• No results found

Sjukskötarens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Finland och Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sjukskötarens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Finland och Sverige"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förnamn Efternamn

Sjukskötarens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Finland och

Sverige

En allmän litteraturstudie

Johanna Sandberg Livia Borg

Examensarbete

Sjukskötare

2021

(2)

2 EXAMENSARBETE

Arcada

Utbildningsprogram: Sjukskötare Identifikationsnummer:

Författare: Johanna Sandberg, Livia Borg

Arbetets namn: Sjukskötarens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Finland och Sverige

Handledare (Arcada): Annika Niemi

Uppdragsgivare: Yrkeshögskolan Arcada Sammandrag:

Detta examensarbete är en allmän litteraturstudie om förebyggande av psykisk ohälsa för barn och unga i Finland och Sverige. Arbetes titel är ”Sjukskötarens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Finland och Sverige – en allmän litteraturstudie”.

Frågeställningarna i arbetet är: 1. Hur kan man som sjukskötare förebygga psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige? och 2. Vilka handlingar förebygger psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige? Syftet med detta arbete är hur man som professionell sjuk- skötare kan förebygga psykisk ohälsa hos unga och vad som har visats förebygga ohälsa hos barn, i två nordiska länder Finland och Sverige. Artiklarna som har använts för under- sökningen har tolkats utgående från Katie Erikssons teori ”Vårdprocessen” och granskats med hjälp av en innehållsanalys. Arbetet analyserar 7 studier inom forskningsområdet.

Sammanfattning av resultaten är att en sjukskötare behöver känna till kännetecken och ha tillräckligt med kunskap om psykisk ohälsa. Sjukskötaren bör ha en god kommunikat- ion med den unga, för att få den bästa möjliga vården. För att förebygga psykisk ohälsa hos unga används olika metoder och åtgärder, både i grupp och ensam. Föräldrautbildning och utbildning för personal på skolan främjar psykisk ohälsa och föräldrarna får rätt kun- skap gällande barnets svårigheter och behov. Genom olika enkäter, workshops och tema- dagar får man en bra inblick över barnets mående och förebyggande av självkänslan.

Nyckelord: Psykisk ohälsa, barn, unga, förebyggande, sjukskötare, vård, Finland, Sverige

Sidantal: 42

Språk: Svenska

Datum för godkännande: 7.12.2021

(3)

3 DEGREE THESIS

Arcada

Degree Program: Nursing Identification number:

Author: Johanna Sandberg, Livia Borg

Title: The role of the nurse in preventing mental health issues in children and youth in Finland and Sweden

Supervisor (Arcada): Annika Niemi

Commissioned by: Yrkeshögskolan Arcada Abstract:

This exam work is a literature review on preventing mental health issues among kids and adolescents in Finland and Sweden. The title is “The role of the nurse in preventing mental health issues in children and youth in Finland and Sweden – a literature review.” In this work we aspire to find an answer to the following questions: 1. In what ways can a nurse prevent mental health issues among youth in Finland and Sweden? and 2. What actions are effective in preventing mental health issues among youth in Finland and Sweden? Our aim is showing how a professional nurse may act to prevent mental health issues among youth, and what measures, in Finland and Sweden, are effective in this type of prevention. The articles used in our research have been surveyed according to content analysis and are in- terpreted in accordance with “Vårdprocessen”, a theory formulated by Katie Eriksson. Our exam work is based on analysis of 7 studies in the research area. Our conclusion is an emphasis on sufficient knowledge about mental illness and the telltale signs of such, plus the importance of quality of communication with the young, for best possible care. To prevent mental health issues among youth, several methods and measures are applied, both in group and single setting. The education of parents and school employees promotes men- tal health, and the parents gain knowledge about the needs and challenges of the kid.

Through surveys, workshops, and theme days one gets good insight in the child’s wellbeing and the building of good self-esteem in the child.

Keywords: Mental health, children, youth, prevention, nurses, care, Fin- land, Sweden

Number of pages: 42

Language: Swedish

Date of acceptance: 7.12.2021

(4)

4 OPINNÄYTE

Arcada

Koulutusohjelma: Sairaanhoitaja Tunnistenumero:

Tekijä: Johanna Sandberg, Livia Borg

Työn nimi: Sairaanhoitajan rooli lasten ja nuorten mielenterveyssai- rauksien ehkäisyssä Suomessa ja Ruotsissa

Työn ohjaaja (Arcada): Annika Niemi

Toimeksiantaja: Yrkeshögskolan Arcada Tiivistelmä:

Tämä opinnäytetyö on yleinen kirjallisuustutkimus lasten ja nuorten mielisairauksien eh- käisystä Suomessa ja Ruotsissa. Työn otsikko on "Sairaanhoitajan rooli mielenterveys- häiriöiden ehkäisyssä lapsilla ja nuorilla Suomessa ja Ruotsissa - yleinen kirjallisuustutki- mus". Työn kysymykset ovat: 1. Kuinka voit sairaanhoitajana estää mielenterveysongel- mia nuorilla Suomessa ja Ruotsissa? ja 2. Mitkä toimet estävät mielenterveysongelmia nuorten keskuudessa Suomessa ja Ruotsissa? Tämän työn tarkoituksena on, miten te am- matillisena sairaanhoitajana voitte ehkäistä nuorten mielisairauksia ja mitä on osoitettu ehkäisevän lasten terveyttä kahdessa Pohjoismaassa Suomessa ja Ruotsissa. Kyselyssä käytettyjä artikkeleita on tulkittu Katie Erikssonin teorian "Vårdprocessen" perusteella ja tutkittu sisältöanalyysin avulla. Työssä analysoidaan 7 tutkimusalueen tutkimusta. Yh- teenveto tuloksista on, että sairaanhoitajan on tiedettävä ominaisuudet ja hänellä on oltava riittävästi tietoa mielisairauksista. Sairaanhoitajan tulee olla hyvässä viestinnässä nuoren kanssa saadakseen parasta mahdollista hoitoa. Nuorten mielisairauksien ehkäisyyn käyte- tään erilaisia menetelmiä ja toimenpiteitä sekä ryhmissä että yksin. Vanhempien koulutus koulun henkilökunnalle edistää mielisairauksia, ja vanhemmat saavat oikean tiedon lapsen vaikeuksista ja tarpeista. Erilaisilla kyselyillä, työpajoilla ja teemapäivillä saat hyvän kä- sityksen lapsen mielialasta ja itsetunnon ehkäisystä.

Avainsanat: Mielenterveysongelmat, lapset, nuoret, ennaltaehkäisy, sai- raanhoitajat, hoito, Suomi, Ruotsi

Sivumäärä: 42

Kieli: Ruotsi

Hyväksymispäivämäärä: 7.12.2021

(5)

5

INNEHÅLL

1. Inledning ... 7

2. Bakgrund ... 8

2.1. Centrala begrepp ... 8

2.1.1. Psykisk hälsa ... 8

2.1.2. Psykisk ohälsa ... 8

2.2. Psykiatri i Finland ... 8

2.3. Psykiatri i Sverige ... 9

2.4. Sjukskötarens yrkesroll inom psykiatrin ... 10

2.5. Psykiatrisk vård ... 11

2.6. Psykiatrisk öppenvård ... 12

2.7. Psykiatrisk slutenvård ... 12

2.8. Psykiska sjukdomar hos barn och unga ... 13

2.8.1. Ångest och affektiva störningar hos barn ... 13

2.8.2. Neuropsykiatriska störningar hos barn ... 14

2.8.3. Psykotiska störningar hos barn ... 14

2.8.4. Ätstörningar hos barn ... 15

3. Tidigare forskning ... 15

4. Teoretisk referensram ... 17

5. Syfte och frågeställningar ... 20

6. Metod ... 21

6.1. Allmän litteraturstudie ... 21

6.2. Insamling av material... 22

6.3. Inklusions- och exklusionskriterier ... 22

6.4. Innehållsanalys ... 23

6.5. Etiska aspekter ... 24

7. Resultat ... 24

7.1. Hur kan man förebygga psykisk ohälsa hos unga? ... 24

7.2. Vad förebygger psykisk ohälsa hos unga? ... 27

8. Diskussion ... 29

8.1. Resultatdiskussion... 29

8.2. Metoddiskussion ... 32

8.3. Vidare forskning ... 34

9. Källor ... 35

(6)

6

Bilagor ... 39

(7)

