1
Ängelholms Sjukhusstyrelses VERKSAMHETSBERÄTTELSE
för verksamhetsåret 2020
2
Innehållsförteckning
Förord ... 4
Inledning ... 4
Redovisning av mål: Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet ... 6
SAMLAD UPPFÖLJNING AV KVALITETSOMRÅDEN ... 6
TILLGÄNGLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ... 6
PERSONCENTRERAD VÅRD ... 7
HÄLSOINRIKTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ... 8
JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...10
SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...10
KUNSKAPSBASERAD VÅRD ...11
EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...12
Akutsjukvård ...13
Cancervård ...14
PRODUKTION ...15
Redovisning av mål: En drivande utvecklingsaktör ...16
KLINISK FORSKNING ...16
DIGITALISERING FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ...16
Redovisning av mål: Attraktiv arbetsgivare ...17
RESULTAT FRÅN MEDARBETARUNDERSÖKNING ...17
TRYGGA ANSTÄLLNINGAR ...18
TYDLIGA KARRIÄR- OCH UTVECKLINGSVÄGAR FÖR MEDARBETARE OCH CHEFER ...18
UTVECKLING AV REGIONINTERNA RESURSTEAM ...19
JÄMSTÄLLDA LÖNER ...19
ARBETE MED LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER ...20
EN GOD OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSMILJÖ ...20
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ...20
SJUKFRÅNVARON SKA MINSKA ...20
SAMVERKAN MED PERSONALORGANISATIONER UNDER COVID-19 ...22
KOMPETENSFÖRSÖRJNING ...22
Kompetensförsörjningsplaner ...22
Rätt använd kompetens...22
Kompetensutvecklingsinsatser för sjuksköterskor ...23
Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare med flera ...23
Kompetensförsörjning; äldre medarbetare ...24
UTBILDNINGSUPPDRAGET ...24
3
OBEROENDE AV INHYRNING FRÅN BEMANNINGSFÖRETAG ...25
UTVECKLING AV ANSTÄLLNINGSVOLYM OCH ARBETAD TID ...27
Utvecklingen av använda timmar ...28
UTVECKLINGEN AV VÅRD AV BARN (VAB) UNDER COVID-19 ...29
Redovisning av mål: En långsiktigt stark ekonomi ...30
Kostnadsutveckling ...31
Intäkter...31
Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal ...31
Övriga kostnader ...32
INVESTERINGAR ...33
Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar ...33
Utrustningsinvesteringar ...33
Miljöredovisning ...33
MILJÖ ...33
Krisberedskap och säkerhet ...35
Uppföljning av arbetet med intern kontroll ...36
Riskområden...37
4
Förord
2020 präglades starkt av Covis-19 pandemin som utmanat vårt samhälle och i synnerlighet vården. När vi gick in i året anade ingen hur läget skulle utvecklas och hur de sista
månaderna skulle se ut. Den strategi som utarbetades under våren visade sig vara effektiv och grundade sig i samarbete mellan de två sjukhusen i förvaltningen. Ängelholm skulle så långt det var möjligt undvika att behandla Covid-19 smittade patienter utan fokuset var istället att ta hand om Nordvästskånska patienter utan smitta. När den andra vågen kom under hösten utmanades organisationen och verksamheterna långt mer än man anat, vilket ledde till en stor press på våra medarbetare. Under denna press har de på ett förtjänstfullt sätt fortsatt leverera goda tillgängligsiffror.
Styrelsen har under året fattat beslut om vision och strategisk inriktning för Ängelholms sjukhus. Mål som ska leda sjukhuset till att bli bäst i Norden på planerad vård, sammanhållna vårdkedjor och specialiserad rehabilitering.
Omställningen från fysiska besök till ett digitalt besök är en positiv utveckling som har kommit för att stanna. Upplevelsen är att både personal och patienter har funnit att det digitala är ett bra komplement till de fysiska. Den omställning som gjorts i vården och de erfarenheter vi fått under pandemin kommer prägla vårdens framtida utveckling.
Våra medarbetares insatser är beundransvärda, med stor arbetsbelastning och många förändringar har de arbetat uthålligt. Utan dessa insatser och uppoffringar de fått göra i form av ändrade arbetsuppgifter, ej beviljade ledigheter och extra pass hade vi inte klarat
uppdraget. Ni bär vår vision, ”Vi gör bra vård bättre – varje dag!”
Maria Berglund Nämndsordförande
Inledning
För sjukvårdsverksamheter har Region Skåne beslutat om ett samlat uppdrag som innebär att hälso- och sjukvården i Region Skåne ska vara jämlik, hälsoinriktad, tillgänglig,
kunskapsbaserad, personcentrerad, säker och effektiv. Målet är en god hälsa för fler och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Ängelholms sjukhus bedrev 2020:
akutsjukvård, med akutmottagning öppen mellan kl. 08.00 -20.00, för patienter med akuta internmedicinska sjukdomstillstånd
slutenvård för patienter med internmedicinska sjukdomstillstånd
planerad hälso- och sjukvård
medicinsk rehabilitering i öppen- och slutenvård
Nära vård genomsyrar alla verksamheter på Ängelholms sjukhus som organiseras kring, och arbetar för, våra patienters vårdbehov och de vårdprocesser de involveras i.
ÅRET SOM GÅTT – VIKTIGA HÄNDELSER
Under 2020 har Ängelholms sjukhus fått en ny sjukhuschef, Richard Frobell, och en ny Verksamhetschef för VO Rehabilitering, Maria Hellbom. Båda tillträdde sina ordinarie tjänster under våren. I övrigt har året som gått präglats hårt av den fortfarande pågående pandemin.
Ledningsstrukturen har under två längre perioder, såväl vår som höst och tidig vinter,
5
påverkats då både Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus letts i gemensam
förvaltningsövergripande stab. Den förvaltningsgemensamma strategin har under hela över varit att hålla Ängelholms sjukhus fritt från covid-smitta. Vård av covid-smittade patienter i NV Skåne har helt koncentrerats till Helsingborgs lasarett medan undanträngd vård hanterats i Ängelholm givet de förutsättningar som finns här.
Strategiskt arbete och utvecklingsarbete har nedprioriterats till ett minimum då vi prioriterat pandemiplanering och tillgänglig slutenvård. Trots detta har sjukhusledningen tillsammans med sjukhusstyrelsen beslutat om en vision och en strategisk inriktning för Ängelholms sjukhus de kommande 10 åren. Den strategiska inriktningen finns beskriven i
verksamhetsplanen för 2021.
I princip alla andra viktiga händelser under året har präglats av den pågående pandemin:
Under sommaren stängde Ängelholms sjukhus akutmottagning med mycket kort varsel på helgerna för att frigöra personal till bemanning av Helsingborgs lasaretts akutmottagning.
I mitten av september öppnade på förvaltningsledningens uppdrag en
personalprovtagningsenhet vid Ängelholms sjukhus. Mottagningen bemannas med personal från verksamheter på sjukhuset och består av enhetschef, teamledare, administratör, två provtagare, 7-8 medicinska sekreterare, personal som smittspårare samt medicinskt ansvarig läkare.
I början av december öppnades 8 extra vårdplatser för internmedicinska
närsjukvårdspatienter i syfte att kompensera bortfallet av vårdplatser i Helsingborg till följd av det utökade behovet av covid-vård. Strax innan jul utökade dessa extra vårdplatser till 16 och i slutet av året hade 20 extra vårdplatser öppnats.
Veckan innan jul stängde återigen Ängelholms sjukhus akutmottagning på helger för att frigöra resurser till bemanning av covid-vårdplatser i Helsingborg.
Akutmottagningen är fortsatt stängd på helger till dess att vi ser en avmattning i behovet av pandemirelaterad slutenvård.
I enlighet med regiondirektörens beslut ställdes all elektiv icke-tidskritisk verksamhet in i början av november där det bedömts att detta kunnat göras utan medicinsk risk.
Stora omställningar har skett inom öppenvården i syfte att frigöra sjuksköterskor, undersköterskor, farmaceuter och paramedicinsk personal till slutenvård.
