30.2. Anhörigstöd, förstudie från revisorerna, kopia för kännedom till kommunstyrelsen

SOLLENTUNA KOMMUN

2016-10-04

Socialnämnden

Vård- och omsorgsnämnden

Kommunfullmäktiges presidium, för kännedom Kommunstyrelsen, för kännedom

Anhörigstöd - förstudie

PwC har, på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun, genomfört en förstudie avseende stöd till anhöriga som enligt 5 kap. 10§ Socialtjänstlagen som erbjuds av Soci- alnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Med anledning av den förstudie som vi låtit genomföra vill vi få svar på ett antal frågor från berörda nämnder enligt följande:

1. Hur upplever Socialnämnden och Vård- och Omsorgsnämnden att anhörigstödet funge- rar inom respektive nämnd i dagsläget? Vilka risker eller svagheter har identifierats?

2. I förstudien har det framkommit att det i dagsläget inte förekommer någon tydlig styr- ning från respektive nämnd av anhörigstödet i form av mål och/eller styrtal etc. Detta torde innebära att verksamheten är relativt personberoende. Hur ser Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden på detta förhållande?

3. I förstudien har det framkommit att det inte genomförs någon systematisk uppföljning av anhörigstödet eller av genomförda aktiviteter. Hur ser respektive nämnd på detta förhål- lande? Skulle tydliga mål och/eller styrtal underlätta uppföljning av verksamheten eller finns det andra sätt att följa upp verksamheten?

4. Är tjänsten som anhörigkonsulent inom Vård- och omsorgskontoret vakant, eller tillsatt?

Förstudien, Stöd till anhöriga, översänds till Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden.

Revisorerna önskar Socialnämndens och Vård- och omsorgsnämndens svar på frågorna ovan, senast den 25 november 2016. Förstudien översänds också, för kännedom till Kommunfullmäkti- ges presidium och Kommunstyrelsen.

För kommunens revisorer

Rolf Hlagstedt Ordförande

www.pwc.se

Förstudie

Charlotta Franklin Fredrik Markstedt Certifierad

kommunal revisor Oktober 2016

p H

Stöd till anhöriga

Sollentuna kommun

Förstudie

Innehållsförteckning

1. Bakgrund i

2. Iakttagelser 3

2.1.1. Anhörigkonsulentens roll 3 2.1.2. Information från socialsekreterare 4

2.2. Vägar till stöd för anhöriga 5

2.2.1. Att söka information 5 2.2.2. Att bli informerad 6 2.3. Uppföljning 8 2.3.1. Mål- och verksamhetsstyrning 8

2.3.2. Anhörigkonsulentens verksamhetsberättelser 9

2.3.3. Rapportering till nämnderna 9 3. Uppmärksanunade risker 10

PwC

i. Bakgrund

Den i juli 2009 infördes en bestämmelse i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om att socialtjänsten ska erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående.

Syftet med stödet till de anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stöd få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Kommunen bör ha ett brett utbud av stöd för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov.

Ett gott stöd är att den anhöriga är säker på att och kan känna sig trygga i att den närstående får de insatser som han eller hon behöver. Anhöriga kan också behöva utbildning om innebörden av viss funktionsnedsättning, om olika behandlings- metoder och hjälpmedel. För att orka med vardagen behöver vissa anhöriga hjälp med insatser till den person de hjälper. För andra kan det handla om att få

information och kunskaper för att de ska känna sig trygga i sin roll att hjälpa och stödja den närstående. Många anser att ett bra stöd är att få prata om sin situation antingen enskilt eller i grupp. Det kan också handla om att få möjlighet till

avlösning och till något som bryter vardagsmönstret, något som ger vila, stimulans och omväxling (prop. 2008/09:82, s. 13).

Socialstyrelsens uppföljning från år 2014 visar att socialrjänstverksamheterna i kommunerna tillämpar bestämmelsen i mycket varierande grad. Längst har man kommit inom äldreomsorgen, vilket förklaras av utvecklingen av anhörigstöd i huvudsak skedde inom äldreomsorgen, innan bestämmelsen tillkom. Inom funktionshmdersverksamheten och individ- och familjeomsorgen har aktiviteter påbörjats, men mycket arbete återstår för att omsätta bestämmelsen utifrån de specifika förutsättningar som finns i dessa verksamheter.

