Enkät om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna

(1)

Enkät om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna

Bakgrund

Denna enkät som på uppdrag av regeringen skickas till alla landets kommuner, är den fjärde i ordningen. Syftet är att följa utvecklingen av e-hälsa och digitala välfärdstjänster i kommunerna. Resultaten från mätningen från våren 2016 finns tillgängliga på

Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-30 . Under 2013 utvecklades ett antal nyckeltal för att mäta utvecklingen av e-hälsa i

kommunerna utifrån den målsättning som fanns i en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I detta arbete deltog representanter från SKL, kommunförbundet i Norrbotten, regionförbundet i Kalmar och regionförbundet Östsam.

Dessa nyckeltal ligger till grund för denna enkät.

Resultatet från undersökningen kommer att presenteras på Socialstyrelsens webbplats den 31 maj 2017.

Vem ska svara på enkätfrågorna?

Enkäten ska i första hand besvaras av kommunens socialchef eller motsvarande befattning med ansvar för vård och omsorg i kommunen, eller av befattningshavare med ansvar för e- hälsa och välfärdsteknik. Enkäten berör olika verksamhetsområden och beroende på hur kommunen har organiserat socialtjänstarbetet kan det behövas samordning över

förvaltningsgränserna för att summera svaren från olika verksamheter.

Alla svar är viktiga

Denna enkät har skickats till samtliga landets kommuner. Deltagandet i undersökningen är frivilligt men ert svar behövs för att resultaten ska bli så heltäckande och användbara som möjligt. Sista svarsdag är måndagen den 6 februari 2017.

Webblänk till en läs- och utskriftsversion av enkäten

I länken nedan ligger samma läsversion av formuläret som bifogats i e-postutskicket. Här finns samtliga frågor redovisade.

Länk till enkäten i utskriftsversion

(2)

Frågor

Vid frågor om webbenkäten (länkar, utskrift etc.) kontakta:

Claes Falck Enkätkonstruktör

claes.falck@socialstyrelsen.se Tel: 075-247 3062

Vid frågor om undersökningen, kontakta:

Dick Lindberg Utredare

dick.lindberg@socialstyrelsen.se Tel: 075-247 3412

eller

Kristina Lindholm Utredare

kristina.lindholm@socialstyrelsen.se Tel: 075-247 4710

Kontaktuppgifter

Lämnade kontaktuppgifter kan komma att användas av Socialstyrelsen vid förnyad kontakt inom ramen för aktuellt projekt.

Samråd med SKL

Socialstyrelsen har samrått med Sveriges Kommuner och Landsting, i enlighet med

förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, inför utformandet och genomförandet av enkäten.

Endast verksamheter i kommunal drift

Frågorna i denna enkät avser endast verksamheter som kommunen driver i egen regi.

Socialstyrelsen gör en särskild enkät till enskilda aktörer som bedriver socialtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård.

(3)

Instruktioner

Frågor med stjärna (*) måste besvaras för att komma vidare i enkäten.

Enkäten innehåller automatiska hopp om en följdfråga inte är relevant.

De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna ”Föregående” eller ”Nästa”

längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen genom att klicka på länken i e-postbrevet.

Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

För att få en utskrift av svaren klickar du på symbolen för utskrift i svarsöversikten. (Endast de frågor som du har besvarat finns med i svarsöversikten.)

För att skicka in dina svar till Socialstyrelsen klicka på "KLAR" på sista sidan i enkäten.

Det är möjligt att göra ändringar i enkäten fram till sista svarsdatum, även efter att du har skickat in svaren.

Uppgiftslämnare

Kommun: _________________________

Namn: _________________________

Befattning: _________________________

E-postadress: _________________________

Telefon: _________________________

Enkätstruktur

Denna enkät är indelad i två avdelningar. I den första avdelningen ställs frågor om

kommunens socialtjänst inkl. LSS-verksamheter. I den andra avdelningen gäller frågorna den kommunala hälso- och sjukvården, d.v.s. hemsjukvård i ordinärt boende och hälso- och sjukvård i särskilda boenden.

