AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Material för föräldraträffar

AN

Material för föräldraträffar

AN

ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Material för föräldraträffar

AN

Flik 1 Flik 1

Förord Instruktioner

Alkohol och narkotika

Myter

Varför dricker ungdomar?

Hur mycket dricker ungdomar?

Varför är alkohol farligt för unga?

Narkotikaanvändning

Samband mellan tobaks-, alkohol- och narkotikabruk

Att vara tonårsförälder

Skyddsfaktorer Sätta gränser Konkreta tips

Nästa steg

Övningar

Vad kan vi föräldrar göra gemensamt?

Tips

Litteratur, hemsidor, film mm

Källor och kontakter

Källor Kontakter

Övrigt

Eget material Egna anteckningar Flik 2

Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Flik 7

Flik 8 Flik 8 Flik 8

Flik 10

Flik 11 Flik 11

Flik 12 Flik 12 Flik 9 Flik 9

Material för föräldraträffar

AN

Förord

Hej!

Detta är en pärm som lämnas ut till dig som är lärare på en högstadieskola i Jönköpings län. Materialet är tänkt som ett stöd för dig under t ex

föräldraträffar. Förhoppningsvis hjälper materialet till så att du lättare kan prata med dina elevers föräldrar om alkohol och narkotika. Ämnen som annars kan kännas svåra att ta upp.

Det är viktigt att även prata med föräldrarna om alkohol och narkotika, inte bara eleverna. Forskningen har visat att det finns ett klart samband mellan föräldrarnas attityder till alkohol och ungdomarnas alkoholkonsumtion (se bl a Koutakis, Stattin, 2002). Tidigare insatser har visat att upprepad dialog med föräldrarna ger bäst resultat. Det är således viktigt att de här frågorna tas upp på flera föräldramöten. Föräldrarna behöver också ges tid och möjlighet att prata med varandra och samarbeta kring frågorna.

Vi som utarbetat pärmen arbetar som länssamordnare i Jönköpings län samt som kommunala samordnare för det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i Gnosjö och Värnamo. Vi har även haft hjälp av ett antal lärare och skolkuratorer som har stött oss med sina synpunkter under arbetets gång.

Har du frågor och funderingar kring materialet är du välkommen att kontakta oss. Kontaktuppgifter finns i slutet av pärmen.

Lycka till med användandet!

2005-02-01

Rigmor Hedbjörk Nina Lindgren Karin H Mernelius

Ansvarig utgivare: AN-gruppen och Landstinget i Jönköpings län.

Material för föräldraträffar

AN

Instruktioner

Att använda pärmen på det sätt som vi beskriver nedan är inget ”måste”.

Tvärtom. Det är helt upp till dig hur du väljer att använda den. Materialet kan användas om du bara har tio minuter på dig under ett vanligt föräldramöte.

Men det fungerar också bra om du har planerat flera speciella tematräffar kring ämnet. Har du bara tio minuter på dig kan du välja ut de bilder du tycker passar för tillfället.

Materialet bygger på att föräldrarna ska få möjlighet att diskutera alkohol, föräldraskap, gränssättning och annat. Vi tror nämligen att föräldrar tar det här på allvar, och att de faktiskt vet en hel del redan. Ditt ansvar som

samtalsledare är således inte att mata föräldrarna med ytterligare en massa fakta, utan istället att få igång en diskussion kring ämnet.

Ibland kan det kanske vara svårt att starta en aktiv diskussion bland personer som inte känner varandra så väl. Ett förslag är då att lägga ner lite tid på en presentationsrunda av något slag. Kanske kan det också lämpa sig bättre att diskutera i smågrupper eller i ”halvklass”.

Pärmen bygger på fem avsnitt:

1. Alkohol och narkotika

Avsnittet innehåller fakta, kommentarer, statistik och diskussionsfrågor. Här finns också viss statistik som kan behöva uppdateras efterhand. Alla får själva ta ansvar för att det görs.

2. Att vara tonårsförälder

Här finns underlag för diskussioner kring olika frågor som rör föräldraskapet, och även konkreta tips.