Det stora slutenvårdsbehovet, tillsammans med omfattande omställningar av personal, har inneburit utmaningar med introduktion och handledning av personal som inte varit van vid slutenvårdsarbete.
6
Redovisning av mål: Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet
SAMLAD UPPFÖLJNING AV KVALITETSOMRÅDEN
Region Skånes kvalitetsapplikation innefattar kvalitetsområden som innehåller resultat från flertalet indikatorer. Syftet är att ge en samlad uppföljning inom dessa områden.
Målsättningen är att resultaten för dessa indikatorer ska förbättras under året och på lång sikt ska måluppfyllelse nås i samtliga områden.
TILLGÄNGLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska vara god och patienter ska omhändertas enligt medicinsk prioritering med vårdgarantins tidsramar som en bortre gräns.
Tillgänglig hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
God tillgänglighet till hälso- och sjukvård
Följsamhet till vårdgarantin inklusive förstärkt vårdgaranti i primärvård
Öka tillgänglighet till specialistvård avseende besök samt operation/åtgärd
Nybesök - Medicinklinikens mottagningar har under året, trots pandemin, kunnat upprätthålla hög tillgänglighet avseende nybesök både inom 60 och 90 dagar. En bidragande orsak har varit ett minskat remissinflöde från primärvården (15-20% minskning) men den goda tillgängligheten har kunnat bibehållas trots att sjuksköterskor och undersköterskor under årets senare del varit tvungna att gå in och bemanna slutenvården. Vi räknar med en vårdskuld i form av uppskjutna sköterskeåterbesök som måste tas igen snarast möjligt, framförallt inom hjärtsjukvården.
Tillgängligheten för smärtrehabilitering inom verksamhetsområde rehabilitering har varit god under större delen av 2020, vilket delvis kan tillskrivas ett lägre remissinflöde än 2019.
Hösten 2020 blev tillgängligheten sämre på grund av den eskalerande pandemisituationen i kombination till tillfälligt minskad läkarresurs under höstmånaderna.
Vid den osteoporosmottagning som finns inom verksamhetsområde rehabilitering har personalbyten kombinerat med långtidssjukskrivning och slutligen pandemi inneburit kraftig reduktion av verksamhet. I november infördes akut remisstopp. Efter det har endast
undersöknings- och behandlingsverksamhet som bedöms inte kunna skjutas upp genomförts.
Vid enhet för kognitiv medicin har fortsatt erbjudits fysiska besök även under årets senare del. Fysiska besök har kompletterats med videobesök eller telefonsamtal, de senare i första hand till återbesök. Ökad täckning på konsulttelefon, både till läkare och sjuksköterskor, har gett fler samtal och varit ett stöd för att fler patienter ska kunna omhändertas inom
primärvården. Detta har gett viss lättnad avseende remissinflödet som dock fortsatt påvisar stort behov av specialiserad vård och väntetider till första besök vid Kognitiv Medicin har fortsatt varit mycket långa under 2020.
Återbesök – Under 2020 har sjukhuset haft riktade insatser mot förbättrad tillgänglighet för återbesök. Detta har lett till en klar förbättring men som helhet ligger vi fortsatt under målvärdet. Kvalitetsgranskning av väntelistor och prioritering av återbesök gör att tillgängligheten här trots allt ligger klart bättre än föregående år. Flera sektioner uppnår
7
målsättningen men medelvärdet för Medicinkliniken dras ner av hjärtsektionens bulk av sena återbesök. Hjärtsektionen är sedan länge underbemannad trots flera försök att rekrytera specialistläkare där de nyrekryteringar som gjorts under året endast kompenserat pensionsavgångar och annan orsak till frånvaro i den befintliga specialistläkargruppen.
Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska vara god och patienter ska omhändertas enligt medicinsk prioritering med vårdgarantins tidsramar som en bortre gräns.
Ängelholms sjukhus har ingen kirurgisk verksamhet och, i princip, inget behov av samordning för att uppnå tillgänglighet.
PERSONCENTRERAD VÅRD
Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen samt individens förut- sättningar, resurser och hinder.
1Det är ett partnerskap mellan patienten och hälso- och sjukvården. Personcentrerad vård är ett förhållningssätt som innebär att se den enskilda personen samt involvera och anpassa vården efter individens behov, resurser och förutsättningar inom ramen för lagstiftning och grundläggande etiska principer.
Personcentrerad hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
Stärka partnerskapet mellan patient och hälso- och sjukvården
Patientens förtroende för hälso- och sjukvården ska öka genom att upplevelsen av tillgänglighet, bemötande och respekt, information och kunskap samt delaktighet och involvering förbättras
VO Medicin - För medicinkliniken har pandemin omöjliggjort bland annat hjärtrehabilitering i gruppform vilket innebär att resultatet här är långt ifrån önskvärt. Detta är högprioriterat så snart gruppverksamheterna kan återupptas. På medicinmottagningen pågår ett prioriterat kvalitetsarbete med personcentrerad omvårdnad som utvecklats tillsammans med
patientrepresentant. Syftet är att öka och fördjupa patienternas delaktighet i vården men även detta har tyvärr fått pausas pga pandemin.
Ett gott samarbete med Patientnämnden har lett till lösningar och dialog med flertalet patienter som upplevt brister. Vi är bra på att ge skriftlig patientinformation vid utskrivning vilket ökar tryggheten i övergångar mellan vård och hem. Vi har även ökat antalet
läkemedelsgenomgångar via högre närvaro av kliniska farmaceuter vilket leder till en större förståelse för både läkare och patienter avseende korrekt och genomtänkt
läkemedelsbehandling.
En kraftig ökning av användandet av 1177 har skett som en positiv effekt av pandemin.
Medborgarnas ökade användande och nyfikenhet på 1177 har lett till att vi börjat nyttja verktyget bättre och de E-hälsocoacher vi kunnat installera via innovationsmedel har ytterligare hjälp oss att nå framgång. Bland annat har de genomfört utbildningar för flertalet specialister under året. Uppenbara vinster är resursbesparingar hos framförallt sköterskor och sekreterare när enklare ärenden helt kunnat digitaliseras men vi ger också en bredare service till patienterna. Direktdokumentation i SDV kommer att underlätta ytterligare.
VO rehabilitering - Vid dagrehabiliteringens mottagningar har behandlingar fortsatt med minskade gruppstorlekar, social distansering och skyddsutrustning. Kuratorsverksamheten
1 Centrum för personcentrerad vård
8
har, under de faser av pandemin då smittspridning varit hög, gått över till att ha telefon- samt videosamtal med patienter. I övrigt har samtal genomförts med social distansering samt munskydd och i något fall utomhus. Den tekniska lösning som finns för videosamtal har successivt förbättrats och kommit att användas mer under 2021.
Sjukhusets kuratorer som finns på mottagningar och avdelningar frågar alltid sina patienter om de har varit utsatta för fysisk och/eller psykiskt våld. Även om systematisk uppföljning saknas är inte upplevelsen att detta har ökat under pandemin.
Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse samt dennes förutsättningar, resurser och hinder. Det är ett partnerskap mellan patienten och hälso- och sjukvården.
Personcentrerad vård är ett förhållningssätt som innebär att se den enskilda personen samt involvera och anpassa vården efter individens behov, resurser och förutsättningar inom ramen för lagstiftning och grundläggande etiska principer.
HÄLSOINRIKTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet.
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
Stärka primär- och sekundär- prevention inom hälso- och sjukvården
Riktade hälsosamtal på vårdcentral ska införas
Förbättra sekundärprevention för patienter med hjärt- kärlsjukdom, diabetes och stroke
Delmålet Riktade hälsosamtal på vårdcentral rör Primärvården.
