1
ÖVRIGA HANDLINGAR 2015
2
FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015
1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd
3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner
6. Val av rösträknare
7. Beslut om sammanträdesordning 8. Fastställande av föredragningslista 9. Inrättande av utskott
10. Val av ordförande och sekreterare till utskotten 11. Fördelning av ärenden till utskotten
12. Presentation av valberedningens förslag 13. Fastställande av nomineringsstopp
14. Presentation av verksamhet och bokslut för 2013 och 2014 15. Beslut i ärende från Stora årsmötet 2013
16. Idétorg (efter det kommer utskottsförhandlingarna att ske)
17. Föregående årsmötesprotokoll (Stora årsmötet 2013 och Lilla årsmötet 2014) 18. Granskning av 2013 och 2014 års verksamhet och ekonomi
19. Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2013 och 2014 20. Motioner och propositioner
21. Plädering 22. Val
a) Förbundsordförande b) Vice förbundsordförande c) Ledamöter till förbundsstyrelsen d) Räkenskapsrevisorer
e) Sakrevisorer f ) Valberedning 23. Avslutning av mötet
3
FÖRSLAG TILLSAMMANTRÄDESORDNING FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015
PLENARFÖRHANDLINGAR
I plenarförhandlingarna (plenum) är utskottens förslag huvudförslag. Dessutom går det att yrka på motioner och propositioner i ursprungligt skick. För att yrka på ett annat förslag måste det finnas en reservation till förmån för det förslaget i ett av utskottens protokoll (se även sammanträdesordning för utskottsarbete).
TALARLISTA
För att uppmuntra till att fler personer gör inlägg i de olika frågorna gäller ett system med två talarlistor.
Första gången som någon yttrar sig i en fråga blir den personen uppsatt på första talarlistan. När samma person vill göra ytterligare inlägg i frågan blir den uppsatt på den andra talarlistan. Innan personer på den andra talarlistan får yttra sig måste den första talarlistan vara tom.
TALARTID OCH AJOURNERING
Talartiden kan vid behov begränsas av presidiet. Presidiet har också rätt att vid behov ajournera sammanträdet.
FÖREDRAGNING
Föredragning av ett ärende kan göras av representant för det utskott som behandlat ärendet, eventuell motionär eller förbundsstyrelseledamot.
Föredragningen är inte tidsbegränsad.
YTTRANDERÄTT
Alla medlemmar och vuxenmedlemmar som är deltagare vid Stora årsmötet har yttranderätt. Presidiet kan bevilja övriga deltagare yttranderätt.
YRKANDERÄTT
Ombud, distriktsrepresentanter och förbundsstyrelseledamöter har yrkanderätt. Motionärer har yrkanderätt då deras motion behandlas.
REPLIK
Replik kan begäras för att svara på direkt tilltal från någon. Repliker går före i talarlistan och får högst vara en minut. Om den förste talaren vill besvara repliken, får den personen en kontrareplik. Replik och kontrareplik begärs och beviljas av presidiet.
SAKUPPLYSNING
Om du inte förstår ärendet eller om viktiga frågor saknas kan du fråga om hjälp. Börja med att vinka till dig en coach. Denne kan i sin tur gå fram och rådfråga presidiet. Om frågan ändå kvarstår begärs sakupplysning.
Sakupplysning begärs hos och beviljas av presidiet. Sakupplysning går före i talarlistan.
ORDNINGSFRÅGA
Ordningsfråga kan begäras, när det gäller frågor eller förslag som gäller själva sammanträdet men inte sakfrågan.
Ordningsfråga begärs hos och beviljas av presidiet. Ordningsfråga går före i talarlistan.
STRECK I DEBATTEN
Ombud kan begära streck i debatten från talarstolen då den anser att debatten har stannat upp, inte tillför något nytt och alla verkar vara redo att gå till beslut. Det är bra om du pratar med en coach innan du begär streck i debatten.
Begäran om streck i debatten bryter talarlistan. Beslutar årsmötet att sätta streck, så får den som vill yttra sig i ärendet skriva upp sig på talarlistan. Talarordningen lottas sedan. Ingen får därefter tillkomma på talarlistan och inga nya yrkanden kan göras.
4 BESLUT
Beslut fattas med enkel majoritet. Det innebär att det förslag som de flesta röstar på fastställs. En förändring av stadgan måste beslutas med 3/4 majoritet av antalet avgivna röster eller med enkel majoritet vid två på varandra följande Stora årsmöten.
RÖSTRÄTT
Den som är ombud och har sitt röstkort, har rösträtt. Röstkortet får ombuden när de checkar in. Ombud som kommer efter att incheckningen har stängt hämtar sitt röstkort hos presidiet.
Som ombud ansvarar du själv för att vara på plats i plenum vid omröstningar. Röstlängden visar hur många röstkort som är utlämnade. Ombud som behöver åka från pågående möte lämnar sitt röstkort till presidiet. Där kan sedan ombudets ersättare hämta ut sitt röstkort. Om ombudet inte har en ersättare kommer presidiet att justera röstlängden inför nästa beslut.