7

1. INLEDNING

Psykisk ohälsa finns överallt runt oss och förekommer i alla åldrar. Många personliga framträdande av välkända personer med psykisk ohälsa har hjälpt med att flera individer har öppnat upp sig om sin psykiska ohälsa. Psykiatri behandlar psykisk ohälsa och psy- kiska sjukdomar, som i sin tur visar tecken i lidande för individen själv eller som funkt- ionsvariation. Barn som lever i familjer där föräldrar är psykiskt sjuka, har missbruk el- ler där barn utsätts för misshandel eller sexuellt övergrepp är i riskzonen för att drabbas själv av psykisk ohälsa som antingen barn eller vuxen (Blume & Sigling, 2013). De första åren är därför en viktig grund för psykiska hälsan senare i livet, både för sociala och psykologiska faktorer. Förutom föräldrar och andra viktiga vuxna i barnens liv, är även förskolan och skolan viktiga för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga. I de första åren av ett barns liv utvecklas hjärnan som mest och då grundas funktioner som till exempel känslomässig utveckling, beteende, inlärning och språkut- veckling genom att hjärnområden och nervbanor utvecklas. Därför är det en stor bety- delse att förebygga detta för barnens framtida hälsa och välfärd. Detta kan även leda till bättre resultat i skolan, bättre socioekonomiska faktorier och mindre framtida brottslig- het. (Folkhälsomyndigheten, 2020a)

Vi har valt att forska i länderna Finland och Sverige. Man kan tro att skillnaden inte är så stor mellan dessa två länder men man pratar mera öppet om psykisk ohälsa i Sverige än i Finland, fast psykisk ohälsa är ett problem för samhället i båda länder. Befolk- ningen i Finland är kända för att vara väldigt försiktiga och stängda om sitt privatliv och psykiska mående, medan Sverige är tvärtom. Under de senaste 30 åren har det ökat med psykisk ohälsa bland andelen unga i de nordiska länderna. Det har varit större ökning i Sverige och psykiska hälsan är sämre i Sverige än i övriga Norden (Statistiska central- byrån, 2017). Dels på grund av att det är större utmaningar på arbetsmarknaden för de höga kraven på utbildning och kompetens. Men även att skolsystemet har förändrats och stressande av skolarbetet för unga har ökat, vilket sedan leder till sämre skolprestationer och psykisk ohälsa bland barn och unga. (Folkhälsomyndigheten, 2020b)

(8)

8

2. BAKGRUND

I detta kapitel kommer vi att behandla ämnen om vad psykiatrin betyder i Finland och i Sverige, psykiatriskt vårdarbete och sjukskötarens arbetsbeskrivning i psykiatrin. Vi kommer även att ta upp vad psykiatrisk öppenvård och slutenvård innebär och några olika psykiatriska sjukdomar bland barn och unga.

2.1. Centrala begrepp

Under denna rubrik kommer vi beskriva begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa, då vi anser de centrala inom vårt examensarbete.

2.1.1. Psykisk hälsa

Världshälsoorganisationen WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefin- nande där en individ utför sina egna förmågor och möjligheter, klarar av vardaglig stress, arbetar eller studerar produktivt och kan bidra till vårt samhälle. Psykisk hälsa är grund- läggande för vår gemensamma, mänskliga och individuella förmåga att tänka, visa käns- lor, försörja sig, samspela med varandra och njuta av livet. Många sociala, psykologiska och biologiska faktorer påverkar den psykiska hälsan på olika sätt. (WHO, 2018)

2.1.2. Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är svårt att definiera och innefattar flera olika tillstånd med olika allvar- lighetsgrad och långvarighet; från lätta och övergående besvär till långvariga tillstånd som starkt påverkar funktionsförmågan. Psykisk ohälsa används som en beteckning för både mindre allvarliga psykiska symptom som till exempel nedstämdhet och ångest, och till allvarligare psykiatriska tillstånd som bör behandlas av hälso- och sjukvården såsom depression och schizofreni. (Westerback, 2016 & Folkhälsomyndigheten, 2020c)

2.2. Psykiatri i Finland

Utvecklingen av mentalvården har i Finland varit strakt knuten till de allmänna utveckl- ingslinjerna inom social- och hälsovården. Mentalvården är en del av den kommunala

(9)

9

servicen där Finlands kommuner ansvarar för den offentliga mentalvården. Till en viss grad har kommunerna i större städer överlåtit produktionen av specialiserade sjukvårds- tjänster till kommunägda samkommuner. Folkpensionsanstalten är den allmänna sjukför- säkringen i Finland som innefattar den privata sjukvården och företagshälsovården. Inom dessa sektorer erbjuds det också mentalvårdstjänster. Den allmänna hälso- och sjukvården täcker alla åldersgrupper, socioekonomiska grupper samt erbjuder alla typer av mental- vård. Mentalvårdsarbetets utveckling i Finland har från och med 1980-talet genomgått en långsam övergång från sjukhus och institutionscentrerad vård till öppenvård. Syftet med att övergå till öppenvård var att minska på institutionsvården. Genom att modernisera och förbättra behandlingen, neutralisera ämnet kring psykiska problem och få mentalvården mera tillgänglig. En återkommande faktor i reformarbetet är att försöka skapa en klient- nära service. Klientens vårdbehov ska beaktas och åtgärdas som en helhet för att anpassas till klientens behov. Omorganiseringen av mentalvårdstjänsterna har gett inspiration till ett ökat behov av tjänster som har förorsakats av förändringar i levnadssättet och arbets- livet, ökande arbetstakt, prestationskrav och en marknadsekonomiskt inriktad värde- grund. (Karlsson & Wahlbeck 2010 s.13)

2.3. Psykiatri i Sverige

Psykiatrin anses vara den mest varierande, fördomsbelastade och omdebatterade delen av sjukvården. Folk betraktade länge mentalvården som en kombination av omänsklighet och barmhärtighet. De psykiskt sjuka betraktades länge med en blandning av osäkerhet, skräck och förakt. I mitten av 1900-talet har de styrande principerna varit fördomsfrihet, integration och humanitet. Mentalsjukhusen har lagts ner och vården har blivit samhälls- orienterad. Till skillnad från vårdens historia, är de psykiatriska behandlingarnas historia ganska kort. Före 1950, kunde man inte erbjuda så mycket mera än tålmodig väntan på en förbättring, elbehandlingar samt dämpande läkemedel. Den ledande principen har varit att behandlingarna ska vara baserade på kunskap så långt det är möjligt. I form av ett gynnsamt förhållande ska de etiska kraven uppfylla förhållandet mellan nytta och risker, samma tillgångar hos befolkningen och att värna om självbestämmande så länge det inte medför fara. Den svenska forskningen har varit livsviktig då kunskapen ökat enormt. Den svenska psykiatrin speglas av internationella trender och psykiatrins utveckling har till stor del redovisats i doktorsavhandlingar. Genom åren har det funnits fyra olika synsätt

(10)

10

på uppkomsten av psykiska sjukdomar. Ett synsätt var att sjukdomen var ett straff för att mänskan förbrutit sig mot gud, att mänskan var besatt av onda andeväsen, att de uppkom galenskap då de mänskliga passionerna tog överhanden eller att sjukdomarna uppkom genom att balansen mellan de fyra kroppsvätskorna hade kommit i olag. De psykiska sjukdomarna uppfattades som straff, besatthet, disharmoni och kroppslig obalans. I en del religiösa sekter förekommer ännu föreställningen att behandlingen av de psykiska sjuk- domarna sker genom att fördriva bort demoner och att sjukdomen förorsakas av demoner.

(Ottosson, 2003)

2.4. Sjukskötarens yrkesroll inom psykiatrin

Vid olika studier har det visats att psyksjukskötare är viktiga för patienternas mentala hälsa. En del av patienterna hade svårt att definiera deras specifika roll men upplevde att de uppfyllde en viktig och betydelsefull roll som andra inte kunde uppfylla. Sjukskötaren förväntas vara professionell och mänsklig vid olika tillfällen. En del av deras uppgifter är att kunna ge patienten faktabaserad information om olika sjukdomar samt läkemedel och kunna förklara och översätta medicinska termer så att patienten förstår. Psyksjuksköta- rens roll är också att kunna bedöma patientbehovet, kunna planera och utvärdera vården, utbilda personal och patienter samt att korrekt kunna dokumentera information. (Hammar

& Westling, 2012 s. 5)

Utöver att sjukskötaren ska kunna bemöta patienten på ett professionellt och vänligt sätt ska hen också kunna samordna andra tjänster och ha en fungerade kommunikation med andra yrkesgrupper. Som sjukskötare utgår arbetet ifrån ett hälsoperspektiv som bygger på hälsobevarande och hälsoförebyggande åtgärder men också omsorg och arbete kring den redan sjuka patienten. Inom psykiatrisk vård fokuserar omvårdnad på personens egen uppfattning och upplevelse av hälsa samt livskvalitet bortsett från sjukdomen. Plane- ringen av vården och omvårdnadsinsatserna gör sjukskötaren tillsammans med patienten.

Beroende på patientens sjukdom och situation vänder sig omvårdnadsarbetet mot känsliga och praktiska aspekter. (Hammar & Westling, 2012 s. 2)

För ett fungerande omvårdnadsarbete förutsätts det att en god relation upprätthålls mellan patienten och sjukskötaren. En bra kommunikation är grunden till en god relation.