(4)

SOCIALTJÄNSTEN

E-TJÄNSTER INOM SOCIALTJÄNSTEN

En e-tjänst förmedlas elektroniskt. Tjänsten är interaktiv vilket innebär att den sker i någon form av dialog mellan den enskilde och socialtjänsten. Den riktas till socialtjänstens

brukare, klienter, anhöriga och allmänheten. Många e-tjänster kräver säker inloggning av användare med t.ex. bank-id. Vissa e-tjänster är dock tillgängliga utan säker inloggning.

Med e-tjänster avses inte informationstexter eller blanketter som publicerats på kommunens webbplats, inte heller tjänster som enbart är avsedda för socialtjänstens personal.

Med e-tjänster avses inte heller välfärdsteknik, d.v.s. tjänster som ges till den enskilde efter utredning och beslut om bistånd enligt Socialtjänstlagen eller förskrivning enligt Hälso- och sjukvårdslagen, t.ex. trygghetslarm, trygghetskameror, GPS-larm, passiva larm m. m.

1. Inom vilka av verksamhetsområdena för socialtjänst har brukare, anhöriga och andra invånare i kommunen tillgång till följande e-tjänster?

Markera med kryss för varje verksamhetsområde där en specifik e-tjänst finns tillgänglig eller markera att det inte finns någon e-tjänst..

Tidbokning hos handläggare eller utförare

Ansökan om bistånd eller insats m.m.

Andra typer av e-tjänster

Inom detta område finns ingen e-tjänst Inom verksamheter för

barn och unga

   

Inom ekonomiskt bistånd    

Inom familjerätten    

Inom

familjerådgivningen

   

Inom verksamheter för vuxna med

missbruksproblem

   

Inom verksamheter för personer med

funktionsnedsättningar

   

Inom äldreomsorgen    

Plats för kommentarer:

_______________________________________________________________

(5)

Om ni har markerat att det förekommer andra typer av e-tjänster än de angivna, beskriv i detta utrymme vilka e-tjänster det är och inom vilka verksamheter de förekommer.

_______________________________________________________________

2. Har ni i er kommun någon digital (webbaserad) tjänst för att enskilda klienter och brukare inom socialtjänsten, patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården och allmänheten ska kunna framföra klagomål eller synpunkter?

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

3a. Har kommunen ett översättningsverktyg på webbplatsen?

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

3b. Har er kommun någon e-tjänst på annat språk än svenska?

 Ja

 Nej

Om ja, på vilka språk?

_______________________________________________________________

(6)

3c. Om ja på fråga 3b, vilken typ av e-tjänster finns på andra språk än svenska?

_______________________________________________________________

(7)

VÄLFÄRDSTEKNIK

Definition

Med välfärdsteknik menar vi i denna enkät digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.

Anmärkning

I denna enkät frågar vi efter välfärdsteknik som kommunen tillhandahåller genom

biståndsbeslut enligt SoL, förskrivning enligt HSL eller på annat sätt, inte sådan teknik som den enskilde själv, eller dennes anhöriga köper på öppna marknaden.

Angående vissa typer av välfärdsteknik

Med trygghetskamera avses en videokamera som placeras i den enskildes hem genom vilken larmcentral eller annan personal kan ha uppsikt över den enskilde, i regel under nattetid.

Ett GPS-larm ger den enskilde möjlighet att larma även utanför den egna bostaden. Ett GPS-larm sänder koordinater till larmcentral eller annan personal för att göra det möjligt att söka efter en person som har gått vilse. Vissa positioneringslarm larmar om personen rör sig utanför ett förväg definierat område, s.k. geo-fencing.

Ett passivt larm kan vara i form av sensorer som finns i den enskildes bostad, t.ex. i form av larmmattor, dörr- och fönsterlarm, andra sensorer som registrerar rörelser. Ett passivt larm kan också bäras av de enskilde på kroppen, t.ex. för att registrera fall.