RÖSTNING
Röstning sker genom acklamation, det vill säga ja-rop, samtidigt som röstkorten sträcks upp. Presidiet gör en uppskattning av antalet röster för respektive förslag. Ombud som inte är nöjda med presidiets bedömning begär rösträkning. Detta sker genom att ombudet håller upp sitt röstkort och ropar ”rösträkning” innan klubban faller, men efter att presidieordförande har meddelat vad beslutet blev.
Vid rösträkning räknas rösterna av de utsedda rösträknarna och resultatet skrivs in i protokollet. Om det blir lika antal röster avgörs frågan genom lottdragning.
Vid personval ska sluten omröstning ske när någon begär det.
RESERVATION
Ombud kan lämna in en reservation mot ett beslut som du inte ställer sig bakom. Reservationen kan innehålla en motivering.
Reservationer ska vara inlämnade till presidiet senast tio minuter efter årsmötets avslutande.
ÖVRIGT Årsmötesskola
Vid Stora årsmötets inledning hålls årsmötesskola där sammanträdesordningen och sammanträdesteknik bearbetas. Vid årsmötesskolan får ombud och övriga deltagare utbildning.
Före Stora årsmötet är det distriktens uppdrag att samla ombud och deltagare, för genomgång av handlingarna i sakfrågor.
Idétorget
Idétorget är det forum där medlemmar, motionärer och förbundsstyrelse får diskutera de aktuella förslagen och frågorna under fria former.
Ärenden
Ärenden är de frågor som behandlas på årsmötet. Ärenden väcks genom propositioner, skrivelser och motioner.
Under årsmötet får inga nya ärenden väckas. Stora årsmötet kan, om mötet inte vill fatta beslut i ett ärende, besluta att bordlägga det till nästa Stora årsmöte eller att uppdra åt förbundsstyrelsen att fatta ett beslut. Se flödesschemat som förklarar hur ett ärende behandlas vid Stora årsmötet.
Distriktsträffar
Under Stora årsmötet sker distriktsträffar för deltagare från samma distrikt. Den distriktsansvarige ansvarar för dessa samlingar. Där kan en avstämning av utskottsarbetet göras inför plenarförhandlingarna.
Coach
Under plenarförhandlingarna finns det coacher närvarande. Detta är personer som har fått utbildning i hur årsmötet går till och vad handlingarna handlar om. De kan stötta deltagarna och svara på alla frågor som finns, som inte behöver ställas i talarstolen.
5
FLÖDESSCHEMA FÖR PLENUMFÖRHANDLINGAR
Presidiet
Dags för punkt nummer x i dagordningen
Lyssnar på föredragningen Ordet är fritt
Talarlistan är tom. Kan vi gå till beslut? Om någon är däremot fortsätter diskussionen.
Kan vi besluta enligt...
Någon däremot?
Jag finner att...
Ombud
Lyssnar på inledning
Lyssnar på föredragningen
Alla som vill tala får begära ordet. Yrkanden kan lämnas in, skrivs på lappar hos presidiet.
Ropar ”JA!” om de håller med.
Ropar ”JA!” om de håller med.
Ropar ”JA!” om de är emot.
Möjlighet att ropa
”Rösträkning”.
Punkten inleds
Punkten föredras av ansvarig för punkten
Debatt inleds
Inga fler yrkanden kan lämnas in.
Röstning Ja-rop och röstkort upp Ordning i förhandlingen
Röstning Ja-rop och röstkort upp
Avslutning av ärendet (om rösträkning ej ropas) Presidiet
Rösträkning är begärd och ska genomföras Kan vi besluta enligt...
Någon däremot?
Jag finner att...
Ombuden
Lyssnar på presidiets instruktioner
Röstkort hålls upp Röstkort hålls upp.
Möjlighet till reservation, skrivs på lappar hos presidiet
Röstning (Rösträkning)
Rösträknarna räknar
Rösträknarna räknar
Avslutning av ärendet
6
FÖRSLAG TILL SAMMANTRÄDESORDNING FÖR
UTSKOTTSFÖRHANDLINGAR PÅ STORA ÅRSMÖTET 2015
UTSKOTT
Alla nya ärenden förbereds i ett utskott. Utskottsindelningen sker innan mötet, genom att alla deltagare anmäler vilket utskott de vill sitta i. Yttrande-, yrkande- och rösträtt regleras på samma sätt i utskottsarbetet som i plenarförhandlingarna.
SKRIFTLIGA FÖRSLAG (YRKANDEN)
Ombud kan även skriftligen föra fram ett förlag till beslut, i de ärenden som behandlas i andra utskott än det egna. Sådana förslag ska vara inlämnade till mötesbyrån enligt den tid presidiet bestämt.