3. Nästa steg

I detta avsnitt hittar du övningar som du kan göra tillsammans med

föräldrarna på föräldraträffarna. Under kapitlet ”Idéer för föräldrar” finns tips på hur föräldrarna själva kan gå vidare och samverka.

4. Tips

Här hittar du tips på filmer, litteratur och annat till dig och föräldrarna.

5. Källor och kontakter

Källhänvisningar och kontaktuppgifter finns här.

Under de allra flesta flikarna finns overheadbilder att visa för föräldrarna. Till varje oh-bild följer ett textstöd med kommentarer, förklaringar, fakta och diskussionsfrågor.

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 1 Myter

”Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt!”

Kommentar

Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att det är okej att dricka. Barn vars föräldrar köper ut alkohol till dem dricker och berusar sig i mycket större utsträckning än de barn vars föräldrar inte köper ut. Tonåringar dricker inte för att det är gott eller för att slappna av, utan för att bli fulla.

Källa: Sundell, 2001 och Tonårsparlören, 2002.

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 2 Myter

”Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för livsfarligt hembränt!”

Kommentar

I många kommuner dricker inte tonåringar hembränt i någon större

utsträckning. Den alkohol som kommer från hemmet kan dessutom bli det som tonåringen behöver ”grunda med” för att börja dricka hembränt.

Källa: CAN, 2002 och Tonårsparlören, 2002.

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 3

Varför dricker ungdomar?

”Ungdomar dricker bara för att få bättre självförtroende!”

Kommentar

Många vuxna tror att dåligt självförtroende är anledningen till att ungdomar dricker alkohol. Ungdomarna själva ger andra förklaringar (se oh-bild 4).

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 4

Varför dricker ungdomar?

”Varför dricker ungdomar? Svar från 200 djupintervjuer med elever i årskurs 9 och gymnasiet i Karlskrona kommun:

• Roligt

• Röja till

• Kul att bli full

• Bättre stämning

• Inte lika känslig

• Mer impulsiv

• Blir gladare

• Slappna av

• Tänka på annat

• Träffar mer folk

• Lättare att ta kontakt

• Man blir galnare

• Hittar på saker

• Man blir lugn”

Diskussionsfråga

• Hur kan vi som föräldrar påverka tonåringars ofta positiva bild av berusning och fylla?

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Inledning till oh-bilderna 5 - 9 Hur mycket dricker ungdomar?

Statistikmaterialet har huvudsakligen tagits fram av CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) tillsammans med Landstinget i Jönköpings län. Det var en totalundersökning som genomfördes bland alla niondeklasser (197 stycken) i länet under 2002.

Notera

I Jönköpings kommun deltog endast fyra skolor. Nästa gemensamma enkät, från Luppen (Luppen är ett kunskapscentrum - ett samarbete mellan länets kommuner, Kommunförbundet och Hälsohögskolan), kommer att vara klar under våren 2005.

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 5

Hur mycket dricker ungdomar?

”Så här många ungdomar dricker.”

Kommentar

För att definieras som alkoholkonsument i denna undersökning räcker det att man ”en gång om året eller mer sällan” druckit ett glas öl, 2 cl vin eller 2 cl sprit.

Totalt i länet är 69 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna alkoholkonsumenter.

Diskussionsfrågor

• Tror ni att det är vanligt att ungdomar inte berättar att de dricker för sina föräldrar?

• Hur mycket kände era egna föräldrar till om era alkoholvanor?

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 6

Hur mycket dricker ungdomar?

”Så här många ungdomar berusar sig.”

Kommentar

I CANs senaste undersökning bland åk 9 i Jönköpings län svarade 52% av pojkarna och 59% av flickorna att de druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade.

Bilden visar att 29% av pojkarna och 37% av flickorna känner sig berusade nästan varje eller varje gång de dricker alkohol.

Hur ofta?

27 % av flickorna och 24 % av pojkarna i vårt län uppger att de minst en gång per månad eller oftare dricker alkohol motsvarande minst en halv 37:a sprit eller en flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle.