Den enskilde kan ha fått utrustningen genom biståndsbeslut enligt SoL, förskrivning enligt HSL, eller på annat sätt från kommunen.

4. Vilka typer av välfärdsteknik finns tillgängliga i er kommun för enskilda som bor i ordinärt boende?

Ja Nej Trygghetskamera (nattillsyn med kamera, fjärrtillsyn)  

GPS-larm (positioneringslarm, mobilt trygghetslarm)  

Vårdplanering/samordnad individuell vårdplanering med stöd av bildkommunikation

 

Dagtillsyn med hjälp av kamera (t.ex. giraffer eller annan utrustning som gör det möjligt att kommunicera mellan omsorgsgivare och den enskilde).

 

Passiva larm (dörrlarm, fallarm, rörelselarm m.m.)  

Utrustning för påminnelse om t.ex. mediciner m.m.  

Elektroniska lås till bostaden hos hemtjänstens brukare  

Annat. Ange vad:   

_______________________________________________________________

(8)

5. Hur många personer i ordinärt boende har ni i er kommun utrustat med trygghetskamera (nattillsyn med kamera, fjärrtillsyn)?

Ange antal personer: _______

6. Hur många personer i ordinärt boende har ni i er kommun utrustat med GPS-larm (positioneringslarm eller mobilt trygghetslarm)?

Ange antal personer: _______

7. Vilka typer av välfärdsteknik finns tillgängliga inom äldreomsorgen, i särskilda boenden?

 

Passiva larm (t. ex dörrlarm, fallarm, rörelselarm m.m.)  

Utrustning för påminnelse om t.ex. mediciner m.m.  

Möjlighet för den enskilde att koppla upp sig på internet via wifi eller kabel

 

Annat. Ange vad:   ____

_______________________________________________________________

(9)

8. Vilka typer av välfärdsteknik finns tillgängliga i boenden för personer med funktionsnedsättning (stöd- och serviceboenden)?

 

Passiva larm (t. ex dörrlarm, fallarm, rörelselarm m.m.)  

Utrustning för påminnelse om t.ex. mediciner mm.  

Möjlighet för den enskilde att koppla upp sig på internet via wifi eller kabel

 

Annat. Ange vad...   

Fråga 9 besvaras endast av de som på frågorna 4, 7 eller 8 kryssat ”ja” på alternativet Passiva larm

9. I tidigare frågor om vilka typer av välfärdsteknik som finns tillgängliga i olika typer av boenden har ni svarat att det finns tillgång till passiva larm (t.ex. dörrlarm, fallarm, rörelselarm mm.)

Vilken typ av passiva larm finns tillgängliga? Markera i vilka boendetyper.

I ordinärt boende

I särskilda boenden

I boenden för personer med funktionsnedsättning

Larmmatta   

Dörrsensor   

Rörelsesensor   

Brandlarm kopplat till trygghetslarm

  

Fallarm   

Epilepsilarm   

Annat passivt larm eller sensor. Ange vad:



   

(10)

TRYGGHETSLARM I ORDINÄRT BOENDE

10. Antal analoga trygghetslarm

Hur många personer totalt (antal) hade den 1 januari 2017 ett analogt trygghetslarm i ordinärt boende i er kommun?

Räkna de som fått trygghetslarmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL, de som fått det utan prövning och beslut och de som fått det med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

Räkna bara de trygghetslarm som är installerade hos brukaren och är i funktion.

Antal personer i heltal: _____

11. Antal digitala trygghetslarm

Hur många personer totalt (antal) hade den 1 januari 2017 ett digitalt trygghetslarm i ordinärt boende i er kommun?

Ett digitalt trygghetslarm bygger på kommunikation via fast anslutet bredband eller anslutning via mobilnät. Varje led i larmkedjan är digital, från brukarens larmenhet till larmcentralen. Inga analoga signaler används för att skicka information i någon del av kedjan.