Endokrinologi - Generellt arbetar diabetesmottagningen strukturerat och fokuserat med uppföljning av kvalitetssiffror från NDR. Andelen patienter med typ 1 diabetes och Hba1c över 70mmol/mol har under 2020 sjunkit från 28,8% till 25,9%. MedelHbA1c har sjunkit från 64,2 till 62,6 mmol/mol vilket är en mycket stor förbättring. Vi tror att detta är resultatet av en medveten strategi med tätare patientkontakter, patientutbildning och individanpassad
behandling.
Noteras bör att HbA1c varit generellt och omotiverat högre i nordvästra Skåne än i resten av Skåne. En omfattande utredning visade på tekniska problem med generellt högre HbA1c värden i Ängelholm och Helsingborg än i resten av Skåne (upp emot 4 mmol/mol). Beslut om utbyte av HbA1c maskinen i NV Skåne har tagits men fördröjts pga COVID pandemin och är planerat till slutet av våren 2021. Vi räknar därmed med ytterligare förbättringar avseende medel Hba1c och andel patienter över 70 mmol/mol under senare delen av 2021 pga denna tekniska förändring.
Andelen patienter som genomfört fotundersökning under året har minskat från 97% till 67%
medan telefonåterbesöken ökat betydligt. Huvudsakligen är det förebyggande fotundersökningar som inte utförts. De patienter som rapporterat sår har haft god tillgänglighet för besök på fotmottagningen och således bedöms det minskade antalet fotundersökningar inte ha medfört negativa effekter för patienterna.
Andelen patienter som uppnår ett blodtryck under 140/85 var 82,3% för 2020 (ndr.nu) vilket anses vara ett bra resultat jämfört med 72% för riket som helhet. Ett systematiskt arbete
9
blodtrycksuppföljning och 24 timmars blodtrycksmätningar genomförs för att andelen ska öka ytterligare.
Siffrorna för andel rökare ligger nu stabilt strax under 10% vilket är jämförbart med
riksgenomsnittet. Samma gäller förekomst av retinopati. Vad gäller blodtryck, blodfettsnivåer, ögonfoto har vi något bättre nivåer än rikssnittet. Vad gäller albuminuri är resultatet något sämre än rikssnittet vilket sannolikt förklaras av att Ängelholms sjukhus patientgrupp är äldre (i genomsnitt 4 år äldre än rikssnittet), har haft sjukdomen längre och därmed högre
förekomst av följdsjukdomar. Rapporteringsgraden i kvalitetsregistret är god.
Kardiologi – Jämfört med 2019 har sektionen förbättrat sin förmåga att skicka patienter med STEMI (stor hjärtinfarkt) till primär PCI (kranskärlsröntgen med åtgärd). Liknande
förförbättring ses för andelen patienter med NSTEMI (mindre hjärtinfarkt) som genomgår kranskärlsröntgen inom 72 timmar. Ytterligare förbättringar kan uppnås med förbättrad logistik och snabbare behandling av andra sjukdomar som måste åtgärdas innan kranskärlsröntgen t.ex. grav blodbrist, uttalad njursvikt.
Målet med behandling av ADP-receptorblockerare (blodförtunnande) nås inte riktigt men är acceptabelt (78% mot målsättningen på 80%). Svårigheten ligger delvis i problemet med samsjuklighet som omöjliggör behandling med dessa mediciner, exempelvis cancer.
Sektionen har påtagligt förbättrat användandet av ACE-hämmare/ARB
(hjärtsviktsmotverkande mediciner) jämfört med år 2019 där vi nu nästan når målet och ligger över 80%. Täckningsgrad i kvalitetsregistret SEPHIA är god (nästan 90%) trots brist på personal och COVID19 pandemi.
Arbetet med att minska antalet rökare efter hjärtinfarkt har försämrats jämfört med 2019 och vi kommer att fokusera på en förbättring under 2021. Bättre organisation och bättre dialog med patienter tidigt och uppföljning vid återbesök på hjärtmottagningen är planerad.
Arbetet att sänka LDL (blodfetterna) på patienter med genomgången hjärtinfarkt fortsätter och här finns utrymme till förbättring. Bättre organiserade mellankontroller med
kolesterolprov samt ökad behandling med nya effektiva kolesterolsänkande läkemedel är en målsättning för 2021.
Avseende målsättningar för blodtryckskontroll och sänkning av blodtrycket uppnår sektionen dessa med gott resultat.
Neuro/Stroke - En betydande minskning i förekomsten av antalet TIA och stroke sågs internationellt redan någon månad efter COVID-utbrottet och i början av sommaren rapporterades om en nästan 20%-ig minskning av antalet stroke. Detta är högst sannolikt inte enbart en undanträngningseffekt eftersom symptomen på stroke är allvarliga och tydliga.
Pandemin har inneburit att det planerade kompetenslyftet av hela personalen fått skjutas på framtiden samt en reducerad sjuksköterskemottagning för uppföljning efter TIA/stroke. Under sommaren tvingades sektionen dessutom reducera antalet vårdplatser från 14 platser till 9 platser pga personalbrist.
Mediantiden från ankomst till sjukhus till trombolysstart (kraftig blodförtunnande behandling för att akut lösa upp propp i hjärnan) har tyvärr försämrats med tio minuter jämfört med 2019, från 40 till 51 minuter (målsättning < 40 minuter). En anledning kan vara att det varit ovanligt få trombolyser under året (8 patienter enligt nationellt kvalitetsregister) och därmed en för liten grupp att analysera. En arbetsgrupp är tillsatt för analys och förbättringsarbete.
10
Andel patienter med rökstopp 3 månader efter stroke har förbättrats jämfört med 2019, 49%
jämfört med 58%, men är fortfarande lägre än målsättningen på 80%. Detta blir ett fokusområde inför 2021.
Andelen direktintagna patienter på strokeenhet, IVA eller NKK är i stort sätt oförändrat jämfört med 2019, 85% jämfört med 86%, men något lägre än uppsatt målsättning (>90%).
Resultatet får ändå anses vara gott med tanke på den ansträngda vårdplatssituation som rått under pandemin.
VO Rehabilitering - Vid dagrehabilitering ingår råd och motiverande samtal kring
hälsofrämjande åtgärder/livsstilsförändringar i vårdkontakter såväl individuellt som i grupp för samtliga vid mottagningen förekommande sjukdomsdiagnoser. Hjärtgrupperna pausades under våren 2020 för att starta igen i mindre skala och med färre antal patienter i varje grupp under hösten för att slutligen pausas helt då smittspridning eskalerade. Fysioterapeuter har övergått till enskilda kontakter med hjärtpatienter, även kompletterade med telefonkontakter.
Samma arbetssätt gäller reumatiskt sjuka patienter i handträningsgrupp, njurgrupp samt lunggrupp.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet.
JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Skåne ska bedriva en jämlik vård och minska de omotiverade skillnaderna, bland annat genom att följa nationella riktlinjer och regionala vårdprogram. Verksamheterna och kunskapsorganisationen ska kontinuerligt utvärdera vården utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
Jämlik hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
Omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande ska minska
Metoder för att identifiera, analysera och följa upp omotiverade skillnader ska utvecklas
Omotiverade skillnader inom vård av patienter med hjärt- kärlsjukdom, diabetes och stroke ska minska
Genom att följa och arbeta med tillgänglighetsdata, samt aktivt inom och utanför Region Skåne jobba med samordning av remisser (det vill säga erbjuda patienter
bedömning/undersökning på annan ort där väntetiderna är kortare) görs redan ett omfattande strategiskt arbete för att motverka omotiverade skillnader i vården.
Avseende omotiverade skillnader inom vård av patienter, se kommentarer från diabetes, kardiologi och strokesektionerna under rubrik Hälsoinriktad hälso- och sjukvård.
SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
All hälso- och sjukvårdspersonal måste ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se om de haft avsedd effekt. Arbetet ska vara långsiktigt och kontinuerligt. Detta innebär att verksamheterna exempelvis ska arbeta för god tillgänglighet, säker läkemedelshantering, minskad antibiotikaresistens, förebygga suicid och undernäring, vårdrelaterade infektioner och trycksår, samt med god och säker kommunikation i vårdens övergångar.
