Mer än 2500 starka skäl i Jämtlands län!

Mer än 2500 starka skäl i

Jämtlands län!

Vinna eller försvinna

- farliga ämnen i vår vardag

Lena Stigh

lena.stigh@jegrelius.se www.jegrelius.se

070-699 27 30

Institutet för tillämpad Grön kemi

En del av Regionförbundet Jämtlands län

Tillsammans med konsumenter, företag och offentlig sektor stimulerar vi efterfrågan och produktion av giftfria och hållbara produkter.

Miljöbedömningar

• Livscykelperspektiv

- Energi, klimat, föroreningar, vatten…

• Kemikalier

- Exponering, risk, utfasning, alternativ…

• Hållbarhet

- sju generationer, resurser

Hållbarhet

Ekologisk

Ekonomisk Social

• Ta inte från jordskorpan

• Undvik onaturliga ämnen

• Träng inte undan naturen

• Sluta slösa – rättvis fördelning

– ett sätt att beskriva hållbarhet

Vilka samband finns

mellan kemikalier och hälsa?

Cancer (bröstcancer 1/20 till 1/7 på 40 år ACS 2003)

Astma (fördubbling 1980-1995 Mannino 2002)

Inlärningssvårigheter Nervsjukdomar

Minskat antal spermier Tidig pubertet

…med flera

Jämförelse - orsaker till akuta dödsfall globalt

Miljoner döda per år Malaria

Kemikalier Vägtrafik HIV/AIDS Diarré

Vad vinner vi?

• Friskare och smartare barn

• Fler barn

• Färre dödsfall

• Bättre arbetsmiljö

• Lägre samhällskostnader

• Mångfald

• Mer mat

Hur mäter vi vinsterna med att

fasa ut farliga ämnen?

Om vi rör på oss mer går sjukvårdskostnaderna ner Om vi röker mindre går sjukvårdskostnaderna ner Om vi äter bättre går sjukvårdskostnaderna ner

Om vi stressar mindre går sjukvårdskostnaderna ner Om vi skrattar mer går sjukvårdskostnaderna ner

Om vi fasar ut farliga ämnen går sjukvårdskostnaderna ner

Om vikten att arbeta förebyggande

• Mängden kemiska ämnen ökar

• Antal produkter ökar

• Vi köper mer

och samtidigt vet vi mindre

Analys av miljö- gifter i blod hos mormor,

mamma och dotter (WWF, 2005)

Totalhalt av analyserade

klorerade pesticider (OCP) och PCB i blod för tre generationer

(WWF, 2005).

Halt av

bromerade flamskydds- medel,

fluorerade- ämnen och myskämnen i blod för tre generationer (WWF, 2005).

Exponeras via Mamman

Mat Prylar

Inomhusdamm Inomhusluft

Via luft

Via vatten

Särskilt farliga ämnen som inte bör användas överhuvudtaget

• CMR: carcinogena, mutagena, reproduktionsstörande

-

• PBT: Persistenta, biockumulerande, toxiska

-

• Hormonstörande, särskilt farliga metaller, ozonstörande ämnen

Bara låg dos?

• Gränsvärden

• Cocktaileffekten 0 + 0 + 0 = 3 145 000 kemikalier registrerade i EU

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/sto pp-giftig-cocktail-i-kroppen

REACH

Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals

ECHA European Chemical Agency hemsida Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/

Kandidatlistan 144 ämnen

SVHC – Substance of Very High Concern

6

Kemikalieinspektionens prioriteringsguide

http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx

Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas 2311

https://webapps.kemi.se/begransningsdatabasen/?lang-sv-SE

ESIS databas, http://esis.jrc.ec.europa.eu/

European chemical Substances Information System

http://toxnet.nlm.nih.gov/

TOXNET

http://www.prevent.se/kemiskaamnen/

Kemiska ämnen

SIN list 626 ämnen

Stockholm Convention 22

Montreal Protocol 104 (7 groups)

Vad kan vi göra?

• Välja bort bekämpningsmedel

• Välja bort hormonstörande ämnen

• Välja bort persistenta ämnen

• Skydda barnen

• Fråga mer

• Hormonstörande ämnen (ftalater, BPA)

• Bekämpningsmedel

• Persistenta (Perfluorerade ämnen)

• Bromerade flamskyddsmedel

• Cancerogena

• Bly

Några prioriterade ämnen

Var finns de?

• Plast

• Byggmaterial

• Färg

• Rengöringsprodukter

• Möbler

• Elektronik

• Kläder och skor

• Hygienprodukter

• Mat

• Köksredskap

• Leksaker

Farliga ämnen i textilier

• Bekämpningsmedelsrester

• Antibakteriella medel och fungisider

• Nonylfenoler, nonylfenoltoxilat

• Bly, krom, nickel, färgämnen,

ftalater, isotiocyanater, formaldehyd, processkemikalier med flera

• Perfluorerade ämnen

• Nanopartiklar

• Bromerade flamskyddsmedel

Vad är en polymer?

Vad är plast?

Plast består av polymerer

som i sin tur tillverkas från monomerer

Struktur och typ av sidogrupp ger olika

egenskaper

Märkning av plastförpackningar

• Polyetylentereftalat PET (1)

• Polyeten PE (2 och 4)

• Polyvinylklorid PVC (3)

• Polypropen PP (5)

• Polystyren PS (6)

• Polyamid PA (7)

• Polyuretan PU

• Polykarbonat PC

• Polytetrafluoreten PTFE (7)

• Polymetylmetakrylat PMMA (7)

• Polymjölksyra PLA (7)

Tillsatser till plast?