(11)

11

Omvårdnaden ska utformas utifrån patientens behov, vilket innebär att sjukskötaren ar- betar utifrån ett helhetsperspektiv. Sjukskötaren ska se till patientens livssituation samt lyfta fram och uppmärksamma patientens fysiska, psykiska, kulturella och andliga behov.

Kontinuitet är viktigt i arbetet samt att hjälpa patienten med att bära den psykiska smärtan.

Att behandla och hantera känslor som meningslöshet hos patienten är konkreta exempel på insatser som sjukskötaren med hjälp av andra yrkesgrupper utför. Det är viktigt att arbeta nätverks- och samhällsbaserat oberoende var man arbetar. Detta innebär att man upprätthåller kontakten med andra instanser gällande patienten. Andra uppgifter för psyk- sjukskötaren är också att aktivt arbeta mot fördomar, utanförskap och diskriminering samt att föra kunskap och utbildning vidare till studerande och medarbetare. (Hammar & West- ling, 2012 s. 2)

2.5. Psykiatrisk vård

Psykiatrisk vård innebär sjukvård som behandlar psykiatriska sjukdomar. Psykiatrisk vård kan ges både i öppenvård och i slutenvård. Vården utförs på psykiatriska mottag- ningar, psykiatriska avdelningar eller psykiatriska sjukhus. I god psykiatrisk vård ingår behandling, omvårdnad, rehabilitering och social integrering (Levander m.fl., 2008).

Det psykiatriska vårdandet handlar om att återskapa bästa möjliga hälsa och behålla det som patienten redan har. Studier visar att personalens attityder till patienten är väldigt viktig. Vårdaren behöver identifiera patientens behov och skapa en tillit för att patienten enklare ska acceptera vårdandet, vilket även gör att inte oroligheter uppstår. Psykisk ohälsa kan medföra många olika diagnoser och på grund av det måste sjukvården vara av hög kvalitet och hjälpa patienten på bästa sätt. Att arbeta hälsofrämjande, observera och ta till vara patientens resurser är en sjukskötares viktigaste uppgift vid ett möte av en individ som drabbats av psykisk ohälsa. Viktiga egenskaper som en sjukskötare behöver är att vara äkta, visa medkänsla och medmänsklighet. Inom psykiatrisk vård fodras ett närvarande och känslomässigt arbete för att skapa en bra relation med patienten. En god omvårdnad betyder att stödja och hjälpa patienten och förhindrar diskriminering och för- domar. Det finns fyra etiska begrepp som är viktiga att ha med sig i varje handling man utför; göra gott för människan, inte göra någon skada, vara rättvis och respektera patien- tens självbestämmande och integritet. (Larsson & Ärlemar, 2018)

(12)

12

2.6. Psykiatrisk öppenvård

För att få tillträde till psykiatrisk specialsjukvård krävs det oftast en remiss från primär- vårdens läkare men det finns undantag i vissa kommuner. Primärvården bedömer hur akut klientens vårdbehov är och erbjuder även stöd under väntetiden. Inom specialsjukvården kan öppenvård ges vid en psykiatrisk poliklinik, mentalvårdsbyrå, rehabiliteringspolikli- nik eller ett dagsjukhus. Öppenvården utgörs av primärvården och kräver oftast tidsbe- ställning. I akuta fall finns det dygnet runt mentalvårdstjänster i form av sjukhusvård.

Behandlingen innehåller alltid stödsamtal och ibland psykoterapi, vilka i allmänhet inne- bär individuell korttidsterapi. Andra psykosociala behandlingsmetoder kan även vara grupp- och ergoterapi. Den offentliga öppenvården kan i allmänhet inte erbjuda stödsam- tal flera gånger i veckan eller längre intensiva psykoterapier, därför kompletteras den of- fentliga öppenvården av privata tjänster. En stor mängd av psykoterapitjänsterna är pri- vata. Det finns många olika former av psykoterapi men de mest centrala psykoterapifor- merna kan vara psykoanalytisk psykoterapi, kognitiv beteendeterapi och psykoanalys.

(Karlsson & Wahlbeck, 2010)

2.7. Psykiatrisk slutenvård

Psykiatrisk slutenvård finns på psykiatriska sjukhus eller på psykiatriska avdelningar vid allmänsjukhus. Inom slutenvården används medicinsk behandling och behandlingsformer för interaktion, bland annat grupp- och individsamtal. Till behandlingen hör det även fa- milje- och nätverkssamtal, detta är en viktig del inom barnpsykiatriska slutenvården.

Varje patient skall ha en egenvårdare, en ansvarsperson som är sjukskötare eller närvår- dare. På avdelningen finns det även tillgång till psykolog, fysioterapeut och ergoterapeut.

Var tredje behandlingsperiod inom slutenvården påbörjas oberoende av patientens vilja.

Det varierar mycket mellan olika sjukhus men det förekommer ofta tvångsåtgärder såsom tvångsmedicinering, isolering och spännbälten. Inom barnpsykiatrin används även olika tillvägagångssätt för fasthållning. Bland de biologiska behandlingsmetoderna finns det även ECT, elektrokonvulsiv behandling som har blivit mera populär i Finland under 2000-talet. Dock används detta endast på vuxna. (Karlsson & Wahlbeck, 2010) ECT är en elbehandling framför allt för djupa depressioner men även andra psykiska sjukdomar.

(13)

13

Elbehandlingen gör att hjärnan får svaga pulser av elektrisk ström i några sekunder som sedan utvecklar ett epileptiskt anfall.

2.8. Psykiska sjukdomar hos barn och unga

Då man hänvisas till psykiatrisk specialistvård är det oftast olika livskriser och olika psy- kiska sjukdomstillstånd det är frågan om, till exempel psykoser, djupa och svåra depress- ioner, svåra personlighetsstörningar, självmordstankar samt självmordsförsök. För att få vård krävs alltid en läkarremiss. Oftast behandlas och undersöks psykiska sjukdomar och störningar inom den öppna vården eller som en kortare sjukhusvård. Många av de olika behandlingar som utförs, sker som öppenvård på de psykiatriska poliklinikerna. Patien- tens personliga vård grundar sig i en vårdplan man gjort upp i samband med patienten och ibland om det behövs också med hens anhöriga. Som vårdform utnyttjar och tillämpar man forsknings- och evidensbaserade behandlingsmetoder. (HUS, 2020a)

Att lida av psykisk ohälsa under livets gång och att lida av tillfällig psykisk ohälsa vid någon svår livssituation, är helt normalt. Viktigt vid psykisk ohälsa är att man identifierar den och behandlar den på rätt sätt. En psykisk störning är ofta summan av många olika faktorer. Ofta är det en specifik faktor som exempelvis stress, som utlöser den psykiska störningen som andra faktorer redan lagt grunden för. Normala känslor och reaktioner i ett vardagligt liv så som exempelvis förlusten av en närstående, anses inte vara en psykisk störning. Reaktioner på normala motgångar i livet och konflikter mänskor emellan, kan inte anses som en sjukdom. (Institutionen för hälsa och välfärd, 2019) Nedan kommer vi att ta upp de vanligaste psykiska sjukdomar hos barn och unga.

2.8.1. Ångest och affektiva störningar hos barn

Ångest och rädslor hör till den normala utvecklingen hos alla barn. Ungefär 5% av alla barn har dock ångestsymtom som nedsätter funktionsförmågan. Barnet behöver hjälp för ångest om den påverkar tydligt barnets vardagliga liv och stödet från vuxna i barnets liv inte räcker till. Med hjälp av pedagogisk terapi ges det information om typiska ångest- symtom samt hanteringsmetoder och behandlingsalternativ för ångeststörning. På mot- tagningsbesöken analyserar man barnets familjesituation och ger handledning i olika

(14)

14

metoder hur de vuxna kan stöda barnet i att stegvis bemöta det som barnet får ångest av.

