Olika perspektiv på våld ett hinder för samverkan?

Olika perspektiv på våld – ett hinder för samverkan?

Maria Eriksson

maria.eriksson@esh.se

26 november 2019

Barn som upplever våld – vilket slags problem är det?

”I grunden handlar politik om att identifiera och hantera problem som kräver kollektiva lösningar;

definitionen av problem och problemlösningar är en del av den politiska kampen. Hur en fråga definieras är avgörande för hur den ska hanteras: i vilket forum den ska behandlas, vilka aktörer som har tillträde dit, vilka argument som är gångbara, i viss mån även för vad som blir tänk- och sägbart i frågan. I det

perspektivet blir det viktigt att analysera hur en fråga definieras och diskursivt konstrueras.” (Jacobsson 1997: 14)

Barn som “bevittnar” våld ^(Sverige)

• Tidigt 1980-tal: “finns” inte?

• 2:a halvan av 1980-talet: “upptäckt”?

• Vart 10:e barn i Sverige

• Mitten 1990-talet till nu: stöd och hjälp (“behandling”?)

• 1995: BUP Lotsen

• 1999: 7 specialverksamheter

• 2010: ca 120 specialverksamheter (143 kommuner)

• Efter millenieskiftet: brottsoffer + barnavård (“barnskydd”?)

• 2003: Försvårande omständighet vid våld mot vuxen (mamman)

• 2006: Rätt till brottsskadeersättning & “brottsoffer” i SoL

• 2006: Förändringar i Föräldrabalken

• 2019: Reglering av skyddat boende (1 juli 2019)

• 2010-tal: Ett brott att utsätta barnet? (“kriminalisering”?)

• Dir. 2018:48 Skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord; SOU 2019:32.

Socialt arbete som komplext fält

Välfärdsstaten?

”Despite the almost unavoidable tendency to speak of the state as an ‘it’, the domain we call the state is not a thing, system or

subject but a significantly unbounded terrain of power and techniques, an ensemble of

discourses, rules, and practices, cohabiting in limited, tension-ridden, often contradictory relation with one another” (Brown 1992, 12).

5

Politiken 1990-tal: finns ”svenska”

våldsamma fäder? (Eriksson 2003)

• Våld i nära relationer: våldsamma män

– Kön & makt = relationer mellan vuxna, heterosexuella kvinnor och män; föräldraskap marginell fråga

• Vårdnad, boende, umgänge: fäder fredliga

– Kön & makt inget relevant perspektiv, våld i nära relationer marginell fråga

• Barnskydd: vuxna, föräldrar, förövare;

våldsamma fäder invandrade

– Kön & makt inget relevant perspektiv, utom när det gäller

”patriarkaliska familjestrukturer” (= icke ”svenska”)

Domäner av politik/praktik

(Eriksson 2003, 2007; Eriksson & Hester 2001; Eriksson et al.

2013; Hester 2004, 2011)

• Våld i nära relationer: våldet ett brott, könsperspektiv på våldet: mäns våld mot kvinnor i fokus

– Polis, åklagare, kvinnojourskvinnor, på senare tid: offentliganställda våldsprofessionella

• Barnavård: våld i ett socialt problem och

välfärdsproblem, ”våldsamma familjer”, mödrars ansvar för barns utsatthet och oförmåga att skydda dem i fokus

– Socialtjänstens barnskyddsarbete

Domäner…

• Vårdnad, boende, umgänge: våld marginell fråga, fäder i princip tillräckligt bra, köns(makts)perspektiv frånvarande, samarbete och överenskommelser

mellan föräldrar i fokus

– Socialtjänstens familjerättsenheter

• Stöd & behandling: Våldet uttrycker och/eller orsakar ohälsa, individ- eller familjefokus samt avvikelseperspektiv; inte köns(makts)perspektiv – Socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, privata

företag, frivilligorganisationer

Domäner…

• Utbildning: Fostran och lärande, våld en marginell fråga och en fråga separat från utbildning och lärande - ett

ordningsproblem?

• Förskola, skola, elevvård

• Försörjning: våld icke-fråga, ”skälig levnadsnivå”, individens ansvar &

motprestation, samt makars ömsesidiga försörjningsplikt i fokus

• Socialtjänst försörjningsstöd / ekonomiskt bistånd

9

Domäner…

• Migration: våld i nära relationer marginell fråga, statens våld mot individer som grund för asyl, utlänningslag, “problemet” individer som missbrukar asylrätten

• Migrationsverket

• Missbruk/beroende

• Funktionsnedsättningar

• Fler?

