Barn- och utbildningskontoret Grund- och förskolor
Funktionsprogram
Inledning ... 3
Funktionsprogrammets tillämpning ... 5
Funktioner ... 6
Nyckeltal ... 18
Inledning
Barn- och utbildningskontoret har tillsammans med sakkunniga tagit fram ett program som ska
beskriva de funktioner, Sollentuna kommuns för- och grundskolor samt fritidsverksamhet är i behov av vid framställandet av fysiska miljöer. Samtliga funktioner avser både, grund- och förskolan samt fritidshemmen, om inte något annat anges i beskrivningen.
Dimensionering
För att få en hållbar ekonomi på verksamheten bör en förskola dimensioneras för minst 80 – 100 barn.
Varje avdelning består av ca 20 barn.
En grundskola ska dimensioneras för 600 elever. 600 elever är ett bra nyckeltal då det skapar bra ekonomi för verksamheten och flexibilitet. Man kan enkelt upprätta en 3 parallell F – 6 grundskola eller 2 parallell F – 9.
Ekonomin för en grundskola kan även beräknas ur ett verksamhetsperspektiv. Om en verksamhet har flera lokaler att disponera, där ytorna inte medger ovanstående elevantal och lokalerna ligger i
närheten av varandra. Går det att även uppnå en god ekonomi om verksamhetens antal elever tillsammans upp når ovanstående summor på antalet elever. Det finns alltså möjligheter att dimensionera lokaler för mindre antal elever. I det fallet bör en noggrann ekonomisk analys göras i samråd med BUK och skolverksamheten.
Ytor inomhusmiljö
Det finns många olika begrepp för att beskriva olika ytor i samband med planeringen av
verksamhetslokaler för grund- och förskolan. Dessa anges för att stadsplaneringen ska kunna medge tillräckliga stora fastigheter som inte medför avvikelser från funktionerna skolverksamheterna är i behov av.
Vistelseytan avser de ytor där barnen kan vistas. Man exkluderar personalutrymme, kök, förråd, idrott, elevhälsa etc. Den är lika stor för grund- och förskolan. Men skiljer sig om man planerar för en
grundsär- eller träningssärskola.
Lokalarean är summan av de rum och utrymmen som krävs för att kunna bedriva själva verksamheten i en förskola eller skola. I LOA ingår till exempel arbetsrum, klassrum, pausrum, specialsalar, bibliotek, toaletter, matsal, storkök, förråd, personalutrymmen, idrott samt kommunikationsytor korridorer, trapphus, m.m. Idrottsutrymmen ingår inte i den rekommenderade LOA-ytan inomhus. Det som inte ingår i LOA är teknikutrymmen så som fläktrum. ( se kapitel för nyckeltal)
Ytor utomhusmiljö
Det saknas idag nationella normer som anger hur stor en förskole- eller grundskolegård bör vara.
Rekommendationer och uttalanden av sakkunniga menar alla att det bör avsättas mellan 30- 45/kvm/per barn beroende på åldersgrupp. Oavsett om boverket tar fram en norm att utgå från vid planeringen av skolor, kommer kompromisser att behövas för att möta upp behovet i de mer tätbebyggda kommunerna.
Barn- och utbildningskontoret önskar därför att man beaktar sambandet mellan de olika
utomhusområden som placeringen av en fastighet medger. Utomhusmiljöns funktioner kan uppfyllas genom att man samutnyttjar allmänna närliggande områden, så som parkområden. Ska-kraven ska uppfyllas men det kan alltså ske i samspel med de funktioner som finns i de närliggande områdena.
En skola/förskola kan även med fördel byggas i flera plan för att frigöra mer utomhusyta. Ligger en förskola planerad intill stora allmänna parkområden ska man alltid se till att ha en inhängt utsläppsgård vid byggandet av förskolans utemiljö. Där kan barnen vistas utan samma vuxennärvaro som krävs vid allmänna parkområden.
Säkerhet
En skola i Sollentuna ska upplevas som trygg och säker. Säkerhet och trygghet ska säkerställas genom att kommunens policys avseende bland annat brandsäkerhet, kameraövervakning och kommunens trygghets- och säkerhetsstrategi tas i beaktande under byggprocessen. Detta uppnås genom att kommunens säkerhetsenhet alltid konsulteras vid varje projekt. Säkerhetsenhetens krav ska inrymmas inom hyresmodellen.
Barnens perspektiv
Att bedöma konsekvenser för barn och unga är komplext, men barnens bästa ska väga tungt i beslutsprocesser. FN:s barnrättskommitté beskriver dock att barnens intresse inte alltid kan väga tyngst. Barnkonsekvensanalyser bör alltid göras i byggprojekt som i hög grad påverkar barnens situation.
