04.2 Miljöredovisning 2013

(1)

Miljöredovisning i Sollentuna

för 2013

(2)

Förord

Miljöredovisningen redovisar miljö- situationen under 2013 i Sollentuna.

Kommunfullmäktige i Sollentuna beslu- tade 1993 att miljösituationen i kommunen årligen ska redovisas. Sedan 1995 har mil- jösituationen presenterats i en miljöredo- visning. Miljöredovisningen för 2013 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under 2014. Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Mil- jöinstitutet AB, Sollentuna Energi, trafik- och fastighetskontoret samt kommunled- ningskontoret.

Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökva- litetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 13 nya etappmål och reviderat dessa.

Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvali- tetsmålen på uppdrag av regeringen. Läns-

styrelsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen.

I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel.

Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnått s år 2020. För målet ”Be- gränsad klimatpåverkan ” gäller år 2050.

I tabellerna för ”Precisering av miljökvali- tetsmålet ” finns rubriken ”Trend”. Under den rubriken visas om trenden är positiv, oförändrad, negativ eller om uppgifter sak- nas. Detta illustreras med följande marke- ringar:

Trenden är positiv Trenden är oförändrad Trenden är negativ Vet inte/ uppgift saknas

?

(3)

Innehåll

Förord ... 2

Innehåll ... 3

Sammanfattning ... 4

1. Begränsad klimatpåverkan ... 6

2. Frisk luft ... 7

3. Bara naturlig försurning ... 10

4. Giftfri miljö ... 11

5. Skyddande ozonskikt ... 12

6. Säker strålmiljö ... 13

7. Ingen övergödning ... 14

8. Levande sjöar och vattendrag ... 15

9. Grundvatten av god kvalitet ... 16

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård ... 17

11. Myllrande våtmarker ... 18

12. Levande skogar ... 19

13. Ett rikt odlingslandskap ... 20

15. God bebyggd miljö ... 21

16. Ett rikt växt- och djurliv ... 24

Referenser ... 26

Bilaga 1 - Kvävedioxid ... 27

Bilaga 2 – PM10 ... 28

Bilaga 3 – Elektromagnetiska fält från kraftledningar ... 29

Bilaga 4 – Elektromagnetiska fält från kraftledningar ... 30

(4)

Sammanfattning

16 nationella miljömål

De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad klimat- påverkan”, som ska nås till år 2050. Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.

För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet.

Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen.

Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu ”precisering av miljökvalitetsmål” i mil- jöredovisningen.

Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2013.

Miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte) 15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

(5)

Koldioxidutsläpp

Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.

Luftföroreningar

Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen och ozon på två platser. Partiklar mättes under 2013 på två platser, vid Eriksbergsskolan och E4:an Hägg- vik. Under 2013 flyttades partikelmätaren från Eriksbergsskolan till Töjnaskolan.

Försurning

Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel- dioxidutsläppen har minskat sedan mitten av 1990- talet.

Markföroreningar

I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken.

Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation.

Radon

Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9 539 av kommunens 13 881 objekt som finns i kommunens databas har mätt radon.

Övergödning

Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning, men de flesta av dem är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp. Algblom- ning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.

Badvatten

Vid alla officiella strandbad tas vattenprover sommartid för att kontrollera att badvattnet inte är skad- ligt. Under 2013 togs 12 vattenprover. Av dessa var tre tjänliga med anmärkning, i övrigt var badvattenkvaliteten god.

Rening av vatten

Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark.

Dricksvatten

Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2013. Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när Södersättra och Norrsättra byggs ut.

Våtmark

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen.

Naturmark

Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.

Sollentuna kommun äger ca 95 % av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.

Odlingslandskap

Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlingslandskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande na- turområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.

Buller

Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtra- fiken, men även järnvägen och flyget påverkar.

Avfallsplan

Sollentuna är en av de tio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m.

