Mil Rapport 2006-3 Grundvattenkontrollprogram Landskrona kommun 2005

(1)

Miljöförvaltningen

Mathias Fuchs

Miljöinspektör Rapport 2006:3

Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Grundvattenkontrollprogram

LANDSKRONA KOMMUN 2005

Rapport

(2)

Sammanfattning

Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten 1992. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet.

De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Inför 2005 års provtagning fick 4 brunnar bytas ut mot lämpligare sådana.

Prov har tagits vid ett tillfälle under året och då i fem bergbrunnar och tio jordlagerbrunnar.

Proverna har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, biologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider.

Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status.

Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. Endast en av provbrunnarna har mjukt vatten, medan fyra brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader.

Fyra av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedels- verket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder.

Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom fyra.

Vid provtagningen 2005 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i fyra av brunnarna.

2 av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten.

Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar att genomföras hösten 2006.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

1. Inledning 5

2. Geologisk översikt 5

3. Grundvattentillgångar 6

4. Grundvattenskydd 7

5. Kontrollprogrammet 7

6. Regionalt samarbete 8

7. Analysmetoder 8

8. Resultat 8

8.1 Nitrat 8

8.2 Fosfat 10

8.3 Hårdhet 10

8.4 Fluorid 10

8.5 Turbiditet 12

8.6 Järn och mangan 12

8.7 Bly 12

8.8 Bekämpningsmedelsrester 13

8.8.1 2,6-diklorbensamid 13

8.8.2 Atrazin, Hexazinon och Terbutylazin 13 9. Regionala resultat och fortsatta undersökningar 13

Referenser 14

(4)

1. Inledning

Miljönämnden i Landskrona kommun har upprättat ett kontrollprogram för grundvattnet inom kommunen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade 1992.

Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten.

Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år 2004.

2. Geologisk översikt

Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna randzon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1).

Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 Ma (miljoner år). Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berg-

Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1.

Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre krita-mellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3.

Lerstenar, sandstenar etc., undre jura-rät (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4.

Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).

(5)

grund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring.

Bergarterna från undre jura och rät är 200- 190 miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand- och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita - mellersta jura (170-70 Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand- och mostenar i snabb växellagring.

Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 Ma) som före- kommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1)

Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del.

Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning.

Jorddjupet uppgår oftast till 20-40 m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven.

I södra delen av kommunen dominerar sandiga sediment i markytan bestående av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1).

3. Grundvattentillgångar

De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vatten- föringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av

Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvs- avlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentill- gångar).

(6)

grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand- och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vatten- kvaliteter förekomma i de olika sand- och mostenarna.

De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 2-5 l/s (7200-18000 l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjlig- heter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita – mellersta jura.

De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentill- gångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 0-0.2 l/s/brunn) förekommer i Kågeröds- formationens lager och i den siluriska lerskiffern.

I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvs- avlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna.

Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a.

i Saxåns och Säbydikets dalgångar.

Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar.

På större djup finns även grundvatten- tillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1).

4. Grundvattenskydd

Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jord- eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grov- sedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt.

Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga förorenings- skyddet gott för de undre grundvatten- magasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1).

Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvs- avlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet.

5. Kontrollprogrammet

De i kontrollprogrammet ingående brunnarnas exakta belägenhet, adresser samt typ framgår av tabell 1.

Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra provpunkter har bytts ut inför provtagningen 2005. De nya provpunkterna är belägna på fastigheterna:

Vadensjö 19:2, Saxtorp 7:34, Råga Hörstad 7:42 och Hilleshög 25:1

(7)

6. Regionalt samarbete

Kontakter har knutits med miljökontoren i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm i frågor om grundvattenkontroll. 1997 upphandlade Landskrona, Helsingborg och Höganäs gemensamt analyser för kontrollprogrammet. Den gemensamma upphandlingen har därefter fortsatt.

7. Analysmetoder

I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på kemiska och bakteriologiska paramterar. Vattnet i fem av provpunkterna har även analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel.

För pesticider anges endast de ämnen som påvisats i proverna. Följande pesticider har ingått i analyserna: Glyfosat, AMPA, atrazin, atrazin-desityl, atrazindesisoprop- yl, atrazin-2-hydroxy, bentazon, cyanizin, 2,4-D, dikamba, diklobenil, 2,6-diklor- bentazamid, 2,4-diklorprop, demetoat, dinoseb, diuron, DNOC, etofumesat, fen- oxaprop, fluroxipyr, hexazinon, imazapyr, isoproturon, karbofuran, klopyralid, kloridazon, klorsulfuron, kvinmerac, linu- ron, MCPA, mekoprop, metamitron, meta-

ziklor, metrabuzin, pendimetalin, simazin, terbutylazin, glyfosat.

