• No results found

Minnesanteckningar från nätverksträff med socialtjänstens kontaktpersoner i TRIS

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Minnesanteckningar från nätverksträff med socialtjänstens kontaktpersoner i TRIS"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Minnesanteckningar från nätverksträff med socialtjänstens kontaktpersoner i TRIS

Datum: 2013-05-21 Plats: Bomans hotell i Trosa

Deltagare:

Maria Bolwig TRIS (Landstinget Sörmland) Bert Karlsson TRIS (Försäkringskassan) Heléne Brandell Försäkringskassan Eskilstuna Susanne Carlsson Arbetsförmedlingen Eskilstuna Tohve Nilsson Försäkringskassan i Eskilstuna

Åke Klemetz Vingåkers kommun

Madelen Skoog Vingåkers kommun

Ann Karlsson Gnesta Kommun

Sara Palm Eskilstuna Kommun

Suvana Alagic Eskilstuna Kommun

Ann Åström Nyköpings Kommun

Ingalill Heikki Oxelösunds Kommun Hanna Åberg Katrineholms Kommun Lisa Troung Katrineholms Kommun Marianne Zetraeus Trosa Kommun

Eva Forssén Strängnäs Kommun

Nils Andreasson Flens kommun Jenny Eriksson Flens kommun

Välkomna!

Maria och Bert hälsar alla välkomna. Genomgång av dagens program och sedan

presentationsrunda. Ett särskilt varmt välkommen till Lisa Troung , Madelen Skoog och Nils Andreasson som är nya som kontaktpersoner i TRIS samt till våra för dagen inbjudna gäster.

Aktuella TRIS-frågor

Nya TRIS-processen

Genomgång av nya TRIS-processen, d v s det nya TRIS-flödet som är framtaget och gäller för TRIS-arbetet i länet.

Personer med skyddad identitet/skyddade personuppgifter

Maria påminner om att personer med skyddad identitet och skyddade personuppgifter inte omfattas av arbetet enligt TRIS-processen. Informationen har tidigare gått ut via

rehabkoordinatorer och alla bekräftar att de har fått den informationen. En skrivning om beslutet finns på RARs hemsida, http://www.rarsormland.se/insatser/tris---tidig-

rehabilitering-i-samverkan/organisation,-kontakuppgifter--processmodell.aspx

(2)

2 Nollplacerade – vad har framkommit hittills i pågående kartläggning

Bert beskriver sitt uppdrag och vad som hittills framkommit i pågående kartläggning, se bifogad presentation. Bert berättar bl a att han vid rehabkoordinatorträff särskilt lyft frågan till vården om huruvida nollplacerade i samma omfattning får en ordentlig vårdplanering och om rehabplaner upprättas – får de samma vård och behandling som personer med

ersättning från Försäkringskassan?

Till Försäkringskassan lyfts samordningsuppdraget in.

Maria informerar om att landstinget i Sörmland idag vid en samverkanskonferens arrangerad av SKL, kommer efterhöra hur man inom SKL driver frågan om sjukskrivning och utfärdande av intyg för personer som saknar en sjukpenninggrundande inkomst – vore väldigt bra om man hade med det tänket inför kommande miljardenförhandlingar. (Maria har nu fått

information från Karin-Löfgren Karlsson om att frågan ställdes men tyvärr kan vi inte som det ser ut idag vänta oss något stöd på nationell nivå – problemet är visserligen känt och

bekräftas av många andra län men det finns ingen diskussion kring detta idag. Den hållning man generellt har i övriga delar av Sverige är att det är riktiga läkarintyg som man ska använda sig av. Det finns dock idag inga överenskommelser eller viljeinriktningar på nationell nivå i frågan.)

Bert berättar vidare att det är viktigt för socialtjänsten att tänka på är hur man har riggat internt och att vi alla arbetar för individens delaktighet. Kopplat till det är rutiner för inhämtande av samtyckesblanketten och att individen i samband med det får bra

information om av TRIS är och vad frågeställningen till TRIS-mötet är. Hanna tipsar om att tillsammans med individen när samtycket inhämtas formulera frågeställningen – så har man nu börjat göra på socialtjänsten i Katrineholm.

Försäkringskassans utredningsverktyg och bedömning av läkarintyg – Tohve Nilsson Tohve berättar om:

Försäkringskassans utredningsverktyg, SASSAM-kartläggning. Ett verktyg och metod som används i samband med bedömning av rätten till sjukpenning men även vid bedömning av samordningsbehov.