UTSKOTTSFÖRHANDLINGAR
Efter att presidiet presenterat ärendet och läst upp eventuella skriftliga förslag från enskilda ombud, lämnas ordet fritt för debatt och för eventuella förslag från enskilda ombud. Presidiet kan ge möjlighet till samtal i mindre grupper. För att alla ärenden ska hinnas med, bedömer presidiet när det är dags att gå till beslut i varje fråga.
Utskottsekretareren ansvarar för att skriva protokoll, som innehåller förslagen till beslut i plenum.
Vid lika röstetal kring två förslag, förs båda förslagen vidare till plenum. Utöver detta är motioner och propositioner i ursprungligt skick alltid med som alternativ i plenum och är därmed möjliga att yrkas på.
RESERVATION I UTSKOTT
Ett ändrings- eller tilläggsyrkande som väckts och röstats ner i utskottet tas i normalfall inte upp i plenum.
Om en tiondel av utskottets ombud reserverar sig till förmån för att-satsen är den däremot möjlig att lyfta i plenum.
Är antalet reservanter otillräckligt förs det endast till protokollet att det fanns reservanter i frågan. Reservationer ska lämnas in till utskottets presidium senast tio minuter efter att utskottets förhandlingar är avslutade.
ÖVRIGT Årsmötesskola
Vid utskottsförhandlingens inledning hålls en kort årsmötesskola där sammanträdesordningen för utskottsförhandlingar bearbetas.
Coach
Under utskottsförhandlingarna finns det coacher närvarande. Detta är personer som har fått utbildning i hur årsmötet går till och vad handlingarna handlar om. De kan stötta deltagarna och svara på alla frågor som finns, som inte behöver ställas i talarstolen.
7
ORDLISTA
Här är en ordlista med alla möjliga konstiga ord som kan komma att användas på årsmötet.
Ajournering
Längre paus i förhandlingarna där det går bra att lämna rummet.
Andra läsningen
En del frågor, till exempel stadgeändringar ska inte vara så enkla att ändra på. Därför behöver dessa beslutas med kvalificerad majoritet, för att börja gälla. Om de bara beslutas med enkel majoritet skickas dessa frågor vidare till nästa Stora årsmöte som får möjlighet att ta samma beslut igen. Detta ärende beslutas då i andra läsningen.
På Stora årsmötet 2015 ska vi besluta om förändrade årsmötesformer i andra läsningen.
Ansvarsfrihet
Det är revisorerna som lämnar förslag om hur årsmötet ska besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. Om styrelsebeslut, verksamhet och bokföring är i ordning och följer Svenska Kyrkans Ungas syfte ger årsmötet styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för den period som har granskats och behandlats. Det betyder att årsmötet tar över ansvaret.
Att-sats
Mening som beskriver förslag till vad som ska bestämmas.
Avslå
Rösta nej till ett förslag.
Balansräkning
Är en sammanfattande sammanställning av tillgångar (pengar på banken, pengar som andra är skyldiga oss samt saker vi äger) och skulder. Balansräkningen är en ögonblicksbild, som ett foto av ekonomin, ett bestämt datum.
Den visar hur det såg ut sista dagen i perioden.
Bifalla
Rösta ja till ett förslag.
Bokslut
Det gemensamma namnet på resultat- och balansräkningen. Årsmötet beslutar om bokslutet ska fastställas.
Bordläggning
Ett ärende som skjuts upp till ett senare tillfälle eller möte.
Debatt
Alla som har yttranderätt får tillfälle att gå upp i talarstolen och berätta vad de tycker i det aktuella ärendet.
Enhälligt
Alla ombud är överens och vill samma sak. Det är till exempel extra fint att besluta kring frågan om ansvarsfrihet.
Enkel majoritet
Över hälften av ombuden tycker samma sak. På det här sättet tas de flesta beslut.
Ersättare
Kan ersätta ombud som har fått förhinder. När det är aktuellt hämtar ersättaren ut sitt röstkort hos presidiet.
Föredragning
När den som har skrivit en motion eller proposition får berätta vad den handlar om.
Föredragningslista
Handling som visar vad och i vilken ordning olika frågor ska diskuteras och bestämmas om.
Förvaltningsberättelse
Det gemensamma namnet på verksamhetsberättelsen och bokslutet.
8 I klump
Att besluta om flera att-satser samtidigt eller välja flera personer samtidigt (då det finns lika många föreslagna som det finns platser).
Justeringsperson
Ombud som väljs på mötet för att läsa igenom protokollet och kontrollera så att det som står där stämmer med det som beslutades.
Kallelse
Inbjudan till ett möte. Ska innehålla datum, tid och plats samt information om anmälan.
Kontrareplik
Att svara på en replik, när du har blivit personligt tilltalad i en debatt.
Kvalificerad majoritet
Beslut om ändrade stadgar och upplösning av organisationen beslutas med kvalificerad majoritet, det vill säga när 3/4 delar (75 procent) behöver vara överens för att beslutet ska börja gälla.
Majoritet
Det förslag som får flest röster vinner. I vissa fall tillämpas 2/3 eller 3/4 majoritet enligt stadgarna.