Tillagningskök
Vid varje beställning från BUK av renovering och nybyggnation där kök ska ingå, bör ett tillagningskök alltid vara det första projektet eftersträvar, om inte skolverksamheten medger annat. Detta medför större kontroll av en näringsrik kost. Det är även ett stort dragplåster för kostmedvetna föräldrar att en skola har egen tillagad mat för sina elever. Fördelen med tillagningskök är även att kostnaderna minskas när verksamheterna lagar sin mat själva. Däremot ska man stämma av hur skolan hanterar driften av köket innan beställning och behovsanalys skickas in till utförande.
Teknikutrymmen
Teknikutrymmena planeras noga och placeras på lämpliga platser. Exempelvis kan en central placering vara väsentlig för god styrning och effektiv dimensionering. Driftutrymmena bör vara lättillgängliga för driftpersonal som inte ska vara beroende av skolpersonal för tillgången till
utrymmena. Teknikutrymmen ska nås av driftpersonal utan att störa skolverksamheten. Värt att beakta är att dimensionera med hänsyn tas till skolans eventuella kommande utbyggnadsbehov. De ska lås sektioneras för att undvika att brukas som förvaringsytor och nås bara av behörig personal.
Fritidshem
Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan. Genom att tidsmässigt ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Innehållsmässigt ska man även ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Tillsammans bör skola och fritidshem bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande.
Fritidshemmen gör inga anspråk i detta program. Utan förutsätter att genom exempelvis sektionerna ytor gällande larm och dylikt så ska skolans lokaler samutnyttjas med fritidshemmets verksamhet. I de beställningar som görs ska det framgå i behovsanalysen vilka särskilda funktioner fritidsverksamheten önskar.
Funktionsprogrammets tillämpning
Funktionskraven skall beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav skall förankras i byggprojektet. Tillämpning skall ske från
behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet skall inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.
Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”skall-krav”. Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”skall-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska
förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så skall det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen skall protokollföras av byggprojektets styrgrupp.
Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses Trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser skall alltid motiveras - dels för kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna Kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring.
En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. Det skall tydligt framgå i alla skeden om avvikelser finns mot beställning och vem som skall bära kostnaden, i form av hyra eller i investeringskostnaden. Vidare skall avvikelser godkännas av beställaren. För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan skall tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.
Vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar respektive förvaltningskontor för tillsammans med Kommunledningskontoret. Lokalstrategerna förvaltar
funktionsprogrammen och ansvarar för att dessa uppdateras i takt med att lagar och krav förändras.
Vidare ansvarar lokalstrategerna för att regelbundet sammankalla Trafik- och Fastighetskontorets projektavdelning för erfarenhetsåterföring.
Funktioner
Exteriör – Utomhusmiljö
Rörelsefunktioner
Funktion: Rörelsefunktionerna ska avspegla de krav skolorna ställer för att öka eller minska rörligheten mellan lokalerna. Det avser att hantera flöden av individer och/eller grupper i skolmiljöerna.
Krav
- Samtliga dörrmiljöer ska utformas för att undvika trängsel.
- Driftsfunktioner ska vara lätta att nå och det ska inte vara svårt för personalen att kunna åtgärda enkla problem.
- Man ska kunna låsa/larma centralt utan att behöva genomföra ronder över hela skolan.
Att tänka på
- Vid utformningen av en fastighet är långa korridorer som endast utformas för förflyttning av elever, något som vi vill komma ifrån.
Effektivitetsfunktioner
Funktion: Effektivitet avser den grad av förutsättningar som skapas för användarbarheten ytorna får.
Lokalerna ska väcka intresse och nyfikenhet för grupparbeten och andra uppgifter.
Krav
- Rumshöjd ska alltid vara 2,7m i alla rum även i de administrativa ytorna.
- Det ska finnas ytor för avskildhet och möten
- Kommunikationsvägar ska utgöra plats för informella möten, temporär undervisning och utställningar.
- Hög städbarhet ska vara möjligt i alla utrymmen
- Specialsalar utformas för ett effektivt nyttjande där även andra ämnen kan nyttja salen.
- Ämnena slöjd, teknik, musik och bild samlas och ges tillgång till gemensam pedagogisk yta.
- Bärande väggar, stommar och schakt ska utformas så att framtida planlösningar inte begränsas.
- Så många av skolans lokaler som möjligt ska kunna användas av så många intressenter som möjligt.
Att tänka på
- Högstädbarhet för skolor är exempelvis, inga fönster längs med trappuppgångar.
Det medför en del om kostnader att tvätta dessa med lift och blir smutsiga ofta.