11 Säker hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
Minska vårdskador Minska förekomsten av trycksår, fallolyckor, vårdrelaterade infektioner och undernäring
Minska överbeläggning, utlokalisering samt överflyttning av patienter
Ökad säkerhet i läkemedelsanvändningen Minska antibiotikaförskrivningen
Vi arbetar aktivt och engagerat med att förebygga vårdskador såsom trycksår, fall, undernäring och vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset har ansvarsgrupper med
representanter från alla verksamheter som arbetar specifikt med dessa olika områden och som är ambassadörer för sitt ansvarsområde.
Trycksår - Sedan 2017 används ett trycksårsförebyggande förband på alla riskpatienter. Det ges i tillägg till det befintliga trycksårsförebyggande programmet och som ett komplement till övriga förebyggande åtgärder. Sjukhuset har även investerat i madrasser, som är
förebyggande och ett hjälpmedel vid behandling av trycksår till och med kategori 3, och dessa finns nu i alla sjukhuset sängar.
Under 2020 har punktprevalensmätningar (PPM) avseende trycksår genomförts nästan varannan månad och resultaten har varit mycket goda. Antalet nytillkomna trycksår kategori 2-4 samt A och B har i princip varit 0.
Basala hygienrutiner - Vi arbetar aktivt med att öka följsamheten till basala hygienrutiner och sjukhusledningen har fattat beslut om en ”nolltolerans” mot att inte följa klädreglerna. De nationella punktprevalensmätningarna har under året varit färre beroende på den pågående pandemin. Sjukhuset har ändå genomfört egna BHK-mätningar med gott resultat.
Fall - Antalet fall är tyvärr för många på Ängelholms sjukhus trots ett ständigt pågående arbete med att förebygga dessa. Sannolikt beror detta på att vi bedriver geriatriks vård av gamla multisjuka patienter i stor utsträckning. En förvaltningsövergripande omvårdnadsgrupp arbetar med riktade insatser för att minska antalet fall genom att införa så kallade
komfortrundor på vårdavdelningarna. De innebär en regelbunden kontroll av vätskelista, behov av smärtlindring, lägesändring och det erbjuds mat och dryck samt hjälp med toalettbesök.
KUNSKAPSBASERAD VÅRD
Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det gäller såväl vid enskilda patientmöten som investeringar eller organisatoriska förändringar. Det är viktigt att stimulera till, och skapa förutsättningar för, att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas och användas.
Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning, med fokus på hög kvalitet och effektivitet, fortsätter i enlighet med Region Skånes läkemedelsstrategi.
12 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
Öka kunskap om och
följsamhet till vårdprogram och riktlinjer
Utveckla och stärka arbetet med kunskapsstyrning i enlighet med den nya nationella strukturen
Öka användningen av kvalitetsregisterdata i lokalt förbättrings- arbete
Rationell läkemedelsanvändning
Efter beslut av sjukhusledningen har Enhet Farmaci under 2020 initierat inventering av alla läkemedelsförråd avseende kvalitet och sortiment baserat på regional rutin för hantering och ordination av läkemedel. Avsikten var att erhålla en reell bedömning som komplement till årliga egenkontroller. Identifierade brister har klassificerats efter allvarlighetsgrad för patientsäkerhet/säkerhet och åtgärdas efter prioritet av akut behov (pågående). Under
omställning på grund av pandemin har tillgång till farmaceutresurs för slutenvårdsavdelningar prioriterats.
Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning, med fokus på hög kvalitet och effektivitet, fortsätter i enlighet med Region Skånes läkemedelsstrategi. Under året har sjukhusledningen utsett en ny läkemedelsansvarig läkare, sk LAL. Denne har med kraft och energi redan omstrukturerat den lokala läkemedelskommittén, samt med hjälp av enhet Farmaci gjort en djupdykning i hantering av läkemedel inom öppen och slutenvård. Mkt konstruktiv feedback har lett till en bättre efterlevnad och uppdaterade rutiner, samt införskaffande av nya
adekvata läkemedelskylar. LAL har också deltagit i de årliga genomgångarna med
sektionsöverläkarna och verksamhetsledning, där läkemedelsanvändningen och kostnader förknippade med detta gås igenom. Det har bidragit till en högre nivå av analys och
diskussion kring rationellt läkemedelsanvändande.
Samtliga sektioner inom medicinkliniken bidrar nu med data i kvalitetsregister, sedan Magtarmsektionen under året startade upp registrering i IBD-registret (inflammatoriska tarmsjukdomar).
EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat, hälsa, för patienten. Det innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen. Vården ska upplevas sömlös vilket kräver att den utförs och synkroniseras utifrån behov snarare än sjukvårdens organisatoriska uppdelning. Produktions- och kapacitetsplanering, som utgår från befolkningens och patienternas behov, är centralt för en effektiv vård och ska tillämpas i verksamheterna. Avvikelser, samt patienters erfarenheter och synpunkter, bildar grund för ett systematiskt förbättringsarbete som är bra för kvalitet och effektivitet.
Effektiv hälso- och sjukvård
Övergripande mål Delmål
Skapa bästa möjliga hälsa för patienten utifrån tillgängliga resurser
Utveckla effektiv vård inom nära vården
Överföring av ansvar från slutenvård till öppenvård ska öka Uppföljningen av effektiv vård, patientnytta och resultat ska utvecklas
13 Nära vård
Det viktiga uppdraget gällande Nära vård sköts förvaltningsövergripande och Ängelholms sjukhuschef representerar där Skånes sjukhus nordväst. Under 2020 påverkades arbetet med Nära vård hårt av pandemin men med både goda och mindre goda effekter. Det strategiska arbetet drogs ner till ett minimum medan det praktiska arbetet med verksamhetsnära samverkansfrågor funnit en arena för diskussion och lösningar. Under större delen av 2020 träffades kommunernas Vård- och omsorgschefer/Socialchefer digitalt varje vecka tillsammans med sjukhusens representant och Primärvårdens klustersamordnare. Denna samverkansstruktur har haft mycket stor framgång i pandemiarbetet och även i förberedelserna för vaccinationer.
Det Mobila teamet, som syftar till att skapa trygghet utanför sjukhuset och minska risken för återinläggningar, har under året utvidgat sitt upptagningsområde genom nya avtal med Båstad och Åstorps kommun. Man har under året kunnat bidra till provtagning avseende COVID inom SÄBO och hemsjukvård under våren innan kommuner och primärvården hunnit bygga ut sin protagningsverksamhet. Man har även stöttat med både vanlig och COVID vård pre-hospitalt under hösten.
Inom verksamhetsområde rehabilitering erbjuds de patienter som anses aktuella träning i dagrehabiliterings regi efter vistelse på rehabiliteringsavdelning. Samarbete finns med kommuner där träningsaktuella patienter kan remitteras från kommun till dagrehabilitering och även om så skulle behövas slutenvårdsrehabilitering. I samarbete bland annat med vårdgivare inom övrig specialistsjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg i nordvästra Skåne har ett PM för uppföljning av patienter med rehabiliteringsbehov efter genomgången covid 19-infektion tagits fram. Syftet är att så tidigt som möjligt identifiera rätt vårdnivå och säkerställa att patienten får tillgång till rehabilitering utifrån sina behov.
Akutsjukvård
Tillgänglighet och kvalitet är av yttersta vikt för individ och samhälle varför tillgång till kompetens är kritisk. Förtroendet för sjukvården kan i hög grad kopplas till akutsjukvården eftersom detta för många medborgare är första kontakten med sjukvården.