10

Domäner

Våld i nära relationer

Barnavård

Vårdnad, boende, umgänge

Brott Mäns våld

Marginaliserad fråga?

Föräldra- samarbete

Socialt problem Mödrars ansvar

Behandling Ohälsa

”Avvikande Individer”

Utbildning Försörjning Icke-problem?

Makars ömsesidiga

plikt

Ordnings- problem

Mödrars ansvar?

Att komplicera bilden ytterligare

• Barn som upplever våld: “vittne”, “offer”

eller “omsorgsgivare”?

• Ibland en del av gruppen unga omsorgsgivare?

• Olika mönster hos utsatt respektive våldsutövande förälder?

12

Barn med omsorgsansvar, bl.a.

(se t. ex. Warren 2007; i Sverige Nordenfors et al 2014;

Järkestig-Berggren et al 2018) )

• Bristande valfrihet

• Betydligt mer omfattande ansvar för hushållsarbete

• Övergripande ansvar

• Vård och personlig hygien etc.

• Ge känslomässigt stöd

• Kan konkurrera med skolgång,

kamratrelationer, fritidsaktiviteter etc

• Ekonomiskt ansvar kan konkurrera med studier

• Mobbning

Att komplicera bilden ytterligare…

• Våldsspecifika former av omsorgsgivande? T. ex.

• Sjukvård (vid skador p.g.a. våld)

• Känslomässgt stöd till en traumatiserad förälder?

• Riskbedömning och skydd av syskon respektve utsatt förälder?

• Riskbedömning och hantering eller skydd av våldsutövande förälder?

• Stöd till förälder vid kontakt med myndigheter och i rättsprocesser?

…?

… och var går gränsen mellan omsorgsgivande och att bli utsatt för övergrepp?

Se Eriksson, M. (2018). Tidiga och samordnade insatser för att

förebygga barns utsatthet för våld, i Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst. Delbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst, SOU 2018:32, Stockholm: Norstedts Juridik, 171-211.

14

Genomgående: Könade förväntningar på föräldrar?

• Våld i nära relationer

• Har tagit lång tid att se våldsutövande fäders vuxen- och föräldraansvar (för-givet-taget att mödrar ska ta det fulla ansvaret för barnens behov?)

• Barnavård

• Fokus på mödrars ansvar för barns utsatthet och oförmåga att skydda dem – inte fäders ansvar för att skydda från upplevelser av våld?

• Vårdnad, boende, umgänge

• Mödrar måste vara ”tillräckligt bra” föräldrar, men fäder kan vara ”bra pappor” fast de är ”dåliga föräldrar”?

En dubbel moral för fäders föräldraskap?

• Könskomplementärt föräldraskap

• Moderskap-som-huvudansvar

• Faderskap-som-komplement

• I-princip könsneutralt föräldraskap

• Moderskap norm

• Den goda barndomen

• ”En dålig förälder men en bra pappa” kulturellt begripligt

 Vad har hänt på 20 år? Kan (våldsutövande) pappor fortfarande bedömas på det sättet?

En dubbel moral för fäders föräldraskap

”Jag tänker så här att det är ju ändå barnens pappa.

Och för barn, det är ju väldigt olika, nu tror jag i och för sig att barn ser väldigt mycket mer än vad man kanske tror. De ser mer än vad man.... Men samtidigt så har, pappan har misshandlat, men han kan vara jättebra, göra roliga saker med sina barn. Vara

engagerad i skolgång och så på olika sätt. Därmed inte sagt... han ger ju inte trygghet.”

(Familjerättsutredare, Eriksson 2003)

BBIC grundbok (2018, 65-66)

Risk för barnet: Att bevittna eller uppleva våld mellan vuxna. Att leva i en familj där det förekommer

normalisering av våld eller allvarliga konflikter Att som barn bevittna våld mellan vuxna utgör en

riskfaktor för barnets utveckling på både kort och lång sikt, särskilt om våldet är upprepat eller kraftigt. Allvarliga konflikter mellan de vuxna liksom en normalisering av den ene förälderns kontroll över den andre ökar risken för att barnet ska uppleva eller bevittna våld.