Att nationella uppföljningar visar på stora skillnader mellan kommunerna och att avsikten med bestämmelsen är att kommunernas stöd till anhöriga ska omfatta alla som vårdar och stödjer en närstående har kommunens revisorer med hänsyn till risk och väsentlighet bedömt det angeläget att göra en förstudie av både

socialnämndens och vård- och omsorgsnämndens stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer närstående.

Förstudien har omfattat Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden.

. : Syfte

Syftet med förstudien är att kartlägga nämndernas förutsättningar att tillhanda- hålla ett tillräckligt stöd till anhöriga inom nämndernas ansvarsområden.

I uppdraget ingår att kortfattat redogöra för omfattning av anhörigstödet i form av antal personer som erbjuds stöd, tillgängligt utbud av serviceinsatser som erbjuds samt kommunens kostnad för anhörigstödet. Vidare skulle identifieras vilka

informationsinsatser nämnderna gör för att säkerställa kännedom och kunskap om vilket stöd som finns.

Förstudien ska resultera i en bedömning om resultatet och eventuella risker som uppmärksammas motiverar ytterligare granskningsinsatser.

i .2. Metod och avgränsning

Förstudien har utgått från Socialtjänstlagen och de kommuninterna policies, mål och planer Sollentuna antagit för området. De dokument som ligger till grund för förstudien är Anhörigkonsulentens uppdragsbeskrivning, Anhörigkonsulentens verksamhet, 2015 och 2016 (till och med augusti), Sollentuna kommuns

årsredovisning 2015 och enheten missbruk och socialpsykiatri myndighetsguide och checklista 2016.

Vidare har intervju skett med anställd anhörigkonsulent¹ och chefen för

avdelningen för vuxna. Avstämning har även skett med förvaltningschefer för Vård- och omsorgskontoret samt Socialkontoret. Förstudien har i tid huvudsakligen avgränsats till år 2016.

1 Denna avslutade sin anställning aug 2016.

PwC

2 av 11

2. Iakttagelser

2.1. Verksamhet och erbjudande

Inom Sollentuna kommun finns en anställd anhörigkonsulent. Tjänsten som anhörigkonsulent ligger organisatoriskt under avdelningen för äldreomsorg inom Vård- och omsorgskontoret. Utöver denne konsulenttjänst finns även en anställd demenssamordnare också inom Vård- och omsorgskontoret, vilka samarbetar i flera insatser.

Inom Socialkontoret finns enligt intervjuuppgift inte samma strukturerade samordning kring anhörigstödet som inom Vård- och omsorgskontoret.

Konsulentens uppdrag är delat mellan äldreomsorgens verksamhet och LSS²- verksamheten. Konsulenten arbetar även med stöd till närstående till barn med ADHD. Enligt intervjusvar har anhörigkonsulenten i dagsläget mindre samröre med missbruk, socialpsykiatri och ekonomiskt bistånd. Kontakten med

myndighetsverksamheten för individ- och familjeomsorg är enligt intervju inte lika upparbetad som mot verksamheten kring missbruk.

För anhöriga till personer med missbruksproblematik erbjuds även stöd på Sollentuna beroendemottagning.

2.1.1. Anhörig konsulentens roll

Anhörigkonsulentens främsta arbetsuppgift i dagsläget handlar om information till anhöriga. Det gäller ofta frågor angående vad kommunen och landstinget, kan erbjuda för stöd och hjälp i den situation de befinner sig i . Både Vård- och

omsorgskontoret och Socialkontoret erbjuder flera olika typer av stöd inom vad som betecknas som anhörigstöd, men enligt uppgift har de inom Socialkontoret inte kommit lika långt i samordningen av stödet som de har inom Vård- och

omsorgskontoret.

För tjänsten som anhörigkonsulent i Sollentuna kommun finns en dokumenterad uppdragsbeskrivning daterat 2012-08-01.1 beskrivningen framgår de uppgifter och det ansvar som åligger anhörigkonsulenten, vilka som har rätt till stöd och hjälp av denne samt vilka uppdrag i form av exempelvis marknadsföring och

nätverksadeltagande som förväntas genomföras.