Berusningsdrickande

Problemet med berusningsdrickande gäller inte bara våra ungdomar. Det är ett fenomen som finns i vår kultur. När det gäller unga människor blir det värre eftersom de inte tål lika mycket som vuxna, de dricker ofta väldigt mycket under kort tid. Detta leder till att de får väldigt hög promillehalt vilket kan leda till alkoholförgiftning och medvetslöshet. Risken att råka ut för våld är också större om man är berusad.

Diskussionsfråga

• ”Att ta sig en fylla” är ett välkänt begrepp. Varför är berusningsdrickandet så viktigt i vår kultur?

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 7

Hur mycket dricker ungdomar?

”Berusningsdebut”

Kommentar

De flesta pojkarna svarade 15 år och de flesta flickorna 14 år.

Studier har visat att det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och hög alkoholkonsumtion senare i livet. Det finns alltså stora vinster i att skjuta upp alkoholdebuten.

Källa: Sundell, 2001.

Diskussionsfråga

• Vid vilken ålder är det okej att pröva alkohol?

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 8

Hur mycket dricker ungdomar?

”Det här dricker ungdomar i åk 9.”

Kommentar

Sprit är den vanligaste drycken bland både killarna och tjejerna.

Diskussionsfråga

• Var får ungdomarna alkoholen ifrån?

Obs!

I CAN-undersökningen i Jönköpings län 2002 fick ungdomarna svara på hur de får tag på alkoholen. Tabellen visar hur stor del i procent

som kommer från föräldrar och andra vuxna*.

Pojkar Flickor

Folköl 33 37

Starköl 31 36

Vin 22 49

Sprit 30 48

Blanddrycker 39 58

Hembränt 21 28

* föräldrar med lov/föräldrar utan lov, annan vuxen bjuder/annan vuxen köper ut.

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 9

Hur mycket dricker ungdomar?

”En folköl är väl inte så farligt?”

Kommentar

Alla dessa enheter innehåller lika mycket alkohol.

Diskussionsfråga

• Är det bättre att ditt barn dricker folköl än sprit?

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 10

Varför är alkohol farligt för unga?

Fulla tonåringar kan råka väldigt illa ut

Risken att råka ut för alla sorters olyckor ökar eftersom alkohol fungerar avtrubbande på hjärnan. Hjärnan skickar sämre signaler och kroppen tar emot signalerna sämre. Alkohol kan också ge relationsproblem. Det är lättare att hamna i gräl med kompisar och att säga ja till sex, även om man

egentligen inte vill.

Tonåringar kan inte bedöma konsekvenserna av sitt drickande

Man har svårare att märka att man blir berusad och blir ofta alldeles för full - alldeles för fort. Den som dricker väldigt ofta i tonåren kan dessutom bli beroende på några år.

Små människor tål alkohol sämre

En liten kropp har inte så mycket kroppsvätska att späda ut alkoholen med.

Det gör att det går snabbare att bli berusad.

I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast

Självkänslan utvecklas genom att snacka, dansa, flirta och ha roligt, helst utan alkohol. Dricker man alltid finns det en stor risk att man alltid kommer att behöva alkohol för att göra dom här sakerna.

Källa: Tonårsparlören, 2002 och ”Don´t drink and drive”, 2003.

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 11 Narkotikaanvändning

”Så här många har provat narkotika”.

Kommentar

Totalt i länet är det 5 % av pojkarna och 7 % av flickorna som använt sig av narkotika. Andelen som har provat stiger på gymnasiet, men i

dagsläget finns det ingen jämförbar statistik över länet.

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 12

Samband mellan tobaks-, alkohol- och narkotikabruk

”Så länge mitt barn inte knarkar är väl inte en fylla eller en cigarett då och då så farligt!”

Kommentar

Nästan alla som har provat narkotika för första gången är berusade av alkohol. Nästan alla haschrökare är också rökare av cigaretter. Hos

ungdomar som inte börjar röka tobak finns även en inbyggd spärr mot hasch.

Källa: Boken om droger, 1998.

Diskussionsfrågor

• Vad gör man som förälder om man misstänker att tonåringen börjat röka/snusa?