Om en våldsutsatt förälder har svårt att skydda barnet i en situation där hon eller han själv blir utsatt

(försummelse) ökar detta risken ytterligare för barnet. (s 65-66

18

Jfr Handbok våld

(Socialstyrelsen 2016)

Att utreda våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld

Vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet

… Att som barnets närstående utöva våld, i synnerhet om det sker i barnets närvaro, är ett uttryck för bristande föräldraförmåga. Hos den som är utsatt för våldet kan föräldraförmågan brista både vad gäller att skydda barnet från våldssituationer och p.g.a. den psykiska ohälsa som våldet ger upphov till. Utsattheten gör det

svårt att vara psykiskt och fysiskt tillgänglig som förälder i den utsträckning som barnet behöver. Det är också

belagt att posttraumatisk stress kan störa samspel mellan barn och föräldrar. (s 89)

19

Handboken om våld

Föräldraförmåga nämns 3 ggr:

• Våldsutsatta barn och barn som bevittnar våld

• ”Våld från en partner innebär en stor risk för att föräldraförmågan påverkas även hos den som utsätts för våldet”. (s 30)

• Att utreda våldsutsatta vuxna; Om den

våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap

• ”Våld från en partner innebär en stor risk för att föräldraförmågan påverkas negativt även hos den som utsätts för våldet genom att det påverkar den våldsutsattas psykiska hälsa…”

(s 75)

• Att utreda barn (s 89)

20

Genomgående: Könade förväntningar på föräldrar…

• Stöd & Behandling

• Arbetet med våldsutövande fäder mindre

utvecklat: mödrar hålls mer ansvariga för barnens återhämtnings/läkningsprocess?

• Utbildning

• Försörjning

• Missbruk/beroende

• Migration

• Funktionsnedsättningar

• Osv..

Ett komplext problem + omstritt vad som ska betraktas som risk + starka normativa föreställningar om

föräldraskap och kön, barn och barndom etc.

– implikationer?

• Vem är ansvarig för att hantera barns utsatthet?

• Vilket är mitt professionella uppdrag –

konflikthantering? utsatthet i barndomen? - ???

• Vad ska utredas?

• Hur ska det utredas?

• Vilket/a perspektiv styr tolkning och bedömning?

• Vilka insatser är lämpliga?

• …

22

Betydelsen av forskningsbaserat stöd till professionella bedömningar liksom metoder för att hjälpa barn och

föräldrar

Insatstrappa (Broberg et al 2011)

Synliggörande

& giltiggörande av erfarenheter av våld

Skydd

Stödinsatser

Behandling

Insatstrappa för våldsutsatta

föräldrar (typiskt sett mammor)?

Synliggörande

& giltiggörande av erfarenheter av våld

Skydd

Stödinsatser

Behandling

Insatstrappa för våldsutövande föräldrar (typiskt sett pappor)?

Jfr SKL: Vad krävs för att utveckla kvaliteten i det

våldsförebyggande arbetet med män som utövar våld mot kvinnor som de har eller har haft en relation med,

med de våldsutsattas

säkerhet och trygghet i

centrum?

Upprätthållande av uppnådd förändring Uppföljning

Påverkansarbete och stöd

Upptäckt

Behandling

Motivationsarbete

Läsning & referenser (finns att ladda ner på webben)

• Axberg, U, Broberg, A, Eriksson, M, Hultmann, O,

Iversen, C (2018). Utveckling av bedömningsmetoder för barn som utsatts för våld i sin familj. Rapport från en

fortsättningsstudie Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.

• Broberg, A m. fl. (2011). Stöd till barn som upplevt våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering.

Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.

• Broberg, A, Almqvist, K, Eriksson, M, Cater, Å, Grip, K, Axberg, U, Hultmann, O, Iversen, C, Röbäck de Souza, K, Draxler, H, Appel, P & Hjärthag, F (2015) iRiSk –

Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn.Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen

• Eriksson, M. (2018). Tidiga och samordnade insatser för att förebygga barns utsatthet för våld, i Ju förr desto

bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst.

Delbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst.

SOU 2018:32, Stockholm: Norstedts Juridik, 171-211

• Eriksson, M, Bruno, L, Klingstedt, M-L (2018).

Samverksansteam: Barns och föräldrars situation och upplevelser, i Slutrapport. Samverkansteam – för stöd till barn och föräldrar i samband med separation.

Stockholm: Allmänna Barnhuset

• Eriksson, M & Norén, J (2018). Förändringsarbete med våldsutövande män. Strategier för kvalitetsutveckling.

Stockholm: SKL.