2020. Den har bl.a. som mål att minska mängden avfall och öka återvinningen. T.ex. samlas matav- fallet in och behandlas så att det blir till biogas.

Klimatstrategi

Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sol- lentuna.

(6)

Diagram 1

Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)

Utsläppen av koldioxid var 175 000 ton under 2012

För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats. I genomsnitt är utsläp- pen 30 % högre.

1. Begränsad klimatpåverkan

Nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatföränd- ringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden be- varas, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Växthusgaser

Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växt- husverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växt- huseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.

Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen.

Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kom- munstyrelsen.

Koldioxidutsläpp i Sollentuna

Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var 175 000 ton under 2012. Den största delen, 97 %, av ut- släppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. ¹

Utsläpp per invånare var 2,6 ton 2012 (värden för 2013 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.

I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollen- tuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbör- jades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp.

Från 2009 används en ny gemensam beräkningsme- tod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken.

Den visar på genomsnittligt 30 % högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1.

Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid och partiklar. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning.

Energiproduktion

98 % av alla flerfamiljshus och 24 % av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläp- pen från fjärrvärmen är relativt sett låga ³¹

Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstall- ationer under det året. 2013 anmälde 104 fastig- hetsägare installation och totalt finns idag 2 588 stycken anmälda. De flesta som installerar berg- värme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.

(7)

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år.

År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Utsläppen av koldioxid 2012 var i Sollentuna 2,6 ton/person. (3,0 ton/person 2010).

2. Frisk luft

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller stör- ningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belas- tas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sve- rige finns det idag miljökvalitetsnormer för kväve- dioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund (LVF). Under 2011 uppdaterades LVF:s kartor, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdspro- gram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitets- normer ska följas inom det geografiska område där de överskrids.

Kvävedioxid och kväveoxid

Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedi- oxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljö- kvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sol- lentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid två av sju mät- stationer: Lummervägen och Kronovägen.

De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.

Partiklar (PM10)

Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn för- sämra lungfunktionen och påverka lungornas nor- mala utveckling.

Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna. En av mätstationerna för PM10 står vid E4:an Häggvik.

Under 2013 flyttades partikelmätaren som stått vid Eriksbergsskolan till Töjnaskolan. Resultatet från mätningarna av PM10 vid Eriksbergsskolan från 2012-10-01 till 2013-10-01 visar ett årsmedelvärde på 13,2 µg/m³. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.² Miljökvali- tetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 4. Miljökvalitetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskri- das 35 gånger per år (90-percentil). Miljökvalitets- målet som är strängare överskrids vid partikelmäta- ren E4:an Häggvik, se sid. 9.

Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom t.ex. slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand.

Halterna är framförallt höga på våren, se variation- en per månad i diagram 5.

(8)

Diagram 2

Kvävedioxidhalter (NO2) i luften g/m³, årsmedel- värde.

År 2013 var värdena 18 g/m³ vid E4 Pommern och 5,6 g/m³ på Järvafältet.

Diagram 3

Ozonhalter (O3) i luften,

g/m³, medelvärde som- marhalvår

På Järvafältet var medelvärdet 53 g/m³ och vid E4 Pommern 52 g/m³ år 2013.

Ozonhalt

Ozonhalten i luften mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen. Sommarmedelvärdet ligger på båda platserna över det nationella generations- målet 50 µg/m³. På Järvafältet var medelvärdet 53 µg/m³ och vid Pommern 52 µg/m³, se diagram 3.⁴

Svaveldioxidhalt

Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.⁵

Bensen

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.⁵

Bly

Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet.⁵

Benso(a)pyren

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.²⁰

Arsenik, kadmium och nickel

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.⁴³

(9)

Diagram 4

Partiklar (PM10) i luften,

g/m³, årsmedelvärde År 2013 var värdet 20

g/m³ vid E4 i Häggvik.

Miljökvalitetsnorm en är 40 g/m³.

Partikelhalten överskred 50g/m³24 dygn under 2013.

