i boken Samhällsvetenskapliga metoder (Ibid, 2018, s; 361).

4.4.2 Det använda urvalet

Eftersom det finns ganska få filmer som är skapade med avsikten att just utbilda om mobbning i skolan begränsas utbudet av filmer. Det finns givetvis filmer om mobbning som skulle kunna användas i undervisningen men dessa filmer är inte skapade för att användas på det sättet. För att kunna finna filmerna har olika filter eller ämnen används. På sidan Film och Skola har filmerna sorterat efter ämnet ’samhällskunskap’ och temat ’mobbning’. På den andra sidan UR Access

användes ’Ämnesord’-filtret med ordet ’mobbning’. ’Skolämnen’-filtret med valet ’samhällskunskap’

och målgrupperna ’grundskola 4–6’, ’grundskola 7–9’ och ’gymnasieskola’. Ifrån sökresultaten valdes de filmer som befann sig på en kunskapsnivå över årskurs 0–3 och som hade antingen

samhällskunskap eller värdegrund som ett av sina ämnesområden och som befann sig inom ramen för avgränsningarna.

4.5 Material

4.5.1 Sökningen efter filmer ämnade för undervisning i grundskolan 4–6 eller 7–9

Sökningen på UR Access

Under denna sökning hittades fem sökresultat men fyra av dessa var antingen orelaterade till mobbning i skolmiljö, utan lärarhandledning eller utan skildringar av skolelever på en skola och därför kunde inte dessa filmerna väljas inom ramen för uppsatsen. Kvar fanns endast en filmserie kallad Orka bestående av flera filmer och av den filmserien valdes en film kunde ses oberoende av de andra filmerna. (UR Access, hämtat: 2021-02-02).

(24)

Sida 24 av 73 Sökningen på Film och skola

Sökningen på Film och skolas hemsida ledde till sex resultat som kunde kopplas till

samhällskunskap, mobbning och målgruppen grundskolan. Av dessa sex filmer var det endast fyra som skulle kunna ses som oberoende filmer. De bortvalda två filmerna tillhörde en serie på åtta avsnitt som var sammanhängande vilket ledde till att de inte var valbara. (Film och skola, hämtat:

2021-02-01).

4.5.2 Sökningen efter filmer ämnade för undervisning i gymnasieskolan

Under sökningarna på både Film och skola och UR Access efter filmer som syftade till att användas i gymnasieundervisningen hittades ej några filmer som kunde användas och som samtidigt följde ramen för undersökningen. De få filmer som fanns som syftade till undervisning i gymnasieskolan var bristfälliga då filmerna antingen: ej innehöll handledning, kunde sägas skildra grundskolelever eller gymnasieelever i en skolmiljö eller kunde ses som enskild film oberoende av eventuella andra filmer i samma serie. (UR Access, hämtat: 2021-02-02; Film och skola, hämtat: 2021-02-01).

4.6 Test av analysmetod

Under utformandet av ett kodningsschema är det alltid en bra i det att genomföra en slags pilotstudie för att på så sätt kunna garantera att schemat innehar en funktionell kvalité och att den kan användas.

(Ibid, 2018, s; 373–374). Pilotstudier kan också användas för att se ifall det skulle behövas flera kategorier som skulle analyseras men jag kom fram till att det inte var nödvändigt då det skulle leda till att arbetet blev alldeles för översiktligt och att studiens huvudsakliga fokus riskerar att försvinna.

(Ibid, 2018, s; 373).

Jag valde att testa min metod med filmen Friends – Rödhårig som jag valde slumpmässigt genom att gå in på Friends Youtube-sida ”Stiftelsen Friends” trycka på fliken ’videor’ av det som dök upp valde jag en slumpmässig film utan att tänka efter. (Stiftelsen Friends, 2009, hämtad 2021-01-31). Det skall sägas att filmen inte på ett tydligt sätt uttrycker att den är menad för undervisning i något ämne. Det är inte ett problem då det är desto större anledning att använda sig av just denna film då den till utsidan inte verkar kunna ge speciellt mycket information. Ifall metoden trots det lyckas utvinna användbar och analyserbar information är det ett tecken på att metoden fungerar.

4.6.1 Pilotstudie för att testa kodningsschemats kvalitet Filmtitel: Rödhårig(Stiftelsen Friends, 2009, hämtad 2021-01-31).

Frågor Svar

a. Syftar våldet som porträtteras till att göra någon illa?