- Önskvärt är väggställda toaletter för bättre städbarhet Flexibilitetsfunktioner
Funktion: Flexibilitet ska vara ett ledord vid upprättandet av nya skollokaler. Skolverksamheterna kan förändras väldigt mycket under kort tid. Verksamhetsanpassningar som genomförs i efterhand leder oftast till omfattande omkostnader. Att möjliggöra flexibilitet är därför en viktig faktor som har högsta prioritet vid beslut när något ska omprioriteras eller om en avvikelse behöver ske från några ska krav.
Krav
- Entrémiljöerna ska gå att anpassa till skolans olika behov och möjliggöra användning av skolans lokaler efter skoltid.
- Klassrum ska dimensioneras för 60 elever och kunna delas med skiljebara väggar i olika fraktioner.
- Alla ytor ska vara möjliga att använda för pedagogisk verksamhet.
- Alternativa kommunikationsvägar beaktas för att skolan ska kunna utökas eller delas upp eller minska sitt lokalbehov.
- Samtliga lokalytor ska erbjuda en hög grad av föränderlighet.
- Vid behov av förändrad användning av lokalerna ska dessa kunna ändras.
Att tänka på
- Vid utformningen av lokaler ska man över tid kunna ändra verksamhet utan att det medför stora omkostnader.
- Man ska i byggprojekt, om budget medger, utreda och säkerställa ytterligare tillbyggnadsmöjligheter om tillräckliga förutsättningar finns.
Digitalisering
Funktion: Lokalerna utformas så att de stödjer digitaliseringen på sikt. Skollokalerna är flexibla och anpassningsbara för att kunna stödja morgondagens arbetssätt.
Krav
- Det ska finnas ett tillgängligt trådlöst nätverk i hela skolan.
- Det ska det finnas fasta nätverksanslutningar vid vissa strategiska platser i exempelvis administrativa lokaler.
- Förberedelse för projektion på väggar och interaktiva lösningar ska finnas på många platser och i varje lärosal.
- Rum för korskopplingsskåp, switchar m.m. ska vara låsbart och tillgängligt för skolan samt skilt från övriga driftsutrymmen.
- Laddningsmöjligheter för barnens IT-verktyg ska finnas i hemvisterna.
- Möjlighet för att spela upp olika typer av media ska möjliggöras Att tänka på
- Ljudsystem ska inte bara ha en central uppspelning utan den ska även kunna styras lokalt. Ex.om musik spelas i ena klassrummet ska samma musikstycke inte höras i hemvisterna.
Avfall
Funktion: I alla skolor behövs det ett avfallssystem.
Krav
- Ska hantera avfall som kartong, papper, plast, metall, glas, mat och hushållsavfall.
- Ska hantera avfall som lysrör/glödlampor/toners, batterier, elektronik, kemiska ämnen och grovavfall.
- Källsorteringsbehållare ska placeras för att minska rörelseflödena i fastigheten.
Att tänka på
- lysrör/glödlampor/toners, batterier, elektronik, kemiska ämnen och grovavfall produceras inte i samma mängd.
- Pedagogiska källsorteringsbehållare bör också finnas i skolans ”hjärta” vid huvudentrén.
Trafik & Parkering
Funktion: I de fall som ett projekt avviker från kommunens parkeringsplan, behöver samtliga
skolverksamheter tillgång till parkeringsplatser för personal samt korttidsparkering för avlämning och hämtning av barn.
Krav
- Det ska finnas korttidsparkering. För förskolan ska det vara 15% av antalet barn.
För Grundskolan 6% av antalet barn.
- Det ska finnas parkering för personal och besökare. Normen är 0,25 per anställd.
Att tänka på
- Norm för parkering för besökare och personal, kan variera beroende på tillgänglig yta som finns i fastigheten samt vilka parkeringsmöjligheter som finns i
omkringliggande område.
- Projektet säkra skolvägar har uppdraget att skapa en säker skol väg fram till fastigheten. För en lösning av hur flödena ska hantera inom fastigheten rekommenderas starkt en nära dialog med verksamhetsutövare som vet hur barnens väg till och från skolan ser ut.
Idrott
Funktion: I de projekt som skolorna inte har en inbyggd idrottshall eller har tillgång till en idrottshall på avståndet 500 – 700m beroende på tillgängligheten och åldersgruppen, behöver skolan ha ett
rörelserum.
Krav
- Den ska kunna nyttjas av skolan för diverse andra ämnen, fritids och rekreation.
- Det ska finnas minst 4 omklädningsrum - Idrottsläraren ska ha en egen arbetsplats - Rörelserummet ska vara ca 100/kvm.