Diagram 5

Partiklar (PM10) i luften, g/m³, må- nadsmedelvärde PM10, E4 Häggvik Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden 2013. Miljökvalitets- norm för månadsme- delvärde finns inte.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Halt av kvävedioxid

Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 μg/m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas.

Årsmedelvärdet är 5,6-27 μg/m³ vid de sju mät- punkterna i Sollentuna.⁴

2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen

De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.

Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 98 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).⁶

3. Halt av benso(a)pyren

Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m³ som årsmedelvärde år 2020.

En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.²⁰

4. Halt av partiklar

Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga 30 µg/m³ som dygnsmedelvärde (får överskridas högst 35 dygn per år), eller 15 µg/m³ som

årsmedelvärde. Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde, eller 10 µg/m³ som årsmedelvärde. Dygns- medelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

36:e högsta dygnsmedelvärdet var 39 µg/m³. Årsmedelvärdet låg på20 µg/m³ vid partikelmäta- ren E4:an Häggvik. Miljömålet klaras inte 2013.

Miljökvalitetsnormen klaras 2013. ⁵

I Stockholmsregionen visar mätningar att halten PM2.5 ligger under miljökvalitetsnormen.³² 5. Dubbdäcksandelar i % av stillastående fordon

Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparke- ring Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum.

?

Av totalt 678 stillastående räknade fordon hade 59,88 % dubbdäck i Sollentuna.

(10)

3. Bara naturlig försurning

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markför- lagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar

Försurande ämnen

Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bl.a. att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet.

Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.

I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftför- oreningar och skogsbruk förändras över tid. Ut- vecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv.

Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.⁹

Utsläpp av kväveoxid

Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 68 % sedan 1995. För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 67 % sedan 1995. En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.

Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 98 % från vägtrafiken, 0,8 % från energiproduktion och 3

% från övrigt.⁷

Utsläpp av svavel

Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 μg/m³. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eld- ningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgär- der i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-talet.⁵

Naturligt sur sjö

Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollen- tuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns eko- logi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.

Anpassat skogsbruk

Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med ned- brytningen av organiskt material sker en viss höj- ning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten

Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.

2. Försurning av skogsmarken

Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämt-

ning ska ha påbörjats.

?

Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar.

Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.¹⁰ 3. Utsläpp av kväveoxider

De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transport- sektorn ska minska från 1995 års nivåer.

Utsläppen har minskat i Sollentuna med 68 % totalt och 67 % för vägtrafiken sedan 1995

1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.¹¹ 2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton.

2012: totalt 580 ton, varav vägtrafik 570 ton.⁶

(11)

4. Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota män- niskors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt fö- rekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Markföroreningar i kommunen

Kommunen har genomfört en inventering av poten- tiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av inventeringen visar att det finns ca 500 fastigheter där verksamhet som kan ha orsakat markförore- ningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skif- tande karaktär och kommer från bl.a. befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfalls- deponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid t.ex. schakt- arbeten och nybyggnation.¹²

En rikstäckande inventering av förorenade områden pågår också. Inventeringen sker branschvis och genomförs främst av länsstyrelserna.

Under 2013 inträffade fem mindre oljeutsläpp i Sollentuna.⁴⁶

Tillsyn enligt miljöbalken

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bl.a. kemikalier och farligt avfall. Tillsy- nen sker med olika intervall beroende på verksam- hetens art och storlek. De verksamheter som be- döms kunna orsaka störst miljöstörningar priorite- ras.

Avloppsvatten till Käppalaverket

De flesta av Sollentunas hushåll och företag är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrö- dor. Under 2013 producerades 26 812 ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 38 % på åker- mark, 62 % användes som växtnäringsmaterial på deponi medan 0 % gick till jordtillverkning.¹⁴

Lag om förnybara drivmedel

Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel.¹⁵ I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dis- pens från kravet på förnyelsebart bränsle.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor

Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upp- handlingen i länet ska öka.

Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling).¹⁷Vid upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier följas, minsta krav är bas.¹⁸ Idag saknas personella resurser för att ställa miljökrav i upphandling och att kraven följs upp.

Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning.¹⁹

2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen

Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljö- farliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.

Sammanställda data för Sollentuna saknas.²² Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker.

Kontrollplanen ska verifieras. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd gör tillsyn i samband med rivningar.⁴⁶

3. Användning av tungmetaller

Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar.

?

Mätdata saknas.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller bl.a.

tandläkare och konstnärsverksamheter.

(12)

4. Förbättrad slamkvalitet

Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrö- dor.¹⁴

5. Matfisk

All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som männi- skoföda.

Fisk (abborre) har analyserats i Edsviken och i Norrviken under 2011-2012. Förhöjda halter av miljögifter har hittats i fisk i Edsviken (kvicksilver och tennorganiska föreningar) och i Norrviken (PFOS som är ett perfluorerat ämne). Båda fiskelo- kalerna har också förhöjda halter av PCB och bromerade flamskyddsmedel. Kvicksilverhalten överstiger gällande gränsvärde. Halten PFOS överstiger föreslaget gränsvärde.⁴⁶

Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk.²²

6. Rena vattentäkter

Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.

Det kommunala vattnet från Görvelnverket kon- trolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkeme- del.²³

7. Förorenade områden

Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.

Provtagning av grundvatten och sediment vid Holmbodatippen indikerar att det sker en spridning av föroreningar från deponin. Halterna av förore- ningar i sediment bedöms kunna utgöra en risk för påverkan på människors hälsa och miljön. Uppföl- jande utredningar sker under 2014.¹⁶

5. Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 km över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett solstrål- ning, som bl.a. kan orsaka hudcancer, att nå jorden.

Under de senaste decennierna har ozonskiktet tun- nats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller

”freoner”) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bl.a. använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel.

Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre

eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anlägg- ningar under lång tid framöver.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedö- mer att hanteringen är tillfredsställande.

Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av god- kända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.

Sollentunas invånare och verksamheter har möjlig- het att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som till- fredsställande.²⁴

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.

?

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som inne- håller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2013.²⁴

(13)

6. Säker strålmiljö

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Radon

Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Lång tids exponering för höga radonhalter ökar risken för att få lungcancer.

I Sollentuna är radonproblem i fastigheter beroende av dels av radonförekomst i mark, dels om fastig- heten innehåller s.k. blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning.

Radonhalter över riktvärdet 200 becquerel/m³ luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år 2020.

Ungefär 9 539 av kommunens 13 881 objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.²⁵

Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon.

Solskydd på förskolor

Under 2013 bedrev kommunens miljö- hälso- skyddsenhet tillsyn över 36 förskolor med fokus på barnens utemiljö. Barnens utemiljö är viktig ur många aspekter. Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de vistas ute i gröna områden jämfört med inomhus. När barnen tillbringar mycket tid utomhus minskar risken för att sjukdomar sprids mellan barnen. På förskolor som har rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får barnen även en ökad fysisk aktivitet.

Barn är dock extra utsatta för ultraviolett strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och brän- ner sig därför lättare vilket ökar risken för att de längre fram i livet ska drabbas av hudcancer. Bästa sättet att skydda barnen är att se till att de inte brän- ner sig. Planeringen av barnens utemiljöer med skuggande träd och buskar eller andra solskydd är därför mycket viktig.

Under 2014 kommer tillsynen av förskolornas ute- miljö att fortsätta. De förskolor som inte fick tillsyn under 2013 kommer då att inspekteras.²⁶

Solarium

I Sollentuna kommun finns totalt åtta solarium som är öppna för allmänheten. Under år 2013 bedrev kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet tillsyn över dessa. Syftet var att kontrollera hur väl solari- everksamheterna följer lagstiftningens krav. Upp- följning av tillsynen kommer att ske under år 2015, då börjar även Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter att gälla i sin helhet.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar.

