• No results found

Jämställdhet som redskap för kvalitet i skolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Jämställdhet som redskap för kvalitet i skolan"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Jämställdhet som redskap för kvalitet i skolan

Mia Heikkilä

Fil dr, tidigare utredningssekreterare Delegationen för jämställdhet i skolan

Nacka kommun, 2011-05-03

(2)

Jämställdhet är inget vi når en gång för alla,

jämställdhet måste åter- och övervinnas om

och om igen, med nya generationer och i nya

samhällen.

(3)

Slutbetänkande lämnades 2011- 01-10

Delegationen bestod av Anna Ekström (ordf.) Torbjörn Messing Birgitta Wistrand Görel Bråkenhielm Ebba Witt-Brattström Victor Bergsten

Krister Sund

Experter från RK,

Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund

(4)

Vad förespråkar delegationen som långsiktiga åtgärder för skolan?

• Systematiskt arbete med jämställdhet på flera plan, både med individer i fokus och med att förändra

organisationsstrukturer – både i och på skolan

• DEJA bedömer att ledningen och rektor bör ta ett större ansvar för detta

• Jämställdhetsintegrering i ämnesinnehållet och

ämnesundervisningen – mer forskning behövs inom området

• Intersektionellt perspektiv på kön behöver berika genusanalysen, utan att förringa den

• Inga särskilda förslag gällande ”pojkproblemet” – analyseras som en del av en större problematik

(5)

• För att förhindra kränkande behandling bör

Skolinspektionen få ett vidare uppdrag gällande det förebyggande arbetet

• Konkreta uppdrag till Skolinspektionen och

Skolverket gällande läs- och skrivundervisning och gällande elevers psykiska hälsa

• Regeringen har aviserat en utvärderingsfunktion för skolan som Delegationen ser som central ur ett

jämställdhetsperspektiv

• Lärarens egen reflektion är avgörande!

(6)

Tematik i betänkandet

• Individers lärande och utveckling – pedagogik framom genusvetenskap

• Val

• Insatser om särskilt stöd

• Kränkande behandling

• Psykisk hälsa

• Läsning

• Hedersproblematik

(7)

DEJA:s SOU-serie under 2010 –

samlad kunskap om jämställdhet rörande skolan

• Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33)

• Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36)

• Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52)

• Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53)

• Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66)

• Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80)

• Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83)

• Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84)

• Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97)

Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta)

(8)

Vad skulle jämställdhet i skolan kunna innebära?

DEJA:s förslag till jämställdhetsmål för skolan:

Jämställdhet i skolan råder när flickor och

pojkar har samma makt och möjlighet att

påverka skolan, det egna lärandet och den

egna utvecklingen.

(9)

Jämställdhet i skolan – hur kan det förstås?

• Mycket komplext område som skär igenom alla skolans verksamhetsdelar

• Är inte en aspekt av skolan – utan ett samlingsbegrepp för en rad olika delar

• Kräver kontinuerlig didaktiskt reflektion

• Jämställdhetsintegrering

(10)

Jämställdhetsintegrering är kärnan -

ett sätt att kvalitetssäkra skolans verksamhet

Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet. Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl.

a. förväntas leda till att antalet fall av kränkande

behandling minskar, och att innehållet i undervisningen blir mer adekvat. Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förutom att man går

metodiskt och systematiskt tillväga, att ledningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt och externt.

(11)

Förändrat fokus för skolans jämställdhetsarbete

Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga

Jämställdhet som en kvalitetsfråga och en

värdegrundsfråga

(12)

Jämställdhet som kvalitetsfråga?

• Att både flickor och pojkar får utvecklas maximalt ger bättre resultat

• Bättre läromedel som ger en sann bild av

verkligheten ger högre kvalitet och bättre resultat

• Färre kränkningar och tydliga hanteringsrutiner runt kränkningar ger trygga elever och en trygg miljö för lärande – kränkningar är ett symptom på en

dysfunktionell skolorganisation!

• En didaktisk reflektion med tydliga inslag av

jämställdhet ger färre generaliseringar, antaganden och undervisning som baseras verklig kunskap

(13)

Hur ska vi göra då?

• Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan

• Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete

• Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet

• Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för

skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap

• Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

(14)

Kommentarer – hör av er!

Mia Heikkilä, fil dr, tidigare utredningssekreterare

0707-156126

miahelenah@hotmail.com

References

Related documents

Rikard Schönström har observerat denna ”alienationsupplevelse” bland annat i just Det besegrade livet och menar att eftersom livet skiljer människan från evigheten som hon

Några lärare som undervisar i ämnes- områden tycker att alla elever kan nå upp till de grundläggande kunskapskraven, medan andra anser att målen är alldeles för högt

Genom resultatet går det urskilja att en majoritet av pedagogerna tar upp att det diskuteras flitigt om vad barnen har för intresse och behov. Två av pedagogerna belyser att det förs

Utifrån syftet avsåg undersökningen finna svar på följande frågor; vilka skillnader finns mellan kvinnliga och manliga lärare ifråga om deras relation med eleverna, samt hur blir

Tydliga exempel på att pojkarna tar och får mer uppmärksamhet än flickorna går att se i de inledande beskrivningarna av mitt resultat (Wedin, 2009, s. 195) konstaterar vidare

På frågan hur ungdomarna förhåller sig till andra ungdomars bruk och förståelse av deras ungdomsspråk visar resultaten att en mycket stor andel, fler än nio av tio, accepterar

Även om synden alltså skulle kunna betraktas som det själviska menar Haufniensis att det själviska inte är ett begrepp som kan hanteras av vetenskapen, det kan inte göras

Vidare tar tidigare forskning även upp faktorer som ensamkommande ungdomar upplever har varit betydande men också hindrande vad gäller att känna tillhörighet.. 2.1