Socialstyrelsens försäringsmedicinska beslutsstöd – kan fungera som stöd i diskussion med individen inför den fortsatta planeringen. Finns på

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/Sidor/defa ult.aspx#

Hur Försäkringskassan bedömer läkarintyg och rätten till ersättning för arbetslösa.

Bedömning görs enligt D-F-A, Diagnos – Funktionsnedsättning – Aktivitetsbegränsning. Alla får ett visningsex av läkarintyget.

(3)

3 Information om avstämningsmöte och plan för återgång i arbete samt

Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens gemensamma mötesform, Gemensam Kartläggning (GK)

Försäkringskassans hemsida, www.forsakringskassan.se - finns mycket information där för såväl individen som arbetsgivare, vården och övriga samverkande parter.

Finns även en mycket bra frågefunktion ” Fråga Hanna”.

Gällande Försäkringskassans möjlighet att ta sitt samordningsansvar för nollplacerade så berättar Tohve att det är individen som bestämmer. Om individen erbjuds men tackar nej till insatser så är samordningsuppdraget ändå uppfyllt. Försäkringskassan har inga

påtryckningsmedel, det är då socialtjänsten som måste driva och motivera.

En annan skillnad är att en individ som begär sjukpenning bedöms i relation till hela

arbetsmarkanden, d v s normalt förekommande arbeten. För att ha rätt till sjukpenning ska man då ha en betydande nedsättning av arbetsförmåga p g a medicinska skäl. När

socialtjänsten bedömer så bedömer man i relation till att delta i en aktivitet. Rimligen är kraven i en aktivitet då lägre än de krav som ställs i ett normalt förekommande arbete.

En brist som finns i Försäkringskassans hantering är när en nollplacerad ansöker om sjukpenning och arbetsförmågan ej bedöms nedsatt p g a sjukdom; det går du inte ut ett beslut till individen med besked om det. Individen får bara beslut om att den

sjukpenningrundande inkomsten är noll. Försäkringskassan tar med sig denna fråga internt.

Försäkringskassan hanterar det lite annorlunda vid ansökan om sjukersättning och där individens arbetsförmåga bedöms stadigvarande nedsatt men rätt till sjukersättning finns ej med anledning av att individen var sjuk redan vid inflytt till Sverige. Vid dessa bedömningar får individen ett besked som den också kan visa för socialtjänsten

Överlämnandemöte diskuteras också. Enligt aktuell rutin så erbjuds individen vid avslag eller när den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs till noll, ett överlämnade möte med Arbetsförmedlingen. I dagsläget deltar endast individen, Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan på dessa möten men socialtjänsten bör rimligen också bjudas med om de står för försörjningsstöd.

Socialtjänstens handläggare lyfter även in till Försäkringskassan att avslagsanledningar vid ansökan om sjukersättning inte är tydligt motiverade.

Diskussion om ersättningsfrågan gällande läkarutlåtande om hälsotillstånd när individen ansöker om sjukersättning/aktivitetsersättning. Försäkringskassan informerar om att de betalar privatläkare för läkarutlåtanden, 2 200 kr. Landstinget får ingen ersättning, ingår i schablonersättning. Maria berättar att det som dock framkom vid den senaste

rehabkoordinatorträffen är att vården har olika besökstaxor och att besökstaxan inför utfärdande av läkarutlåtande tydligen är hög, styrs av landstingets avgiftshandbok.

(4)

4 Arbetsförmedlingens resurser och verktyg inom rehabområdet:

Arbetsförmedlare Susanne Carlsson berättar bl a om:

OSA-anställning Lönebidrag SIUS

Kompletterande aktörer

Specialister såsom arbetspsykolog, socialkonsulent Resa-projektet

På Arbetsförmedlingen hemsida finns mer information, www.arbetsformedlingen.se

Framkommer att det inte är tydligt för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att nollplacerade inte är undantagna gemensam kartläggning om övriga kriterier är uppfyllda.

Alltså ingen skillnad om man har ersättning från Försäkringskassan eller socialtjänsten. Den frågan tar vi med till Arbetsförmedlingen. (Frågan ställd till Arbetsförmedlingens

representant i länsgruppen för TRIS, Kristina Bengtsson. Kristina säger att det nu för

Arbetsförmedlingen är klart att nollplacerade kan omfattas av gemensam kartläggning om alla andra kriterier är uppfyllda.)