Centrala myndigheter som Strålsäkerhetsmyndig- heten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos be- folkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnet- fält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gräns- värde ska kunna sättas.

I bilaga 3 framgår vart i kommunen som magnetfäl- ten överstiger 0,4 µT.

Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnet- iska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag be- dömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall

Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska

inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län.

?

Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 610 personer diagnosen malignt melanom 2012, år 2000 anmäldes 301 nya fall.²⁷

(14)

2. Radon i bostäder

Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft.

Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register.

Ungefär 9 539 av kommunens 13 881 objekt som är registrerade har mätt radon.²⁵

3. Radon i enskilda brunnar

De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avse- ende på radon ska ha tjänligt vatten.

?

Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3tjänliga <

100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.⁴⁸

7. Ingen övergödning

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Kväve och fosfor göder

Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – bara naturlig försur- ning.

Kommunens sjöar näringsrika

De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna. ²⁸Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 – levande sjöar och vattendrag.

De flesta anslutna till reningsverk

De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas av-

loppsvattnet bl.a. från 97 % av fosforn och 81 % av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skär- gård. Läs om slam i miljömål 4 – giftfri miljö.

Få enskilda avlopp

Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag.

I Sollentuna finns ca 170 enskilda avloppsanlägg- ningar. De flesta finns i Norrsättra eller Södersättra.

I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär att flertalet av de enskilda avloppen i kommunen kommer att tas ur bruk.

Jordbruksmark

Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bl.a. arrendeavtal och information.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp

Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

I havsviken Edsviken är belastningen från omgiv- ningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollen- tuna för 600-700 kg.De åtgärder som behövs är omfattande.²⁸

2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.

I och med utbyggnad av kommunalt VA i Söder- sättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna.

Fosforutsläppen kommer då kraftigt att reduceras.

3. Fosforhalt i avloppsvatten

Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.

Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,2 mg/l under 2013.⁴⁴

4. Utsläpp genom bräddningar

Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets av- loppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvat- tenutsläppet.

Sollentuna Energi AB ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2013 har inga breddningar skett.

5. Kväveutsläpp

Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

Ambitionen med kommunernas vattenvårdsarbete är att belastningen på Edsviken ska minska. Even- tuellt kommer målen att uppnås 2021, men mer

(15)

6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken Edsviken: 24 µl (mikrogram/liter) Norrviken: 53 µl. ²⁸

8. Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska beva- ras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekolo- giska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Åtta sjöar och en havsvik

I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.

Vattenförvaltningen

Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer, åtgärdspro- gram samt förvaltningsplan för perioden 2009- 2015. Kommunens större sjöar och vattendrag be- rörs och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvali- tetsnormer för Edsviken, Norrviken och Edsån.

Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete.

Kommunens vattenvårdsarbete

Kommunen arbetar aktivt med att minska de för- oreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet.

 Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från 2012.

 Arbetet med att ta fram en dagvattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet pågick även under 2013.

 Underlag för ett åtgärdsprogram för Norrviken och Edsviken finns framtaget med inriktning på att minska fosforbelastningen.

 Breddens dagvattenäng anlades under 2013 och tas i drift 2014, dagvatten från Breddenområdet, Infra City och E4:an kommer att tas omhand där. Detta är gynn- samt för vattenkvaliteten i Norrviken. Projektet finan- sieras av Upplands Väsby och Sollentuna

 I ett projekt tillsammans med Upplands Väsby och berörda markägare anläggs dagvattenrening, sling- rande vattendrag och våtmarker ut i och vid Edsån.

Under 2013 har slingorna och våtmarkerna grävts.

Projektet fortgår under 2014. Planering för en ny dagvattendamm som ska ta hand om dagvatten från Rotebro pågår. Huvuddelen av åtgärderna har genom- förts 2013 och arbetet avslutas under 2014.