Det används även praktiska behandlingsmodeller som hjälper att identifiera känslor som är viktigt vid behandling av ångest och rädsla. (HUS, 2021b)

Depression förekommer både hos flickor och pojkar lika ofta. För flickorna ökar det i tonåren. Symptom på depression innebär en återkommande eller långvarig känsla av sorg, nedstämdhet, glädjelöshet eller lättretlighet. Detta nedsätter funktionsförmågan och änd- ras knappt ens i samband med trevliga upplevelser. Symptomen för depression varierar hos barn i olika åldrar. På mottagningsbesöken ger man stöd till familjens interaktioner vid behandlingen av barnets depression. Vårdformen för barnet ser olika ut från person till person och enligt barnets ålder. Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att vuxna deltar i vården av barnets depression. (HUS, 2021b)

2.8.2. Neuropsykiatriska störningar hos barn

Neuropsykiatriska störningar hos barn är utvecklingsstörningar som förknippas till hjär- nans funktion. Neuropsykiatriska svårigheter påverkar bland annat den sociala interakt- ionen, kontroll av känslor och beteende, språkliga och icke-språkliga kommunikationen samt styrningen av de exekutiva funktionerna. Symptomen varierar från barn till barn, men även hos samma barn kan symptombilden variera i olika utvecklingsstadier. Neu- ropsykiatriska störningar visar svårigheter med sömn, inlärning, språkutveckling, moto- rik, humörsvängningar, ångest, tvångssyndrom samt sinneskänslighet. Neuropsykiatriska störningar innebär bland annat ADHD, ADD, tics och autismspektrum. På mottagnings- besöken uppmärksammar man barnets helhetssituation och fattar beslut om individuella vård- och stödformer. (HUS, 2021c)

2.8.3. Psykotiska störningar hos barn

Psykos är en allvarlig psykisk störning där det innebär att verklighetsuppfattningen har försämrats. De centrala symptomen för detta är hallucinationer, vanföreställningar och en oklar verklighetsuppfattning. Hos barn är det väldigt ovanligt med psykossjukdomar. Psy- kos som förekommer hos barn innefattar schizofreni, psykotisk depression och bipolär

(15)

15

sjukdom, psykotiska tillstånd som orsakas av droganvändning samt korta övergående psykoser. (HUS, 2021d)

2.8.4. Ätstörningar hos barn

Det är vanligt med många olika slags ätstörningar hos barn. Det drabbar vanligtvis flickor men det förekommer även hos pojkar. Matkräsenhet förekommer ofta men även periodvis missnöje med sin egen kropp förekommer redan hos barn. Det är inte alltid en tydlig gräns för när en ätstörning behöver behandling, men det talas om störning när ätandet börjar ta över ens vardagliga liv och riskera hälsan, tillväxten och utvecklingen. (HUS, 2021e)

Anorexi, bulimi och hetsätningstörning är det vanligaste formerna av ätstörningar. Vid anorexi börjar barnet känna en rädsla över att gå upp i vikt och känna sig tjock, fast det i verkligheten inte är så. Anorexi börjar oftast genom bantningsförsök som kan gå över styr och leda till en ond cirkel av självsvält och överdriven motion. En person med ätstörning upplever ofta att hen inte behöver hjälp och även försöker dölja symptomen. Självsvält förstärker symptomen och upprätthåller eventuella matrelaterade tvångstankar. Bulimi innebär att personen hetsäter stora portioner mat på en gång. Detta ätande resulterar ofta i ångest och rädsla att gå upp i vikt, vilket gör att personen försöker förhindra det till exempel genom motion, kräkningar eller laxerande medel. Barn kan även ha övervikt och tillhörande hetsätning som kräver behandling. (HUS, 2021e)

Vuxna som är närvarande i barnets vardag har en viktig roll i att identifiera, förebygga och behandla problem med ätandet. Det är viktigt att söka hjälp redan i ett tidigt skede, till exempel hos skolhälsovårdaren eller hälsocentralen. (HUS, 2021e)

3. TIDIGARE FORSKNING

För att undersöka det valda problemområdet genomförde vi en litteratursökning av vad det finns för tidigare forskning inom barn och ungdomars psykiska hälsa. I sökprocessen har vi använt Google Scholar som databas. Vi använde sökorden ”psykisk ohälsa”, ”psy- kiatrisk vård” och ”barn och unga”.

(16)

16

Behandling av barn som behöver psykiatrisk vård inleds oftast först efter att funktions- förmågan försämras efter många års symptom. Barn som har psykiska symptom behöver mera stöd än andra barn på daghemmet, i skolan och inom barnskyddet och specialiserade sjukvården. I Finland har vi ett jämlikt rådgivnings- och skolhälsovårdssystem med re- gelbundna kontroller i början av föräldraskapet, tidiga barndomen och grundskolan som gör att bekymren känns igen och kan behandlas tidigt. Som tidigaste förebyggande åtgär- den kan man inleda screening av depression hos kvinnor under graviditeten. Därav kan rådgivningsbyråerna igenkänna riskfamiljer och ta tag i problemen i ett tidigt skede. (Sou- rander, 2017) Schizofreni och psykoser anses vara störningar där hjärnutvecklingen har rubbats. Flera riskfaktorer under fosterstadiet och uppväxtåren har visats påverka hjärn- utvecklingen och ha samband med psykoser. Rörelseförmågan har utvecklats senare un- der tidiga barndomen, haft ångest och beteendestörningar under barndomen och flera kog- nitiva svårigheter under ungdomsåren har varit typiska aspekter hos patienter med psy- kossjukdomar. (Gyllenberg, 2017)

Barn med inlärningssvårigheter har visat tecken på psykisk ohälsa oftare än barn utan inlärningssvårigheter. Oftast förekommer det tillsammans med någon eller flera neu- ropsykiatriska diagnoser, som ADHD, autism och Tourettes syndrom. Depression och ångest är bara lite vanligare hos barn med inlärningssvårigheter, men dessa blir en ökning hos ungdomar i tonåren, speciellt hos flickor. Kognitiva brister syns hos de barn med psykotiska symptom, särskilt hos barn som senare i livet utvecklar schizofreni. För att trygga vården och rehabiliteringen för barn och unga med inlärningssvårigheter och psy- kiska symptom är det viktigt med mångprofessionellt samarbete med hälsovårdare, soci- alarbetare, psykologer, daghems- och skolpersonal. Sambandet mellan inlärningssvårig- heter och psykisk ohälsa är tydligt, därav behöver man inom primärvården och speciali- serade sjukvården ett tillräckligt kunnande om screening, diagnostisering och vård av barn och unga för att hitta tecken på inlärningssvårigheter och/eller psykiska symptom.

(Arrhenius, 2017)

De psykiska förmågorna byggs upp oftast i en interaktion med en vårdnadshavare och störningar i utvecklingen kan leda till psykiska problem. Behandlingen av detta innebär att man måste få fart på den avbrutna utvecklingsprocessen. Psykodynamisk psykoterapi innebär att man försöker sätta i gång utvecklingsprocessen genom förståelse av

(17)

17

problemen. Om barnet då upplever att terapeuten förstår och har gemensamt upplevelsen av rädsla för utvecklingskraven kan barnet våga överta de nya möjligheterna. Psykody- namisk teori finns i många barnpsykiatriska behandlingsmetoder, till exempel i konsul- tationer, arbete genom föräldrar eller sjukhusvård. Det mest specifika utförandet är indi- viduell barnpsykoterapi eller barnpsykoanalys. Det finns dock mindre forskning om barnpsykoterapi än om vuxenpsykoterapi, detta på grund av att mycket behöver göras för att säkra den systematiska pålitligheten. Utifrån kliniska erfarenheter har det ansetts att barn med fobier, ångest eller deprimerade barn har haft mest nytta av psykoterapi. Barn utöver detta har en förmåga att tänka över sina tankar och känslor och känner då en lättnad över att få sina bekymmer delade med någon passar bäst för denna behandlingsform. Barn med beteendestörningar som är aggressiva, inte känner personligt lidande och reagerar mera utåt än inåt har inte ansetts ha nytta av individuell psykoterapi, däremot kan psyko- analys ge nytta för dem. (Enckell, 2017)

Barn och ungdomar sätts in på slutenvård då den öppnavården insatser inte räcker till för att utföra den behandling och undersökningar som bedöms vara obligatoriska. I Finland skedde det stora förändringar mellan åren 2000 och 2011 om barn- och ungdomspsykia- triska patienter inom slutenvården. Det fördubblades andelen barn och unga som omhän- dertogs av barnskyddet och behandlingstiden på avdelningen halverades. De centrala för- ändringarna var att ADHD-diagnoserna ökade inom barnpsykiatrin och depression, ång- est och ätstörning ökade inom ungdomspsykiatrin. I Finland erbjuds barnpsykiatrisk slu- tenvård för barn under 13år och ungdomspsykiatrisk slutenvård från 13 till 17års ålder.

Men ibland kan även unga vuxna över 18år behandlas på ungdomspsykiatriska avdel- ningar. Slutenvård kan ha nackdelar men forskning visar att fördelarna för patienterna är mycket större än nackdelarna. (Kronström, 2017)

4. TEORETISK REFERENSRAM

Till arbetets teoretiska referensram har vi valt att utgå från Katie Erikssons (2014) teori

”Vårdprocessen”. Vi valde denna teori då hon lyfter fram hur man som sjukskötare skall vårda en patient på bästa möjliga sätt för att få en helhetssyn på människan och hur hon tolkar hälsa och ohälsa hos människan, både fysiskt och psykiskt.

