• No results found

LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

   

LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare,  Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng 

Swedish in Teacher Education for Primary School, Intermediate Course,   30 higher education credits 

Grundnivå/First Cycle  

 

 

1. Fastställande 

Kursplanen är interimistiskt fastställd av Lärarutbildningsnämnden,  2007‐05‐16, och  därefter reviderad 2008‐06‐17, 2008‐08‐26, 2009‐02‐18. Kursplanen är därefter definitivt  fastställd 2009‐12‐10 samt reviderad 2010‐06‐07 och 2010‐12‐13. Kursplanen gäller från  och med vårterminen 2011. 

Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket 

Medverkande institutioner: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion,  Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.  

Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 %   

2. Inplacering 

Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen av två inom inriktningen  Svenska för tidigare åldrar. Den kan även ges som fristående kurs. Inriktningen  Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1–30 högskolepoäng (hp) och  fortsättningskurs 31–60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i  förskoleklass och grundskolans tidigare år (1‐6). Kursen kan även ingå i en generell  examen. 

 

3. Förkunskapskrav 

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 21 högskolepoäng inom grund‐

kursen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare (LSK110) 30 hp, eller  motsvarande kunskaper. 

   

KURSPLAN LSK230 Gäller fr.o.m vt 11

(2)

4. Innehåll 

Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska  och ämnesdidaktiska kunskaper i svenska. Den består av följande tre delkurser: Läs‐ 

och skrivinlärning och läs‐ och skrivutveckling (11,2 högskolepoäng), Sagor och skön‐

litteratur, myter och medier (11,2 högskolepoäng) samt VFU, verksamhetsförlagd  utbildning, (7,6 hp).  

Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar,  lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. 

 

Delkurs 1. Läs‐ och skrivinlärning och läs‐ och skrivutveckling (11,2 hp)        Early Literacy Skills Development (11,2 higher education credits).  

I denna delkurs studeras barns grundläggande läs‐ och skrivinlärning och deras  fortsatta utveckling av läs‐ och skrivfärdighet. Detta görs ur såväl ett språkveten‐

skapligt som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Delkursen bygger på kunskaper och  färdigheter som inhämtats och utvecklats under inriktningens grundkurs, framförallt i  delkurserna Språket som resurs respektive Textproduktion och textanalys. Genom  betoningen av berättandets potential för inlärning och utveckling av läs‐ och skriv‐

färdighet bygger delkursen också vidare på de litterärt orienterade delkurserna som  lästs tidigare under inriktningen. 

I delkursen fokuseras de strategier som barn använder när de lär sig att läsa och skriva. 

Olika elever tillägnar sig skriftspråket på delvis olika sätt. Delkursen uppmärksammar  därför skillnader som kan bero på individuell inlärningsstil, kön/genus, uppväxtmiljö  och flerspråkighet. Mot denna bakgrund analyseras olika modeller för arbete med läs‐ 

och skrivinlärning. Dessutom belyses dessa modellers teoretiska förankring.  Centrala  inslag är praktiska tillämpningar samt reflektion kring olika didaktiska alternativ.  

Förtrogenhet med olika typer av skrivstödsprogram anpassade för barn ingår. 

För att ge en bättre förståelse för vad det innebär att tillägna sig skriftspråket, fördjupas  den kunskap om förhållandet mellan svenskans språkljud och skrivtecken som inled‐

des i grundkursens delkurs Språket som resurs.  Delkursen ger också en orientering  om hur läs‐ och skrivsvårigheter kan förebyggas, diagnostiseras och åtgärdas bl. a. 

Dessutom får studenterna ta del av olika digitala skrivstödsprogram 

Den fortsatta läs‐ och skrivutvecklingen studeras genom analys av barns produktion  av skrivna texter i olika genrer. Vidare uppmärksammas barns läsförståelse via text‐

samtal eller läslogg. Utgångspunkten för analysen är att skriftspråket fungerar som ett  redskap för reflektion, lärande, kommunikation och kreativitet. Också elevers förstå‐

else och användning av illustrationer och grafiska uttrycksmedel uppmärksammas. 