 En förstudie för rening av dagvatten från Edsberg och Tureberg genomfördes av SEAB 2013.

 En fiskevårdsplan har 2011 tagits fram inom Edsvi- kens vattensamverkan för att säkra fiskebeståndet.

 En dagvattenguide för tillämpning i kommunerna inom Edsvikens avrinningsområde har tagits fram under 2011.

 Hantering av dagvatten sker löpande i samhällsplane- ringen, bl.a. vid detaljplaneläggning.

Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgär- der. ²⁹

Samarbete över kommungränserna

Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mäla- ren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vatten- vårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffek- tivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemen- samma mål med prioriterade åtgärder, gemen- samma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett fram- gångsrikt arbete.

Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklu- sive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.

I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby och Sollentuna. I Edsvi- ken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg.⁸

(16)

Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åt- gärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna inne- bär krav på bättre vattenkvalitet till 2021, något som kan bli svårt att klara.

Dagvatten stort problem

Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, t.ex. gator, park- eringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föro- reningar från marken, som t.ex. oljespill, närings- ämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck.

Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till övergödning, igenväxning och algblomning.

Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomt- mark och om det inte är möjligt anlägga dag- vattendammar eller sedimentationsbassänger där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas. Un- der 2013 startades ett samarbete mellan förvalt- ningarna för att utveckla ett kommunövergripande sätt att hantera dagvatten.

Badvattnet oftast bra

Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2013 togs 12 badvattenprover. Tre blev tjänlig med anmärkning, två vid Rösjön och en vid Strandvägen. I övrigt var badvattenkvaliteten god.⁴⁵

9. Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Grundvattenprover

För att kontrollera vattenkvaliteten, följa föränd- ringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning på grundvatten gjorts under 2011. Provtagning görs vart femte år.

 måttlig halt bly i två punkter av nio

 måttlig halt zink i två punkter av nio

 pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra

 klorerade kolväten i en punkt av fyra Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Skydd för natur- och kulturmiljö

Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett lång- siktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.

Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.³³

De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.³³

2. Restaurering av vattendrag

Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.

Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrin- ningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna.³⁴

Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaure- ringsåtgärder har utförts i Vibyån och Landsnora- ån. Arbete pågår i Edsån.²⁸

3. Kemisk och ekologisk status

Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön.

Kemisk status:

Norrviken och Edsån bedöms ha god kemisk status medan Edsviken inte uppnår god kemisk status.

Ekologisk status:

God ekologisk status uppnås inte i Norrviken, Edsån eller Edsviken.⁴⁷

(17)

Få enskilda brunnar

I Sollentuna finns endast ca 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Södersättra och Norrsättra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det innebär att flertalet av de enskilda brunnarna kommer att tas ur bruk.

Dricksvatten från Mälaren

Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Gör- välnverket. Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året.⁴⁵ Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka.

Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsom- råde och tillhörande föreskrifter.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter

Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar använd- ningen av vattnet.

Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsom- råden enligt miljöbalken.

?

Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvat- tentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.

2. Rent dricksvatten

Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gäl- lande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.

Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk.³⁵ En av brunnarna hade otjänligt dricksvatten och åtgärder påbör- jades under 2012. ⁴⁵

3. Kemisk och ekologisk status för grundvatten i Stock-

holmsåsen. ? Kemisk status:

God kemisk status uppnås i Stockholmsåsen- Silverdal och Sollentuna. I norra delen av Sollen- tuna vid gränsen mot Upplands Väsby och in i Upplands Väsby har Stockholmsåsen otillfredsstäl- lande kemisk status.⁴⁷

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevel- sevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyd- das mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en ge- neration.

Edsviken en del av Östersjön

För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön.

Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framförallt via dagvatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse.

Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens

avrinningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv.

En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren 2012.

I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är god, förutom att den var kortvarigt otjänlig vid Strandvägen 2012.

Läs mer i miljömål 8 – Levande sjöar och vatten- drag.

(18)

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget

Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt.