Motion
Ett skriftligt förslag till årsmötet från medlem, lokalavdelning eller distrikt.
Mötets behöriga utlysande
Fråga om kallelsen har gått ut i tid, enligt stadgarna.
Nominera
Föreslå personer till förtroendeuppdrag.
Noter
Här handlar det inte om musik. Noter finns i årsredovisningen och förklarar siffror i resultat- och balansräkning.
Följ notens nummer och läs under rubriken ”Noter” längre bak i ekonomihäftet.
Observatör
En deltagare som har yttranderätt. Alla lokalavdelningar får skicka valfritt antal observatörer till Stora årsmötet, även de som inte var en aktiv lokalavdelning förra året.
Ombud
En representant från lokalavdelningen som har röst-, yrkande- och yttranderätt. Alla aktiva lokalavdelningar har rätt att skicka ombud. Hur många ombud lokalavdelningen får skicka avgörs av hur många medlemmar
lokalavdelningen hade föregående år.
Ordningsfråga
Fråga av praktisk karaktär som gäller själva mötet.
Plenum
Ombudens gemensamma möte.
Plädera
Tala om varför en viss föreslagen person är lämplig att väljas.
Presidium
De som leder mötet och skriver ned vad som bestäms.
Proposition
Ett skriftligt förslag till årsmötet från förbundsstyrelsen.
Protokoll
Handling där sekreteraren skriver ner det som bestäms på ett sammanträde.
Rambudget
En kortfattad sammanställning av hur inkomster och utgifter ska fördelas under kommande år.
9 Replik
När någon har blivit personligt tilltalad i en debatt och vill svara.
Reservation
Att visa i protokollet att jag som ombud inte håller med om beslutet.
Resultaträkning
En sammanställning som visar hur mycket pengar vi har fått och hur mycket pengar vi har betalat ut under året.
Resultatet ska visa om det blivit förlust eller vinst under perioden.
Räkenskapsrevisorer
Väljs av årsmötet för att granska om bokföringen följer de lagar och regler som finns kring ekonomin och om bokföring, balans- och resultaträkning är riktiga. De kollar om de ekonomiska händelserna stämmer med vad styrelsen bestämt om hur pengarna ska användas. Revisionsberättelsen är deras skriftliga och undertecknade rapport och uttalande.
Rösta
Att som ombud säga JA! på den att-sats som stämmer överens med det du vill.
Röstkort
Varje ombud får ett röstkort vid incheckningen. Om du kommer efter att incheckningen har stängt checkar du in i mötesbyrån, men får hämta ditt röstkort hos presidet strax före mötets början.
Sakrevisor
Två medlemmar som väljs av årsmötet för att granska verksamheten, den som styrelsen lämnat en
verksamhetsberättelse om. Sakrevisorerna lämnar en skriftlig och undertecknad rapport och uttalande om hur de tycker att detta har skötts.
Sakupplysning
Frågor om själva ärendet.
Sammanträdesordning Regler för mötet.
Stadgar
Regler för organisationen.
Verksamhetsberättelse
Denna är till för att berätta om vad Svenska Kyrkans Unga som riksförbund beslutat och arbetat med under den tidsperiod som Stora årsmötet kommer att ta upp, på ett sätt som gör att ombuden kan avgöra om verksamheten följer Svenska Kyrkans Ungas syfte och tidigare årsmötesbeslut.
Yrkande
Att lämna ett skriftligt förslag.
Yttra Tala.
Ärende
Något som det ska beslutas om.
Saknar du något ord i ordlistan? Skicka e-post till demokrati@svenskakyrkansunga.se och berätta vilket så kanske det kommer med på nästa möte. Behöver du en förklaring redan nu? Fråga en coach eller någon vid ditt bord.
10
STADGAR FÖR SVENSKA KYRKANS UNGA
§ 1 SYFTE
Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar.
§ 2 ORGANISATION
Lokalavdelning är en lokal förening i Svenska Kyrkans Unga. Lokalavdelningens högsta beslutande organ är årsmötet. Där beslutas hur lokalavdelningen styrs fram till nästa årsmöte. Svenska Kyrkans Ungas
distriktsorganisation består av lokalavdelningarna i respektive stift. Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet, där distriktsstyrelsen väljs. Riksförbundets högsta beslutande organ är Stora årsmötet, där förbundsstyrelsen väljs.
§ 3 MEDLEMSKAP
Lokalavdelning beviljas inträde i rörelsen av förbundsstyrelsen. Ansökan ska vara skriftlig och får gärna innehålla ett yttrande från distriktsstyrelsen och kyrkorådet. Detta yttrande kan inte hindra bildandet av en lokalavdelning.
I Svenska Kyrkans Unga finns tre former av medlemskap; medlem, vuxenmedlem och stödmedlem. Medlemskap innebär att ställa sig bakom rörelsens idé och syfte. Medlemskap är knutet till riksförbundet, alla medlemmar och vuxenmedlemmar tillhör en lokalavdelning och ett distrikt.