- Skärmar mellan duscharna ska finnas och dörrar som täcker från axlar till knän.
- Den ska finnas en yta för projektering
- Man ska kunna ansluta en mobil projektor som även ska kunna flyttas efter behov i rörelserummet.
- Man ska kunna spela upp olika typer av media i rörelserummet.
Att tänka på
- Bra om idrottsläraren har en egen arbetsplats som ligger i nära samband till omklädningsrummen.
- Placera inte media tillförsel i ett rum som gör att den mobila projektorn inte går att använda.
- Är skolan för elever i årskurs F-3, är det bra att placera rörelserummet i anslutning till deras ytor.
- Rörelserummet bör även kunna nyttjas av eventuell förskola och bara uthyrbar till allmänheten.
Exteriör – Utomhusmiljö
Flöden
Funktion: Med flöden avses den rörelse som skapas av antalet elever eller behov som verksamheten har.
Krav
- Utemiljön ska medge för angöring av hämtning och lämning av barn, varutransporter, taxi och färdtjänst.
- Hämtning och lämning ska vara säker.
- Varutransporter till verksamheten ska vara möjliga att utföra med hög säkerhet.
- Skyltning ska underlätta att hitta rätt och tydligt visa skolans namn.
- Entréer ska placeras för att minska friktion i elevflöden - Ska finnas cykelparkeringar som placeras på lämpliga ställen
- Barn ska enkelt kunna skilja mellan gångvägar, lek ytor och avlämningsytor.
Att tänka på
- Vid gemensamma lösningar ska man tydliggöra de olika ytorna med hjälp av tydliga avgränsningar.
Rekreation
Funktion: Med rekreation avses de anordningar som finns i utomhusmiljön. Barnen ska genom andra aktiviteter kunna koppla bort från sina arbetssysslor.
Krav
- Ljusmiljön ska bidra till en trygg utomhusmiljö.
- Rast verksamheten ska kunna pågå utan att störa undervisningen.
- Fasta bänkar och bord ska finnas, de ska även vara placerade så att flera grupparbeten kan pågå i grupper på minst 15 elever.
- Tak ska planeras in så att inte nederbörd förhindrar vistelse utomhus.
- Man ska möjliggöra andra aktiviteter för barn för att de ska kunna koppla bort från sina arbetssysslor.
Att tänka på
- För rekreation ska det finnas lekställningar och anordningar som lockar eleverna till aktivitet.
Effektivitet
Krav
- Ska vara överblickbar, trygg och välkomnande.
- Utomhusmiljön ska stimulera rörelser av olika slag Att tänka på
- Om ytorna tillåter ska man medge möjlighet till tillfällig etablering och tillfälliga evenemang.
- Man ska även försöka att planera för att klara elevantal samt verksamhetsförändringar.
- Man ska försöka att utforma gården utan att riskera säkerheten, för att locka allmänheten efter verksamhets tid.
- Kan med fördel planeras för att kunna bedriva en effektiv skötsel och underhåll av dess utemiljö.
- Prioritera bollsporter som landbandy med sarg samt basket. Dessa sporter kan inrymmas på multisportplaner om möjligt. I anslutning till dessa bör det finnas sittplatser.
- Bollplank är också en bra funktion.
- Fasta bord och bänkar föredras.
- Det kan finnas ytor med scener för uppträdanden - Odlingsytor föredras.
- Den ska kunna nyttjas av både skola och allmänhet.
- Naturmark, träd, vildare vegetation och utmanande kuperad är terräng är positiva inslag.
Flexibilitet
Krav
- Ljusmiljön ska bidra till en trygg utomhusmiljö.
- Ska ha samlingsytor för helklass (ca 35 personer).
- Ska kunna utnyttjas av medborgarna på fritiden.
Att tänka på
- Funktioner som pingisbord, multisportplaner medger stor flexibilitet i nyttjandet av utemiljön. Det möjliggör att både skolan och allmänheten kan nyttja funktionerna.
Utomhusmiljö (Förskola)
Funktion: Här nedan presenteras de krav på funktioner som är specifika för förskoleverksamheten.
Dessa krav är ett tillägg till de krav som presenteras för grundskolan.
Krav
- Ska vara inhägnad med ett staket som är minst 120 cm hög, har en fast över- och underliggare som inte är klättringsbar.
- Ska medge möjlighet till skugga där stillasittande aktiviteter planeras som exempelvis ett solskydd över sandlådor.
- Ska finnas låsbart utomhusförråd.
- Ska finnas en yta för ställande och låsning av vagnar.
- Ska ha sandlåda dimensionerat för antalet barn - Utsläppsytan ska ha minst en lekfunktion.