(18)

18

Det viktigaste i vårdprocessen består av patient- och vårdarrelationen, de utgör kärnan för att förverkliga hälsoprocessen hos patienten. I denna relation får patienten att känna sig delaktig inom sin egen vård. I vårdprocessen skall vårdaren gå bredvid och visa vägen men låta patienten bestämma tempot och målet. Vårdaren skall hjälpa patienten att lösa aktuella problem, ta hänsyn till behov och önskan samt att stiga till en högre nivå av hälsa.

Vårdprocessen hos en patient är hälsocentrerad eftersom det centrala syftet hos patienten är att ha den bästa möjliga hälsan. Därför fortsätter vårdprocessen oavbrutet tills den bästa möjliga hälsan har uppnåtts. Detta kan betyda att vården kan fortsätta från olika vårdplat- ser under en lång tid. Dock börjar vårdprocessen först i det skedet då patienten visar kän- netecken på ohälsa. (Eriksson, 2014, s. 18–23) I vårdprocessen möter vi människan, pa- tienten som kropp, själ och ande. Vårdarens yrkesskicklighet befinner sig i att hen stän- digt fördjupar sin kunskap om den unika människan. Människan har en del gemensamma drag men samtidigt har den en egen karaktär, med andra ord ett unikt särdrag. Därför innebär det att man utgår ifrån varje enskild människas unika särdrag när man vårdar individuellt. Vilket betyder att man aldrig har två helt likadana vårdprocesser. (Eriksson, 2014, s. 28)

Hälsa är inget orörligt tillstånd utan det är en process där många faktorer spelar roll. Hälsa är något man inte kan ge till någon människa men vi kan stödja människans hälsa. Alla handlingar och aktiviteter som sker inom vårdprocessen syftar till att på något sätt stödja hälsoprocesserna. Innehållet för hälsoprocessen består av människan som en biologisk, psykologisk och andlig helhet, alltså kropp, själv och ande. Hälsan följer med människans förlopp från att man föds till att man dör. Eriksson nämner ohälsa som hälsohinder. Häl- sohinder kan finnas i själva människan eller i människans relationer och omgivning. Häl- sohinder som för samman med relationen mellan människa och människa är en central betydelse ur vårdvetenskaplig synvinkel. Därav finns det många undersökningar som ty- der på att relationsstörningar är bland de största hälsoproblemen inom vår kultur. (Eriks- son, 2014, s. 41–42)

Inom vårdprocessen är det nödvändigt att analysera och beskriva människans hälsopro- cesser för att kunna stödja människans hälsa för olika vårdarbeten. Eriksson gör en över- sikt över kriterier på hälsa och en anknytning till Peep Koorts syn på människans tre systemnivåer: den animala nivån, den mänskliga nivån och den kulturella nivån. Den

(19)

19

animala nivån uppkommer som förekomst av objektiva fysiologiska tecken på hälsa och ohälsa. Vilket betyder att det visar objektiva tecken på ohälsa och brist på objektiva tecken på hälsa. Den mänskliga nivån innebär känsla för välbefinnande och viljan och motivat- ionen för hälsa och ohälsa. Individens upplevelse av sig själv som frisk eller sjuk kan bero på många olika faktorer. Det förekommer fyra olika huvudpositioner för hälsan (A-D).

Position A innebär att människan visar objektiva tecken på ohälsa men känner sig ändå frisk och upplever en känsla av motivation. De kan också vara patienter som är medvetna om att de har en obotlig sjukdom men som har accepterat läget och kan se en mening med detta. Position B innebär både en verklig och upplevd hälsa. Då har människan inga ob- jektiva tecken på ohälsa och upplever inte ohälsa. Position C innebär ett upplevt tillstånd av ohälsa, då har människan en känsla av ohälsa men visar inga objektiva tecken på ohälsa. Detta kan vara personer som kommer till sjukhus och mottagningar upprepande gånger för påhittade sjukdomssymptom. Position D innebär verklig och upplevd ohälsa.

Då känner personen sig ha ohälsa och visar även objektiva tecken på ohälsa. Den kultu- rella nivån påverkar människans värderingar utifrån samhället och det sociala arvet. Det innebär att människor inom olika samhällen och kulturer har ett omväxlande tankesätt om när man har ohälsa och när man får ha ohälsa. I en del samhällen skall människan visa allvarliga tecken på ohälsa för att anses ha ohälsa. (Eriksson, 2014, s. 46–50)

En fungerande vårdrelation gör en förutsättning för en god vårdprocess. Vårdrelationen är det centrala i vårdprocessens olika faser, patientanalysen, prioriteringen och vårdhand- lingen. (Eriksson, 2014, s. 56)

Patientanalysen är en beskrivning av patientens totala situation och det menar att vårdaren skall förstå patientens livssituation som helhet. Genom patientanalysen får man en förstå- else om hälsans bakomliggande orsaker och vad det är som skapar ohälsan. Intervjuer, journaler och undersökningar hjälper det att bedöma patientens situation. (Eriksson, 2014, s. 56–58)

Prioritering betyder att man utgående från all information från patientanalysen, tar ställ- ning till vårdens inriktning och vårdområde som vårdaren och patienten kommer att sam- arbeta med. För att förstå betydelsen i själva prioriteringen är det viktigt att se helheterna

(20)

20

i vårdsituationen och hur olika faktorer har anknytning med varandra. (Eriksson, 2014, s.

73)

Val av vårdhandling är nästa steg i vårdprocessen då man verkställer själva vården. Man bör beakta både styrande och påverkande processen vid valet av vårdhandlingar. Vid på- verkan försöker man förändra patientens inlärning och behöver därför aktivt blanda sig i patientens liv. Vid styrning försöker man förändra patienten genom olika handlingar där patienten själv inte deltar aktivt i. Oftast förekommer det både styrande och påverkande i en vårdsituation, och inte enbart styrande eller påverkande. Dessa väljs utgående från patientanalysen och prioriteringen av vårdområde för att klara av alla dilemman hos pa- tienten. För det praktiska vårdarbetet delar man in vården i naturlig vård, grundvård och specialvård. Dessa bedöms utgående från patientens behov, problem och begär. (Eriks- son, 2014, s. 77–79)

Processfaktorer påverkar direkt eller indirekt i vårdprocessen. Ekonomi, utbildning, lag- stiftning, sociokulturella faktorer och sjukvårdens principer är exempel på processfak- torer för bästa möjliga vården för en patient. Hälso- och sjukvårdens principer medför olika etiska regler för vårdens genomförande. Det finns olika slag av etiska regler som måste ovillkorligen följas och dessa är nödvändigt för de etiska problemen inom hälso- och sjukvården, som till exempel dödshjälp, abort eller självmordsproblematiken. (Eriks- son, 2014, s. 88–89)

5. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Detta examensarbete ingår i projektet ”Nordiskt vårdarbete – framtidens kompetenser”

och syftet med denna studie är hur man som sjukskötare kan förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Vi har valt att forska inom två nordiska länder, Finland och Sve- rige. Vi vill även forska om vad som har visats förebygga psykisk ohälsa hos unga i dessa länder.

Frågeställningar:

• Hur kan man som sjukskötare förebygga psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige?

(21)

21

• Vilka handlingar förebygger psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige?

6. METOD

I detta kapitel presenterar vi metoden vi har valt för studie, en beskrivning hur vi har genomfört studien och en motivering till valet. Även hur vi har samlat in data, inklusions- och exklusionskriterier, etiska aspekter samt innehållsanalys som vi valt som analysme- tod.

6.1. Allmän litteraturstudie

Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie i vårt examensarbete. En litteraturstudie är en studie som byggs upp av vetenskapliga artiklar och handlar om att man skapar en översikt över kunskapen inom ett visst område eller problem. Detta innebär att man tar reda på nuvarande forskning för att få en uppfattning om vad som har studerats inom det ämnet. En litteraturstudie som görs som ett examensarbete på kandidatnivå kan vara till hjälp eller användas som en grund för ett empiriskt arbete på magisternivå, men det kan också göras som ett fristående arbete för att skapa kunskap om det valda området. (Fri- berg, 2017, s. 141–142)

En allmän litteraturstudie beskrivs som ett organiserat arbetssätt för att skapa en beskri- vande sammanfattning av ett valt område. I en systematisk litteraturstudie krävs det en ingående analys och sammanfattning av de kvantitativa resultaten i form av en metaana- lys. Medan i en litteraturstudie görs det ingen avgränsning till val av antingen kvalitativa eller kvantitativa artiklar, utan båda kan användas. Dock är inte analysen lika ingående som i en systematisk litteraturstudie. (Friberg, 2017, s. 143)

Vi valde att göra en allmän litteraturstudie för att vi vill lyfta fram betydelsefull forskning om ämnet samt öka kunskapen på ett tillförlitligt sätt. Metodvalet beror även på studiens syfte och frågeställningar, eftersom vi har valt att forska om psykisk ohälsa hos barn och unga i Finland och Sverige anser vi att det är den bästa metoden för att få ett allmänt och konkret resultat.