Konsulenten ska hjälpa och stötta närstående till de som på grund av ålder, långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan klara sig på egen hand.

Stödet utformas utifrån de enskildas individuella behov. Det behöver inte röra sig om en familjemedlem för att få eget stöd utan det kan vara en vän, granne eller annan närstående.

2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

I uppdragsformuleringen framgår att det i tjänsten som anhörigkonsulent ingår bland annat att:

Ge rådgivning och information till anhöriga.

Erbjuda enskilda stödsamtal och leda anhöriggrupper.

Utbilda anhöriga.

- Arrangera öppna föreläsningar och andra så kallade må bra-alctiviteter.

- Arbeta aktivt med anhörigfrågor för personal, utförare, politiker och vid behov utbilda.

Fungera som länk mot kommunens seniorträffar och utförare av äldre- och handikappomsorg.

I uppdraget som anhörigkonsulent ingår även ett visst arbete med frivillig- samordning.

2.1.2. Information från socialsekreterare

Rådgivning och information som sker genom konsulenten inom Vård- och

omsorgskontoret, sköts inom Socialkontoret främst av ansvarig socialsekreterare.

Inom enheten för missbruk och socialpsykiatri har man tagit fram en guide för hur anhörigstödet skall erbjudas:

- Anhörigstöd kan erbjudas den anhörige med i till 5 samtal per telefon eller personligt besök.

- Anhörigstödet ska inte journalföras utan endast registreras anonymt i procapita för syftet att kunna ta ut statistik och utvärdera insatsen.

Om personen är i behov av mer och individuellt stöd ska den anhörige hänvisas till andra hjälpinsatser så som landstinget, Söderstöd, eller till att ansöka om samtalsstöd som är biståndsbedömt enligt 4 kap. 1 § SoL.

Innehållet i anhörigsamtalet ska vara generella vilket innebär att samtalen inte är individanpassat utan är lika för alla enligt nedanstående punkter;

1. Organisationsbeskrivning.

2. Vilka insatser det finns att ansöka om för klienten på enheten.

3. Hur enheten arbetar med klienterna.

4. kortfattat samtal om hur den anhörige eller klienten känner/kan känna och uppleva sin situation och vilka processer som kan sätta igång.

5. Information om vikten att få stöd och hjälp som anhörig för att undvika risken för ohälsa i form av bland annat; stress och, att bli fysiskt eller psykiskt utsliten

6. Information om andra instanser som kan ge anhörigstöd så som landstinget anhörigorganisationer, Söderstöd med mera.

7. Dela ut de böcker vi har om psykisk ohälsa och missbruk.

Av intervjusvar har framkommit att det har varit en omsättning handläggare inom individ- och familjeomsorgen i kommunen, vilket har försvårat genomförandet av information genom den kanalen.

PwC

4 av 11

2 . 2 . Vägar till stöd för anhöriga

För att anhörigperspektivet ska få betydelse är det viktigt att anhöriga känner till den nya bestämmelsen och vet vad den innebär för deras egen del. Socialstyrelsens befolkningsstudie från 2012 visade dock att

kännedomen om lagen och dess innebörd var ganska låg, även bland dem som vårdar eller stödjer en närstående.

- Uppföljning stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående 2014. Socialstyrelsen

För att som anhörig komma i kontakt med kommunens konsulent och ta del av de stöd som erbjuds finns det flera olika vägar. Vissa anhöriga uppsöker själva information om det stöd som finns, medan vissa behöver att kommunen arbetar aktivt med informationsspridning om stödet som erbjuds och vilka ingångsvägar som finns tillgängliga.

"En viktig uppgift är att se till att de som hjälper, stödjer eller vårdar en närstående får information om rätten att få stöd för egen del.

Information kan vara skriftlig via broschyrer, massmedia och internet. Den kan ges i samband med personliga möten eller vid exempelvis konferenser."

- Vägledning stöd till anhöriga. Socialstyrelsen.

2.2.1. Att söka information

Om anhörig söker information genom Google kommer man direkt till kommunens egen information om stödet.

