• No results found

Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F)"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: SV3008 / 2.1

Svenska: språk och litteratur för ämneslärare åk 7•9 III, 30 hp

Swedish: Language and Literature 30 credits Grundnivå

Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F)

Kursplanen är fastställd av Forsknings• och utbildningsnämnden (2015•06•25) och gäller studenter antagna höstterminen 2015.

Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslä•

rarexamen årskurs 7•9 om 270 hp.

Behörighetskrav

30 hp inom Svenska: språk och litteratur för ämneslärare åk 7•9 I och II.

Kursens mål

Under kursen ska studenten ytterligare vidga och fördjupa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasi•

et. Studentens litteratur• och språkdidaktiska medvetenhet ska vidareutvecklas under kursen så att han/hon som bli•

vande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Under kursen ska studenten också utveckla grundläggande färdigheter i att läsa och re ektera kring forskningsresultat samt i vetenskapligt skrivande.

Delkurs 1: Litteraturen efter 1900 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för drag som är typiska för perioder, genrer och författarskap i prosan och lyriken efter 1900 Färdighet och förmåga

• i ännu högre grad än i tidigare kurser tillämpa ett tex•

tanalytiskt sätt att läsa litteratur och göra didaktiska re ektioner om läsning i skolan

• diskutera intermediala aspekter hos texter

• tillämpa kunskaperna från delkursen i planeringen av boksamtal i en undervisningssituation

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• re ektera kring sin egen och skolelevers läsning i ett receptionsteoretiskt perspektiv

Delkurs 2: Språkets variation och mångfald 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för olika typer av språklig variation i svenskt språkbruk

• redogöra för olika de nitioner av erspråkighet samt problematisera erspråkighetens språkliga och sociala effekter

Färdighet och förmåga

• re ektera kring hur språkvariation tydliggör identitet och maktstrukturer

• tillämpa kunskaperna om språkets variation och mång•

fald i ett didaktiskt sammanhang Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera språksituationen i den svenska skolan utifrån variablerna kön, klass och etnicitet

Delkurs 3: Berättande i olika medier 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grunderna i en intermedial analys Färdighet och förmåga

• jämföra olika texters berättande ur ett intermedialt perspektiv

• arbeta praktiskt med drama, lm och andra former av visuell kultur

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt re ektera över textbegreppet utifrån ett inter•

medialt perspektiv och i ett didaktiskt sammanhang Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupnings•

uppgift 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

(2)

• redogöra för aktuell klassrumsforskning och några av de problemformuleringar, metoder, material och re•

sultat som förekommer

• redogöra för och själv tillämpa grunderna i vetenskap•

ligt skrivande Färdighet och förmåga

• läsa, sammanställa, tolka och dra slutsatser av en stör•

re mängd vetenskaplig litteratur

• re ektera kring klassrumsforskningens betydelse för den egna yrkesverksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera språk• och litteraturdidaktiska fråge•

ställningar, liksom i viss mån språk• och litteraturve•

tenskapliga teorier och metoder samt relevanta etiska aspekter

• delta aktivt i uppsatsseminarier och där kritiskt grans•

ka andras arbete

Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser:

Delkurs 1: Litteraturen efter 1900, 7.5 hp Literature after 1900, 7.5 credits

Delkursen speglar prosans och lyrikens utveckling från 1930 till våra dagar. Fokus ligger både på svenska och internationel•

la verk. Studenten beredes rikliga tillfällen att i seminarieform fortsätta uppöva sin förmåga att analysera och tolka en lit•

terär text mot bakgrund av en litteraturdidaktisk kontext.

Faktorer som kön, klass och etnicitet diskuteras. En inblick i intermediala aspekter och i teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur ges.

Delkurs 2. Språkets variation och mångfald, 7.5 hp Language Variation and Diversity, 7.5 credits

Inom delkursen problematiseras fem variabler med betydelse för språklig variation: ålder, kön, klass, etnicitet och region.

Med region avses geogra skt bundna dialekter och regionalt språkbruk. Även attityder till språkvariation och ovannämn•

da variablers koppling till identitet och makt behandlas. Fo•

kus ligger på svenska förhållanden, men exempel från andra språkområden kan även komma att användas.

Delkurs 3. Berättande i olika medier, 7.5 hp Narration Through Different Forms of Media, 7.5 credits

Kursen behandlar olika texter ur ett intermedialt och di•

daktiskt perspektiv. En rad olika medieprodukter analyseras, såväl svenska som internationella sådana: dramatexter, mu•

sikvideor, spel lmer och serieromaner. I kursen ingår också

didaktiska moment, där studenten får tillfälle till praktiska tillämpningar.

Delkurs 4. Klassrumsforskning med fördjupningsupp•

gift, 7.5 hp

Classroom Research, 7.5 credits

Delkursen knyter an till aktuell klassrumsforskning. Under delkursens gång läses och diskuteras en större mängd ve•

tenskaplig litteratur, såväl avseende vetenskapligt arbetssätt som didaktisk relevans. Studenten genomför även en egen litteraturstudie kring en vald frågeställning som dokumente•

ras i en mindre vetenskaplig uppsats. Delkursen avslutas med ett ventileringsseminarium, där studenten lägger fram och försvarar sin uppsats.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska övningar individuellt och i grupp.