Alkohol och narkotika

Material för föräldraträffar

AN

Inledning till oh-bilderna 13 - 18 Att vara tonårsförälder

Kommentar

Att vara tonårsförälder är inte enkelt alla gånger. Ibland känns det hopplöst och tjatigt, och man kanske undrar vad det är för mening med ”tjatet”. Men dina åsikter är väldigt viktiga och att du tjatar betyder ju att du bryr dig om din tonåring. Det uppskattar dom även om de inte alltid visar det. Vad du säger har betydelse!

”Tonåringar vill att föräldrarna talar med dem om alkohol och sätter upp gränser. Trots att du ibland tycker att det känns meningslöst så har din gränssättning effekt”´.

Källa: Superföräldrarna, 1995.

Att vara tonårsförälder

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 14 Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer

• Växa upp i en stödjande familj.

• Tydliga regler för vad som förväntas av den unge.

• Föräldrarna visar obetingad kärlek.

• Föräldrarna har insyn i barnens liv.

• Föräldrarna känner till vad ungas alkoholbruk kan leda till.

Källa: Superföräldrarna, 1995 och Sundell, 2001.

Kommentar

”Skyddsfaktorer” är det som bidrar till att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen. Skyddsfaktorer finns på flera olika nivåer;

individnivå, kamraterna, skolan och samhället i övrigt. Familjen är en oerhört viktig skyddsfaktor för barnet.

Diskussionsfråga

• Hur får man koll på vad som händer i ungdomarnas liv? Är det t ex okej att söka igenom tonåringens rum utan lov?

Att vara tonårsförälder

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 15 Sätta gränser

Kommentar

Som tonårsförälder kan det vara svårt att hänga med och snabbt bestämma vad som ska gälla i alla situationer. Att ligga steget före i tanken kan hjälpa till att fatta rätt beslut. Om man pratar och diskuterar med andra föräldrar får man chansen att fundera och ta ställning i olika frågor. Man blir bättre

förberedd när olika situationer uppstår och känner sig kanske tryggare i sina beslut.

Diskussionsfråga

• Vad betyder begreppet ”gränser” för dig? Att sätta gränser - är det att begränsa eller att ge möjlighet att växa?

”Som småbarnsförälder har

man dagligen, ofta utan att tänka på det, älskat, respekterat och satt gränser för sitt barn.

Man har satt stopp för beteenden som kan vara skadliga för barnet, lärt barnet att kontrollera sin aggressivitet och stoppat provocerande utfall som har

riktats mot en själv. Skillnaden är att när barnet är tonåring måste man både sätta gränser och samtidigt

ge barnet den frihet det behöver för att kunna utvecklas!”

(ur Boken om droger, 1998)

Att vara tonårsförälder

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 16 Sätta gränser

Läs upp:

”Niclas har fyllt 15 år och fått en moppe. Han är överlycklig och är ut och åker hela tiden. Efter ett par veckor märker föräldrarna en förändring. När Niclas föräldrar frågar varför, får de som svar att det inte är lika roligt att köra moped längre. Alla hans kompisars mopeder går mycket fortare eftersom de är trimmade. Nu vill Niclas att hans moppe också ska trimmas.”

Kommentar

55 % av mopederna i Sverige är trimmade.

31 % går fortare än 70 km/tim.

91 % av föräldrarna känner till att deras barn kör trimmat.

Diskussionsfrågor

• Vad skulle du göra om du hamnade i situationen ovan?

• Hur påverkas de egna gränserna av hur andra föräldrar sätter gränser?

Att vara tonårsförälder

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 17 Sätta gränser

När det är saker som jag inte får för mina föräldrar så brukar jag försöka ge dom så dåligt samvete som möjligt, som t ex om man har varit ute så kanske man säger att man inte har haft kul för man inte har fått smaka något och alla andra har druckit och så ser man ledsen ut som om man ska börja gråta.

Då kanske hon säger: - ”Men du kan ta lite grann, men inte så mycket, du får inte komma hem full.”

Källa: Tonårsparlören, 2002.