- Skyltning ska underlätta att hitta rätt och tydligt visa skolans namn.
Att tänka på
- En utsläppsgård ska i största mån uppfylla samtliga ska-krav. Avvikelser kan ske om de uppfylls av andra omkringliggande områden.
- Det är även möjlighet att minska på dimensioneringen av ska kraven på ytan för att möjliggöra en utsläppsyta som uppfyller ska kraven i samförstånd med närliggande områden.
Exteriör – Inomhusmiljö (Grundskola och Fritidsverksamhet)
Det ska finnas ett tydligt samband mellan samtliga funktioner inomhus. Rummen ska vara anslutna till varandra utifrån det som utgör hjärtat i huset. Denna beskrivning på ytorna är ett resultat av BUK:s tidigare erfarenheter av att bygga skolor. Begrepp som hemvister och hjärtan är namn på ytor som ska samutnyttjas och som effektiviserar nyttjandet av dessa ytor.
Huvudentré
Funktion: En huskropp har oftast har flera entréer det är därför viktigt att huvudentré utmärker sig för besökare. Besökare ska hitta in i skolan på ett enkelt sätt och kunna bli sedd av skolans elever eller personal. Ifrån huvudentrén kliver man rakt in i byggnadens hjärta med allmänna funktioner som samutnyttjas av alla.
Krav
- Skolan ska ha en tydlig huvudentré.
- Entréer ska ligga i anslutning till en groventré.
- Entréer och människor ska vara skyddade från väder och vind.
- Entrén utformas så att det förhindras att smuts dras in i skolan.
- Fotskrapsgaller ska finnas i anslutning till entrén utifrån, längd på galler ska motsvara minst tre steg av en fullvuxen människa.
- I anslutning till entréer ska det finnas yta för skohyllor och skåp.
- Entrédörrarna ska kunna öppnas av både vuxna och barn.
- Huvudentréns utformning ska möjliggöra en bra överblick över skolan från entrén.
- Entréer ska även vara överblickbara för ökad trygghet och välkomnande.
Att tänka på
- Entrémiljöerna ska gå att anpassa till skolans olika behov och möjliggöra
användning av skolans lokaler efter skoltid, se generella funktioner för säkerhet och tillgänglighet.
- Hög tillgänglighet vid entréer och byggnaders huvudentréer ska vara fullt
tillgängliga, man bör tänka på att göra dörrarna automatiserade för att säkerställa att barn med nedsatta funktioner ska kunna komma in utan svårigheter.
Hjärtat
Funktion: Hjärtat är skolans centralpunkt, denna yta kan med stor fördel samutnyttjas med flera funktioner. Hjärtat har samband med huvudentrén, skoladministrationens ytor, matsal i vissa fall, tekniksalar som Slöjd-, bild-, tekniksal. Hjärtat är en lokalresurs för informationsmöte för större
grupper. Om matsal placeras i samma yta, bör man med fördel se över möjligheten att ha ett samband med hemkunskapsytorna.
Krav
- Ska ha ett samband med slöjd-, bild-, tekniksal samt skoladministrationens ytor.
- Matsal och hemkunskapssalar ska även ligga i anslutning till hjärtat.
- Ska ha ytor för placering av böcker.
- Ska vara digitaliserad dvs. ha tillgång till internetuppkoppling, laddningsstationer och tillräckligt media för att fungera som ett mediatek.
- Ska vara ljus och överblickbar.
- Ska vara en yta för rekreation.
- Ska kunna nyttjas för diverse pedagogiska aktiviteter och fritidsverksamhet.
- Hjärtat ska utformas även med rätt förutsättningar för att stödja elever med särskilda behov.
- Ska utformas för att kunna nyttjas av allmänheten efter skoltid.(vara uthyrbar) Att tänka på
- Matsalen är en resurs för information och uppträdanden för en stor del av skolan.
- Matsalen bör med fördel delas upp till flera utrymmen för en lugnare matsalsmiljö och till grupprum m.m. Diskinlämningen bör då vara akustiskt avskild. Matsalen bör också effektivt kunna nyttjas för hem- och konsumentkunskap.
- Del av hem- och konsumentkunskapsdelen bör vara skild från övrig matsal för att inte krocka med lunchtider.
- Hjärtat ska ha samband med slöjd, bild och teknik bygger på att dessa funktioner är i behov av kreativa miljöer för att grupparbeten. Dessa bör sammankopplas
lokalmässigt för god samverkan mellan ämnena.
- En musiksal ska finnas och med eventuellt rumssamband med scen i exempelvis matsal eller idrottshall. Musiksalen och tillhörande förråd kan anpassas för att kunna nyttjas av andra hyresgäster.