Räkna de som fått trygghetslarmet med stöd av beslut enligt SoL, de som fått det utan prövning och beslut och de som fått det med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

Räkna alla typer av digitala trygghetslarm, anslutningar med både fast anslutning och mobilnätsanslutning.

Räkna bara de trygghetslarm som är installerade hos brukaren och är i funktion.

Antal personer i heltal: ____

Fråga 12 besvaras endast av de som på fråga 11 angivit minst 1 person

12. Hur många av de som hade ett digitalt trygghetslarm den 1 januari 2017 hade....

Ange i heltal

anslutning via fast bredband (via kopparledning eller fiber)? ___________________

anslutning via mobilnät? ___________________

(11)

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I ARBETET MED TRYGGHETSLARM

Med ledningssystem menar vi ett system för ledning av verksamheten. Se vidare Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd. (SOSFS 2011:9)

13a. Har ni i er kommun ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som omfattar trygghetslarmen?

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

13b. Om ja på fråga 13a, har ni i detta ledningssystem...

Ja Nej ...identifierat, beskrivit och fastställt de processer som rör installation och

drift av trygghetslarmen?

 

...tagit fram skriftliga rutiner för att säkra kvaliteten på arbetet med installation och drift av trygghetslarmen?

 

...gjort en riskanalys för trygghetslarmen?  

...rutiner för egenkontroll för att säkra trygghetslarmens kvalitet?  

_______________________________________________________________

(12)

Frågorna 14a-b besvaras endast av de som på fråga 10 angivit minst 1 person 14a. Görs det automatiska testlarm med de analoga trygghetslarmen?

Ett automatiskt testlarm innebär att larmenheten i den enskildes bostad med förutbestämda intervall ringer upp larmcentralen för att kontrollera att det finns kontakt.

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

14b. Om ja på fråga 14a, hur ofta görs automatiska testlarm med de analoga trygghetslarmen?

Ange det svar som ligger närmast era rutiner.

 Dagligen

 Varje vecka

 En gång i månaden

 2-6 gånger per år

 1 gång per år

 Det görs inga regelbundna tester av de analoga larmen

_______________________________________________________________

(13)

15. Hur ofta gör ni manuella testlarm med de analoga trygghetslarmen (från larmenheten/larmknappen till larmcentralen)?

 Dagligen

 Varje vecka

 Det görs inga regelbundna tester av de analoga larmen

_______________________________________________________________

Fråga 16 a+b besvaras endast av de som på fråga 11 angivit minst 1 person

16a. Har ni en frekvent funktionsövervakning av de digitala trygghetslarmen?

En frekvent funktionsövervakning innebär att det med ett förbestämt intervall automatiskt skickas en signal från larmenheten till larmcentralen. Denna signal kan innehålla uppgifter om signalstyrka, batteristandard och ev. andra uppgifter.

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

(14)

16b. Om ja på fråga 16a, med vilken frekvens övervakas trygghetslarmen (s.k.

heartbeats)?

 På minutbasis

 Dagligen (en eller flera ggr per dag)

 Varje vecka

 Det görs ingen frekvent funktionsövervakning av de digitala larmen

_______________________________________________________________

17. Hur ofta gör ni manuella testlarm med de digitala trygghetslarmen (från larmenheten/larmknappen till larmcentralen)?

 Dagligen

 Varje vecka

 Det görs inga regelbundna manuella tester av de digitala larmen

_______________________________________________________________

(15)

Fråga 18a besvaras av de som svarat ”Ja” på fråga 14a och/eller 16a

18a. Har kommunen rutiner för att följa upp de tester som görs av larmens funktion?

Avser uppföljning av automatiska testlarm och manuella testlarm av analoga trygghetslarm och automatisk funktionsövervakning och manuella testlarm av digitala trygghetslarm

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

Fråga 18b besvaras endast av de som svarat ”Ja” på fråga 18a

18b. Beskriv kortfattat hur ni följer upp resultaten från felmeddelanden från den frekventa funktionsövervakningen, de automatiska testlarmen och resultaten från manuella testlarm.