Diskussionsfrågor

• Var sätter du gränsen när det gäller alkohol? Tänker du likadant när det gäller tobak? Varför?/varför inte?

Att vara tonårsförälder

Material för föräldraträffar

AN

Textstöd till oh-bild 18 Konkreta tips

• Tala med din tonåring om alkohol!

• Hjälp din tonåring att säga nej!

• Sätt gränser!

• Ha tider när din tonåring ska vara hemma!

• Bjud inte på alkohol!

Kommentar

Budskapet i den här pärmen är att föräldrarna ska känna att det de säger och gör har stor betydelse. Punkterna kan diskuteras mellan föräldrarna. Kanske kommer de på och kan delge varandra fler konkreta tips.

Att vara tonårsförälder

Material för föräldraträffar

AN

Övningar

4 hörn

Övningen fungerar så att man ställer en fråga till föräldrarna. Sedan läser man upp fyra olika svarsalternativ till den frågan. Den fjärde ska vara ett öppet alternativ där man får komma med egna lösningar. Sedan får föräldrarna välja ett alternativ genom att ställa sig i det hörnet. Låt dem diskutera med varandra i hörnet några minuter innan varje hörn får redovisa sin ståndpunkt. OBS! Det finns inga rätta svar i dessa övningar!

Övning 1

Du är ute och promenerar en fredagskväll och ser en ung kille komma

raglandes, stöttad av sina tillsynes nyktra kompisar. Du känner dem inte, men känner igen dem från området. De är i din son/dotters ålder. Vad gör du?

1. Ingenting, hans kompisar är ju med. Dessutom är det ju inga du känner.

2. Du går fram och pratar med dem, frågar vart de är på väg, kollar hur pass nyktra kompisarna är.

3. Ringer polisen.

4. Eget förslag.

Övning 2

Din son/dotter ska på fest. Festen slutar 24.00. Ni har bestämt att han/hon ska vara hemma senast 22.30. Vad gör du?

1. Är det 22.30 som gäller så är det.

2. Låter honom/henne stanna till 24.00. Man måste ju få göra undantag!

3. Låter honom/henne stanna till 24.00, men du åker och hämtar.

4. Eget förslag.

Övning 3

Vilket är det största problemet med alkoholbruket i Sverige idag?

1. Sambandet mellan alkohol och våld i samhället.

2. De höga kostnaderna för landsting och kommun.

3. Trafikolyckorna.

4. Öppet hörn, eget förslag.

Nästa steg

Material för föräldraträffar

AN

Övningar

forts. 4 hörn

Ditt barn talar om för dig att hon/han tror att bästa klasskompisens pappa har problem med alkoholen. Vad gör du?

1. Försöker prata med kompisen och frågar hur det är hemma.

2. Ringer hem till pappan och frågar hur han mår.

3. Pratar med läraren i klassen och frågar om han märkt något.

4. Eget alternativ.

Övning 5

Vilket är det bästa sättet för föräldrar att påverka sina barns alkoholvanor?

1. Förbjuda dem att dricka.

2. Informera barnen om alkoholens skadeverkningar.

2. Själv avstå från att dricka alkohol.

3. Eget förslag.

Heta stolen

Heta stolen går till så att man sätter stolarna i en ring. Man läser sedan upp ett påstående i taget. De som instämmer i påståendet ska ställa sig upp och byta stol med varandra. Om man inte instämmer så sitter man kvar. Ha en extra stol i ringen ifall bara en reser sig. Fråga gärna någon som rest sig och någon som sitter kvar varför de instämmer eller inte.

Påståenden

• Barn påverkas mer av sina vänner än sina föräldrar.

• Killar och tjejer behandlas olika.

• Man har olika gränssättningar för det första barnet jämfört med det andra.

• Det är bra att göra sin alkoholdebut hemma hos sina föräldrar.

• Åldern på systembolaget bör sänkas till 18.

• Folköl bör endast säljas på systembolaget.

• Ungdomar tar efter föräldrars alkoholvanor.

• Droger finns överallt.

• Det är farligare att dricka sprit än cider.

• Alkohol förhöjer feststämningen.