Ja, våldet syftar till att kränka huvudkaraktären A0.

b. Är våldet direkt eller indirekt? Det är direkt våld via verbala kränkningar.

c. Skildras någon orsak till våldet? Det skildras ingen tydlig orsak till våldet, men A0 som är filmens huvudkaraktär retas för sitt röda hår. Möjligen att A0 skulle vara den enda med rött hår.

(25)

Sida 25 av 73 d. Vilket slags våld används? Verbalt våld genom verbala kränkningar.

e. Upprepas våldet? Sker upprepningarna över en lång period av tid?

Våldet upprepas vid två tillfällen. Tyvärr skildras ingen tydlig bild av under hur lång tid våldet har pågått.

f. Är våldet fokuserad på en individ eller flera individer?

Våldet är fokuserat på en individ A0.

g. Innehar våldsutövarna något slags övertag (socialgrupp, ålder, självförtroende,

popularitet)?

Det kan vara svårt att dra slutsatser gällande socialgrupp, självförtroende och ålder men personerna i gruppen med våldsutövare X0 får genom deras antal ett övertag på en social arena.

h. Hur reagerar aktörerna som våldet är riktad mot?

Det går inte att uttyda exakt hur våldet

påverkar A0 utöver att hen blir synligt upprörd av den kränkande behandlingen.

i. Hur reagerar övriga aktörer (t.ex. skolan)? En annan person B0 som vid det första tillfället av riktat våld ser den kränkande behandlingen äga rum blir upprörd av hur A0 behandlas. I slutet av filmen har B0 bytt till orange hårfärg för att på så sätt kunna stötta A0. Vid det andra tillfället av kränkande behandling ser X0 att B0 också har orange hårfärg vilket får de att stoppa våldsutövandet. Då B0 verkar vara både äldre och större än alla enskilda medlemmar i X0 upphör våldsutövningen. Möjligen av rädsla för den äldre skolkamraten B0.

j. Upphör våldsutövningen? Varför? Det är omöjligt att uttala sig om ifall våldet stoppas permanent men eftersom filmen slutar med att våldet stoppas kan man kanske dra slutsatsen att trakasserierna inte kommer att fortgå.

k. Vad syftar filmen till? Precis som en stor del av Friends filmmaterial syftar filmen till att uppmärksamma att alla behöver en kompis som kan stötta mot kränkande behandling.

l. Kan filmens syfte kopplas till ämnet samhällskunskap eller skolans värdegrund

Nej. Inte utifrån den information som presenteras i det korta filmklippet.

(26)

Sida 26 av 73 (läroplan, kursplan, ämnessyfte, ämnesmål och

dylikt)?

Klassificering av resultat

Kategori 3: Filmen porträtterar kränkande behandling men någon av de bestämda kriterierna för vad som är mobbning uppfylls inte.

4.6.2 Kritik mot filmens skildring av mobbning

Svagheten ligger i att det inte finns någon specifik förklaring av hur länge mobbningen har pågått men filmen visar åtminstone på två distinkta tillfällen av kränkande behandling. Utöver det går det inte heller att uttyda exakt hur mobbningen påverkar mobboffret A0 utöver att hen blir synligt upprörd av den kränkande behandlingen.

4.6.3 Resultat av pilotstudien

Utifrån resultatet kan man dra konklusionen att kodningsschemat fungerar. Med hjälp av den utvunna informationen kan man dra slutsatsen att mobbning inte av denna film porträtterats på ett tillräckligt tydligt sätt och att det skulle vara svårt att använda sig utav just denna film i

undervisningen då den inte på ett tydligt sätt kan uppnå alla definitionspunkterna. Det blir därför svårt att på ett enkelt sätt kunna dra slutsatsen att det är just mobbning som porträtteras, men att det som skildras skulle kunna vara mobbning. Men det är ett tecken på att kodningsschemat fungerar då den kan särskilja filmerna från varandra med hjälp av informationen som samlas i analysen.

4.7 Metoddiskussion

4.7.1 Innehållsanalysens starka sidor

Anledningen till varför jag valde att använda mig av just en innehållsanalys är att analysmetoden gav mig möjligheten att på ett tydligt sätt beskriva hur jag genomfört de olika delarna av analys

(exempelvis mitt urval, kodningsschema och kodningsmanual). Det blir dessutom enklare att göra upprepningar av densamma studie som jag har genomfört. Genom tydligheten är var min

förhoppning att metoden skulle bli mer objektivt grundad. (Ibid, 2018, s; 377). Genom att använda mig utav en innehållsanalys blir resultaten dessutom tydligare och min egen subjektivitet tar betydligt mindre plats. (Ibid, 2018, s; 378)

Genom att använda mig utav en innehållsanalys blir det dessutom enklare att kunna förstå de belägg som presenteras för varje slutsats. (Ibid, 2018, s; 380)

4.7.2 Innehållsanalysens svaga sidor

Givetvis innehar den metod som använts vissa svagheter. I följande del kommer jag att lista de relevanta svagheter som kan nämnas för just innehållsanalyser och därefter besvara varje svaghet.