_______________________________________________________________

19. Har kommunen något tekniskt backup-system om det ordinarie systemet för trygghetslarm skulle falla ur funktion, t.ex. en alternativ anslutning via roaming eller på annat sätt?

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

(16)

20. Hur ser kommunens planer ut när det gäller införandet av digitala trygghetslarm?

Ange det alternativ som bäst stämmer med hur det ser ut i kommunen i januari 2017.

 Alla trygghetslarm som finns i kommunen är redan digitala

 Kommunen har börjat byta ut de analoga trygghetslarmen men processen är inte klar (minst ett larm är digitalt men inte alla).

 Det finns ett beslut att digitalisera trygghetslarmen (så att hela larmkedjan är digital, från larmenheten hos brukaren till larmmottagaren) men kommunen har inte påbörjat arbetet med att byta ut de analoga trygghetslarmen.

 Frågan om digitalisering av trygghetslarmen utreds, men inget beslut om införande har tagits

 För närvarande finns inga planer för digitalisering av trygghetslarmen, kommunen avvaktar

 Annat, nämligen: ___________

_______________________________________________________________

Fråga 21 besvaras endast av de som svarat ”Det finns ett beslut….” på fråga 20

21. Om ni har beslutat att digitalisera, vilket år planerar ni att alla trygghetslarm är digitala i er kommun?

 2017

 Senare än 2017

22. Ni har angett att ni är klara med digitaliseringen 2017 eller senare. Mot bakgrund av att regeringens mål att alla trygghetslarm ska vara digitaliserade senast 2016 skulle vi vilja att ni kortfattat beskriver varför ni är klara senare än detta.

_______________________________________________________________

(17)

23. Driftsformer för den utförande verksamheten

Kommunen kan ha både kommunala och privata utförare. Ange då ”Ja” som svar på båda alternativen. Kommunen kan dock inte svara nej på båda alternativen.

Ja Nej Det finns en eller flera kommunala verksamheter för utförande av

socialtjänsten (äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och

familjeomsorg). D.v.s. kommunen driver verksamheterna i egen regi, helt eller delvis.

 

Kommunen har överlåtit driften av en eller flera enheter för utförande av socialtjänst på privata aktörer (bolag, stiftelser eller organisationer) i form av entreprenad eller LOV-verksamheter (äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och familjeomsorg).

 

_______________________________________________________________

SÄKER ROLL- OCH BEHÖRIGHETSIDENTIFIKATION FÖR SOCIALTJÄNSTENS PERSONAL

Med säker roll- och behörighetsidentifikation menar vi en tvåfaktorsinloggning, t.ex. SITHS- kort och PIN-kod eller engångslösenord. Den anställdes identitet är ansluten till en katalog där det finns uppgifter om vilken roll och behörighet personen har.

24a. Kräver kommunens verksamhetssystem, och andra digitala system där personuppgifter behandlas inom socialtjänsten, att användarna loggar in med en säker roll- och behörighetsidentifikation (med siths-kort eller liknande samt lösenord)?

 Ja

 Delvis, d.v.s. ett eller flera system kräver inte säker roll - och behörighetsidentifikation

 Nej

_______________________________________________________________

(18)

24b. Hur stor andel av den handläggande personalen (i myndighetsutövningen) i kommunens socialtjänst har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation?

Räkna med all personal, alltså inkl. heltider, deltider, tillsvidareanställda och vikarier.

 Ingen

 Färre än hälften

 Ca hälften

 Mer än hälften

 Alla

_______________________________________________________________

Fråga 25 besvaras endast av de som på fråga 23 svarat att det finns kommunala verksamheter

25. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den berörda socialtjänstpersonalen i utförarverksamheterna har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation?

Med berörd personal avses de som i sin befattning förväntas läsa och dokumentera i kommunens verksamhetssystem. D.v.s. omsorgspersonal och chefer inom hela

socialtjänsten; äldreomsorgen, handikappomsorg inkl. LSS-verksamheter, individ- och familjeomsorg.