- I matsal och idrottshall finns större ytor som lämpar sig väl för samling av ett större antal åhörare. Utomhusscener kan komplettera eller ersätta behovet av scen inomhus.
Ytor för administration, vård och personal
Funktion: Administration är personalrummet, expedition, kontor, arbetsrum, och
konferensrum/mötesrum. Dessa ligger i samband med hjärtat och hemvisterna. Skolan är även i behov ytor som medger möjlighet till vård och omsorg av elever samt ytor som skapar en bra arbetsmiljö för skolans personal.
Krav
- Det ska finnas Pentry och matrum för personal som ska ligga avskilt frän övrig personalrum
- Det ska finnas ett centralt städförråd och mindre städförråd om det finns flera plan - Det ska finnas Dusch- och omklädningsutrymmen för personal
- Det ska finnas vilrum för både personal och elever.
- Det ska finnas ett rum för vaktmästaren, där ska det även finnas tillräckligt med förråd och arbetsyta.
- Det ska finnas ett arbetsrum för skolledarna, ett av dessa bör ha extra plats för möten. I nära anslutning ska det finnas ett ljudisolerat konferensrum för konferenser m.m.
- Det ska finnas avsatta ytor för kopiering och mindre förråd.
- Ett centralförråd ska finnas.
- Det ska finnas ytor för vård och omsorg. Dessa ytor ska generera ett rum för skolsköterskan som ska vara lättillgängligt för elever. Den ska upplevas som en trygg plats. Den ska även ha ett väntrum i anslutning som inte får användas som genomgångsrum.
- Det ska även finnas tillgång till ett ljudisolerat rum och eventuell förvaring för sekretessbelagt material för psykolog och kurator.
Att tänka på
- Dusch- och omklädningsutrymmen för personal ska finnas. Dessa utrymmen bör placeras i samband med idrottslokalerna.
- Om ytorna medger ska man utforma ett rum för specialläraren, i hjärtat av skolan i nära anslutning till biblioteket.
Hemvister
Funktion: Hemvister betraktas som det gemensamma ytorna med funktioner avsedda för elever i olika åldersgrupper. Det är de ytor som har tydligt samband med sina klassrum. Utöver hemarbetsrummen finns mindre grupprum. Här har klasserna sina egna arbetsrum. Funktionerna är desamma för varje åldersgrupp. En hemvist F-3 har också ett hjärta i form av ett allrum och/eller en ateljé.
Krav
- Hemvisterna ska nås via entréer skilda från huvudentrén. Flera hemvister kan dela entré.
- För hemvister F-3 ska det finnas möjlighet till snabbtorkning av kläder.
- Hemvisterna ska ha två toaletter per klass eller minst en på 15 elever sett över hela skolan, Minst en toalett ska finnas i groventrédelen. Minst en toalett ska finnas nära ett hemklassrum.
- Hemvisterna ska erbjuda tillgång till vatten och förråd för de ämnessalar som bedrivs i dessa ytor.
- Personalens arbetsrum i anslutning till hemvisterna ska ha sittplatser och arbetsytor för hemvistens lärarlag och fritidspersonal.
Att tänka på
- Behovet av torkutrymmen kan variera från år till år, därför bör ytorna vara utformade så att det lätt går att växla mellan att använda dem som förråd och torkutrymme.
- Entréer ska ha samma funktioner som huvudentrén, bortsett från tydligheten.
- Arbetsrum kan med fördel nyttjas gemensamt för minst två hemvister för att bl.a.
möjliggöra samarbete mellan lärare för olika årskurser.
- Trots att personalens arbetsrum är gemensamt för flera hemvister så bör närheten till respektive hemvist vara tydlig för att bl.a. säkerställa vuxennärvaron där.
Klassrum och grupprum
Funktion: Klass- och grupprummen är en del av hemvisten. Samtliga ytor i skolan ska kunna
användas som läroytor. Det är bra med olika storlek på lokaler. Datorer är ett naturligt inslag i skolans verksamhetsytor. Lär- och studierum bör finnas i varierande storlek. Dessutom bör de vara utformade så generellt att rummen kan användas för olika ändamål och för varierande gruppsammansättningar och gruppstorlekar, utan att några förändringar i byggnaden görs. Det är positivt att kunna använda rummen för andra aktiviteter än undervisning, till exempel för fritidsverksamhet. Lär- och studierum som eleverna befinner sig i stadigvarande ska ha fönster med direkt dagsljus. Rum som används mer tillfälligt under skoldagen kan ha indirekt dagsljus.
Krav
- Det ska finnas möjligt till uppkoppling av datorer, interaktiva tavlor, projektor och ljudanläggning som pedagogiskt hjälpmedel.