Medlem i Svenska Kyrkans Unga är den under 30 år som genom en aktiv handling ställer sig bakom rörelsens idé och syfte. Endast medlem har rösträtt i organisationens beslutande organ. Endast medlem kan väljas till förtroendeuppdrag, revisorer och en kontaktperson undantagna.
Vuxenmedlem är den över 30 år som genom en aktiv handling ställer sig bakom rörelsens idé och syfte.
Stödmedlem är den som ställer sig bakom rörelsens idé och syfte och som betalat av Stora årsmötet fastställd stödmedlemsavgift.
§ 4 REPRESENTATION
Till Stora årsmötet och Extra årsmötet får lokalavdelningarna utse ombud. Antalet ombud bestäms av antalet rapporterade medlemmar den 31 december föregående år. Varje aktiv lokalavdelning har två ombud för 5-100 medlemmar och ytterligare ett ombud om man har fler än 100 medlemmar.
Till Lilla årsmötet får distrikten utse ombud. Lilla årsmötet har 51 fasta mandat. Varje distrikt har två basmandat.
Övriga mandat fördelas i proportion till antalet rapporterade medlemmar den 31 december föregående år, enligt jämkad uddatalsmetod.
Deltagande i årsmöten bekostas av sändande organ. Ombud får bara representera en uppdragsgivare.
Förbundsstyrelsens ledamöter har yttrande- och yrkanderätt men inte rösträtt vid Stora årsmötet, Lilla årsmötet och Extra årsmötet. Sammanträdesordningen reglerar övrigas deltagande i årsmötena.
§ 5 BESLUT
Beslut fattas med enkel majoritet om inte annat anges. Om någon begär det ska sluten omröstning ske vid personval. Vid lika röstetal avgörs beslutet genom lottning.
§ 6 STORA ÅRSMÖTET
Svenska Kyrkans Ungas högsta beslutande organ är Stora årsmötet, som ska hållas ojämna år före den 20 augusti.
Stora årsmötet förrättar val och beslutar i ärenden som behandlats av förbundsstyrelsen.
11
Kallelse till Stora årsmötet ska vara lokalavdelningarna tillhanda minst två månader före årsmötet. Propositioner till Stora årsmötet ska vara lokalavdelningar och distrikt tillhanda senast den 15 april. Tilläggspropositioner kan skickas senare. Motionsrätt har enskild medlem, lokalavdelning och distrikt. Motion ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 30 april, dock senast 6 veckor innan Stora årsmötet. Motionssvaren ska vara lokalavdelningar, distrikt och ombud tillhanda senast den 15 maj, dock senast 4 veckor före årsmötet.
Vid Stora årsmötet ska följande ärenden förekomma:
1) Justering av röstlängd.
2) Fråga om mötets behöriga utlysande.
3) Fastställande av sammanträdesordning.
4) Fastställande av föredragningslista.
5) Val av presidium för årsmötet.
6) Val av justerare och rösträknare.
7) Verksamhetsberättelser för två år med granskning av det första året av Lilla årsmötet.
8) Revisionsberättelser för två år med granskning av det första året av Lilla årsmötet.
9) Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.
10) Behandling av propositioner.
11) Behandling av motioner.
12) Fastställande av stödmedlemskapsavgift.
13) Fastställande av budget och verksamhetsinriktning för kommande och nästkommande år.
14) Val av förbundsordförande.
15) Val av vice förbundsordförande.
16) Val av förbundsstyrelseledamöter.
17) Val av två räkenskapsrevisorer (varav en auktoriserad) och två ersättare.
18) Val av två sakrevisorer och två ersättare.
19) Val av valberedning.
Förbundsordförande, vice förbundsordförande, förbundsstyrelseledamöter och revisorer väljs på två år.
§ 7 LILLA ÅRSMÖTET
Lilla årsmötet granskar verksamheten och beslutar när det gäller fyllnadsval och inkallande av Extra årsmötet. Lilla årsmötet ska hållas före den 20 juni jämna år. Kallelse till Lilla årsmötet ska vara distrikten tillhanda minst två månader före årsmötet.
Enskild medlem, lokalavdelning, distrikt och förbundsstyrelsen kan ställa skriftlig fråga till Lilla årsmötet. Frågan ska gälla verksamhetsberättelse, verksamhetsinriktning eller förvaltning. Frågan ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 30 april före årsmötet för beredning. Svaren ska vara lokalavdelningar, distrikt och ombud och tillhanda senast den 15 maj.
Vid Lilla årsmötet ska följande ärenden förekomma:
1) Justering av röstlängd.
2) Fråga om mötets behöriga utlysande.
3) Fastställande av sammanträdesordning.
4) Fastställande av föredragningslista.
5) Val av presidium för årsmötet.
6) Val av justerare och rösträknare.
7) Verksamhetsberättelse för föregående år.
8) Revisionsberättelse för föregående år.