Nästa steg

Material för föräldraträffar

AN

Övningar

forts. Heta stolen

• Det är bättre att ungdomar snusar än röker.

• Att dricka alkohol är ett sätt att bli vuxen.

• Skolan bör ta ett större ansvar när det gäller alkohol och drogfrågor.

• Jag tycker att den undervisning om alkohol, narkotika och tobak som jag fick i skolan har påverkat mig.

• Det är okej om mitt barn dricker champagne på nyårsafton.

• Det är bättre att jag köper ut än att någon annan gör det.

Linjen

Den här övningen går till så att man numrerar fem papper med siffrorna 1-5.

Lägg ut dem på golvet, i en linje, med ganska stort mellanrum. Man läser sedan upp ett påstående. Föräldrarna ställer sig vid den siffra som bäst representerar det de anser. Nummer 1 betyder att man håller med helt och hållet, nummer 5 betyder att man absolut inte håller med. De som hamnar på samma nummer får diskutera med varandra. En person från varje siffra redovisar sedan tankarna man har i den gruppen.

Exempel på påståenden

• Det är oundvikligt att tonåringar dricker.

• Skolans undervisning om alkohol, narkotika och tobak är det viktigaste för att mitt barn inte ska börja dricka alkohol.

• Det är svårare att vara ung i dag än det var när vi var unga.

• Det är bra om man som vuxen berättar allt om sina erfarenheter av alkohol eller droger för sina barn.

Nästa steg

Material för föräldraträffar

AN

Vad kan vi föräldrar göra gemensamt?

Efter att ha diskuterat frågorna alkohol, narkotika och gränssättnings- problematiken är det viktigt att man funderar på hur man kan gå vidare.

Kanske starta nattvandring? Eller en enkel telefonlista? I många kommuner jobbar man med föräldraöverenskommelser, vilket är något som vi också rekommenderar. Kan vi ha vissa gemensamma grundregler som vi alla kan hålla?

Kontrakt

Diskutera i grupper eller helklass och ta fram så många förslag som möjligt.

Om det behövs kan du lyfta fram något av nedanstående förslag som starthjälp. Försök sedan att samsas om tre eller fyra av alla dessa punkter.

Nästa gång ni har föräldramöte tar ni fram kontraktet igen och går igenom, diskuterar och ändrar om så behövs.

Har ni föräldrar som inte kommit på mötet kan det vara en god idé att skicka ut kontraktet till dem, så de vet vad som diskuterats på mötet.

Exempel

Så här kan en överenskommelse föräldrar emellan formuleras:

”Vi lovar att inte köpa ut alkohol till våra tonåringar och inte bjuda andras tonåringar på alkohol!”

”Vi lovar att berätta för varandra om vi ser någon tonåring vi känner som är full eller ute på ställen eller tider där vi inte tror att han/hon bör vara.”

”Vi är överens om att inte låta våra barn ta med alkohol hem till andras fester.

Detsamma gäller tobak.”

”Vi lovar att reagera om någon butik säljer folköl eller tobak till ungdomar. I så fall pratar vi direkt med butiken eller kontaktar kommunen eller polisen.”

eller så här...

”Vi föräldrar i klass …… har kommit överens om att våra barn:

• Inte bör vara ute efter kl _____ på vardagar

• Inte bör vara ute efter kl _____ på fredagar och lördagar.

Som förälder i klassen ställer jag mig bakom denna överenskommelse.”

Nästa steg

Material för föräldraträffar

AN

Tips

Tips Litteratur, hemsidor och filmer

Litteratur

• ”Tonårsparlören” (med tillhörande föräldramötes-kit). Alkoholkommittén, 2002.

• ”Man vet inte var trappstegen är i livet”. Philip Lalander och Bengt Svensson, Skolverket, 1999.

• ”Samtal om alkohol i skolan”. Alkoholkommittén, 2004. En bok som handlar om hur man diskuterar med elever, men har även vissa bra övningar för vuxna.

• ”Våga vara vuxen”. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder. Alna riks, 2002.

• ”Hjälp, jag är tonårsförälder”. Precens, Preventionscentrum, Stockholm, 2004.