(22)

22

6.2. Insamling av material

VI började med att vara i kontakt med biblioteket som hjälpte oss med vilka sökord som skulle hjälpa oss hitta källor till vårt arbete. Vi har begränsat insamlings och sökresultaten genom att enbart forska i texter som inkluderar Sverige och Finland. Vi har använt Libgui- des och databaser så som PubMed och EBSCO för att hitta lämpliga texter. Vi har även använt oss av sökord på engelska och begränsat sökresultaten med orden OR, AND &

NOT. Insamling av data har skett så att inte berörda gällande forskningen utsätts för kränkningar eller skador. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ allmän litteratur- studie som är baserad på sekundärdata, data som samlats in av andra. I sökprocessen har vi använt Google Scholar som databas. Sökorden vi använde var ”psykisk ohälsa”, ”psy- kiatrisk vård”, ”barn och unga” ”unga och psykisk ohälsa”, ”mental health”, ”psychiatry”,

”adolescent psychiatry”, ”child psychiatry”, ”Finland” och ”Sverige”.

I bilaga 1 finns det en tabell där vi presenterat vilken databas och sökord vi använt, antalet träffar sökorden gav samt hur många artiklar som inkluderades till arbetet.

6.3. Inklusions- och exklusionskriterier

För att få korrekta svar på våra frågeställningar har vi behövt begränsa sökresultatet. Ef- tersom vi har valt att forska i både Finland och Sverige får vi ett större utbud och även artiklar som kan vara skrivna på finska, svenska och engelska. Vi har valt att artiklarna skall vara tillgängliga i full text och skrivna på 2000-talet. För att få sökningar som hand- lar om psykisk ohälsa hos barn och unga, har vi behövt exkludera artiklar som är skrivna om psykisk ohälsa hos vuxna och äldre. Nedan har vi valt att förtydliga våra inklusions- och exklusionskriterier.

Inklusionskriterier:

- Artiklar som är tillgängliga i full text

- Art0iklar som är på svenska, finska eller engelska - Artiklar som är skrivna på 2000-talet

- Artiklar som handlar om psykisk ohälsa hos barn och unga - Artiklar som har en koppling till Finland och Sverige

(23)

23 Exklutionskriterier:

- Artiklar som inte är tillgängliga i full text

- Artiklar som är skrivna på annat språk än svenska, finska eller engelska - Artiklar som är skrivna före 2000-talet

- Artiklar som handlar om psykisk ohälsa hos vuxna och äldre

- Artiklar som har en koppling till andra länder än Finland och Sverige

6.4. Innehållsanalys

Vi har valt att använda oss av en innehållsanalys. Målet med en innehållsanalys är att lära sig söka, välja och analysera artiklar i vetenskapliga tidskrifter i samband med ett detal- jerat syfte och frågeställningar. Därefter diskutera noggrant tillvägagångssättet och resul- tatet. I innehållsanalysens första steg innebär det att avgränsa problemområdet genom att använda olika sökord och sedan hitta relevanta artiklar samt noggrant läsa igenom artik- larna. Detta för att förstå innehållet och helheten i artiklarna. (Friberg, 2017, s. 142–145) Efter granskningarna är klara och artiklarna har valts är det aktuellt att presentera de på ett tydligt och kortfattat sätt, till exempel genom att göra en översiktstabell. I tabellen i bilaga 2 får läsaren information om delar av granskningen och även en möjlighet till att besluta sig om valet av texterna verkar väsentliga med tanke på syfte och frågeställning- arna (Friberg, 2017, s. 47). För att få bättre översikt i tabellen kan man urskilja kategori- erna med syfte, metod, resultat osv. Efter detta skall man söka likheter respektive skill- nader i det insamlade materialet. Det är viktigt att ta hänsyn till att kvalitativa och kvan- titativa resultat presenteras på olika sätt. Nästa steg efter likheter respektive skillnader är att sortera materialet. Sortera det innehåll som handlar om samma sak under lämpliga rubriker. Detta ger läsaren en uppfattning om området. (Friberg, 2017, s. 148–150) Analysen är en metod som är utvecklad för att hantera större mängder av data. Genom analysen tolkas olika texter. Ett sätt att försäkra sig om att deltagarna skyddas under exa- mensarbetets gång är att använda sig av en analys där nyttan vägs mot riskerna i forsk- ningen som helhet (Henricsson, 2017, s. 79). Arbetet innehåller studier och material som är på svenska. Materialet har granskats kritiskt och jämförts md varandra för att försäkra deras pålitlighet. Information och material har lästs noggrant igenom för att kunna hitta

(24)

24

det mest väsentliga delarna att ha med i arbetet. Tolkning av material har gjorts individu- ellt av skribenterna som skrivit texten. Vi har stött varandra under skrivprocessen genom att tolka, bearbeta och analysera olika texter. Genom handledningsträffar har vi fått stöd av vår valda handledare, där nya infallsvinklar och tips tagits upp.

6.5. Etiska aspekter

Eftersom vi har valt att göra en litteraturstudie kommer vi att följa guiden för god veten- skaplig praxis i studier vid Arcada. Det innebär att vi inte kommer att använda oss av oredligheter i vetenskapliga verksamheter, försummelser eller övriga ansvarslösa förfa- randen i vårt examensarbete. Detta betyder att vi inte kommer att ge falsk information, kopiera texter från källor till vårt arbete eller hänvisa till andra källor än vad vi har använt.

Däremot kommer vi att ta hänsyn till andra forskares arbete på ett korrekt sätt och se till att deras arbete respekteras. Vi kommer se till att angiva korrekt källhänvisning och käll- förteckning, även iaktta ärlighet, omsorgsfullhet och noggrannhet i vårt arbete. (Arcada, 2014)

7. RESULTAT

I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet som har kommit fram vid innehållsana- lysen av de använda vetenskapliga artiklarna. Studiens syfte var att redogöra förebyg- gande av psykisk ohälsa hos barn och unga av en sjukskötare. Studien hade två frågeställ- ningar: 1. Hur kan man som sjukskötare förebygga psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige? 2. Vilka handlingar förebygger psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige?

och därefter har vi delat upp resultatet enligt dessa. Först börjar det med resultatet från frågeställning ett och sedan frågeställning två.

7.1. Hur kan man förebygga psykisk ohälsa hos unga?

Många unga i dagens samhälle lever i sårbara förhållande. Tidigare forskning tydliggör att ungas psykiska ohälsa tar sig uttryck i skolrelaterade svårigheter, studier som avbryts, bristfällig anknytning till arbetsmarknaden och till samhället och olika former av funkt- ionsnedsättningar. För en del unga kan situationen vara mycket komplex, speciellt då

(25)

25

problematiken sammanfattar flera tidigare symptom. En sådan problematik kräver insat- ser från många olika håll. Det innebär att den unga kan ha kontakt samtidigt med exem- pelvis skolans elev- och studerandevård, ungdomspsykiatrin, barnskyddet och ibland ak- törer inom tredje sektorn. En högaktuell folkhälsofråga är ungas psykiska hälsa. Trots att majoriteten av finländska unga mår bra, är ändå det vanligaste hälsoproblemet bland sko- lelever och studerande, psykisk ohälsa. Den kommunala mentalvården innefattar primär- vården, den psykiatriska specialsjukvården och socialvården. För unga erbjuds mental- vårdstjänster i första hand inom skolans elev- och studerandevård, genom familjerådgiv- ningar och vid olika hälsostationer. Man har med modeller som förenar bashälsovården med specialsjukvården stävat efter att förbinda verksamheten i de ungas närmiljöer. Ge- nom den vägen har man försökt öka ungas motivation till att uppsöka vård. I det svensk- språkiga serviceutbudet i Helsingfors spelar tredje sektorns serviceproducenter en central roll. (Westerback, 2016, s. 11 & s. 27)

I skolan bör det vara obligatoriskt att det finns en plats där skolhälsovårdaren och sjuk- skötaren får prata ostört med eleverna. För att främja psykisk hälsa hoppas personalen få skapa förtroendefulla relationer med barnen genom att finnas tillgängliga, vara lojal och inte dölja något för barnen. Det krävs ett fungerande samarbete mellan barnen, föräldrarna och andra kollegor i skolan. För att arbeta med att förebygga psykisk ohälsa är det bety- delsefullt med bra samarbete och förståelse för dessa psykiska besvär. För tidig identifi- ering av barn i riskzon för psykisk ohälsa, behövs det ökad kunskap och samarbete med andra yrkesverksamma. Dock framställs tystnadsplikt som ett problem för skolhälsovår- daren eftersom de har en starkare nivå av tystnadsplikt än övrig skolpersonal. Skolhälso- vårdaren kan inte prata fritt på möten med andra skolpersonal, vilket ledde till ensamhet och påverkning av samarbetet och eleven fick inte den hjälp som var eftertraktad. I stu- dien visar det även att ett screeningsverktyg kunde tidigt identifiera symptom på ångest och depression. Skolhälsovårdaren utvärderade elevernas hälsa utifrån en enkät som ele- verna fick fylla i och beroende på vad svaren visade gjordes det ett hälsosamtal med skol- hälsovårdaren och eleven. Hälsosamtalet ansågs vara väldigt viktigt för att komma i kon- takt med samtliga elever som var svåra att nå, speciellt gällande psykisk hälsa. (Jeppsson