9) Granskningsuttalande om föregående års verksamhet och förvaltning.
10) Eventuellt fyllnadsval fram till nästa Stora eller Extra årsmöte.
11) Svar på skriftliga frågor.
12
§ 8 STYRELSE
Svenska Kyrkans Ungas verkställande organ är förbundsstyrelsen som består av ordförande och tolv ledamöter, däribland vice ordförande. Valbar till förbundsstyrelsen är den som är döpt och medlem i Svenska Kyrkans Unga.
Förbundsstyrelsen sammankallas av ordförande eller på dennes uppdrag. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst åtta ledamöter är närvarande.
Förbundsstyrelsen företräder Svenska Kyrkans Unga inom Svenska kyrkan och gentemot externa organisationer och myndigheter. Förbundsstyrelsens ledamöter får inte representera lokalavdelning eller distrikt vid
riksförbundets årsmöte. Förbundsstyrelsen har delegationsrätt.
§ 9 FÖRVALTNING
Kalenderår utgör räkenskaps- och verksamhetsår. Kassaböcker och protokoll ska överlämnas till revisorerna senast den 1 april. Sak- och räkenskapsrevisionsberättelser överlämnas till förbundsstyrelsen senast den 30 april och ska vara hos de utsedda ombuden senast den15 maj före riksförbundets årsmöte.
§ 10 EXTRA ÅRSMÖTET
Extra årsmötet skall hållas när Lilla årsmötet eller förbundsstyrelsen så beslutar, eller när minst 1/3 av lokalavdelningarna så begär. För Extra årsmötet gäller tillämpliga delar av vad som sagts om Stora årsmötet.
§ 11 STADGEÄNDRING
Motion om stadgeändring ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 30 april, dock 6 veckor innan Stora årsmötet. Ändringar av stadgarna kräver enkel majoritet vid två på varandra följande Stora årsmöten eller ¾ majoritet av antalet avgivna röster på ett ordinarie Stora årsmötet.
§ 12 UTTRÄDE
Lokalavdelning som bedriver verksamhet som skadar rörelsens syfte kan uteslutas ur Svenska Kyrkans Unga av förbundsstyrelsen. Beslutet om uteslutning träder i kraft då Stora årsmötet hållits och uteslutningen bekräftas av 2/3 majoritet av antalet avgivna röster.
Lokalavdelning som vill begära utträde ur Svenska Kyrkans Unga ska sända protokollsutdrag från ordinarie årsmöte eller medlemsmöte till förbundsstyrelsen.
Lokalavdelning som trots påminnelse inte har inkommit med medlemsrapport två år i rad kan uteslutas ur Svenska Kyrkans Unga genom beslut i förbundsstyrelsen.
§ 13 UPPLÖSNING
Upplösning av Svenska Kyrkans Unga kan endast ske om beslut fattas med mer än 2/3 majoritet vid två på varandra följande årsmöten med lokalavdelningsrepresentation, varav det ena ska vara Stora årsmötet.
Svenska Kyrkans Ungas tillgångar ska vid upplösning överlämnas till barn- och ungdomsarbetet inom Svenska kyrkan. Stora årsmötet beslutar om detta.
13
UTSKOTTSFÖRDELNING
Delar av förhandlingarna kommer att ske i mindre grupper, kallade utskott.
Förbundsstyrelsen föreslår Stora årsmötet besluta
att inrätta utskotten Demokrati och organisation, Kommunikation, Ekonomi samt Tro och identitet.
att fördela ärendena enligt nedanstående lista.