En förenklad sjukförsäkringsprocess

Samverkansansvarig Heléne Brandell från Försäkringskassan i Eskilstuna informerar om pågående försöksverksamhet med en förenklad sjukförsäkringsprocess, se bifogat bildspel.

Diskussion

Under dagen diskuteras olika frågor. Det som framkommer är bl a:

Handläggare på Arbetsförmedlingens kontor i Trosa och Gnesta finns endast på plats för bokade besök. När handläggare från Arbetsförmedlingen i Eskilstuna beskriver hur man arbetar tillsammans med socialtjänsten och de verktyg som finns så hjälper det inte socialtjänsten i Trosa och Gnesta något.

Socialtjänsten arbetar i TRIS huvudsakligen med mycket gamla och mycket komplexa ärenden i TRIS. Ska man generalisera så är huvudmålet att genom TRIS komma till en sjukersättning för dessa personer. Undantag är Trosa som initierar individer senast efter 28 dagars sjukskrivning och har inte många gamla och komplexa ärenden. Man arbetar aktivt tidigt och driver processen själv eftersom ingen annan gör det.

Kanske finns en missuppfattning kring vad man kan förvänta sig av de övriga parterna?

Socialtjänsten utrycker att man i vissa fall skulle vilja att de övriga bedrev en uppsökande

(5)

5 verksamhet, Försäkringskassan poängterar att det inte är deras uppdrag, vården arbetar inte heller på det sättet.

Socialtjänstens kontaktpersoner lyfter att det största problemet i TRIS-arbetet är när

individen inte har en etablerad vårdkontakt men har varit sjuk i många år. Lyfter då in det till vården med förhoppningen om en medicinsk bedömning. Maria har i denna fråga också fått signaler från vården om att det blir märkligt för dem – hur ska de kunna göra en bedömning här och nu gällande en person som de tidigare knappt har träffat? Kanske oklarheter kring vad TRIS ska kunna hjälpa socialtjänsten/individen med?

Avslut och önskemål inför nästa nätverksträff

Vi beslutar att vara på Södertuna slott i Gnesta vid träffen i höst. Karin Löfgren-Karlsson, projektledare inom sjukskrivningsprocessen i landstinget, bjuds också in till den träffen.

Önskemålet är även man inför den träffen får i uppdrag att informera varandra om hur man arbetar med målgruppen unga i TRIS-arbetet. I Katrineholm upparbetar man nu ett

samarbete mellan psykiatrin och ungdomshandläggare, kanske kan vårdenhetschef inom psykiatrin i Katrineholm, Mariann Lundqvist, och rehabkoordinatorerna inom psyk NLN informera?

Kanske nästa gång ha med FMR, försäkringsmedicinsk rådgivare?

Maria och Bert tackar för engagemanget under dagen!

/Maria Bolwig, processledare för TRIS

References

Related documents

Maxtaxan omfattar avgiften för service och omvårdnad i ordinärt boende och i särskilt boende och är högsta avgiften för hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och korttidsvård

Vidare föreslås ett nytt andra stycke i vilket upplyses att det enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar gäller

Artiklarna är av vikt för att få en bakgrund till att det finns en problematik gällande hot mot socialtjänsten samt att det framförs kritik till kommuner och enheter att

Man bör i detta sammanhang minnas att denna studie enbart fokuserat på socialsekreterare inom en viss domän av socialtjänsten, nämligen avdelningen för ekonomiskt bistånd, och

Stöd- och hjälptelefon för barn och ungdomar, som exempelvis BRIS, Röda Korset och Rädda barnen vänder sig visserligen till utsatta barn, och kanske därigenom skulle anses syfta

Trots att intervjupersonerna till största del uttryckte att medias negativa rapporteringar om professionen kan påverka allmänheten, klienter och deras inställning till yrket negativt,

Eftersom det råder en stor variation av klienter krävs det att socialsekreterarna använder sig av flertalet teorier och synvinklar i sitt dagliga arbete, för att på så sätt

Man menar att det inte kan vara rimligt att socialtjänsten ska ombesörja kostnader för psykoterapi, medicinsk behandling eller andra sjukvårdande insatser då enskilda