14 Akutsjukvård
Övergripande mål Delmål
Tillgänglig och effektiv akutsjukvård
Öka tillgängligheten i akutsjukvården
Säkerställa kompetensförsörjning avseende specialistläkare och specialistsjuksköterskor
Akutmottagningen i Ängelholm har haft ett turbulent år. Först en intensiv anpassning av mottagande och hantering av misstänkta och konstaterade COVID-patienter och sedan hastigt beslutade förändringar i öppettider på helgerna i 2 omgångar. Under
sommarmånaderna stängde akuten på helgerna för att stötta bemanningen på Helsingborgs lasaretts akutmottagning och över jul- och nyårshelgerna stängdes verksamheten åter på helgerna för att bemanna den hårt ansträngda covidvården och för att öppna extra vårdplatser på sjukhuset. Tyvärr har detta lett till ett antal uppsägningar i
sjuksköterskegruppen. Primärvårdens Kvälls- och Helgmottagning, som normalt ligger i akutens lokaler, har i 2 omgångar flyttat till VC Laxen pga pandemin. Det har påverkat det goda samarbetet med att tillsammans se till att patienter bedöms gemensamt och hamnar smidigt på rätt vårdnivå.
Projektet med en lättakut för ortopediska och kirurgiska åkommor på dagtid vardagar har avslutats efter 1 år. Projektet har varit mkt positivt utifrån patient- och personal perspektivet och mottagningen är saknad efter avveckling. Utvärderingen har presenterats för
Koncernkontoret och vi avvaktar besked om eventuell fortsättning.
Trots de pandemirelaterade åtgärderna har väntetiderna på akuten bibehållits på bra nivåer.
Med stöd i årets Nationella Patient enkät NPE kan vi även konstatera att den tidigare mycket höga patientnöjdheten bibehållits.
De förlängda tiderna för antibiotika vid sepsis och trombolys är kvalitetsparametrar där vi aktivt behöver arbeta för bättre resultat.
Cancervård
En regional cancerplan för cancervården i Södra sjukvårdsregionen har utarbetats med huvudmålsättning att minska antalet cancerfall, öka överlevnaden och förbättra livskvaliteten hos patienter med cancer. För att uppnå en jämlik cancervård i Region Skåne ska verksamheter samarbeta för fortsatt utveckling inom cancerrehabilitering, kompetensförsörjning, onkologisk smärta och standardiserade vårdförlopp (SVF).
Cancervård
Övergripande mål Delmål
Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Fortsatt utveckling av standardiserade vårdförlopp (SVF) Förbättra tillgången till cancerrehabilitering
Ängelholms medicinklinik har bara en liten del av ett SVF-flöde, avseende endokrina hjärntumörer. Verksamheten fungerar optimalt.
15 PRODUKTION
Vårdproduktion
Öppenvård - Den totala produktionen minskar med drygt 12 700 besök jämfört med
föregående år vilket till stor del förklaras av åtgärder kopplade till Covid-19 pandemin. I likhet med andra sjukhus, nationellt och regionalt, hade vi under våren ett rejält minskat inflöde på akutmottagningen samt många återbud till planerade återbesök på våra
specialistmottagningar. Det senare rör framför allt patienter >70 år. Antalet unika patienter i öppen vård minskar med 3 280.
Akutmottagningen i Ängelholm stängde på helgerna under sommaren för att sambemanna akutmottagningen i Helsingborg vilket minskade antalet besök. Även under december månad har Akutmottagningen varit stängd på helger samt röda dagar för att förstärka bemanningen på slutenvårdsavdelningarna.
Drygt 2 700 av de minskade besöken i Öppen vård beror på en förändrad registrering av Osteoporosmätningar vilka numera registreras i RIS istället för PASIS. Även antalet unika individer minskar till följd av ovan beskrivna anledningar.
Kvalificerade distanskontakter ökar med knappt 6 500 vilket är ett resultat av vår medvetna satsning på att omvandla de fysiska besök som vi bedömer är lämpade för detta till digitala kontakter (även 1177). Sjukhusledningen beslutade i mars att alla enheter på sjukhuset skulle tillhandahålla baspaketet på 1177 vilket sannolikt haft en viss effekt i omställningen.
Även de insatser som gjorts av E-hälsocoacher, tillsatta för Innovationsmedel, ha sannolikt bidragit här. Covid-19 har också medfört en ökning av att byta fysiskt besök mot ett digitalt besök. Fysiska besök erbjuds endast de patienter som bedöms vara i tydligt behov av denna besökstyp.
Slutenvård - Produktionen minskar med 665 vårdtillfällen och 3 435 vårddagar jämfört med föregående år vilket är starkt kopplat till Covid-19. Sjukhuset hade under våren färre antal vårdplatser men har under december öppnat upp till 20 extra vårdplatser för att avlasta Helsingborgs lasarett med icke Covid-19 sjuka patienter.
Medelvårdtiden ökar något totalt på sjukhuset och är uppdelat på VO Medicin 5,1 (5,1 fg år) och på VO Rehabilitering 7,6 (6,9 fg år).
Somatik
Period jan-dec 2019Period jan-dec 2020
Avvikelse antal
Avvikelse
% Sluten vård (antal)
Vårdtillfällen (avslutade sjukhusvårdtf) 4 516 3 851 -665 -14,7%
Vårddagar (periodiserade) 26 273 22 838 -3 435 -13,1%
Unika individer 3 271 2 748 -523 -16,0%
Öppen vård (antal)
Kvalificerade distanskontakter 7 285 13 768 6 483 89,0%
Besök 53 694 40 932 -12 762 -23,8%
varav läkarbesök 26 480 21 369 -5 111 -19,3%
varav övriga vårdgivare 27 214 19 563 -7 651 -28,1%
Unika individer 19 740 16 460 -3 280 -16,6%
16
Redovisning av mål: En drivande utvecklingsaktör
KLINISK FORSKNING
Forskningsinfrastrukturen ska utvecklas i nära samverkan med akademin och näringslivet.
Genom Region Skånes Life science-strategi, ska klinisk forskning och innovationer stärkas.
Klinisk forskning
Övergripande mål Delmål
Den kliniska forskningen ska öka Forskningen ska resultera i förbättrade resultat för patienterna
Forskningen ska resultera i kommersiella produkter, tjänster och arbetstillfällen
På grund av rådande situation med en pågående pandemi har den kliniska forskningen fått stå tillbaka. Det planerade forsningsbokslutet har skjutits på framtiden då alla resurser har gått till vården av patienter. Under 2020 hade vi trots detta fyra disputationer och antalet disputerade uppgår nu till 71. Antalet docenter är tolv. Helsingborgs lasarett har nu två professorer, varav en på AnOpIVA och en på Kirurgen.
När det gäller antalet pågående kliniska prövningar har även dessa påverkats av pågående pandemi och minskat, liksom antalet vetenskapliga presentationer på konferenser.
Forskarnätverk
Doktorandnätverket har trots pandemin haft ett par digitala träffar, liksom nätverket för forskningssjuksköterskor. Nätverket för Forsknings- och utvecklingsrepresentanter har dock varit vilande då dessa individer har behövts i andra sammanhang.
För delmålen Forskningen ska resultera i förbättrade resultat för patienterna resp. Forskningen ska resultera i kommersiella produkter, tjänster och arbetstillfällen är det, då hela 2020 präglats av den pågående pandemin, vid rapportens sammanställande mycket svårt att utvärdera forskningseffekterna.
DIGITALISERING FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Digitalisering och utvecklingen av e-hälsa ska ske i enlighet med e-hälsostrategi för Region Skåne, arbetet ska bidra till de nya lösningar och arbetssätt som krävs för att vi även i framtiden ska kunna erbjuda invånarna en tillgänglig, trygg och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård.
Införandet av SDV är den största förändringen inom området och kommer att påverka alla verksamheter. Informationssäkerhetsarbetet bidrar också till ökad patientsäkerhet samt till att medborgarna ska känna sig förvissade om att den information som man delar med sig av om sig själv är i trygga händer i Region Skåne.