För samtliga pesticider har detektions- gränsen varit 0,01 µg/l.

8. Resultat

I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet.

Här redovisas resultatet av några ämnen.

8.1 Nitrat

Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommunen. Naturvårds- verket har i sina bedömningsgrunder för miljökvalitet bestämt så kallade jämför- värden för en del parametrar i grundvatten.

Jämförvärdet skall representera ett naturligt bakgrundsvärde för det aktuella ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l.

Endast tre brunnar har nitrathalter i nivå med jämförvärdet. Dessa tre brunnar

Nr Fastighet Adress Typ Djup Not.

B1 Hilleshög 25:1 Tingsvägen 111 Berg 150 Ny, pest.

B2 Äskatorp 5:10 Äskatorpsvägen 158 Berg 36

B3 Bulten 1 Boliden Bergsöe Berg 106

B4 Asmundtorp 1:270 Toftavägen 27 Berg 103

B5 Saxtorp 32:15 Ålstorpsvägen 26 Berg 76

B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2

B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 Ny, pest.

B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24

B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 Ny, pest

B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5

B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - Pest.

B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen Jord 17

B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 Ny, pest.

B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3

B15 Annelöv 3:10 Annelövs vattenverk Jord 8

Tabell 1. Provpunkternas plats och typ.

(8)

är bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd. Resten av brunnarna har förhöjda eller mycket förhöjda värden. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten (referens 2). Fyra av jordlagerbrunnarna har ett vatten med högre halter än 20 mg/l (figur 3).

Förhöjda nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor.

Nitrat

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt

mg/l

2005

Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halten av nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt.

Fosfat

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

mg/l

2005

Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halten fosfat skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt.

(9)

8.2 Fosfat

Höga halter av fosfat kan indikera påverkan av föroreningar från enskilda avlopp, bristfälliga gödselanläggningar eller liknande. Två av brunnarna har högre halter än 0,6 mg/l (gräns för tjänligt vatten) (referens 2). I ett fall (Tofta) har vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4).

8.3 Hårdhet

Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet. Nästan allt grundvatten inom Landskrona kommun är mycket hårt. Endast två av brunnarna har mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna har hårt eller mycket hårt vatten. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader, dH, ger i analysen bedömningen tjänligt med anmärkning (referens 2).

Anmärkningen är dock tekniskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk för hälsan. Hårt

vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöan-passade rengöringsmedel.

Viss forskning tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten med hög hårdhet (särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar.

8.4 Fluorid

Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor (figur 6). För att fluor i vatten skall ha en karies- förebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Om fluoridhalterna är över 1,3 bör vattnet inte ges till barn under ett halvt års ålder (referens 2).

Hårdhet

0 5 10 15 20 25 30

tyska grader (dH)

2005

Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader bedöms som tjänligt med anmärkning.

(10)

Fluorid

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

mg/l

2005

Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halter under 0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd.

Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. En turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning.

Turbiditet

0 5 10 15 20 25

FNU 2005

(11)

8.5 Turbiditet

Höga värden på turbiditet erhölls i fyra av brunnarna (figur 7). Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet. Höga värden på turbiditet indikerar påverkan av ytvatten och bör alltid undersökas om vattnet används som dricksvatten. Gränsen för tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU (referens 2).. 4 av provbrunnarna har ett vatten som överstiger detta gränsvärde

8.6 Järn och mangan

Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord- och bergarter.

Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt.

Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50

mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur estetisk och teknisk synpunkt. Några hälsomässigt grundade gränsvärden för järn och mangan finns inte i Livsmedels- verkets dricksvattenkungörelse.

Manganhalten i kommunen grundvatten är lågt och Livsmedelsverkets gränsvärde överskrids endast i 3 provpunkter (figur 8).

En av brunnarna har högre järnhalt än 0,5 mg/l. Denna brunn är en bergbrunn och

den höga järnhalten har troligtvis en naturlig geologisk förklaring. I övriga brunnar låg järnhalterna under detta gränsvärde.