Armering

Stabilisering Mjukgörare Brandskydd Isolatorer

Färg

Några vanliga plaster

Högdensitetspolyeten (HDPE)

Behållare, leksaker, hushållsartiklar, rör, industriell förpackningsfilm

Lågdensitetspolyeten (LDPE)

Jordbruksfilm, krymp- och sträckfilm, säckar, leksaker, behållare, rör

Polypropen (PP)

Film, batterihölje, behållare för mikrovågsugn,

bilkomponenter, elektriska komponenter, läskbackar

Polyolefiner

Polyvinylklorid (PVC)

Fönsterramar, rör, golv, kabelisolering, medicintekniska produkter, leksaker, kreditkort, slangar, plasttryck, väskor

Ftalater

• DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP + 50 till

• Används framförallt som mjukgörare i PVC-plast, men även i kosmetiska

produkter

• Många är reproduktionsstörande

• För leksaker finns lagstiftning för 6 st

• 75000 ton omsattes 2004

Bly

• Används i plaster, smycken, elektronik

• Låga halter kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell

utveckling och prestationsförmåga

• Foster och små barn är speciellt känsliga

• Användningen i Sverige har minskat

Bromerade flamskyddsmedel

• Över 70 substanser

• Används i plast, elektronik och textilier

• Många är reproduktionsstörande, persistenta, bioackumulerande och giftiga

• PBB och PBDE begränsas av lagstiftning

• TBBP-A i importerad elektronik uppskattas till mer än 1000 ton/år

Tennorganiska föreningar

• Används som stabilisatorer i PVC- plast, katalysator i lim och lack samt som båtbottenfärg

• Vissa har reproduktionsstörande och mutagena effekter.

• Lagstiftning begränsar användningen som båtbottenfärg

• Totalt omsätts 200 ton/år

Polykarbonat tillverkas av

Bisfenol A

Bisfenol A (BPA)

• Bulkkemikalie > 1 miljon ton/år EU

• Används i polykarbonatplast och epoxi, men även i termopapper

• Reproduktionstoxisk

• Beteendepåverkan, prostatacancer,

bröstcancer, missfall, diabetes, fetma…

• Stor oenighet vid vilken koncentration som det utgör en fara för människor

Polytetrafloureten

PTFE; Teflon, Goretex

[-CF

CF

-]

Flourkarbon

Perfluorerade ämnen

Perfluorerade ämnen

• PFAS: PFOS, PFOA, FTOH + 200 till

• Används i läder, textil, kartong,plast, brandsläckarskum, specialkemikalier

• Persistenta och biockumuleras i naturen. Kroniskt toxiska och

reproduktiosstörande

• 2001 uppskattas PFOS anv. till 30-60 ton

Polyuretan

Polystyren (PS & EPS)

Termisk isolering, elektronikprodukter,

kassettband, muggar, tallrikar, leksaker

Polyetentereftalat (PET)

Flaskor, textilfibrer, matförpackningar

Fleece

Polyester ex PET

–[OC- R-CO-O-R´-O]_n–

Vad kan vi göra?

• Välja bort bekämpningsmedel

• Välja bort hormonstörande ämnen

• Välja bort persistenta ämnen

• Skydda barnen

• Fråga mer

Lite mer konkret

• Välj miljömärkt

• Begagnat förutom vissa undantag som plastleksaker, däck,

• Undvik värma mat i plast

• Konsumera mindre

• Undvik billiga tunga smycken

• Tvätta kläder innan användning

• Undvik mjukgjord PVC ex plasttryck, väskor

• Naturfibrer som ull behöver sällan flamskyddas

• Lämna elektroniskt avfall, batterier och Hg till återvinning

Tack för mig

Lena Stigh

Projektledare, MSc Organisk kemist

070-699 27 30 lena.stigh@jegrelius.se

Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi www.jegrelius.se

Studiegången 3 831 40 Östersund

Här kommer några bonusbilder.

Att databasen RAPEX finns kan vara intressant.

Där läggs även bilder på anmälda produkter som gör det lättare att spåra dem

Jegreliusinstitutet finns även på Facebook.

Vi lägger ut en del information om farliga ämnen där samt om vad vi och andra gör.

Varje vecka anmäler något eller några av EU:s medlemsländer till databasen Rapex, (Rapid alert system for nonfood consumer

products) att de funnit konsumentvaror som inte uppfyller lagstiftningen vad gäller innehåll av farliga ämnen.

Några exempel på anmälningar är

- ftalater i dockor och uppblåsbara leksaker av PVCplast, - bly i trä och plastleksaker,

- krom i färgen på leksaksbilar, - nickel i metallsmycken,

- kadmium i plastförpackningar, - nitrosaminer i ballonger,

- dimetylfumarat i skor och - azofärgämnen i sjalar.

Svanen

EU-Eco-label

Upphandlingskriterier http://www.msr.se/

GOTS http://www.global-standard.org/

Bra Miljöval för textil, NF 1996 OekoTex gränsvärdeslista

www.oeko-tex.com/OekoTex100

En XRF-scanner kan mäta bly, kadmium, arsenik, tenn, brom, PVC utan att förstöra

provet

Polyamid (PA)

Förpackningsfilm för livsmedel som olja, ost och “koka-i-förpackningen” produkter, tekniska produkter för högre temperaturer och textilfibrer

Tillverkas av en syra och en diamin Nylon är en polyamid

Polymetylmetakrylat (PMMA)

Transparenta skivor för både utom- och inomhusanvändning, elektriska isolatorer, badrumsprodukter, baklyktor till bilar

Styren sampolymer (ABS/SAN)

Köksmaskiner, kontorsmaskiner,

fordonskarosser

Silikonplast

Den vanligaste är PDMS Polydimetylsiloxan

som tillverkas av diklordimetylsilan som är mycket brandfarlig, men även irriterande.