Utvecklingen av nya digitala tjänster är grundläggande för att öka tillgängligheten i vården och för att göra patienten mer delaktig i sin egen hälsa samt att tillhandahålla bättre digitala verktyg för medarbetarna. Minskad personalomsättning och effektiv kompetensförsörjning är också centralt för att kunna öka tillgängligheten. Ökat fokus behövs på förbättringsarbete så att rätt åtgärd görs från början. Vidare behövs verksamhetsutveckling och produktionsplanering så att exempelvis operationsresurser, såsom lokaler och personal, nyttjas optimalt. Rutiner behöver
17
kontinuerligt förbättras och kvalitetssäkras avseende säker och effektiv remisshantering. Ett fortsatt aktivt arbete med att öka kapacitetsutnyttjandet parallellt med att minimera antalet strykningar samt av- och ombokning av patienter krävs. Utveckling av effektiva uppföljnings- möjligheter är av vikt.
SDV, Skånes Digitala Vårdsystem, är en ny heltäckande digital plattform för Region Skånes vårdförvaltningar och de privata vårdgivare som arbetar på uppdrag av Region Skåne. SDV kommer att knyta ihop vården i hela Skåne med gemensamma arbetssätt och gemensamt journalsystem. Utveckling av nära vård och digitalisering, med SDV som en möjliggörare, är viktiga delar i att nå regionens målbild ”Bättre hälsa för fler”. Införandet av SDV är en förutsättning för en fortsatt utveckling av digitala tjänster som motsvarar invånarnas förväntningar samt för att skapa bättre digitala verktyg för våra medarbetare. Under året har Skånes sjukvårdsförvaltning nordväst infört ett Projektkontor vars syfte är att strukturera arbetet med utrullning och införande av SDV.
Ängelholms sjukhus arbetade under 2020 aktivt med digitalisering, bland annat genom ökad användning av 1177 Vårdguiden. Målsättningen var digitala besök när det var möjligt, fysiska besök när så behövts. Digitalisering ses också som ett viktigt inslag för att öka tillgängligheten på Ängelholms sjukhus. En ökad användning av befintliga e-tjänster i 1177 Vårdguiden, samt nyttjande av nya regionala e-tjänster i olika former, ses som en väg till stärkt patientinflytande, ökad tillgänglighet, mer jämlik vård och ökad delaktighet i den egna vården. Detta bidrar i sin tur till bättre nyttjande av personella och ekonomiska resurser.
Redovisning av mål: Attraktiv arbetsgivare
RESULTAT FRÅN MEDARBETARUNDERSÖKNING
År 2020 var svarsfrekvens för medarbetarenkäten 68,9% vid Ängelholm sjukhus, vilket måste anses bra, utifrån att svarstiden av enkäten under december månad, sammanföll med en historisk mycket ansträngd covid-19-period inom Region Skånes sjukvård.
Resultatet för frågeområden HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) och HSE (Hållbart Säkerhets Engagemang) framtagna av SKR (Sveriges kommuner och regioner), visar ett HME-värde på 79, samt ett HSE-värde på 79 för Ängelholm sjukhus. Motsvarande medelvärde för Region Skåne totalt är för HME 78 och HSE 76.
Parametrarna HME Motivation (81) och HME Ledarskap (80) får värden högre än genomsnittet vid Region Skåne, medan parametern HME Styrning (75) ligger på samma nivå som snittet. På påståendet ”Jag kan tänka att rekommendera andra att
börja arbeta på min arbetsplats.” är det 90% som instämmer i påståendet. Det ärfrämst delar om att utvärdera och följa upp verksamhetens mål, som gör att parametern HME Styrning får ett lägre värde. På den förvaltningsspecifika frågan
”Jag har förtroende för ledningsnivån över min närmsta chef.” svarar 56% stämmer
ganska/mycket bra, 32% varken bra eller dåligt 13% stämmer ganska/mycket dåligt.
Notera att summeringen av procentdelarna ej stämmer på grund av avrundningsproblematik i verktyget.
Det är svårt att relatera resultaten i 2020 års medarbetarenkät till tidigare
medarbetarunderökningar. Den senaste medarbetarenkäten i Region Skåne skedde
2018, då Region Skåne hade annan organisation. Nuvarande förvaltning Skånes
18
sjukhus nordväst tillhörde då förvaltningarna Sund respektive Hälsostaden. Sedan medarbetarenkäten 2018 har Region Skåne bytt leverantör av medarbetarenkät, vilket även det gör att det är svårt att göra jämförelse mellan enkäterna.
TRYGGA ANSTÄLLNINGAR
Andelen tillsvidareanställda i förhållande till andelen visstidsanställda har minskat med 1,9 procentenheter sedan föregående år. Andelen tillsvidareanställda kvinnor har minskat med 1,3 procentenheter, medan andelen tillsvidareanställda män har minskat med 3,6
procentenheter. Att visstidsanställningar har ökat är en allmän tillbakagång och negativ tendens, men är dock en konsekvens utifrån att hantera bemanningssituationen under årets covid-19-situation (se tabell 1).
Andelen medarbetare som är anställda heltid har ökat med 1,5 procentenheter sedan föregående år (se tabell 2). Ökningen ses dock bara i gruppen kvinnor, vilken dock ligger generellt lägre än gruppen män.
Vid Ängelholms sjukhus undviks visstidsanställningar i största möjliga mån och heltidstjänster erbjuds i enlighet med gällande riktlinjer vid Region Skåne.
Tabell 1: Andel tillsvidareanställda av samtliga månadsanställda.
Tabell 2: Andel heltidsanställda av samtliga månadsanställda.
TYDLIGA KARRIÄR- OCH UTVECKLINGSVÄGAR FÖR MEDARBETARE OCH CHEFER
I samband med medarbetarsamtalet ska samtliga medarbetare inom förvaltningen tillsammans med sin chef upprätta en individuell utvecklingsplan. Dessa
handlingsplaner har en tydlig koppling till kompetensförsörjningsplanerna på enhets- och verksamhetsnivå.
Kön Andel 2020-12-31 Andel 2019-12-31
K 90,2% 91,5%
M 69,0% 72,6%
Totalt 87,4% 89,3%
Aktuella val:
HrUppföljningsnivå2019: 142 Sjukhusstyrelse Ängelholm EkUppföljningsnivå2019: Sjukhusstyrelse Ängelholm År: 2020
Kön Andel 2020-12-31 Andel 2019-12-31
K 83,9% 82,2%
M 85,9% 87,1%
Totalt 84,2% 82,7%
Aktuella val:
HrUppföljningsnivå2019: 142 Sjukhusstyrelse Ängelholm EkUppföljningsnivå2019: Sjukhusstyrelse Ängelholm År: 2020
19
Regionsgemensam guide för chef- och ledarutveckling används vid introduktion för nya chefer. Ett nytt regiongemensamt utbildningsprogram för potentiella framtida chefer har tagits fram och har genomförts under året. Från förvaltning Skåne sjukhus nordväst antogs ett antal kandidater till programmets första omgång.
Förvaltningen har under 2020 haft rehabråd med deltagande från både
Försäkringskassan och Företagshälsovården. Omfattningen har fått reducerats till följd av rådande pandemisituation.
Övriga planerade utvecklingsinsatser har i huvudsak varit nödvändigt att pausa på grund av pandemiläget, till exempel implementering av genomfört arbete med tydliggörande av karriärvägar för sjuksköterskor.
UTVECKLING AV REGIONINTERNA RESURSTEAM
Bemanningsenheten vid Ängelholms sjukhus består bland annat av resursteamet Englar, men även timanställda, bemanningsassistenter inklusive chefstöd/HR- administratörer, samt servicefunktionen och Personalprovtagningen. Enhetens primära syfte är att på ett flexibelt sätt bemanna ordinarie verksamhet med kvalificerade och välmående ersättare vid oplanerad frånvaro.
Resursteamet Englar startade 2003 och har sedan dess vidareutvecklats. På Englarna arbetar kompetenta och flexibla sjuksköterskor och undersköterskor, som bokas in på de olika verksamheterna inom Ängelholms sjukhus. De utgör en trygghet för nyanställd personal och de skapar bryggor mellan olika verksamheter på
sjukhuset. Bemanningsenheten organiserar även timanställda, där de rekryterar och introducerar cirka 60 nya timavlönade medarbetare om året.