& Wiberg, 2019)

(26)

26

Den psykiatriska unga patienten behöver behandlas med omvårdnad och omsorg. Till de grundläggande behoven hör vila, kost, sömn och att kunna uträtta sina behov på ett sådant sätt som inte kräver allt för mycket energi av patienten samt att kunna få det sociala be- hovet mättat och sitt bekräftelsebehov tillfredsställt. Då man arbetar inom vård och om- sorg krävs det att man har en kunskap kring vad det innebär och vad som anses vara psykisk ohälsa. Man ska känna till typiska kännetecken för psykisk ohälsa. För att kunna förebygga den unga patientens psykiska hälsa ska man kunna informera, ge stöd, våga bemöta, kunna bekräfta patienten och också kunna guida den i de olika skeden vården innebär för den. Hurdant synsätt och hurdana värderingar vårdpersonalen har spelar en ganska stor roll i hur patientens vård blir. Då man arbetar som sjukskötare komma man i olika situationer att stöta på psykisk ohälsa hos unga. Hos unga är det viktigt att följa upp och att fråga den unga hur den mår samt fråga om hen tidigare på något vis lidit av psykisk ohälsa. På så sätt får man i ett tidigare skede en bild att hur den unga mår och kan snabbare sätta in stödåtgärder. Unga som saknar stöd från familjen, vänner eller kommit utanför samhället, behöver mera stöd från olika vårdinstanser. Då man försöker främja den ungas psykiska ohälsa, minskar man riskerna för att hen ska insjukna och därefter ger hopp och en större tro på framtiden. Det gäller att man som vårdare försöker stärka patientens styr- kor så att det skulle kännas lättare med att fortsätta kämpa med sina svagheter. (Skuthälla, 2019)

Omvårdnad inom psykiatrisk vård fokuserar på det vad patienternas upplevelser av vad hälsa och livskvalitet är oavsett sjukdom. Sjukskötaren planerar tillsammans med patien- ten dess vård och omvårdnadsinstanser. Man utgår ifrån patienten som en enskild individ och beroende på sjukdom och situation, riktar man omvårdnadsarbetet mot känslomässiga och/eller praktiska aspekter. För att omvårdnadsarbetet ska fungera på bästa möjliga sätt, förutsätts det att relationen mellan sjukskötaren och patienten är god. Det som sätter grun- den för en god relation är via en god kommunikation. Omvårdnadsarbetet ska utformas efter de olika behov patienten har. Det innebär att sjukskötaren sätter stor vikt vid att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Genom ett helhetsperspektiv ska sjukskötaren se till den unga patientens livssituation och därefter uppmärksamma de psykiska, fysiska, kul- turella, sociala och de andliga behoven hos patienten. I arbetet är det viktigt med konti- nuitet samt att hjälpa och stöda den unga med att bära den psykiska smärtan. Konkreta exempel som sjukskötaren gör för att hjälpa den unga med psykisk ohälsa kan vara att

(27)

27

exempelvis stöda med att hantera känslor som meningslöshet. (Hammar & Westling, 2012)

7.2. Vad förebygger psykisk ohälsa hos unga?

Man ser allt oftare att skolor använder förebyggande åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa. Man brukar använda sig av olika program. En positiv faktor med förebyggande av psykisk ohälsa i skolor är att alla unga har samma möjlighet av det oberoende var man bor eller möjlighet av föräldrarnas omvårdnad. Genom att arbeta förebyggande, har man chansen att ingripa i ett tidigt skede och genom det minska den ungas lidande och välmå- ende. Man kan dela in det förebyggande arbetet i tre olika nivåer: primär, sekundär och tertiär prevention. Då man arbetar inom första nivån, arbetar man med en större mängd elever och arbetet är mera övergripande. Den andra nivån innebär att man arbetar med en viss grupp elever som man ansett höra till en riskgrupp där man lättare kan drabbas av psykisk ohälsa. Genom den tredje nivån arbetar man individuellt med elever som läget anses vara akut med. Det är svårt att veta vilka elever om kan drabbas av psykiska svå- righeter. Elevernas självkänsla gynnas genom att det känner att de lyckas med olika saker, att skolans miljö är positiv och att samspelet mellan elever och lärare fungerar bra. Olika metoder som man använder inom skolorna för förebyggande arbete är bland annat Bella- grupper, Kiva skola-programmet, stödsamtal och socialt stöd generellt. Det har också bli- vit vanligare med att ha en skolcoach i högstadieskolor. Genom en skolcoach kan man sänka tröskeln för eleverna att våga prata och öppna upp sig om sina tankar och känslor.

Det kan i längden bidra med en positiv effekt för förebyggande av psykisk ohälsa.

(Dahlsten, 2018, s. 27 & s. 20–21)

Genom att hjälpa barn och unga tidigt med förebyggandet, kan man upptäcka risker mycket tidigare. Exempel på insatser som kan förebygga detta är föräldrautbildningar, utbilda skolpersonal som träffar unga varje dag. Detta kan göra så unga inte utvecklar psykisk ohälsa och även hjälpa till föräldrar som har barn med funktionsvariationer som ingår i riskzonen att utveckla psykisk ohälsa. Detta skulle underlätta och inte skapa massa onödigt lidande i familjen och hos barnen. Flera föräldrar uttryckte sig ha ett behov av föräldrautbildningar för de inte har rätt kunskap om barnets svårigheter eller behov. Bar- nen skulle med andra ord inte alltid behöva söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa,

(28)

28

utan även klara sig själva med ett stöd från sina vårdnadshavare. En annan faktor var att det är viktigt att vuxna har koll på vad sociala medier innebär och för att vuxna skall lättare förstå och hjälpa ungdomar. Sociala medier är en bidragande orsak till att unga drabbas av psykisk ohälsa, men det är även ett effektivt sätt för vuxna att nå ut till unga.

Därför är det viktigt att de finns på de plattformar som unga befinner sig på, för att sedan kunna stötta och finnas till för de unga. På sociala medier kan man nå ut till många unga samtidigt och det finns en stor chans för spridning av information. (Björk & Björklund, 2020)

För att förebygga psykisk ohälsa hos unga som går i skolan är det viktigt med tillräckligt med personal. Det finns oftast inte tillräckligt med personal på skolan, vilket gör att det förebyggande arbetet inte blir som personalen önskar. Men på alla skolor skall det finnas en kurator och redan det är syftet att vara en förebyggande instans, att förebygga elevvår- den och finnas för stödsamtal med eleverna. Dock skall man inte tänka att skolan skall göra allt förebyggande arbete. Det är viktigt att de vuxna som finns närvarande i den ungas liv lyssnar och stödjer. Den dagliga kontakten med ungdomen är väldigt viktig och det behöver finnas en person som de kan vända sig till. Men samarbetet mellan elever och lärare skall fungera. Samarbetet i sig är en väldigt viktig del i förebyggande arbetet. I skolan i Finland används det Kiva skola-programmet, antimobbningsteam och olika en- käter. I enkäterna kartlägger man hur mobbningssituationen ser ut. För att bygga upp självkänslan hos de unga försöker personalen jobba tillsammans med eleverna, genom lika workshop och temadagar. Självkänslan byggs upp när man övervinner rädslor, vågar göra saker man inte vågat göra förut och känna känsla av att man lyckas. (Dahlsten, 2018)

En större efterfrågan på tjänster som förebygger psykisk ohälsa, har också ökat medve- tenheten om behovet och därefter en större satsning kring ämnet. Den första samlade pre- ventiva insatsen i Finland för utvecklandet av metalvårdstjänster var det nationella pro- grammet för förebyggande av självmord, som genomfördes år 1986–1996. Programmet innebar att få en ökad medvetenhet om självmordsproblemen samt om olika utbildnings- insatser i lokala projekt i hela landet. Det har påvisats att detta program sänkt självmords- dödligheten sedan år 1990. För psykiskt funktionshindrade ordnas det rehabiliterings- tjänster av social-och hälsovårdsmyndigheterna. Det ska utarbetas en individuell rehabi- literingsplan för psykiskt funktionshindrade som har ett behov av

(29)

29

rehabiliteringstjänsterna. Genom olika former sker rehabiliteringen så som psykiatrisk öppenvård, yrkesinriktad rehabilitering, sjukhusrehabilitering samt boenderehabilitering.