1. Genom att använda en innehållsanalys ligger det huvudsakliga fokuset i undersökningen på det material som undersökts. Där finns det tre viktiga principer som bör följas ”autenticitet” (att

materialet verkligen är vad det utger sig för att vara), ”trovärdighet” (finns det anledning att tänka att

(27)

Sida 27 av 73 materialet inte förfalskats eller förvrängts på något sätt) och ”representativitet” (om de materialet som har använts kan sägas representera annan liknande och relevant material). (Ibid, 2018, s; 379)

2. Det finns alltid en slags subjektivitet i metoden som använts då tolkning har använts i analysen.

(Ibid, 2018, s; 380)

3. Risken är att antalet variabler som används i analysen blir alldeles för många vilket leder till ologiska slutsatser. (Ibid, 2018, s; 380)

4. Det kan bli svårt att ge konkreta svar på frågor gällande exempelvis orsaker. Svaren blir mer generella. (Ibid, 2018, s; 380)

Här följer svaren på varje svaghet:

1: Då denna undersöknings huvudsakliga undersökningsmaterial är filmer menade att utbilda kan man direkt dra slutsatsen att filmerna således inte kan inneha varken autenticitet eller trovärdighet.

Filmerna är omvärldens egna porträttering av mobbningsfenomenet utifrån ett perspektiv menat att undervisa om mobbning därigenom kan man dra slutsatsen att filmerna innehåller en hel del subjektivitet. Det betyder dock inte nödvändigtvis att denna undersökning innehar det bara för att materialet som analyserats redan är tendentiöst. Den enda gång de första kriterierna skulle kunna vara relevanta är ifall läsaren av denna undersökning inte tror att filmerna som har analyserats faktiskt handlar om mobbning eller existerar eller alternativt att jag tolkat fel. Det här är alltid en risk och alla villiga är välkomna att göra en replikation av studien. Dessutom kan man tydligt se vilket filmmaterial som har använts i denna undersöknings referensdel. Avseende representativiteten i materialet så är det en del av just det som denna studie är menad att undersöka.

2: Att undvika subjektivitet är en omöjlighet och därför har jag i arbetet med denna uppsats strävat efter att upprätthålla maximala möjliga objektivitet. Dels genom att använda mig av flera indelningar i kodningen och analysen vilket minskat tolkningsutrymmet vilket minskat möjligheterna för

subjektivitet. Utöver det har jag valt att basera stora delar av variablerna på andra forskares tolkning av vad mobbning är.

3: Genom att använda mig utav en pilotstudie för att testa de valda variablerna och kodning ser man tydligt att slutsatserna blir konsekventa och logiska.

4: Det huvudsakliga syftet med undersökningen är inte att svara på frågor om orsaker eller konsekvenser men det är onekligen en del av analysenheterna. Svaghetens möjlighet att påverka denna studie och trovärdighet är dock inte speciellt överväldigande. Det viktiga är att

undersökningens huvudsakliga frågeställningar besvaras.

References

Related documents

Det kan emellertid inte gälla de exempel som jag har givit och som delvis också berör konstnären Patrik Bengtsson verk Topografin mellan vandring och flykt då framtida förvaltare

In conclusion, the study shows that Swedish as a second language students are constructed through the school’s institutional conditions: policy documents, the organization

Kvinnor som besöker verksamheter för mödrahälsovård, barnahälsovård, alkohol- och drogmissbruk samt mental hälsa får information om orsaken till varför de får

• Strålningen uppkommer hos isotoper av grundämnen där kärnan innehåller för mycket energi.. Då blir den instabil och vill göra sig av med sin energi för att komma

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Meddelande angående remiss av betänkandet Högre växel i minoritetspolitiken - stärkt samordning och uppföljning Katrineholms kommun har getts möjlighet att yttra sig över remiss

In this project, a novel ELISA assay measuring oligomeric forms of α-syn was de- veloped and a commercial ELISA kit was validated for the measurement of α-syn levels in a

Det viktigaste steget i detta är att bli fullvärdig medlem i Nato och vi vill att riksdagen ska ge regeringen detta