Gustaf Kastberg Docent, Lunds universitet
Allt vanligare och i nya former
“The Audit Society”
Revision Inspektion
Tillsyn
Granskning på
omsorgsförvaltnignen
Nämnd
Central förvaltning
Egenregi
Tre alternativa utförare Carema Humana Norlandia
Uppdragsenhet
Kvalitetsavd.
Inspektionen för vård och omsorg
Varför detta tillsynande?
Det har blivit rörigare, då måste vi granska mer Decentralisering och marknadisering
Fragmentering av välfärdsstaten leder till:
- Olikheter - Oklart ansvar - Otransparant
Men vi har också en betydligt kraftfullare tillsyn. Men sedan kommer jag också att
personligen följa utvecklingen noga. (Maria Larsson HN 11/8 - 2011).
Idén
Syfte att: Genom granskning öka följsamheten mot lagar och andra föreskrifter, för att därigenom öka måluppfyllelsen
Tänkt orsakssamband:
Följsamhet mot tillsynsmyndighetens instruktioner och krav leder till:
Följsamhet mot lagen och andra föreskrifter vilket leder till:
Måluppfyllelse
(Se Vicki Johansson (2006) ”Tillsyn och effektivitet”)
Ett typsikt upplägg
AVISERING OCH INFORMATION: brev, informationsmöte
FÖRBEREDELSER OCH BEREDSKAP: dokumentsammanställning, enkätutskick, planering av tillsynsbesök
TILLSYNSBESÖK: gruppintervjuer, rundvandring, observationer, dokumentgranskning
TILLSYNSRAPPORT & MUNTLIG AVRAPPORTERING: beslut med brister, muntlig återföring, presskonferens
ÅTGÄRDSBESKRIVNING Sedan finns det
varianter!
Granskningens dubbla syften:
Kontrollerande:
Ansvarsutkrävande, synliggörande etc.
Riktat mot en bredare publik
Främjande:
Förbättring, verksamhetsutveckling, effektivisering etc.
Riktat mot de granskade
Mitt i ett paradigmskifte:
Från mjuk till skarp tillsyn/från främjande till kontrollerande
Några utgångspunkter
• Tillsyn som praktik och inte rationell modell
• Intervjustudie, inspektörer på Socialstyrelsen
• Vad påverkar, några utgångspunkter:
- Bakgrund - kompetens
- Regelverk - tolkningsutrymme
- Verktygslådan - sanktionsmöjligheter - Organiseringen – intern organisering - Objektet - karaktär
Hur såg det ut innan?
Decentraliserad modell:
inspektörerna höll till på länsstyrelserna
Begränsad koordinering mellan olika länsstyrelser
Mycket inriktat på att skapa förändring: främjande tillsyn
Dialog viktigaste instrumentet:
“Om det fattar att de gör fel slutar de förmodligen att göra det”
Typisk mjuk främjande tillsyn!
Detta gillades inte av alla
I några utredningar och rapporter fastslogs det bland annat (SOU 2007:82):
-Tillsynen var inte tillräckligt skarp (för svaga sanktionsmöjligheter)
-Riktlinjer för oklara -Olikheter över landet
-Otydlig roll för inspektörerna
Förslag:
1. Enhetlig granskningsmetod 2. Bättre sanktionsmöjlighet 3. Tydligare roller
4. Tydliga kriterier 5. Mer prioriterat
Mot en skarpare tillsyn således!
Skarpare tillsyn
-mer centralstyrning (organisatorisk flytt)
-större enhetlighet (arbetsmetoder och prioriteringar) -bättre sanktionsmöjlighet (förelägganden)
-ökad distans i förhållande till objekt (sluta ge råd) -högre produktivitet (fler besök)
Utförandet
Prioriteringsordning – område
Centralisering genom lag och planering ex. ”frekvenstillsyn” av boende för barn
Fokus/Avgränsning - dimension
ex. en sak per granskning
Genomförande – standardisering
ex. användande av mallar vid planering, genomförande och rapportskrivande
Dock problematiserat
Prioriteringsordning – område
Stora delar av verksamheten granskas inte alls!
Ex. vuxenboende, daglig verksamhet Inget utrymme för spontana besök
Fokus/Avgränsning - dimension
ex. Tittar på det som är ”enkelt”, exempelvis dokumentation och kvalitetssystem
Genomförande – standardisering
ex. mallar avgränsar men möjliggör också produktivitet
En inspektör säger:
”alltså enhetschef och personal gör ofta ett väldigt
gott jobb. Dom vet hur det ska bedrivas, dom har
klart för sig att dom gör det dom ska va. Men
högre upp i organisationen vet man inte. Inget
system för att ta reda på det. Men det är ofta
förekommande krav på att försöka upprätta såna
kontrollsystem då va.”
En annan inspektör säger
”Och man får kanske göra observationer på nåt vis istället, att försöka känna av hur är det här. Hur verkar personalen och ja hur verkar kommunikationen mellan dom. Alltså mer en känsla”
Regelverket
Relationen mellan regel och objekt problematiserades
En hel del gråzoner
Objektet är luddigt: ”Vad är hemlikt”
Efterfrågades tydligare riktlinjer, föreskrifter, handböcker
För tydliga regler: två besök per år (anmält och oanmält), prata med barnen
Citat:
” Sen är det ju sagt att vi ska prata med dom barn som vill prata med oss. Men en del använder bilder, en del använder speciell kommunikation som man måste ha lärt känna barnet mycket väl för att kunna utföra. Och det kommer vi ju aldrig att kunna göra.”
Sanktionsmöjlighet – användes sällan
Fler alternativ - föreläggande
Inspektörerna positiva, men inte så angelägna att använda möjligheterna
Skarpa sanktioner kräver tydliga regler och tydliga brister: ”Det måste vara kristallklart”
Viktigare med kommunikation – ”att de förstår”
Summering av iakttagelser:
Inspektioner utfördes oftare
Färre verksamhetsområden granskades
Färre dimensioner granskades (det som gick)
Inspektörernas kunskap användes inte (endast utförare)
Svårare att kritisera (p.g.a. av högre beviskrav)
