Jämställdhet som redskap för kvalitet i skolan
Mia Heikkilä
Fil dr, tidigare utredningssekreterare Delegationen för jämställdhet i skolan
Nacka kommun, 2011-05-03
Jämställdhet är inget vi når en gång för alla,
jämställdhet måste åter- och övervinnas om
och om igen, med nya generationer och i nya
samhällen.
Slutbetänkande lämnades 2011- 01-10
Delegationen bestod av Anna Ekström (ordf.) Torbjörn Messing Birgitta Wistrand Görel Bråkenhielm Ebba Witt-Brattström Victor Bergsten
Krister Sund
Experter från RK,
Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund
Vad förespråkar delegationen som långsiktiga åtgärder för skolan?
• Systematiskt arbete med jämställdhet på flera plan, både med individer i fokus och med att förändra
organisationsstrukturer – både i och på skolan
• DEJA bedömer att ledningen och rektor bör ta ett större ansvar för detta
• Jämställdhetsintegrering i ämnesinnehållet och
ämnesundervisningen – mer forskning behövs inom området
• Intersektionellt perspektiv på kön behöver berika genusanalysen, utan att förringa den
• Inga särskilda förslag gällande ”pojkproblemet” – analyseras som en del av en större problematik
• För att förhindra kränkande behandling bör
Skolinspektionen få ett vidare uppdrag gällande det förebyggande arbetet
• Konkreta uppdrag till Skolinspektionen och
Skolverket gällande läs- och skrivundervisning och gällande elevers psykiska hälsa
• Regeringen har aviserat en utvärderingsfunktion för skolan som Delegationen ser som central ur ett
jämställdhetsperspektiv
• Lärarens egen reflektion är avgörande!
Tematik i betänkandet
• Individers lärande och utveckling – pedagogik framom genusvetenskap
• Val
• Insatser om särskilt stöd
• Kränkande behandling
• Psykisk hälsa
• Läsning
• Hedersproblematik
DEJA:s SOU-serie under 2010 –
samlad kunskap om jämställdhet rörande skolan
• Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33)
• Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36)
• Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52)
• Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53)
• Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66)
• Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80)
• Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83)
• Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84)
• Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97)
Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta)
Vad skulle jämställdhet i skolan kunna innebära?
DEJA:s förslag till jämställdhetsmål för skolan:
Jämställdhet i skolan råder när flickor och
pojkar har samma makt och möjlighet att
påverka skolan, det egna lärandet och den
egna utvecklingen.
Jämställdhet i skolan – hur kan det förstås?
• Mycket komplext område som skär igenom alla skolans verksamhetsdelar
• Är inte en aspekt av skolan – utan ett samlingsbegrepp för en rad olika delar
• Kräver kontinuerlig didaktiskt reflektion
• Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är kärnan -
ett sätt att kvalitetssäkra skolans verksamhet
Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet. Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl.
a. förväntas leda till att antalet fall av kränkande
behandling minskar, och att innehållet i undervisningen blir mer adekvat. Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förutom att man går
metodiskt och systematiskt tillväga, att ledningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt och externt.
Förändrat fokus för skolans jämställdhetsarbete
Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga
Jämställdhet som en kvalitetsfråga och en
värdegrundsfråga
Jämställdhet som kvalitetsfråga?
• Att både flickor och pojkar får utvecklas maximalt ger bättre resultat
• Bättre läromedel som ger en sann bild av
verkligheten ger högre kvalitet och bättre resultat
• Färre kränkningar och tydliga hanteringsrutiner runt kränkningar ger trygga elever och en trygg miljö för lärande – kränkningar är ett symptom på en
dysfunktionell skolorganisation!
• En didaktisk reflektion med tydliga inslag av
jämställdhet ger färre generaliseringar, antaganden och undervisning som baseras verklig kunskap
Hur ska vi göra då?
• Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan
• Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete
• Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet
• Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för
skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap
• Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med
Kommentarer – hör av er!
Mia Heikkilä, fil dr, tidigare utredningssekreterare
0707-156126
miahelenah@hotmail.com