Resursteamet är uppbokade 98-99 % av tillgänglig tid. Det vill säga 1-2 % är medarbetarna obokade, varvid de då förstärker upp i verksamheten. Det är en mycket hög användningsgrad och den andel som inte bokas, härleds till då
matchning ej genomförts på 100 % av passet. Tiden då medarbetare inte matchas in, används till kompetensutveckling. Behovet av vakanstillsättning, extravak och dylikt i verksamheten, är dock större än vad som är möjligt att täcka upp med hänvisning till nedanstående.
Bokningar, administration hanteras manuellt via Excel-lista, vilket alltid medför en osäkerhetsfaktor vid exempelvis statistik. Bemanningsenheten täcker i genomsnitt 100 pass i veckan på Ängelholms sjukhus. Utöver det som Bemanningsenhetens resurser täcker, ringer Bemanningsenheten även in ordinarie personal på helger, vilket avlastar verksamheten.
JÄMSTÄLLDA LÖNER
Årlig lönekartläggning ska genomföras och är en viktig del i arbetet med att upptäcka och vid behov åtgärda osakliga löneskillnader, vilket även är ett krav utifrån
lagstiftning. För 2020 har ett nytt verktyg (Sysarb) börjat användas inom Region
20
Skåne, för att kvalitetssäkra och utveckla denna process. Systemet möjliggör också för våra fackliga organisationer att ta del av statistiskt material direkt i systemet. Nytt för 2020 är också att analysen görs gemensamt inom hela Region Skåne, där alla förvaltningar är delaktiga och bistår med förvaltningens analys. För 2020 har inga osakliga löneskilda för lika eller likvärdigt arbete konstaterats inom förvaltningen.
ARBETE MED LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER
Mall för kompetensförsörjningsplan och medarbetarsamtal är implementerad i förvaltningen, där arbete med regionens värdegrund ingår.
Under 2020 har ett förvaltningsgemensamt informationsmaterial, ett för chefer som målgrupp och ett för APT/medarbetarna, tagits fram och utbildning hållits med
förvaltningens chefer gällande löneöversynsprocessen. GSF har hållit i utbildning om rekrytering för chefer vid förvaltningens båda sjukhus. Ett grundläggande inslag i både dessa processer är arbetsgivarens förhållningssätt utifrån diskrimineringslagen, för att förhålla sig till sakliga bedömningsgrunder och inte diskriminera.
EN GOD OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSMILJÖ
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för att medarbetare skall trivas och göra ett bra arbete. För att nå dit arbetar arbetsgivaren systematiskt med arbetsmiljön, inom alla förvaltningens organisationsnivåer. Det sker genom
undersökning, riskbedömning, åtgärdar och uppföljning upp arbetsmiljön systematiskt.
Varje år följs arbetsmiljöarbetet upp, genom en SAM-enkät. En handlingsplan har tagits fram utifrån svaren från årets SAM-enkät, där har det framkommit att behovet av utbildningsinsatser i hälsofrämjande arbetsmiljöarbete för chefer och
skyddsombud kvarstår, samt utvecklande av utbildningsmaterial i arbetsmiljöfrågor till arbetsplatsträffar.
SJUKFRÅNVARON SKA MINSKA
Sjukfrånvaron har ökat till 6,16% av ordinarie arbetstid, jämfört med 4,10% under samma period 2019 (ökning: 2,06 procentenheter). Den högsta nivån finns och största ökningen har skett i åldersgruppen 50 år eller äldre.
Långtidssjukfrånvaron, sjukfrånvaro längre än 60 dagar, har minskat i år jämförelse med 2019. Detta beror till stor del på covid-19 som har gjort att sjukhuset har haft fler sjuka, men under kortare perioder. Se tabell 1.
Samtliga yrkesgrupper, förutom ledningsarbete, har ökad procentuell sjukfrånvaro 2020 i jämförelse med 2019. De tre yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro och samtidigt har ökat mest i sjukfrånvaro, är arbetsterapeuter med 10,67% (ökning: 7,15 procentenheter), övriga specialiteter inom hälsa och sjukvård med 14,43%, som företrädesvis innehåller farmaceut-gruppen (ökning: 8,60 procentenheter) och undersköterskor med 8,46% (ökning: 3,12 procentenheter). Se tabell 2.
Frisknärvaron, antalet medarbetare som har fem eller färre sjukfrånvarodagar, har till följd av pandemin minskat under 2020 till 54%, vilket innebär en minskning med 13 procentenheter i jämförelse med 2019. En nedgång ses hos både kvinnor och män.
Se tabell 3.
21
Personalen har följt de allmänna råden att vara hemma vid minsta symtom för att förhindra smitta av covid-19. Till följd av pandemin under 2020 har sjukfrånvaron ökat för fler individer och i de flesta personalgrupper.
Tabell 1: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för Ängelholms sjukhus
Tabell 2: Sjukfrånvaro uppdelad i personalgrupper för Ängelholms sjukhus
*Samtliga personalgrupper som innehar mindre än 10 anställda samlas ihop till denna uppsamlingsgrupp.
Tabell 3: Frisknärvaro vid Ängelholms sjukhus
Sjukfrånvaro 2020
2001-2012
2019 1901-1912
2018 1801-1812
Skillnad 2020 mot 2019
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 6,16% 4,10% 5,00% 2,07%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,59% 4,25% 5,26% 2,34%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Män 3,42% 3,06% 3,12% 0,36%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid i Åldersgruppen 29 eller yngre 5,25% 4,40% 3,42% 0,85%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid i Åldersgruppen 30-49 år 6,29% 4,30% 4,85% 1,99%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid i Åldersgruppen 50 eller äldre 6,44% 3,75% 5,72% 2,69%
Långtidssjukfrånvaro (60+ dagar) som andel av samtlig sjukfrånvaro 43,56% 46,79% 42,62% -3,23%
Aktuella val:
EkUppföljningsnivå2019: Sjukhusstyrelse Ängelholm År: 2020
Sjukfrånvaro AID_PersonalGrupp Månadsavlönade
medarbetare per 2012
2020 2001-2012
2019 1901-1912
Skillnad 2021 mot 2020
553 6,16% 4,11% 2,05%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Undersköterskor, skötare m.fl. 161 8,46% 5,34% 3,12%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Sjuksköterskor 145 6,03% 4,66% 1,37%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Läkare icke specialistkompetenta 56 3,76% 2,70% 1,06%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Administratörer, vård 49 5,33% 4,30% 1,03%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Läkare specialistkompetenta 38 2,21% 1,81% 0,40%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Ledningsarbete 19 1,15% 1,71% -0,56%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Fysioterapeut 18 2,93% 1,28% 1,64%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Arbetsterapeuter 17 10,67% 3,52% 7,15%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Övr. specialiteter inom hälso- och sjukvård 16 14,43% 5,83% 8,60%
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Övriga personalgrupper * 34 5,21% 2,71% 2,50%
Aktuella val:
EkUppföljningsnivå2019: Sjukhusstyrelse Ängelholm År: 2020
Avser tillsvidare- och visstidsanställda respektive period. 2020 % 2001-2012
2019 % 1901-1912
2018 % 1801-1812
Totalt - % av antal anställda 54% 67% 73%
Kvinnor - % av antal anställda kvinnor 53% 66% 70%
Män - % av antal anställda män 57% 74% 87%
Aktuella val:
EkUppföljningsnivå2019: Sjukhusstyrelse Ängelholm År: 2020
22
SAMVERKAN MED PERSONALORGANISATIONER UNDER COVID-19
Till följd av pandemin har arbetsgivaren och personalorganisationerna funnit ett behov att träffas oftare, för att uppdatera varandra i det snabba skeendet av pandemin och dess påverkan på organisationen och medarbetarna.