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

_______________________________________________________________

(19)

LÄSA OCH DOKUMENTERA INFORMATION MOBILT

Inom socialtjänsten finns personal som besöker brukare och patienter i hemmet. Vid dessa besök kan de ha behov av information från kommunens verksamhetssystem om enskilda individer, brukare/klienter. Personalen kan också ha behov av att dokumentera vad som framkommit vid besöket. För att läsa och dokumentera mobilt finns olika lösningar; bärbara datorer, surfplattor, mobiler, digitala pennor mm.

I detta avsnitt avser frågorna socialtjänstpersonal som arbetar i utförarledet med mobila arbetsuppgifter, t.ex. hemtjänsten och boendestödet.

Fråga 26 - 27 besvaras endast av de som på fråga 23 svarat att det finns kommunala verksamheter

Läsa mobilt i verksamhetssystemet

26. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den berörda mobila socialtjänst- personalen har tillgång till utrustning för att kunna läsa mobilt i kommunens digitala verksamhetssystem, t.ex. vid hembesök hos brukare?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

Plats för kommentarer

_______________________________________________________________

Dokumentera mobilt i verksamhetssystemet

27. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den berörda mobila

socialtjänstpersonalen har tillgång till utrustning för att kunna dokumentera mobilt i kommunens digitala verksamhetssystem, eller annat digitalt system där

personuppgifter behandlas, t.ex. vid hembesök hos brukare?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

_______________________________________________________________

(20)

STRUKTURERAD DOKUMENTATION

Inom socialtjänsten dokumenterar handläggare i myndighetsutövningen och utförare uppgifter som är av betydelse för ärendets handläggning och insatsernas genomförande.

Dokumentationen görs i löpande journaltext och i strukturerad form.

Frågorna i detta avsnitt handlar om ifall kommunen använder strukturerad dokumentation förutom den löpande journaltexten. Med strukturerad dokumentation menar vi att

dokumentationen bygger på fasta svarsalternativ och inte fritextsvar. Exempel på system med strukturerad dokumentation är ÄBIC/IBIC (Äldres behov i centrum/Individens behov i centrum och BBIC (Barns behov i centrum).

Det finns också standardiserade bedömningsinstrument som innefattar strukturerad

dokumentation, exempelvis DUR (Dokumentation utvärdering och resultat), ASI (Addiction Severity Index) och ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) , men dessa ska inte betraktas som verksamhetssystem för strukturerad dokumentation.

28a. Finns det i er kommun ett digitalt verksamhetssystem för strukturerad dokumentation med fasta svarsalternativ, för handläggningen (i

myndighetsutövningen) inom följande områden?

Ja Nej

Barn och unga  

Ekonomiskt bistånd  

Familjerätt  

Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)  

Vuxna med missbruksproblem  

Äldreomsorg  

_______________________________________________________________

(21)

28b. Om den kommunala myndighetsutövningen har ett digitalt verksamhetssystem för strukturerad dokumentation, kan dessa uppgifter återanvändas direkt i

uppdragsbeskrivningar till utförare inom följande områden?

Ja Nej Finns inget digitalt verksamhetssystem för strukturerad information inom detta område

Barn och unga   

Ekonomiskt bistånd   

Familjerätt   

Personer med

funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)

  

Vuxna med

missbruksproblem

  

Äldreomsorg   

_______________________________________________________________

29. I kommunala utförarverksamheter, dokumenterar socialtjänstpersonalen i ett digitalt verksamhetssystem, inom följande områden?

Ja Nej Vi har inga kommunala verksamheter inom området

Familjerätt (t.ex. samarbetssamtal)   

Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)

  

Vuxna med missbruksproblem   

Äldreomsorg, hemtjänst i ordinärt boende

  

Äldreomsorg, SÄBO och dagverksamhet

  

Arbetsmarknadsinsatser   

_______________________________________________________________

(22)

Frågorna 30 a-b besvaras endast av de som på fråga 23 svarat att det finns kommunala verksamheter

30a. I kommunala verksamheter, använder socialtjänstpersonalen i

utförarverksamheter en strukturerad dokumentation med fasta svarsalternativ, inom följande områden?