Digitala arbetssätt används. Särskilt diskuteras de utmaningar som elever möter i  skolans skriftspråkliga världar, t.ex. i läsningen av läromedelstexter och i skrivandet av  olika genrer. Dessutom belyses ett urval av genrer som barn möter i webbtexter, 

tidningstexter och skönlitteratur. En fördjupad analys görs av olika modeller för  bedömning och dokumentation av elevers förmåga att skriva och läsa.  

(3)

Delkurs 2. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (11,2 hp). 

Folk tales and Fiction, Myths and Media (11,2 higher education credits). 

Delkursens kärna utgörs av ett tvärkulturellt och tvärvetenskapligt anlagt studium av  berättelsens och berättandets olika konstnärliga uttrycksformer och funktioner. Här  studeras hur man som lärare från ett elevcentrerat ‐ jämställt och mångkulturellt ‐  perspektiv kan använda sig av och arbeta med berättelser och berättande. Med 

utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp analyseras, bland annat via tematiskt upplagda  studier, likt och olikt i berättelser från skilda tider, kulturer och medier. Olika sätt att  definiera och använda sig av mytbegreppet och olika sätt att se på kunskap 

problematiseras.  

I denna delkurs studeras berättelsens roll som mellankulturell kunskapskälla, dess  betydelse för identitetsbildning och språkutveckling. Arbetet med litteratursamtal i  delkursen Barnlitteratur och barnkultur i inriktningens grundkurs breddas och för‐

djupas här, bland annat genom att det poetiska symbolspråkets betydelse för att klä  känslor och existentiella frågor i ord fokuseras . I delkursen diskuteras ingående hur  man i undervisningen på olika sätt kan arbeta med estetiska läroprocesser, berättelse‐ 

och dramapedagogik och därigenom också tillämpa ett vidgat textbegrepp innefatt‐

ande mer än ord. På så sätt anknyter också delkursen till och bygger vidare på de  språkligt inriktade momenten inom inriktningens grundkurs. 

Stoffet spänner över allt från olika kulturers skapelsemyter, guda‐, hjälte‐ och kärleks‐

berättelser till den moderna populärkulturens mytiskt laddade berättelser, som är en  del av elevernas liv, och som läraren därför måste ha goda kunskaper om. Vid sidan av  muntligt och skriftligt berättande behandlas även film, musikvideo, TV‐serier och  dataspel. Skolans olika sätt, förr och nu, att förhålla sig till populärkultur och barns  mediekonsumtion studeras, varvid olika mediepedagogiska modeller, med tyngd‐

punkt vid erfarenhetspedagogik och genusperspektiv, introduceras.  

 

Delkurs 3: VFU (7,6 hp)       School‐based education (7,6 higher education credits). 

Delkursen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och omfattar 7,6 hög‐

skolepoäng. Innehållsmässigt är delkursen knuten till de båda högskoleförlagda  delkurserna och uppdelad i två VFU‐perioder, vilka ligger i anslutning till dessa. 

Under de båda perioderna deltar studenten aktivt i skolans verksamhet och utför  uppgifter med nära anknytning till ämnesstoffet i de båda högskoleförlagda  delkurserna.  

Studenten genomför under den första VFU‐perioden ett arbete med elever, inriktat på  läs‐ och skrivinlärning. Det kan exempelvis röra sig om ett läs‐ och skriv‐projekt kring  sakprosagenrer i media. I anslutning till detta arbete studeras skriftspråkutvecklingen  hos ett antal elever ur ett flerspråkighets‐ och/eller genusperspektiv. Studenten skall  också göra en fördjupad analys av hur läs‐ och skrivundervisning bedrivs på skolan.  

Under den andra VFU‐perioden planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar  studenten ett arbete fokuserat kring berättande och estetiska läroprocesser. Studenten 

(4)

väljer med utgångspunkt i delkursens stoff ut och berättar för eleverna muntligt en  skapelsemyt eller saga samt genomför tillsammans med dem någon form av skapande  bearbetning av denna berättelse. 