- Sträva efter hög takhöjd för att uppnå stor luftvolym. Minimum 2,70 m till undertak.
- Klassrummen ska förses med dagsljus och därmed ha tillgång till fönster.
- Fönster i anslutning till klassrummen ska förses med persienner.
- Dörrar ska vara delvis glasade för att skapa kontakt mellan rummen utanför.
Att tänka på
- Klassrummet ska utformas med tillgång på direkt dagsljus. För bättre inomhusmiljö ska man se över möjlighet till inre solavskärmning.
- Skolan ska kunna komplettera med mörkläggning där verksamheten kräver det. Ett stort problem i skolorna är ljudnivån. Akustikåtgärder behövs, tänk även på alla bullerkällor; trafik eller skolgårdsaktiviteter utanför, ventilation, överhörning, datorer, stolar och bord mot golvet.
Salar för naturorientering och teknikämnen
Funktion: No- och teknik salar finns i anslutning till Hjärtat. No och tekniksalar är till för ämnen i biologi, fysik, kemi och teknik. No-salar är olika utrustade beroende på elevernas ålder.
Krav
- Det ska finnas interaktiv tavla, skrivtavlor och anslagstavla - Det ska finnas plats för datorer
- Det ska finnas plats för hängare för skyddskläder och skyddsglasögon
- Det ska finnas skåpluckor och stommar ska vara gjorda i högtryckslaminat för att klara högt slitage
- Borden ska vara stadiga och stabila så att laborationer kan utföras på ett säkert sätt
- Det ska finnas diskbänk med vatten och avlopp, bänk yta och förvaringsmöjligheter - Det ska det finnas yta för laborationer och förvaring.
- Det ska också finnas möjlighet att mörklägga för optiska experiment.
- Det ska finnas ett flyttbart arbetsbord med inbyggd el panel, med vippfunktion eller el nedmatat från taket där man kopplar på utrustning.
- Det ska finnas närheten av kemilaborationerna separerad nöd- och ögondusch med tempererat vatten. De ska vara separerade för att två personer ska kunna använda duscharna samtidigt.
- Det ska finnas torkställ
- Det ska finnas gasol skåp inte elektroniska brännare ska användas, stäms av med verksamhet
- Det ska finnas dragskåp, dragbänk och drag huv alternativt filterdragskåp.
Att tänka på
- I No-lokalerna ska finnas alla funktioner som ingår i ämnena kemi, fysik och biologi.
Det betyder att det kan finnas ett rum som innehåller alla No-ämnenas funktioner, sk kombisal.
- Väggarna ska ha många hyllor och/eller glasade låsbara skåp.
Hemkunskapssalar
Funktion: Hemkunskapssalar finns i anslutning till Hjärtat. Man kan samutnyttja ytorna för matsal när eleverna ska hemkunskapssalarna bör ha en kombination om av funktioner för mattillagning med tvätt hörna och medge ytor för att förmedla teoretiska kunskaper om ämnet.
Krav
- Det ska finnas köksutrustning ca, 4-8 för 15-20 elever.
- Ett av köken ska vara höj och sänkbar för tillgänghet - Det ska vara lätt att rengöra
- Ska finnas kyl och frys - Ska finnas avfallskärl
- Samt fasta skåp för förvaring av diverse produkter.
Att tänka på
- Köksutrustning innebär spis med ugn, mikrovågsugn, diskbänk, skåp för köksredskap samt bänk yta.
Toaletter
Funktion: Toaletter utformas för att vara funktionella och lätt städade.
Krav
- Det ska vara vägghängda toaletter som man enkelt kan städa underifrån.
- Det ska alltid ha normal höjd.
- Det ska vara finnas en wc tillgäng per 15 barn - Toaletter ska finnas på varje våningsplan - De ska vara lättstädade
- Det ska finnas papperskorg, toalett pappershållare, handduksskåp, tvåldoseringsautomat, Klädkrok.
- Dörrlås försvårad öppningsmöjlighet utifrån typ ASSA 5265 för paniknyckel.
Exteriör – Inomhusmiljö (Förskola)
Här nedan följer funktioner som skiljer från grundskolans funktioner. Det innebär inte att de andra funktionerna väljs bort, utan detta är funktioner som tillkommer för att komplettera funktionerna för en förskola.
Hemvister
Funktion: Förskolan hemvister skiljer sig en del från grundskolans hemvister. Förskolan är uppdelat i avdelningar där ca 20 barn plus lärare ska kunna vistas. Avdelningarna kan ligga mot varandra och vara flexibla för att effektivisera personalåtgången. Om hemvisten ligger mot varandra och kan skiljas med skiljeväggar har den samma funktion som hjärtat.