Sollentuna har en väl utarbetad struktur på sin hemsida/webbplats för anhörigstöd, på www.sollentuna.se/anhorigstod. Där finns information och kontaktuppgifter (namn, telefonnummer och mailadress) till kommunens anhörigkonsulent, och där det är relevant presenteras även motsvarande uppgifter till kommunens

demenssamordnare. På hemsidan finns även en kortfattat och tydligt broschyr om kommunens anhörigstöd att ladda ner.

Gg^j^gle anhörigstöd Sollentuna C T J *

B

Ain Bilder Nyheter Massr Kartor Fi=- • Sökverktyg

Ungera- •» 950 resu:tat (0.46 sekuncerj

Anhörigstöd - Sollentuna kommun

httpsV/vAv//.sollenluna.set'sv>'omsofg-stod/Anhorigstod'Anhorigstod/ *

Anhongsiodet fmns rör dig somnjäiperoch stödjer en person som Inte Harar vardagen på egen hand. oercende pä ålder, längvang sjukdom eller...

Du harBeso-tden här sidan i gånger Sidan hesoktes senast 2016-03-10

Anhörigstöd Nätverk för anhöriga till

Anhongslod st a underlätta färdig Närverk för anhöriga till personer som ar närstående 011 någon ... med autsmspei-trumMiståno ..

Anhörig och närstående Föreläsningar

Du som ar anhöng/närstående bil Anhörigstödet ordnar opona någon som nar ett psyt Isfct föreläsningarom angelägna..

Rådgivning och vägledning Må bra-aktiviteter

Rådgivning ocn vagledning Deia: Må Era-aktiviteterna år tam ta som Skriv ut. Tipsa. S>npunkter.. relreation och inspiration lör dig ..

Fler resultatdin soiientuna.se »

I F D F 1 Broschyr - Anhörigstödet i Sollentuna (588 kB)

https.Vv.-Av/ sollentuna.sei'global3sse!s.'onisofg-wh-st^ • Anhörigstödet 1 Sollentuna finns för d:g som hjälper ccn stödjer en person som inte klarar

vardagen pa egen hand, beroende på ålder, långvarig sjuldom eller

Start > Omsorg & stöd > Anhörig och närstående > Anhörigstöd

vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Start > Omsorg & stöd > Missbruk och beroende > Anhörigstöd

Du som är anhörig/närstående till någon som har psykiskt funktionshinder, eller till någon som har alkohol- eller drogproblem kan själv behöva stöd på olika sätt.

Start > Omsorg & stöd > Familj, barn och ungdom > Föräldrastöd

Start > Omsorg & stöd > Familj, barn och ungdom > Stöd till barn och unga

Om du är orolig över något, till exempel problem i familjen, är du alltid välkommen att höra av dig till socialkontorets mottagning för barn och unga.

2.2.2. Att bli informerad

Det framkommer av intervjusvar att just informationsarbetet är en viktig del av arbetet med anhörigstödet. Många av de anhöriga saknar kunskap om att stödet finns, vilket stöd som erbjuds eller att kommunen har en särskild konsulent för att stödja anhöriga. Därför krävs det, precis som Socialstyrelsen slagit fast, omfattande informationsspridning för att kunna nå ut och hjälpa de anhöriga. Exempelvis har kommunens anhörigkonsulent under de senaste året börjat arbeta med riktade uppsökande besök till alla kommuninvånare som fyller 80 år för att berätta om anhörigstödet och den hjälp som kommunen vid behov kan erbjuda. Kommunen har även tidigare arbetat med liknande uppsökande verksamhet mot olika grupper inom anhörigstödet.

PwC

6 av 11

Vidare arbetar kommunen med information mot anställda inom kommunens berörda verksamheter, såsom handläggare inom Vård- och omsorgskontoret och även Socialkontoret. Vid genomförd intervju framkom även att konsulenten även försöker sprida information genom broschyrer till all vårdpersonal i

verkställigheten, och i andra verksamheter där det kan nå ut till målgruppen.