 

5. MÅL 

Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 

visa  god  förmåga  att  självständigt  och  tillsammans  med  andra  planera,  genomföra och utvärdera undervisning i svenska med inriktning mot att vidga  elevernas språkliga uttrycksmöjligheter och kulturella erfarenheter.  

göra  bedömningar  av  elevers  språkutveckling  i  förhållande  till  uppsatta  mål  och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande. 

visa god förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift som redskap  för reflektion, kommunikation och kreativitet också i nätburna sammanhang på  ett sätt som är väl anpassat efter situation, syfte och medium. 

genomföra  berättartekniska  och  tematiska  analyser  av  berättelser  från  skilda  tider, kulturer och medier, göra jämförelser mellan likt och olikt samt formulera  egna didaktiska slutsatser av dessa jämförelser. 

visa  förmåga  att  utifrån  ett  erfarenhetspedagogiskt  perspektiv  reflektera  över  och kritiskt förhålla sig till olika sätt att se på kultur och kulturens roll i skolan. 

analysera  och  med  adekvat  terminologi  beskriva  barns  texter  utifrån  kunskap  om  barns  olika  sätt  att  successivt  tillägna  sig  ett  funktionellt  skriftspråk  samt  bedöma  språkutveckling  i  förhållande  till  uppsatta  mål  och  utifrån  dessa  bedömningar planera för elevers fortsatta lärande. 

visa  mycket  god  kunskap  om,  kritiskt  förhålla  sig  till  och  tillämpa  olika  modeller  för  den  tidiga  läs‐  och  skrivinlärningen  och  den  fortsatta  läs‐  och  skrivutvecklingen också när det gäller skrivstödsprogram. 

visa god kunskap om och förmåga att själv reflektera över betydelsen av genus‐ 

och  jämställdhetsperspektiv  och  en  demokratisk  värdegrund  i  språk‐  och  litteraturundervisning  samt  ha  förtrogenhet  med  och  erfarenhet  av  digitala  skrivverktyg,  skrivstödsprogram  och  kommunikationsmiljöer  och  hur  dessa  påverkar läs‐, skriv‐ och lärprocesser. 

visa  förmåga  att  söka  och  värdera  kunskap  på  vetenskaplig  nivå,  och  att  identifiera  sitt  behov  av  ytterligare  kunskap  för  det  pedagogiska  arbetet  med  barns språkliga färdigheter och litterära och kulturella medvetenhet. 

 

6. Kurslitteratur  Se separat litteraturlista. 

     

(5)

7. Former för bedömning 

Olika examinationsformer, skriftliga och/eller muntliga, tillämpas beroende på del‐

kursernas mål, innehåll och uppläggning. Under samtliga delkurser granskas i de  skriftliga uppgifterna progressionen i studentens egen språkförmåga och 

språkutveckling. I undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av  examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat. Delkurs 1  examineras genom individuellt skriftligt prov samt genom enskilt och i grupp  producerade arbeten, vilka redovisas skriftligt och muntligt. Även digitala  redovisningsformer kan användas. 

Delkurs 2 examineras löpande. Portfoliemodellen kan användas. Vid sidan av en  längre individuellt genomförd skriftlig uppgift av problematiserande och 

syntetiserande karaktär förekommer skriftligt och muntligt presenterade  gruppuppgifter. Även digitala redovisningsformer används. Obligatoriska 

litteratursamtal i lektionssal eller via lärplattform utgör också en del av examinationen. 

Delkurs 3 (VFU) genomförs och examineras i anslutning till och integrerad i de båda  tidigare delkurserna. Den examineras genom att stoff som samlats in och projekt som  genomförts under VFU‐perioderna bearbetas med teoretiska/vetenskapliga 

analysredskap och redovisas i skriftliga rapporter och muntligt i seminarieform. 

Dessutom skall de studenter som läser kursen under andra terminen av sin första  inriktning undergå särskild VFU‐bedömning, Steg 2. 

VFU kräver obligatorisk närvaro. 

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan  särskiljas. 

Student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i  prov får inte delta i nya prov för högre betyg.  

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma  examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.  

Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhets‐

förlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit  underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verk‐

samhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinations‐

tillfälle/n hos Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007‐11‐

28, dnr G217 4913/07).  