Demokrati och organisation Kommunikation
Verksamhetsberättelser för 2013 och 2014 Verksamhetsberättelser för 2013 och 2014 Sakrevisionsberättelser för 2013 och 2014 Prop. 2015:1 Verksamhetsinriktning 2016-2017
Prop. 2015:3 Mål för arbetet med Motion 2015:2 Förbättrade resevillkor till riksarrangemang lokalavdelningar och Motion 2015:9 Förbjud medtagande av citrusfrukter medlemskap 2016 och 2017
och jordnötter på arrangemang Prop. 2015:4 Påverkansdokument 2014-2017 Motion 2015:11 Ombud till Riksårsmöte och Extra årsmöte Prop. 2015:6 Rambudget för 2016 och 2017 Motion 2015:13 Observatörer till Riksårsmötet
Motion 2015:14 Tillgänglighet för barn på riksmöten, läger Motion 2015:4 Grafisk profil
och arrangemang Motion 2015:5 Medlemssidorna
Motion 2015:15 Riksläger för alla juniorer Motion 2015:6 Medlemsblankett Motion 2015:17 Skidresa med Svenska Kyrkans Unga Motion 2015:7 Wordpress-tema Motion 2015:21 Värna om den enskilde medlemmen Motion 2015:12 Tidningen Troligt
Motion 2015:18 Inte som du tror – Material kring rekryteringsläger Motion 2015:20 Kvaliteten på
barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan
Interpel. 2015:2 Ang. Proposition 2015:6
Ekonomi Tro och identitet
Verksamhetsberättelser för 2013 och 2014 Verksamhetsberättelser för 2013 och 2014
Bokslut för 2013 och 2014
Räkenskapsrevisionsberättelser för 2013 och 2014 Prop. 2015:1 Verksamhetsinriktning
Sakrevisionsberättelser för 2013 och 2014 2016-2017
Prop. 2015:4 Påverkansdokument 2014-2017 Prop. 2015:2 Stödmedlemskapsavgift 2016-2017 Prop. 2015:5 Samarbetsavtal med Scouterna Prop. 2015:6 Rambudget för 2016 och 2017
Motion 2015:1 Ändring i Psalm 59
Motion 2015:8 Motion om stödmedlemskap Motion 2015:3 Angående Svenska Kyrkans Motion 2015:10 Ekonomiska resurser för riksarrangemang Ungas unga vuxna
Motion 2015:16 Resa till Lutherjubiléet 2017 Motion 2015:19 Material kring mobbning, trakasserier och hur vi hanterar
Interpel. 2015:1 Ang. Proposition 2015:2 det inom Svenska Kyrkans Unga
Interpel. 2015:2 Ang. Proposition 2015:6 Motion 2015:20 Kvaliteten på
barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan
14
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
Presidie
Ordförande
Annika Johansson, Göteborg Elias Ytterbrink, Västerås Sofia Westerberg, Strängnäs Sekreterare
Majny Renman, Luleå Mikael Iresten, Göteborg Sebastian Carlshamre, Skara
Utskottspresidier
Demokrati Ordförande
Torsten Thorvaldsson, Växjö Sekreterare
Axel Lindgren, Skara Ekonomi
Ordförande
Nils Jernqvist, Göteborg Sekreterare
Veronica Pålsson, Skara Kommunikation Ordförande Ida Berggren, Skara Sekreterare
Jenny Holmquist, Göteborg Tro och identitet
Ordförande
Desiré Persson, Lund Sekreterare
Andreas Rovio, Härnösand
15
Valberedningens arbete
Valberedningen har träffats fyra gånger i samband med rikshelger och förbundsstyrelsemöten samt haft en arbetshelg. Utöver detta har vi haft telefonmöten ungefär en gång i månaden. Eftersom flera av oss i
valberedningen har nära personliga relationer med några av medlemmar i förbundsstyrelsen, och därmed är jäviga, arbetade vi i valberedningen snabbt fram riktlinjer för att hantera detta. Vi har vid varje intervjutillfälle informerat om hur vi hanterar jäv, vi har inte suttit med när vår partner intervjuats, diskuterats eller vid beslut som rör vår partner. Slutligen har de som är jäviga vid samtliga intervjutillfällen lämnat rummet vid sista frågan så att förbundsstyrelsemedlemmen har kunnat uttala sig även om sådant som rör respektive person till vilken någon i valberedningen har en nära koppling.
Valberedningen har varit aktiva i sitt sökande efter kandidater, för att ha ett så brett urval som möjligt. Alla kandidater har fått samma frågor och svaren har behandlats på samma vis. Samtliga medlemmar i valberedningen har haft tillgång till all information, haft ett bra samarbete och när det behövts stämt av med varandra via mejl eller Facebook.
16
Ordförande
Namn: Amanda Carlshamre Född år: 1989
Distrikt: Skara Bor i: Stockholm
Jobbar med/pluggar: Förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga Motivering: Amanda har suttit som ordförande i en mandatperiod innan och har börjat en stor omorganisation på förbundskansliet för att förändra och förbättra organisationen. Hon har stärkt relationen till Svenska kyrkan och har jobbat väldigt hårt på att komma ut och prata om organisationen utanför Svenska kyrkan. Hon är en sprudlande och engagerad person med många idéer.
Amanda är en bra förebild för våra medlemmar och en god ledare av
förbundsstyrelsen, där hon har skapat en sammanhållning som möjliggjort ett gott arbetsklimat. Vi tror att det arbetet Amanda gör idag, och kommer att
kunna göra om hon blir vald en mandatperiod till, kommer vara gott och en nödvändighet för vår organisation och dess utveckling!
Omval
Vice ordförande
Namn: Josef Hegart Född år: 1988 Distrikt: Skara Bor i: Stockholm
Jobbar med/pluggar: Projektledare Friluftslivsutbildningar på Scouternas Folkhögskola och lärarstudent vid Linköpings Universitet
Motivering: Josef har suttit i förbundsstyrelsen som ledamot i tre år, han är engagerad och väl insatt i det förändringsarbete som styrelsen påbörjat under den senaste mandatperioden. Han har en förmåga att anpassa sitt sätt att vara
efter situationen. Detta gör att han kan vara drivande och framåt när det behövs och lugn och eftertänksam när det behövs. Med den erfarenhet som Josef har från lokal-/distrikts- och förbundsnivå och med god förmåga att förstå hur han själv och andra i omgivningen fungerar tänker vi oss att Josef kommer att kunna stötta och komplettera Amanda. Samtidigt kommer han att fortsatt bidra till förbundsstyrelsen med sin förmåga att ta olika perspektiv från olika organisationer och friluftsliv.