Enheten för missbruk och socialpsykiatri inom Socialkontoret har tagit fram en kunskapsguide för socialsekreterare att använda i kontakt med anhöriga som de arbetar efter, vilken presenterades under 2.1.2. Information från socialsekreterare. I denna guide finns en checklista om ett flertal punkter för handläggarna att gå igenom vid både initiala möten anhöriga som vid djupare stödsamtal.

ss

Sollentuna kommun har även tryckt upp en broschyr, där de olika anhörigstöden som erbjuds inom anhörigkonsulentens verksamhet finns tydligt beskrivna på ett lättläst sätt. Denna broschyr finns även digitalt.

Kommunen arbetar även med informationsspridning i form av konferenser och föreläsningar för olika målgrupper av anhöriga. Hösten 2016 anordnas exempelvis en föreläsning för anhöriga föräldrar till barn som fått en AST- eller ADHD-diagnos, och en anhörigfika för unga mellan 18-30 år som har en närstående med en

demenssjukdom.

Vidare berättar anhörigkonsulenten att det är flera av de anhöriga som har

svårigheter att be om hjälp, och att det kan behövas flera informationstillfällen eller förfrågningar innan de tar emot stöd. Kommunen arbetar därför aktivt med

upprepning gällande informationen om stöd, likväl som att erbjuda flera olika vägar för anhöriga att ta in informationen. Ett arbetssätt är att den aktuella handläggaren berättar för den anhöriga om det stöd som finns, och frågar därefter om de

accepterar att anhörigkonsulenten kontaktar dem.

2.3- Uppföljning

Kommunens ledning måste ge direktiv om hur lagen ska tillämpas genom att sätta upp mål och ta fram handlingsplaner. Varje verksamhet inom socialtjänsten behöver göra sin analys och utveckla sin strategi som motsvarar verksamhetens behov beroende på vilken målgrupp det gäller. Den preventiva ansatsen måste vara utgångspunkt när det gäller stödet till personer som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Den anhörigas situation och behov av stöd måste därför

uppmärksammas tidigt (prop. 2008/09:82 sid. 10).

Vägledning stöd till anhöriga Socialstyrelsen

För att säkerställa ett förebyggande stöd till närstående genomförde Vård- och omsorgskontoret en kartläggning av kommunens anhörigstöd tillsammans med Socialkontoret mellan 2010 och 2012. Resultaten ligger delvis till grund till det anhörigstöd som erbjuds i dagsläget. Kartläggningen visar att det största behovet för att säkerställa ett fungerande stöd till de anhöriga är spridning av kunskap, information och i tidiga stödsamtal. Detta återspeglas idag i de erbjudna insatserna/stöden. En mindre kartläggning genomfördes även under 2015 på avdelningen för vuxna, för att säkerställa insatsernas aktualitet.

På Socialkontoret för och följer de statistik över antalet anhöriga som tilldelats stöd, uppföljning sker två gånger per år. Denna sammanställning följs dock endast internt, och lämnas ej vidare till nämnd.

I anhörigkonsulentens befattningsbeskrivning finns formulerat vilken uppföljning som ska genomföras, och hur ofta denna ska rapporteras. Dessa uppgifter ska finnas arkiverade för att kunna tas fram på beställning. Enligt dokumentet ska månatligen redovisas antal;

- anhöriga som har tagit del av enskilda stödsamtal, - anhöriga som har deltagit i anhöriggrupper, - rådgivande telefonsamtal som har genomförts, - hembesök som har genomförts,

- anhöriga som har tagit del av må bra aktiviteter.

2.3.1. Mål- och verksamhetsstyrning

Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet. Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov.

Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet.

Sollentuna kommuns övergripande mål nr 5, "Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet"

Utöver uppgifterna ovan och på föregående sida saknas specifik mål- eller verksamhetsstyrning för anhörigverksamheten. De har enligt intervjuuppgifter

PwC

8 av 11

endast att förhålla sig till de satta målen för kommunen, och för Vård- och omsorgskontoret. Vidare genomförs ingen systematisk uppföljning av verksamheten, utöver den rent finansiella uppföljningen.

2.3.2. Anhörig konsulentens verksamhetsberättelser

Inom ramen för granskningen har två verfeamhetsberättelser insamlats, författade av anhörigkonsulenten. I dessa dokument har sammanställts de aktiviteter som genomförts under respektive år, i vilken omfattning dessa genomförts samt antal deltagare på respektive aktivitet. I dokumenten finns även en sammanställning av vilka utbildningar som konsulenten i sin tjänst tagit del av, vilka samarbeten som har startats eller avslutats under året och övriga händelser relevanta för

anhörigverksamheten inom Sollentuna kommun.