 

8. Betyg 

Antalet betygsgrader är på de högskoleförlagda delkurserna tre: Underkänd (U),  Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). På den verksamhetsförlagda delkursen ges  endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För att erhålla kursbetyget Väl  Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 11,2 av kursens 30  högskolepoäng. 

(6)

För betyget Godkänd krävs att studenten visar att hon/han uppfyller kursens mål. I  samtliga delkursers olika skriftliga och muntliga, enskilda och gruppvisa 

examinationer skall studenten visa kunskap om och god förståelse av innehållet i den  obligatoriska kurslitteraturen. Det krävs att hon/han i individuellt genomförda  analyser och praktiskt inriktade uppgifter självständigt kan tillämpa för kursen  adekvata termer och begrepp samt förhålla sig till, problematisera, värdera och 

generalisera kursinnehållet till att även gälla i nya situationer och andra sammanhang. 

Studenten skall också skriftligt och muntligt uppvisa en god egen språkbehandling och  god förmåga att språkligt analysera och bedöma egna och andras texter. Studenten  skall visa god kännedom om hur internetkällor och digitala undervisningsverktyg kan  användas. Intyg från lokal lärarutbildare över aktiv närvaro under kursens VFU‐

perioder måste uppvisas, liksom vid första inriktning VFU‐bedömning steg 2. 

 

För betyget Väl Godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänd. 

Därutöver krävs en mycket god förmåga att integrera teori och praktik, att genomföra  självständigt problematiserande analyser, där under kursen förvärvade kunskaper och  färdigheter inte bara generaliseras till att gälla i nya situationer och sammanhang utan  också utsätts för jämförande kritisk granskning. Studenten skall skriftligt och muntligt  uppvisa en mycket god egen språkbehandling.   

 

9. Kursvärdering 

Vid slutet av varje delkurs genomförs en individuell skriftlig kursvärdering. Denna  sammanställs av kursansvarig lärare eller inriktningsansvarig och delges studierektor. 

Resultatet ingår som underlag i lärares planering av delkursen följande termin.  Vid  slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens  studier. Blanketten finns tillgänglig via kursportalen. Sammanställningen av denna  kursvärdering delges samtliga lärare vid ett gemensamt planeringsmöte inför följande  termin. Beslut fattas då om hur eventuella kvalitetsbrister skall avhjälpas. Vid 

introduktionsmötet kommande termin informeras de nya studenterna om resultat av  föregående termins kursvärdering samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av  denna. Sammanställningar av kursvärderingar finns tillgängliga för studenter som  önskar ta del av dessa. Inriktningsansvarig och/eller studievägledare besöker också,  om möjligt, under terminen studentgrupperna för att inhämta muntliga synpunkter  och information om eventuella problem. 

10. Övrigt 

Kursen ersätter Fortsättningskurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar,  LSK220, från och med ht 2007. Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av  kurserna Svenska för tidigare åldrar SVS113/SV1160, eller med någon av kurserna Läs‐ 

och skrivinlärning för lärare SVS111/SV1161. 

 

References

Related documents

För tillträde till kursen krävs genomgången grundkurs LEN100 eller motsvarande kurs 1-20 poäng i

z visa  förmåga  att  söka  och  värdera  kunskap  på  vetenskaplig  nivå,  och  att  identifiera  sitt  behov  av  ytterligare  kunskap  för  det 

Mot bakgrund av skolans styrdokument, nationella och internationella utvärderingar 

- beskriva och definiera flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk - beskriva och redogöra för svenska språkets struktur i ett kontrastivt perspektiv - redogöra

tentiella och etiska frågor både ur ett individuellt och socialt perspektiv. Med socialt liv avses  påverkansprocesser  utifrån  mångfaldskategorier  som 

[r]

(http://sv.wikipedia.org/wiki/DAMP).. 17 används, då inte upplevs som relevanta för tillämpningsområdet och det blir därför inte motivationsskapande. Enligt Lundin är

I inledningen till detta arbete synliggjordes Skolverkets (2018) upplägg av fortbildning för förskolepersonal via Läslyftets moduler. Utifrån dessa modulers upplägg kunde