På både sjukhus-och verksamhetsnivå har man haft ett behov av tätare skyddskommittémöten, för att bland annat göra risk- och åtgärdsplaner för arbetsmiljön, till följd av covid-19. Detta partsgemensamma arbete har, trots en utmanade och påfrestande verklighet, känds meningsfullt och bidragit till att ta tillvara ta medarbetarnas erfarenhet och åsikter.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Kompetensförsörjningsplaner
Ängelholms sjukhus kompetensförsörjningsplan har som syfte att stödja planeringen och uppföljningen av åtgärder för att stärka arbetsplatsens attraktivitet, rekrytering och att behålla kompetenta medarbetare. Planen, som revideras årligen, baserar sig på Region Skånes övergripande kompetensförsörjningsplan och på enheternas förväntade framtida behov av rekrytering.
Det har varit fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor, framförallt till slutenvård, medan det är något enklare till mottagningssidan. Specialistläkare är också en
bristgrupp, vilket blir en tydlig sårbarhet, när en verksamhet blir bunden till en individ.
Andra grupper som visat sig allt svårare att rekrytera är medicinska sekreterare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter.
Med tanke på de svårigheter som finns för Ängelholms sjukhus att rekrytera vissa yrkesgrupper, har åtgärdspunkter tagits fram i kompetensförsörjningsplanen inom områdena attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och motivera samt avsluta, som har eller håller på att implementeras. Förändring i fördelning av arbetsuppgifter i kombination med förändrat arbetssätt med rätt använd kompetens, är en del av lösningen på den framtida kompetensförsörjningen.
Det har funnits en tanke att dela upp sjukhusets kompetensförsörjningsplan i två delar, en för verksamhetsområde medicin respektive rehabilitering, men lämplig möjlighet har inte infunnits sig under det svårplanerade 2020.
Rätt använd kompetens
Under 2020 har arbetet inom förvaltningen med rätt använd kompetens satts på prov.
Arbetet inom verksamheterna och samarbetet kring frågorna har varit mycket aktuella under pandemin. Omfattande arbete pågår i verksamheterna för att kunna
upprätthålla en säker vård.
Två sjukhusavdelningar av karaktären närsjukvård, har övergått till så kallad
gruppvård med en högre andel undersköterskor i förhållande till sjuksköterskor och närmar sig därmed tidigare bemanningsmål 40/60. Dessa avdelningar, med som har betraktats som belastade slutenvårdsavdelningar, har svårt att rekrytera
sjuksköterskor och receptarier har anställts för att avlasta sjuksköterskornas
avseende läkemedelshantering. Utbildningar har genomförts av undersköterskor
ifråga om riskbedömningar och katetersättning, med syfte att på sikt avlasta
23
sjuksköterskor, men som även får en effekt att stärka undersköterskornas yrkesroll och kompetensutveckling.
Det arbete som har startats gällande att se över förskjutning i arbetsuppgifter, bland annat från sjuksköterska till undersköterska och från sjuksköterska till farmaceut- gruppen, har fördjupats och spridits till flera enheter.
Ett annat exempel är samarbetet med Arbetsförmedlingen avseende personer som stått långt ifrån verksamheten, vilket har lett till utvecklandet av nya funktioner, som avlastar en hårt ansatt vårdpersonal med exempelvis renbäddning av patientsängar vid hemgång. Det ger möjligheter till undersköterskor att vidareutveckla sin
kompetens och därmed avlasta sjuksköterskor. Detta är tjänster som varit mycket uppskattade och har lett till fasta anställningar.
Taligenkänning är under införande för diktat till journal, vilket på sikt anses kunna ge möjlighet för kompetensmix gällande medicinska sekreterare i förhållande till andra yrkesgrupper.
Kompetensutvecklingsinsatser för sjuksköterskor
Skånes sjukhus nordväst har sju utbildningsanställningar som pågår; sex med anställning vid Helsingborgs lasarett och en med anställning vid Ängelholm sjukhus.
De sjuksköterskor som har en utbildningsanställning läser till specialist inom barn, akutsjukvård, neurologi, ögonsjukvård eller vård av äldre.
Det finns ett stort intresse för specialistutbildning bland sjuksköterskor vid förvaltningen. De flesta som ansökt har beretts möjlighet att studera. Det har
förekommit behov av prioriteringar, men de behov som verksamheterna uttryckt har kunnat tillgodoses.
Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare med flera
Skånes sjukhus nordväst ansökte och fick medel för en gemensam
kompetensutvecklingsinsats för undersköterskor/barnskötare och skötare från TLO omställningsfonden. Utbildningsprogrammet skulle vara värdeskapande för patienten.
Deltagarna skulle fördjupa sina kunskaper och förståelse i somatisk och psykiatrisk omvårdnad för att kunna hantera olika vårdsituationer, samt bidra i teamet med sin kompetens. Programmet är anpassat för både nyutbildade medarbetare och för medarbetare med erfarenhet. Planerat var en utbildningsomgång med elva olika kursdagar med start våren 2020. Planen har på grund av rådande pandemi satts på paus, men beräknas att återupptas under 2021.
Året som gått har inte kunnat planeras i hög utsträckning, men Ängelholms sjukhus
har en grund att stå på i sitt löpande arbete. Kliniskt träningscentrum (KTC) har som
syfte att ge klinisk träning för nuvarande och framtida medarbetare. Det vill säga att
stärka kompetensen och öka patientsäkerheten hos personal likväl som för studenter
och elever. Utbildningsverksamheten har en central roll i introduktion, men är också
24
nära knuten till den kliniska läraren samt Vård och omsorgscollege, vilket gör att det kommer studenter och elever till gagn. Det är en oerhört viktig del i
patientsäkerhetsarbetet, men även att vara en attraktiv arbetsgivare.
Arbetet med kompetensutveckling för undersköterskor har fortsatt. På avdelning 21 arbetar man aktivt med att se över vem som gör vad - att allas kompetens nyttjas på bästa sätt.
Ängelholms sjukhus har satsat på handledarutbildning av sina undersköterskor. Ett flertal har genomgått handledarutbildning steg 1 och 2 (i regi av Vård- och
omsorgscollege) och ett antal har gått handledarutbildning steg 3, en utbildning som gör att man kan handleda sina handledare. Sjukhuset har också utbildat ett antal undersköterskor till Vård- och omsorgsambassadörer, även det i regi av Vård och omsorgscollege. Dessa har till uppgift att vara goda ambassadörer för sin yrkeskår och marknadsföra vården på skolor, mässor och andra aktiviteter. De kan också vara behjälpliga när det kommer PRAO-elever till sjukhuset.
Ängelholms sjukhus har ett språkombud. Det är en undersköterska som har
genomgått en specifik utbildning i regi av Vård och omsorgscollege. Ett språkombud är en medarbetare som har i uppdrag att stödja kollegor när det gäller
språkutveckling.
Kompetensförsörjning; äldre medarbetare
Förvaltning Skånes sjukhus nordväst tillämpar Regions Skånes riktlinjer om
dynamisk lönesättning av seniora sjuksköterskor, läkare och medicinska sekreterare.
Målsättningen är att attrahera och bibehålla medarbetare med hög kompetens i bristyrken för arbete efter uppnådd pensionsålder.
UTBILDNINGSUPPDRAGET
Förvaltningen har ett nära samarbete med samtliga lärosäten. Samarbetet har intensifierats under årets som gått med anpassningar efter rådande omständigheter.
Verksamheterna har visat på en otrolig vilja, flexibilitet och lösningsorientering som möjliggjort fortsatt praktik med hög kvalité. Från förvaltningens sida har satsningar gjorts på så kallade kliniska lärare/handledare, som kommer vara anställda ute i verksamheten, med ett dedikerat ansvar för studenter.
När det gäller AT-utbildningen steg Skånes sjukhus nordvästs båda sjukhus i AT- rankingen till höga nivåer och förvaltningen får generellt mycket bra omdömen inom alla områden.
Det finns utmaningar när det gäller att utöka antalet praktikplatser inom förvaltningen.
Det blir svårt att bibehålla en lika god kvalitet med utökade praktikplatser, vilket kan leda till oönskade effekter i form av avhopp från utbildningen och en mindre
attraktionskraft för att hålla kvar studenterna och rekrytera dem senare.
BEMANNING AV VERKSAMHETEN UNDER COVID-19