Aktiviteter och deltagare 2015

Samtal Anhörigkonsulenten haft 66 strukturerade samtal med anhöriga

Rådgivning Har getts 163 gånger till anhöriga. Merparten gällande den hjälp och det stöd och vägledning som tillhandahålls.

Öppna Genomförts vid tre av kommunens seniorträffar. Dessa besöktes av totalt 24 informationsträffar personer.

Grupper Fyra grupper anordnades, där totalt 53 anhöriga deltog.

Två grupper för anhöriga till personer med demenssjukdom, en grupp för föräldrar till vuxna barn med funktionsnedsättning en grupp för anhöriga till personer med Asperger syndrom eller högfungerande autism.

Två planerade grupper, en för anhöriga till personer med ALS, MS respektive Parkinsons sjukdom och en grupp för syskon till personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fick ställas in på grund av för få anmälningar.

Må bra-aktiviteter Avkopplingsdag där 22 anhöriga deltog.

Utflyktsdag där 20 anhöriga deltog

Öppna Vägen tillbaka för hemmasittare med Aspergers syndrom, föreläsningar 32 åhörare.

Syskon i vått och torrt om att ha syskon med olika funktionsnedsättningar.

18 åhörare deltog.

2.3.3. Rapportering till nämnderna

Avdelningarna och anhörigkonsulenten följer internt upp hur anhörigstödet har fördelats och hur många som tilldelats denna typ av stöd, men enligt uppgift är det inget som lämnas vidare till varken Socialnämnden eller Vård- och

omsorgsnämnden.

i

«?• Uppmärksammade risker

Socialstyrelsen konstaterar i en rapport³ från 2014 att det för flera av landets kommuner återstår arbete för att få ett anhöriginkluderande arbetssätt i all vård- och omsorgsverksamhet. Vi noterar att det är förhållandevis enkelt för den som söker själv att finna information om anhörigstöd på ett tillgängligt sätt genom kommunens hemsida, och enligt intervjusvar kan kommunen idag erbjuda stöd till samtliga av de anhöriga som efterfrågar det. Efter genomförd förstudie ser vi dock ett antal risker kopplade till Socialstyrelsens uppmaningar som kan ligga till grund för specifika frågeställningar i revisorernas kommande dialog med berörda

nämnder.

- Av intervjuer har framkommit att omsättning på socialsekreterare i likhet med förutsättningarna i många andra kommuner är en fortsatt utmaning.

En fortsatt instabil personalsituation kan leda till risker i informationen till anhöriga, och att deras behov därför inte fångas upp i tillräcklig

utsträckning.

- I dagsläget genomförs inte någon riktad systematisk uppföljning av anhörigstödet eller av genomförda aktiviteter. Att det inte genomförs specifik målstyrning för anhörigverksamheten skapar svårigheter i uppföljning och effektutvärdering.

- Att anhörigkonsulenten själv kan precisera mål och genomföra uppföljning av dessa skapar risk för starkt personberoende, och ett anhörigstöd som inriktas mot konsulentens eget intresse- eller kompetensområde snarare än det som prioriterats av kommunen.

Skillnaden i arbetssätt och uppföljning för anhörigstöd mellan Vård- och omsorgskontoret och Socialkontorets verksamheter kan skapa icke önskvärda ojämlikheter i stödet till anhöriga i de olika verksamheterna.

Slutligen kan konstateras att arbetet med att nå ut och informera om det stöd som erbjuds och hur anhöriga kan gå tillväga för art ta del av stöd bör ses som ett ständigt förbättringsområde.

Efter genomförd förstudie är emellertid vår bedömning att området inte behöver vara föremål för fördjupad granskning under det kommande året.

3 Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående. Slutrapport. Artikelnummer 2014-12-6. Socialstyrelsen 2014.

10 av 11 PwC

2016-09-08

Fredrik Markstedt Anders Haglund

Projektledare Uppdragsledare