Nyval
Ordförandeparet kommer med sina olika egenskaper, och genom att de tidigare samarbetat mycket, på ett bra sätt kunna stötta varandra med en direkt och öppen kommunikation. Det ser vi är något som leder till att de kan jobba effektivt ihop och med engagemang leda förbundsstyrelsen under den kommande mandatperioden.
Ledamöter
Namn: David Barker Född år: 1993 Distrikt: Göteborg Bor i: Göteborg
Jobbar med/pluggar: Studerar civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola Nyval
17 Namn: Suzanne Boström
Född år: 1996 Distrikt: Strängnäs
Bor i: Åkerstyckerbruk och Nyköping
Jobbar med/pluggar: Gymnasiestudent till juni 2015. Hösten 2015: Ung Resurs i Svenska Kyrkan eller teologistudier (ej helt klart maj 2015)
Nyval
Namn: Jenny Carlenius Född år: 1992
Distrikt: Linköping Bor i: Linköping
Jobbar med/pluggar: Barnskötare på förskola Nyval
Namn: Hugo “Artemis” Ernstsson Född år: 1997
Distrikt: Västerås Bor i: Tjörn
Jobbar med/pluggar: Gymnasiet, samhällsprogrammet Omval
Namn: Johan Fridlund Född år: 1994 Distrikt: Härnösand Bor i: Borås
Jobbar med/pluggar: Ungdomskonsulent IOGT-NTO till augusti 2015 Nyval
Namn: Marcel Génetay Född år: 1988
Distrikt: Stockholm Bor i: Uppsala
Jobbar med/pluggar: Studerar teologi vid Uppsala Universitet Omval
18 Namn: Jenny Holmquist
Född år: 1995 Distrikt: Göteborg Bor i: Uppsala
Jobbar med/pluggar: Studerar statskunskap, politisk kandidat, vid Uppsala Universitet
Nyval
Namn: Robin Nord Född år: 1993 Distrikt: Lund Bor i: Höör
Jobbar med/pluggar: Arbetar som barnledare i församling (våren 2015). Hösten 2015: Ska studera till församlingspedagog.
Nyval
Namn: Desiré Persson Född år: 1991
Distrikt: Lund Bor i: Ängelholm
Jobbar med/pluggar: Integrationshandledare för ensamkommande flyktingbarn Nyval
Namn: Jakob Schwarz Född år: 1996 Distrikt: Uppsala Bor i: Uppsala
Jobbar med/pluggar: Gymnasiestudent till juni 2015. Från hösten 2015:
Arbetssökande/arbetande (ej klart maj 2015).
Nyval
Namn: Sara Sundlo Född år: 1987 Distrikt: Härnösand Bor i: Uppsala
Jobbar med/pluggar: Studerar teologi vid Uppsala Universitet Nyval
19
Motivering till förslaget av förbundsstyrelseledamöter som helhet
När vi i valberedningen har tagit fram vårt förslag har fokus varit att få ihop ett lag där alla bidrar med något unikt som behövs i förbundsstyrelsens framtida arbete. En bred geografisk spridning och en jämn könsfördelning har varit en av grundpremisserna, men det har också varit viktigt för oss att få en spridning i intressefrågor och tidigare erfarenheter. Vi har även aktivt arbetat med att få en stor åldersspridning i styrelsen.
Vi anser att vårt förslag ska ses som en helhet där individerna kompletterar varandra. Förslaget innehåller både aktivister som vill stå på barrikaderna och kämpa för mänskliga rättigheter, men även formaliaälskarna som vill att saker ska gå rätt till. Det finns individer som vill engagera sig i många arbetsgrupper, och det finns ledamöter som arbeta inåt och skapa en god stämning där alla får sin röst hörd.
Även erfarenhetsmässigt har de olika individerna skilda uppgifter. Någon har suttit i styrelser i Svenska Kyrkans Unga förut, och någon annan har precis blivit medlem i organisationen. Denna blandning gör att olika perspektiv möjliggörs. Det finns även kandidater som har erfarenheter från andra organisationer och kan få in nya tankebanor i styrelsen. Majoriteten av kandidaterna är nyval, blandat med några rutinerade omvalskandidater.
Revisorer
Räkenskapsrevisorer Auktoriserad revisor Magnus Berg (omval) Lekman
Erik Sjöstrand, Lund (omval) Ersättare
Lena Johansson (omval) Maria Wingård, Luleå (omval) Sakrevisorer
Ordinarie
Anneli Persson, Uppsala (omval) Kristoffer Dahlqvist, Uppsala (omval) Ersättare
Torsten Thorvaldsson, Växjö (omval) Sara Hansen, Göteborg (omval)