Examination

Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Under•

känd, Godkänd eller Väl godkänd.

Examinationen sker muntligt och skriftligt. Delkurs 1 ex•

amineras genom obligatoriska seminarier, en re ekterande kursdagbok samt en hemtentamen. Delkurs 2 examineras genom obligatoriska seminarier, ett grupparbete samt en hemtentamen. Delkurs 3 examineras genom obligatoriska seminarier, en gruppvis redovisning samt en hemtentamen.

Delkurs 4 examineras genom obligatoriska seminarier, en egen uppsats samt ett avslutande ventileringsseminarium.

Om studenten vid första examinationstillfället får betyget underkänd har studenten rätt till ytterligare högst fyra ex•

aminationstillfällen. Handledning ges i normalfallet endast under den termin då studenten för första gången är registre•

rad på kursen. Om uppsatsen inte godkänts vid det första examinationstillfället har studenten rätt till ytterligare ett handledningstillfälle under närmast följande termin som kur•

sen ges. Om särskilda skäl föreligger kan akademichef, efter skriftlig framställan från studenten, besluta om ytterligare handledning.

Kursvärdering

I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.

Kurslitteratur

(Litteraturlista reviderad 2015•06•15)

(3)

Delkurs 1: Litteraturen efter 1900 Ämnesteoretisk litteratur

Arping, Åsa (2005), urFeministiska litteraturanalyser 1972•2002 Lund: Studentlitteratur.

Degerman, Peter & Johansson, Anders. Läsa normalt. En kritik av Rosenblatts reader•response teori. ITidskrift för littera•

turvetenskap 2010: 3•4 (s. 59•68).

Elleström, Lars (1999), urLyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, Claes•Göran & Ohlsson, Anders (1999), urEpikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Lund, Hans (red) (2002),Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur (s. 71•78).

Lundström, Stefan & Olin•Sceller, Christina (2010),Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum? I: Tidskrift för litteraturvetenskap 2010: 3•4 (s. 107•117).

Murray, Janet H. (1999), urHamlet on the Holodeck. The Future of Narrative in Cyberspace. Cambridge, Mass: Mit Press.

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m. . (2009), urLitteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts.

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990), urLitteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts.

Öhman, Anders (2002), urPopulärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia. Lund: Studentlitteratur.

Skönlitteratur Boye (1940),Kallocain.

Duras (1985),Älskaren.

Edelfeldt (1991), Natur som pdf.

Garcia Marquez (1981),Krönika om ett förebådat dödsfall.

Grebe och Träff (2009),Någon sorts frid.

Hassen Khemiri (2003),Ett öga rött.

Hemingway (1927), Berg som vita elefanter som pdf.

Holmqvist (1995), Kostym som pdf.

Joyce (1914), Eveline som pdf.

Lagerkvist (1944),Dvärgen.

Larsson (2003),Solstorm.

Linderborg (2007),Mig äger ingen.

Mans eld (1922), Gardenpartyt som pdf.

Martinsson (1936),Mor gifter sig.

Moberg (1949), urUtvandrarna.

Munroe (2009), urNära hem.

Oksanen (2008),Utpressning.

Sandel (1952), Barnet som älskade vägar som pdf.

Söderberg (1905),Doktor Glas.

Woolf (1924), Den nya klänningen som pdf.

Lyrik

Anyuru, Boye, Ekelöf, Gullberg, Håkansson, Jäderlund, Lugn, Olsson, Södergran, Tranströmer och Åkesson.

Delkurs 2: Språkets variation och mångfald

Andersson, Lars•Gunnar (2008), Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva (red), Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 34•

70).

Ask, So a (2012),Språkämnet svenska • ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 7)

Bellander, Theres (2008), haloo babe... tack såå mkt för ditt mess! Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. I:Svensklärarföreningens årsskrift.

(4)

Boyd, Sally (2003), Foreign•Born Teachers in the Multilingual Classroom in Sweden: The Role of Attitudes to Foreign Ac•

cent. I:International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. Vol. 6, No. 3•4.

Einarsson, Jan (2009),Språksociologi. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. (Läses enligt anvisningar) Gunnarsdotter Grönberg, Anna (2006), Aktiva Anna säger inte la. I:Språkvård 1 (s. 4•11).

Kotsinas, Ulla•Britt (2004),Ungdomsspråk. 3:e uppl. Uppsala. Hallgren&Fallgren (Läses enligt anvisningar).

Lindberg, Inger (2009), I det nya mångspråkiga Sverige. I:Utbildning och demokrati vol. 18, 2009:2. (s. 9•37).

Milles, Karin (2008) ...ett nt ord som utstrålar sexualitet : hur man konstruerar kön genom att diskutera språk. I:Svenskans beskrivning 30. S. 229•239.

Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010).Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund. Studentlitteratur. (Kap. 2, 4, 5)

Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund. Stu•

dentlitteratur.( Kap. 7)

Svedner, Per•Olof (2010).Svenskämnet och svenskundervisningen • delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. (s. 106•

110).

Delkurs 3: Berättande i olika medier

Ämnesteoretisk litteratur

Anderson, Lars Gustaf et al. (1999),Filmanalys. Lund: Studentlitteratur Elleström , Lars (2011), urVisuell ikonicitet i lyrik. Möklinta: Gidlunds, s. 22•38 Elleström, Lars (2010), urLyrikanalys. Lund: Studentlitteratur

Godhe, Anna•Lena (2012), Att skapa och bedöma multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasiet i: Tion•

de nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, s. 41•49.

Holmberg, Claes•Göran & Anders Ohlsson (1999), urEpikanalys. Lund: Studentlitteratur McCloud, Scott (1995), urSerier. Den osynliga konsten. Stockholm: Medusa

Mehrstam, Christian (2009), Under pälsen. Främmandegöringspedagogik och antropomorfa serier i:Sjunde nationella konfe•

rensen i svenska med didaktisk inriktning, s. 122•131.

Ewert, Jeanne (2004), Art Spiegelman's Maus and the Graphic Narrative i: Narrative across Media. Red. Marie•Laure Ry•

an. Lincoln & London: University of Nebraska Press, s. 178•193.

Sjöberg, Birthe (2005), urDramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur, s. 15•83.

Åberg, Anders Wilhelm (2011), Saltkråkan som tv•serie, bok och lm i: Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lind•

grens författarskap i skolan. Red. Helene Ehriander & Maria Nilsson. Lund: BTJ Förlag, s 152•163.

Primärtexter

Allers, Roger & Rob Minkoff (1994),Lejonkungen (tecknad lång lm) Andersson, Benny (1995), urKristina från Duvemåla (musikal)

Canales, Juan Díaz & Juano Guarnido (2006), urBlacksad. Malmö: Egmont Kärnan.(serieroman) Familjen,Det snurrar i min skalle (2007) (musikvideo)

(5)

Ishiyama, Kei (2008), urGrimms manga. Stockholm: Bonnier Carlsen (manga) Lagerlöf, Selma (1903),Herr Arnes penningar litteraturbanken.se (roman) Luhrmann, Baz (1996),Romeo + Juliet (spel m)

Moberg, Vilhelm (2013),Utvandrarna. Stockholm: Bonnier (roman)

Neidestam, Lina (2013),Zelda vs patriarkatet. Stockholm: Kartago (serieroman) Poe, Edgar Allan (1993),Huset Ushers undergång. Stockholm: Lundwall (novell) Shakespeare, William (2003),Hamlet. Stockholm: Ordfront (drama)

Shakespeare, William (2003),Romeo och Juliet. Stockholm: Ordfront (drama) Stiller, Mauritz (1919), urHerr Arnes pengar (stum lm)

Strindberg, August (2012),Fröken Julie. Stockholm: Norstedt (drama) Tan, Shaun (2010),Ankomsten. Göteborg: Kabusa (serieroman) Tan, Shaun (2012),Borttappad. Göteborg: Kabusa (serieroman) Tan, Shaun (2010),The Lost Thing (tecknad lm)

Troell, Jan (1971),Utvandrarna (spel lm)

Watson, J. Sibley & Melville Webber (1928),The Fall of The House of Usher (stum lm)

Wiberg, David (2012),Dagboksanteckningar från ett källarhål. Stockholm: Lilla piratförlaget (roman) Ytterligare texter kan tillkomma.

Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2010). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 2, 4•6, 8)

Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996 el senare),Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per•Olof (2001)Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning.

Uppsala: Kunskapsförlaget.

Ett urval av aktuell klassrumsforskning tillkommer som gemensam läsning.

Litteratur bestäms i övrigt i samråd mellan lärare och student.

References

Related documents

Kursen är en fortsättningskurs i barn- och ungdomsvetenskap. Utifrån aktuell forskning fokuseras teman som platser för barn och unga, kommunikation, nya medier samt skolan i

Studerande som fått betyget F eller Fx på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte

Kursen vänder sig till studenter som har för avsikt att arbeta inom grundskolans år 5-9 samt gymnasieskolan och innehåller för yrket relevanta kunskapsområden som ger en

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst fyra av fem delkurser på kursen Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt skolår 7-9

Pirkko Bergman (red.). Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras

- använda olika kommunikativa uttrycksformer som främjar barns/elevers lärande och utveckling - samverka med kollegor och andra verksamhetsföreträdare kring verksamhetens mål

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst två av tre delkurser på kursen Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår F-6 (US106A)..

• redogöra för religiösa förgrundsgestalter och i detta sammanhang särskilja ett historisk•kritiskt perspektiv från ett perspektiv som fokuserar de troendes före•..