Hemsidor

• www.fmn.se

Föräldraföreningen mot narkotika. Beställ eller ladda ner ”Boken om droger” .

• www.mentorsverige.se

Med möjligheter att diskutera med andra föräldrar och ställa frågor till föräldrasvarare.

Även fakta om droger.

• www.can.se

Information om droger, statistik mm.

• www.drugsmart.com

Möjligheter till interaktiv ANT-undervisning.

• www.alkoholkommitten.se

Fakta om alkohol. Beställ boken ”Tonårsparlören” gratis.

• www.tobaksfakta.org

Allt du vill veta om snusning och rökning.

• www.vuxnamotdroger.se

En hemsida som drivs av IOGT-NTO. Här finns bland annat droginformation och föräldrafrågor.

• www.stockholm.se/foralder.

Stockholm stads föräldrahemsida. Beställ boken ”Hjälp, jag är tonårsförälder” gratis.

Film

• ”Men alla andra får ju”. Sex stycken kortfilmer med diskussionsavsnitt.

Producerad av STAD-projektet 1999, www.stad.org, tfn 08-737 51 21.

• ”Tonårstankar”. Alkoholkommittén, 2004.

Material för föräldraträffar

AN

Källor

• Att upptäcka sitt barn. Athena och Socialstyrelsen, 1990.

• Boken om droger. Folkhälsoinstitutet, 1998.

• Drogvanor i årskurs 9 i Jönköpings län. Rapport nr 59. Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Stockholm, 2002.

• Alkoholprevention i familjen ur Den svenska supen i det nya Europa, Laura Ferrer-Wreder, Nikolaus Koutakis & Håkan Stattin. Red Sven Andréasson.

Förlagshuset Gothia. Stockholm, 2002.

• Anden i flaskan - alkoholens betydelse i ungdomsgrupper. Philip Lalander.

Stockholm/Stehag, Brutus förlag, 2001.

• Attitydundersökning. Intervjuer med barn och ungdomar. Ped.Inst, Göteborg. Ulla Marklund, 1978.

• Liv och Hälsa Ung. Fördjupningsstudie med djupintervjuer med 200 elever.

Centrum för klinisk forskning, Centrallasarettet i Västerås. Kent Nilsson, 2001.

• Skolungdomars drog- och riskbeteende. Resultat från fyra

drogvaneinventeringar 1993-2000. Stockholm Socialtjänstförvaltning FoU- enheten. FoU-rapport 2001:2. Knut Sundell, 2001.

• Superföräldrarna. Hem & Skola. Folkhälsoinstitutet och Systembolaget, 1995.

• Tonårsparlören, Alkoholkommittén, 2002.

• ”Don´t drink and drive”, Vägverket, 2002.

Teckningar ur ”Ensamma mamman” av Cecilia Torudd. Publicerade med tillstånd av Cecilia Torudd.

Källor och kontakter

Material för föräldraträffar

AN

Kontakter

Adresser, telefonnummer och e-postadresser

Karin H Mernelius, länssamordnare

Landstingets kansli, Folkhälsoavdelningen, Box 1024, 551 11 Jönköping.

Tfn vxl 036-32 40 01, direkt tfn 036-32 41 98, karin.mernelius@lj.se

Rigmor Hedbjörk, brottsförebyggande koordinator

Värnamo kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 331 83 Värnamo.

Tfn vxl 0370-37 70 00, direkt tfn 0370-37 74 39, rigmor.hedbjork@varnamo.se

Nina Lindgren, kommunal samordnare

Hammargården, Gnosjö kommun, 335 80 Gnosjö.

Tfn vxl 0370-33 10 00, direkt tfn 0370-33 11 05, nina.lindgren@gnosjo.se

Folkhälsoavdelningen, Landstinget i Jönköpings län tfn 036-32 41 95.

Luppen

Luppen är ett kunskapscentrum - ett samarbete mellan länets kommuner, Kommunförbundet och Hälsohögskolan.

Luppen kunskapscentrum, Box 1026, 551 11 Jönköping.

Tfn 036-34 04 95.

Källor och kontakter