8.7 Bly

Den naturliga halten bly i grundvatten anges till mellan 0,1-1 µg/l. I samtliga provpunkter låg värdena under 1 µg/l.

Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket, som mycket låga halter (referens 3).

Järn och mangan

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

mg/l Järn

Mangan

Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. En järnhalt på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan är 0,3 mg/l.

(12)

Enligt Livsmedelsverket ska ett dricksvatten bedömas som otjänligt om halten bly överstiger 10 µg/l. Vid dessa halter föreligger risk för kroniska hälsoeffekter och vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

8.8 Bekämpningsmedelsrester

Följande pesticider har påträffats under 2005 års provtagningar: Hexazinon, Terbutylazin. Atrazin, 2,6-diklorbensamid och DNOC.

8.8.1 2,6-diklorbensamid

2,6-diklorbensamid påträffades i fyra provpunkter; B7 (Vadensjö), B9 (Råga Hörstad), B11 (Munkebäck) i halten 0,03 µg/l och B13 (Saxtorp). De högsta halterna uppmättes i Saxtorp (0,68 µg/l).

Gränsvärdet för enskilda bekämpnings- medel ligger på 0,1 µg/l och för den sammanlagda halten av bekämpnings- medelssubstanser på 0,5 µg/l (referens 4).

Ämnet 2,6-diklorbensamid är en nedbryt- ningsprodukt av diklobenil som liksom atrazin tidigare ingått i ett flertal så kallade totalbekämpningsmedel mot ogräs på grusplaner och liknande platser. Samtliga bekämpningsmedelsprodukter som tidigare innehållit någon av dessa substanser får sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej heller användas.

2,6-diklorbensamid är lättrörlig respektive svårnedbrytbart vilket innebär att de rester som nu hittas i grundvattnet mycket väl kan härkomma från bekämpningsmedel som spridits för flera år sedan.

8.8.2 Atrazin, Hexazinon, Terbutylazin och DNOC

Atrazin återfanns i en av provpunkterna (B9) i halten 0,42 µg/l.

Atrazin är en avsubstanserna i t.ex. gamla Totex Strö och Silvorex strö som båda är

förbjudna att sälja sedan 1989 men som fortfarande får användas.

Hexazinon återfanns i en provpunkt (B13) i halten 0,03 µg/l.Hexazon ingick bl.a i ogräsmedlen Ficsan och Velpar som båda användes för ogräsbekämpning längs gångar och vägar. Båda är förbjudna sedan 1994.

Terbutylazin återfanns i två provpunkter (B9 och B13), i halterna 0,03 resp. 0,02 µg/l. Terbutylazin ingick bl.a. i ogräsmedlen Faneron, Gardoprin och Topogard. Dessa är förbjudna idag.

DNOC är en förkortning för dinitro- orthocresol. DNOC återfanns i en provpunkt (B9) i den höga halten 1,5 µg/l.

Preparat innehållandes DNOC har använts både för ogräsbekämpning och skadedjurs- bekämpning. Ämnet är mycket skadligt för människor och har aldrig sålts i Sverige.

Grundvattnets känslighet medför ökade krav på försiktighet vid användning av bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc.

Fortsatta undersökningar får ge underlag för bedömningen huruvida inskränkningar i användandet av kemiska bekämpnings- medel bör ske.

9. Regionala resultat och fortsatta undersökningar

Förutom de brunnar som provtagits i Landskrona, har Helsingborgs och Höganäs kommuner tagit prov i ett antal grundvattentäkter. Provtagning har skett samtidigt och analyserna har varit de samma.

Grundvattenkontrollen kommer att fort- sätta enligt det fastslagna kontrollprogrammet. Provpunkterna kommer att revideras och vissa kommer eventuellt att bytas ut inför provtagningen 2006.

(13)

Det kommer även i ett senare skede att sammanställas en rapport med syftet att sammanställa samtliga års resultat av grundvattenanalyserna och på så sätt kunna följa förändringarna i grundvattenkvaliteten sen 1992.

Referenser

1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i

Landsrona kommun, 1991. Dnr 08-196/91.

2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj 2004.

3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915.

Grundvatten – bedömningsgrunder för miljökvalitet.

4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedels- verkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30

5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet – en stor undersökning av bekämpnings- medel.

6. Kemikalieinspektionen (1997).

Ämnesblad - Bentazon