Krav
- En avdelning är dimensionerad för 20 barn plus lärare.
- Ett särskilt utrymme för administration, paus och konferens ska finnas.
- Dusch- och omklädningsutrymmen för personal ska finnas
- Utrymme för personalens arbetskläder bör finnas i kapprummen. Kapputrymmen för personalens privata kläder ska finnas i de administrativa lokalerna.
- Stora entréer/kapprum bör vara uppdelningsbara med kapprumsfunktioner men ändå överblickbara.
- En tydlig skogräns ska finnas.
- Goda sittmöjligheter för barn och vuxna ska finnas för på- och avklädning.
- Torkmöjligheter ska vara i anslutning till groventrén.
- Minst en toalett i barnhöjd ska finnas i anslutning till varje avdelning.
- En toalett och ett separat handfat bör finnas i kapprummet.
- Toalett ska placeras så nära entrén som möjligt
- I skötrummen bör det finnas toalettdörrar med öppen överdel/halvdörr för vuxna att se in över vid behov
- Det bör finnas låga, barnanpassade tvättrännor men även handfat i vuxenhöjd.
- Höj- och sänkbara skötbord ska finnas.
- Skötborden ska skiljas från varandra för att minska risken av spridningar av sjukdomar.
- Det ska finnas en transparens och god överblickbarhet över hemvistens alla funktioner. Det ger en trygghet för både barn och personal.
- En hemvist kan men fördel delas upp av skiljebara väggar, för effektivisering.
- I varje hemvist ska det finnas tillgång till vatten. Det bör finnas två diskbänkar varav en är i barnens höjd.
- Med fördel finns fönster mot övrig hemvist så att vuxna kan överblicka övrig verksamhet vid blöjbyte m.m.
- Det ska finnas tillgång till en vägg för projektering av film eller andra interaktiva aktiviteter.
- Vid minst ett ställe i varje avdelning ska man före med tillräckligt media föra tt spela upp ljud, bild eller filmklipp.
- Vid ett centralkök ska man dimensionera för frukost, lunch och mellanmål.
- I hjärtat bör det finnas utrymme för pedagogisk servering och bord och stolar för att äta mat. Det bör också finnas spis och mikrovågsugn för pedagogisk verksamhet - Det ska finnas ett rum för att fungera som en ateljé.
Att tänka på
- Placera skötborden på två olika ställen för att förhindra spridning av magsjuka exempelvis.
- I hjärtat bör det finnas möjlighet till större samlingar och uppträdanden på scen eller motsvarande. Även vrår och miljöer att utforska är en tillgång.
- I hjärtat bör det finnas en ateljé som är ett eget rum och en tillgång för alla barn.
- Rörelserum behöver inte finnas i en mindre förskola
- Rådfråga verksamheten om matsal behöver finnas då man ibland äter i avdelningarna
- Beakta gärna möjligheterna till att ansluta en diskmaskin till varje avdelning.
- Särskilt utrymme för beredning av specialkost ska finnas.
- Om köket omfattar hantering av oskalade grönsaker ska separat rum finnas för detta.
- Köket ska vara utformat så att det finns möjlighet till beredning med råa råvaror av fisk, kött och fågel.
- Det bör finnas speglar för barnen i barnens höjd.
Nyckeltal
Funktion Antal
Yta per
funktion Beskrivning
Dimensionering
Förskola
barn 80-100 För en hållbar ekonomi
avdelning 20 Man räknar ca 20 barn per avdelning
Grundskola
barn 600 Möjliggör F-6 tre parallellig alt F-9 två parallellig
Ytor inomhus
Vistelseyta Per barn 7,5/kvm Avser grund och förskola
Vistelseytor för barn är de ytor barn kan nyttja.
Exkluderar personalutrymme, kök, förråd, idrott, elevhälsa etc.
Lokalarea Är vistelseytor för barn
inklusive personalutrymme, kök, förråd, idrott, elevhälsa etc.
Grund- och förskola Per barn 10/kvm Grundsärskola Per barn 20/kvm Träningssärskola Per barn 30/kvm
Ytor utomhusGrund- och förskola Per barn 30- 45/kvm
Se beskrivning om samspel mellan funktioner och närliggande områden. (Detta är inte ett krav)
TrafikKorttidsparkering För föräldrar att lämna
Förskola 15 % av alla barn som går i skolan
Grundskola 6 % av alla barn som går i skolan
Parkering Personal och besökare
Förskola 0-25% av alla barn som går i skolan
Grundskola 0-25% av alla barn som går i skolan
Toaletter