?

Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiskevårdsplan är framtagen av Edsvikens vattensamverkan. De provfisken som gjorts visar inga alarmerande resultat.Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar.²⁸ 2. Störningar från båttrafiken

Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtaktiviteter ska inte orsaka betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård.

Dialog med båtklubbar genomförs.⁴⁶

3. Miljövänliga båtvårdsprodukter

Endast godkända färger och produkter ska användas för fritidsbåtvård. Dialog med båtklubbar genomförs. En båttvättan- läggning har anordnats vid Stocksundet i vattnet.⁴⁶

11. Myllrande våtmarker

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värde- fulla våtmarker bevaras för framtiden.

Våtmarker anläggs och återställs

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Våtmarkerna finns vid Väsby sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersättra och Kohlstadalen.

Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, t.ex. Älgkärret.

Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärdena ska bestå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker.

Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året.³³

Våtmarker är inventerade

Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens

naturreservat innehåller anvisningar för restaurering av våtmarkerna. Kommunens samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för återställningsar- bete är beskrivna.

Sollentuna har under 2013 slutfört ett projekt med bidrag från länsstyrelsen för lokala naturvårdssats- ningar. Tio nya småvatten i naturreservatet östra Järvafältet har skapats för att gynna groddjur, vattenlevande småkryp och fåglar.

Sumpskogar

Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har skötsel som utgår från de biologiska värdena.

Kommunen äger ca 95 % av totala arealen skog i kommunen.³³

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av våtmarker

I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sverige. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna.

Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i naturreservat och har därmed ett långsiktigt skydd.

Regelbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden.

2. Våtmarker i odlingslandskapet

Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år 2000.

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets naturreservat genom bidrag från länsstyrelsen.³³ Betesdjuren i naturreservaten håller odlingslandskapets våtmarker öppna så att de höga naturvär-

(19)

12. Levande skogar

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo- giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Skogsbruk och skötsel

Kommunen äger cirka 2 300 hektar skog, vilket utgör ca 95 % av totala arealen skog i kommunen.

1 400 hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk.

Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplaner. För skötseln av kommunens övriga skogar finns en policy som underlag för ambitionsnivån som tar hänsyn till biologisk mång- fald och rekreation.

Skogsmark i tätortsnära lägen sköts med anpassning till naturvärden och friluftsliv. Information till och dialog med boende är också en viktig del i arbetet.

Skötseln av kommunägda skogar har en hög ambit- ionsnivå i att förstärka den biologiska mångfalden.

T.ex. gynnas eller utvecklas lövskog, gammal skog och död ved.³³

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av skogsmark

Kan genomföras på olika sätt bl.a. genom naturreservat, naturvårdsav- tal och biotopskydd.

Sollentuna har cirka 2 100 hektar skog. 1 400 hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötsel är inriktad på att bevara värden rekreation och biologiskmångfald.³³

2. Förstärkt biologisk mångfald

Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog (över 60 år) och gammal skog (äldre än 120 år) ska bevaras och förstärkas. Arealen mark för- yngrad med lövskog ska öka.

De generella riktlinjerna för skötseln av kommunens skogar anger att död ved, lövskog och gammal skog ska gynnas och utvecklas. I naturreservaten finns mål formulerade och mått för uppföljning av död ved, lövskog och gammal skog.

3. Skydd för kulturmiljövärden

Fornlämningar och kulturmiljövärden i skogen är viktiga för skogens upplevelsevärden.

Mål för fornlämningar och kulturmiljöer finns i kulturmiljöprogrammet, naturvårdsplanen och i naturreservatens skötselplaner. En löpande dialog hålls med kommunantikvarien, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och länsmuseet. Vid trädfällning på fornlämningsområde har virket körts ut med häst.

4. Åtgärdsprogram för hotade arter

Ett åtgärdsprogram för hotade arter som har behov av riktade åtgärder ska finnas.