Det erbjuds från primärvårdens hälsostationer grundläggande mentalvårdstjänster. Till psykiatrisk specialsjukvård krävs vanligen en läkarremiss men kommunvisa undantag finns. En bedömning som utförs av primärvården, kartlägger hur brådskande klientens vårdbehov är och ger också stöd under väntetiden. Det ges mentalvård på basnivå också genom barnrådgivningen och skolhälsovården. Öppenvården gällande specialsjukvården kan ges via en psykiatrisk poliklinik, mentalvårdsbyrå, rehabiliteringspoliklinik eller dag- sjukhus. (Karlsson & Wahlbeck, 2010)

8. DISKUSSION

I detta kapitel kommer vi sammanfatta resultaten på frågeställningarna och diskutera om vi har uppnått syftet med vårt examensarbete. Vi kommer även lyfta fram eventuella bris- ter, om vi tyckte något blev obesvarat och vad som skulle vara intressant för vidare forsk- ning angående vårt examensarbete.

8.1. Resultatdiskussion

Frågeställningarna i arbetet var: 1. Hur kan man som sjukskötare förebygga psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige? 2. Vilka handlingar förebygger psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige? och nedan kommer vi sammanfatta resultaten.

I teoretiska referensramen har vi litteratur av Katie Eriksson (2014) där det handlar om hur man som sjukskötare vårdar en patient med ohälsa och för att få en helhetssyn på patienten. Något som har en betydande roll i vårt framtida yrke som sjukskötare. Det är viktigt att man utgår från människans enskilda unika särdrag och vårdar individuellt. En vårdprocess kan aldrig se likadan ut som en annan, men man kan ta med kunskap från en vårdprocess till en annan liknande vårdprocess. För att vårda en patient med ohälsa be- hövs det en förståelse för hälsans bakomliggande orsaker och vad som skapar ohälsa och då kan undersökningar och intervjuer vara ett hjälpande verktyg för bedömning av pati- entsituationen. En ärlig och god kommunikation mellan vårdare och patient är viktigt och sätter grunden för bästa möjliga vård.

(30)

30

Sammanfattningsvis av resultaten för första frågeställningen. Vanligtvis när ett barn eller en ungdom mår psykiskt dåligt och har sökt hjälp, har den kontakt med flera samtidigt.

Det kan vara till exempel studerandevård, psykolog, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- skyddet eller aktörer inom tredje sektorn. Den psykiatriska patienten behöver behandlas med vård och omsorg och därför behöver vårdaren ha kunskap om vad psykisk ohälsa innebär och kännetecken på det. Sjukskötaren behöver informera, ge stöd och våga be- möta och bekräfta patienten för att kunna förebygga ohälsan och visa vägen genom vård- processen. De barn eller ungdomar som saknar stöd från familj, vänner eller som hamnat utanför samhället behöver ett extra stöd från olika vårdinstanser. När man som sjukskö- tare träffar den unga med tecken på psykisk ohälsa är det viktigt att följa upp och fråga om måendet samt ifall hen tidigare haft psykisk ohälsa, detta leder till snabbare stödåt- gärder och en helhetsbild på hur den unga mår. Psykisk ohälsa hos unga visas oftast i skolrelaterade svårigheter, avbrutna studier, minskad anknytning till samhället och ar- betslivet eller olika former av funktionsnedsättningar.

I vissa orter arbetar ibland skolhälsovårdaren med en sjukskötare inom barn- och ung- domspsykiatrin, då bör det finnas ett utrymme för dem så de kan prata och diskutera ostört med eleverna. För att främja psykisk ohälsa krävs det ett gott och förtroendefullt samar- bete mellan barnen, skolhälsovårdaren och sjukskötaren. Men det krävs även ett funge- rande samarbete mellan föräldrar, barn och annan personal på skolan. Enkäter och scree- ningsverktyg som delas ut till elever i skolan skulle göra en tidig identifiering av symptom av depression och ångest och därefter svaren på enkäterna, skulle det hållas hälsosamtal med eleven och den professionella. Detta skulle vara ett lättare sätt att nå de unga som är introverta och slutna. En stor och betydande grund för att kunna förebygga psykisk ohälsa är en god kommunikation mellan patienten och sjukskötaren. Sjukskötaren arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, för att kunna se den unga patientens livssituation och uppmärk- samma olika psykiska, fysiska, sociala och kulturella behov. Det betyder att man även hjälper och stödjer patienten med psykiska ohälsan och att hantera känslor.

Sammanfattningsvis av resultaten från den andra frågeställningen. Det finns olika meto- der och förebyggande åtgärder som har visat sig hjälpa unga i samhället med psykisk ohälsa. Det finns exempelvis olika program man kan använda sig av. Det positiva med

(31)

31

det förebyggande arbetet i skolor är att alla elever har samma möjlighet att få den hjälpen de behöver. Då skolorna arbetar förebyggande, finns det större möjlighet att man kan ingripa i ett tidigare skede gällande den psykiska ohälsan hos de unga. Det förebyggande arbetet delas in i tre olika nivåer. En primär, sekundär och tertiär prevention. Den första delen innebär att man arbetar med en större mängd elever och att arbetet är mera övergri- pande, den andra att man arbetar med en viss grupp elever som anses höra till riskgruppen av att lättare känna psykisk ohälsa och den tredje med elever som man anser att läget är akut med. Elever och ungas självkänsla stärks då det känner att det lyckas med saker, av en positiv skolmiljö och ett välfungerat samspel mellan eleverna och lärarna. Olika me- toder som används i skolorna i förebyggande syfte av psykisk ohälsa är Bella-grupper, Kiva skola-programmet, stödsamtal och socialt stöd generellt. Vanligare har det också blivit med att ha en skolcoach i högstadium, där eleverna via den ska få lättare att prata och öppna upp om sina känslor.

Exempel på andra förebyggande insatser för de unga är föräldrautbildningar och genom att utbilda personal i skolorna som träffar de unga varje dag. Dessa förebyggande insatser kan främja den psykiska hälsan och också vara som stöd åt föräldrar med barn i riskzonen för utveckling av psykisk ohälsa. Föräldrar har fört fram vikten av föräldrautbildningarna då det upplever att det inte har rätt kunskap gällande barnets svårigheter och behov. Ge- nom detta behöver barnet inte alltid söka sig till professionell hjälp, utan kan få hjälpen och stödet från någon vårdnadshavare. En annan viktig faktor som lyft upp är hur insatta föräldrar är i de ungas sociala medier och hur påverkad den unga kan bli av det. Sociala medier kan bidra till psykisk ohälsa och därför är det viktigt att föräldrar har kännedom kring detta. Då man känner till de olika plattformarna de unga använder, har man också lättare att nå ut till dem via dessa med viktig information.

Vid förebyggande av den psykiska ohälsan för unga i skolor, är det viktigt med tillräcklig personal. Då personalen på skolan är bristfällig, blir det förebyggande arbetet också li- dande. I alla skolor ska det alltid finnas en kurator på plats. Kuratorn ska kunna fungera som en förebyggande insats för de unga, förebygga elevvården och erbjuda stödsamtal till elever. Dock ska inte allt förebyggande arbete sättas på skolorna, lika viktigt är det att det finns en trygg vuxen i den ungas liv som kan hjälpa och stöda. Ett välfungerande samarbete mellan lärarna och eleverna sätter grunden för det förebyggande arbetet i

References

Related documents

Vårdgivaren får ersättning för samverkan med annan vårdgivare och/eller personal från kommunen som ger insatser till barn och unga och där samverkan inte kan hänföras till

Eftersom att denna undersökning inte behandlar elever eller personals synpunkter på hur det förebyggande arbetet går till på skolor, skulle det vara av stort intresse att

Det förekommer statistiska skillnader i psykisk ohälsa mellan flickor, pojkar och unga kvinnor och män som visar att flickor och unga kvinnor är överrepresenterade samt att dessa

karmöten (överrapportering, morgonmöten osv) (21 procent), dokumentation i patientjournal (19 procent), konsultation av andra läkare eller sjuksköterskor (16 procent) och signering

Med aktuell forskning och gedigen erfaren- het redogör han för skolans roll i flyktingbarns psykosociala utveckling; på vilket sätt kan barnens erfarenheter påverka deras

Enligt överenskommelsen utgår 250 miljoner till regionerna för insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga samt att säkerställa att barn och unga med

Att mobbning försämrar den psykiska ohälsan hos barn stöds även i studien av Lereya, Copeland, Zammit och Wolke (2015) där det framkommer att barn som utsätts för mobbning

Med hänsyn till detta var syftet med denna litteraturöversikt att beskriva vilka åtgärder som minskar risken för patientens lidande orsakat av tromboflebit i relation