Exempel på system med strukturerad dokumentation är ÄBIC/IBIC och BBIC.

  

_______________________________________________________________

30b. Om kommunal utförarverksamhet har ett digitalt verksamhetssystem för strukturerad dokumentation, kan dessa uppgifter återanvändas direkt i

uppdragsbeskrivningar till utförare inom följande områden?

  

_______________________________________________________________

(23)

31. Använder handläggare i socialtjänsten (myndighetsutövning) i er kommun ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) för strukturerad dokumentation inom följande områden?

Ja Nej

Barn och unga  

Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)  

Vuxna med missbruksproblem  

Äldreomsorg  

Ekonomiskt bistånd  

_______________________________________________________________

32. I kommunala verksamheter, använder socialtjänstpersonal i utförarverksamheter ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) i den strukturerade digitala dokumentationen inom följande områden?

  

_______________________________________________________________

(24)

STRATEGI

33a. Finns det i kommunen styrande dokument om införande av eller användning av e-hälsa eller välfärdsteknik inom socialtjänsten eller i den kommunala hälso- och sjukvården?

(Styrande dokument kan vara i form av verksamhetsplan, handlingsplan, strategi för it-utveckling m.m.)

 Ja

 Nej

_______________________________________________________________

33b. Om ja, vilket eller vilka områden avses i detta/dessa dokument?

Markera samtliga områden som styrdokumenten avser.

 Utveckling av e-tjänster (webbtjänster)

 Utveckling av välfärdsteknik

 Digitalisering av trygghetslarm

 Utrusta personalen i socialtjänsten och i den kommunala hälso- och sjukvården med säker roll- och behörighetsidentifikation

 Möjligheter för personalen i socialtjänsten och i den kommunala hälso- och sjukvården att dokumentera mobilt

 Utveckla och använda strukturerad dokumentation i socialtjänsten och i den kommunala hälso- och sjukvården

 Utveckling av infrastruktur, t.ex. bredband.

 Annat, vad… ___________

_______________________________________________________________

(25)

33c. På vilken eller vilka nivåer i kommunen finns styrande dokument om införande eller användning av e-hälsa eller välfärdsteknik?

Flera svar möjliga

 Kommunfullmäktige

 Nämndnivå

 Tjänstemannanivå

 Det finns inget styrande dokument

_______________________________________________________________

(26)

Hela enkätdelen om hälso- och sjukvård utgår för kommunerna i Stockholms län

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

34. Driftsformer för den utförande verksamheten

Kommunen kan ha både kommunala och privata utförare. Ange då ”Ja” som svar på båda alternativen. Kommunen kan dock inte svara nej på båda alternativen.

Ja Nej I kommunen finns en eller flera enheter för hemsjukvård eller hälso- och

sjukvård i särskilda boenden som kommunen driver i egen regi.

 

Kommunen har överlåtit driften av en eller flera enheter för hemsjukvård på privata aktörer (bolag, stiftelser eller organisationer) i form av entreprenad eller LOV-verksamheter.

 

Resten av enkätdelen om hälso- och sjukvård utgår för de kommuner som i fråga 34 svarat att det inte har några enheter som kommunen driver i egen regi

35. Har ni i er kommun någon e-tjänst riktad till patienter, anhöriga eller andra invånare inom följande områden?

Ja Nej

Tidbokning  

Digital tillgång till sin hälso- och sjukvårdsjournal  

Övriga e-tjänster. Ange vad:   

_______________________________________________________________

(27)

NATIONELLA PATIENTÖVERSIKTEN

Nationell patientöversikt - (NPÖ) - gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med

patientens samtycke ta del av (konsumera) journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Detta förutsätter att annan vårdgivare har tillgängliggjort (producerat) sådan information.

36. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i de enheter som är anslutna till NPÖ har tillgång till NPÖ?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

 Vet ej

_______________________________________________________________

37. Har ni i er kommun skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur och när den legitimerade personalen ska använda NPÖ?

Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras.

 Ja

 Nej

 Rutinerna är under produktion och kommer att sättas i kraft inom sex månader

_______________________________________________________________

(28)

SÄKER ROLL- OCH BEHÖRIGHETSIDENTIFIKATION

Med säker roll- och behörighetsidentifikation menar vi en tvåfaktorsinloggning, t.ex. SITHS- kort och PIN-kod eller engångslösenord. Den anställdes identitet är ansluten till en katalog där det finns uppgifter om vilken roll och behörighet som personen har.

38. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

_______________________________________________________________

(29)

LÄSA OCH DOKUMENTERA MOBILT

Inom den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende finns personal som besöker patienter i hemmet. Vid dessa besök kan de ha behov av information från kommunens verksamhetssystem, från kommunens hälso- och sjukvårdsdokumentation eller från nationella system, t.ex. NPÖ och Pascal. Vidare kan personalen ha behov av att

dokumentera vad som framkommit vid besöket. För att läsa och dokumentera mobilt finns olika lösningar; mobiler, surfplattor, digitala pennor och bärbara datorer.

Detta avsnitt avser hälso- och sjukvårdspersonal med mobila arbetsuppgifter, t.ex. de som besöker patienter och brukare i hemmet.

Läsa mobilt i verksamhetssystemet

39. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen har tillgång till utrustning för att kunna läsa mobilt i

kommunens digitala verksamhetssystem, t.ex. vid hembesök hos patient?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

Plats för kommentarer

_______________________________________________________________

Läsa mobilt i nationella system

40. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen har tillgång till utrustning för att kunna läsa mobilt i nationella system, t.ex. NPÖ och Pascal, t.ex. vid hembesök hos patient?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

_______________________________________________________________

(30)

Dokumentera mobilt i verksamhetssystemet

41. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen har tillgång till utrustning för att kunna dokumentera mobilt i det digitala verksamhetssystemet, t.ex. vid hembesök hos patient?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

_______________________________________________________________

Dokumentera mobilt i nationella system

42. I kommunala verksamheter, hur stor andel av den mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen har tillgång till utrustning för att kunna dokumentera mobilt i nationella system, t.ex. i kvalitetsregister eller förskriva läkemedel i Pascal, t.ex. vid hembesök hos patient?

 Ingen

 Ca hälften

 Alla

_______________________________________________________________

(31)

STRUKTURERAD DOKUMENTATION

Inom den kommunala hälso- och sjukvården dokumenterar personalen uppgifter som är av betydelse för vården. Dokumentationen görs i löpande journaltext och i strukturerad form i en patientjournal. Följande avsnitt handlar om ifall kommunen använder strukturerad dokumentation utöver den löpande journaltexten. Med strukturerad dokumentation menas att dokumentationen bygger på fasta svarsalternativ.

43. I kommunala verksamheter, dokumenterar den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i ett digitalt verksamhetssystem, inom följande områden?

Ja Nej

Hemsjukvård i ordinärt boende  

Hälso- och sjukvård i särskilt boende  

_______________________________________________________________

44. I kommunala verksamheter, finns det i det digitala verksamhetssystemet ett system för strukturerad dokumentation med fasta svarsalternativ?

Ja Nej

_______________________________________________________________

(32)

45. I kommunala verksamheter, används ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) i dokumentationen inom följande områden?

Ja Nej

_______________________________________________________________

46. I kommunala verksamheter, används KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) i dokumentationen inom följande områden?

Ja Nej

_______________________________________________________________

(33)

Det fria kommentarsfältet kan utnyttjas av alla svarande på enkäten

UTRYMME FÖR KOMMENTARER

47. Utrymme för kommentarer avseende enkäten i sin helhet, om vissa av frågorna var svåra att besvara etc. Vi är tacksamma för alla synpunkter!

_______________________________________________________________