Skötselplanerna för kommunens naturreservat beskriver vilka skötselåtgärder som ska göras i olika skogstyper. Skyddet av hotade arter är inrik- tat på att bevara skyddsvärda biotoper. Till de hotade arterna som har nationella åtgärdsprogram kan skötselåtgärder genomföras med stöd av åtgärdsprogrammet.

5. Naturupplevelser och friluftsliv

Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv bevaras och utvecklas. Upplevelsevärdena utgör ett bra underlag för att bevara och förstärka kvaliteterna.

Inriktningen för de tre större naturområdena i kommunen är beskriven i översiktsplanen: Törn- skogen är vildmarksområdet, Rösjöskogen rekreat- ionsområdet med anläggningar och Järvafältet det välhävdade och omväxlande kulturlandskapet.

Samtliga områden har klassats enligt Regionplane- kontorets upplevelsevärden. Skötseln och utvecklingen av områdena utgår från upplevelsevärdena.³³

(20)

13. Ett rikt odlingslandskap

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsprodukt- ion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Odlingslandskapet i naturreservaten

Kommunens två jordbruk är kommunägda arrende- gårdar som ska hålla odlingslandskapet välhävdat på Sollentunas del av Järvafältet, bl.a. genom att kor betar på betesmarkerna i Rösjöskogens naturreservat. Några av de värdefulla odlingsmarkerna i Rösjöskogens naturreservat brukas av en jordbru- kare i Täby.

All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark.

Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Jordbruken drivs inte för ekonomisk produktion.

Golfbanor

I samband med nybyggnad och ombyggnad av golfbanorna Skillinge och Svartinge har ett aktivt

samråd mellan golfbanorna och kommunens repre- sentanter för kulturmiljövård och naturvård skett.

Golfbanorna bidrar till att bevara och återskapa natur- och kulturvärden som fanns i det tidigare odlingslandskapet.³³

Djurhållning

Användandet av betesmarker sommartid och stall- ning av betesdjuren vintertid sker med anvisningar och rutiner för att minimera läckaget av näring till mark och vatten. Gödseln tas till vara och kan an- vändas som gödning på åkrarna.

I de betesavtal som tecknas mellan kommunen och olika djurägare skrivs hänsyn till kulturmiljöer och naturvärden in i betesavtalen. Betet inom naturreservaten följer reservatens skötselplaner.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skötsel av ängs- och betesmarker

Alla ängs- och betesmarker i länet som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökats med cirka 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med cirka 400 hektar.

De marker som klarar kriterierna för miljöersätt- ning har idag bra hävd. Även andra områden hävdas med hög ambitionsnivå och här kan natur- värdena öka med tiden. I de nya naturreservaten tillkommer ytterligare områden som kan utvecklas.

2. Bevara småbiotoper

Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och skötas. Småbiotoperna inom kommunens naturreservat har en skötsel som ska säkra småmiljöernas värden. De golfbanor som finns i kommunen har utformats för att värna om odlingslandskapets småmiljöer och de har tydliga skötselinstruktioner.

3. Kulturbärande landskapselement

Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med cirka 70 % jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersättning som fanns år 2001.

I de nya naturreservaten kommer en långsiktig skötsel att gynna odlingsmarkens kulturelement.

Antalet vårdade landskapselement kommer att öka i kommunen de närmaste åren.

4. Odlingsmark nära tätorter

Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt möjligt bevaras och hävdas.

All odlingsmark i Sollentuna ligger i tätortsnära läge. Odlingsmarken i naturreservaten brukas med betesinriktat jordbruk. En del av de gamla jord- bruksmarkerna i mer tätbebyggda områden sköts med årlig slåtter.³³

5. Andelen lantbruksföretag

Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kulturhistoriska värden som finns i odlingslandskapet.

Kommunens två jordbruk är kommunägda arren- degårdar som har till huvudsyfte att hålla odlingslandskapet välhävdat. I Södersättra finns några av