Rubrik Konsekvensutredning av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:X) om avgifter för offentliga kontroller

(1)

2019-10-07

Myndighet

Jordbruksverket

Diarienummer

4.4.16-08280/2019

Rubrik

Konsekvensutredning av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:X) om avgifter för offentliga kontroller

A Allmänt

Enligt 2 § punkten 2 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning har Jordbruksverket ingen skyldighet att konsekvensutreda detta föreskriftsförslag eftersom det bara innehåller avgifter som omfattas av samrådsskyldigheten enligt 7 § avgiftsförordningen. Verket väljer ändå att konsekvensutreda förslaget, eftersom vi anser att det är väsentligt med en tydlig och transparent kommunikation till de aktörer som ska betala avgifterna och vi vill förbereda dem på kommande avgiftsändringar och nya avgifter inför 2020. Med anledning av att Jordbruksverket avser att utfärda en ny föreskrift för avgifter vid offentliga kontroller ökar behovet av att informera aktörer. Det finns även vissa nya krav på öppenhet i fråga om att fastställa avgifter i förordningen (EU) nr 2017/625¹ (den nya kontrollförordningen), läs vidare om dessa krav längre ner. Mot bakgrund av detta anser vi att konsekvensutredning är ett lämpligt sätt för att uppnå tydlighet, transparens och tillräcklig kommunikation med aktörerna.

FÖRUTSÄTTNINGAR AVSEENDE FÖRSLAGEN

Nytt EU-regelverk för offentliga kontroller

Den 15 mars 2017 beslutade EU om förordningen (EU) 2017/625om offentliga kontroller och annan offentlig verksamhet (den nya kontrollförordningen). Förordningen specificerar vilka krav som ställs på en kontrollmyndighet inom bland annat områden som djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt foder och livsmedel. Förordningen ersätter vissa delar av direktivet 2000/29/EG och upphäver den tidigare förordningen (EG) nr 882/2004 som innehöll regleringar inom områdena djurhälsa, djurskydd, foder och livsmedel men utelämnade områdena växtskydd och växtskyddsmedel.² Den nya kontrollförordningen ska tillämpas från och med den 14 december 2019, med undantag för vissa artiklar.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG, EUT L 95, 7.4.2017, s. 1–142, Celex 32017R0625.

2 Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, EUT L 165, 30.4.2004, s. 1–141, Celex 32004R0882.

(2)

Nytt EU-regelverk för växtskydd

EU beslutade om en ny växtskyddsförordning³ (EU:s nya växtskyddsförordning) den 26 oktober 2016 som i huvudsakliga delar ska börja tillämpas från och med den 14 december 2019. EU:s nya växtskyddsförordning ersätter direktivet 2000/29/EG⁴ om skyddsåtgärder mot

växtskadegörare som hittills har legat till grund för den nationella växtskyddslagstiftningen och den offentliga kontrollen inom detta område. EU:s nya växtskyddsförordning ska tillämpas från och med den 14 december 2019, med undantag för vissa artiklar.

Principen om full kostnadstäckning

Kontroller som Jordbruksverket ansvarar för är egna ekonomiska resultatområden, som ska bära sina egna kostnader. Det innebär att kontrollerna ska vara helt avgiftsfinansierade. Det är viktigt att de avgifter som tas ut täcker såväl den administrativa hanteringen av kontrollområdet såväl som kostnaderna för genomförandet av kontrollerna, eftersom all kontrollverksamhet ska vara avgiftsfinansierad. Principen om full kostnadstäckning, 5 § avgiftsförordningen (1992:191), är styrande för avgiftsuttag vid offentliga kontroller.

Jordbruksverkets vägledning med principer för avgiftsuttag vid offentliga kontroller Mot bakgrund av kraven på öppenhet i fråga om metoder för att fastställa avgifter i den nya kontrollförordningen (artikel 81, 82 och 85) ska Jordbruksverket använda sig av principer för att beräkna och ta ut avgifter. Avsikten är att använda principerna oavsett om ett kontrollområde omfattas av den nya kontrollförordningen eller av annan lagstiftning, så att det blir en likartad hantering. Syftet med principerna är att visa transparens, förutsägbarhet och att nå syftet med kontrollen till lägsta möjliga kostnad/påverkan och med tillräcklig kvalitet. Vi strävar efter att ta till vara på möjliga samordningsvinster, där så är lämpligt, i kontrollarbetet för att minimera kostnader. Flera av principerna kan vara svåra att kombinera fullt ut för varje kontrollområde. I dessa fall fokuserar vi på tydlighet och enkelhet för kunden att kunna förutse sina kostnader.

Följande 6 principer ska vi använda vid avgiftsuttag av offentliga kontroller:

1.Principerna ska omfatta all offentlig kontroll

Vi gör inga undantag utan använder principerna för all offentlig kontroll.

2.Kundperspektivet - tydligt och enkelt, förutsägbart

Vi sätter kunden främst och säkerställer att avgiftsuttaget blir tydligt för kunden, är enkelt att begripa och blir förutsägbart, så att kunden i förväg kan känna till kommande avgiftsuttag. Vid avgiftsuttag eftersträvas konkurrensneutralitet mellan jämförbara aktörer.

3.Transparens i hur vi beräknar

Vi använder beräkningsmetoder, som går att följa och som är dokumenterade. Våra beräkningsmetoder finns tillgängliga via vår webbplats.

4.Enhetligt avgiftsuttag

Vi gör avgiftsuttaget enligt enhetliga metoder, så att det blir likvärdiga/enhetliga avgiftskonstruktioner för kontroller av likartad karaktär.

5.Den aktör som genererar en kostnad ska stå för kostnaden

Den kund/kundgrupp som genererat kostnaden ska stå för kostnaden.

Var Jordbruksverket är lokaliserat ska däremot inte påverka avgiftsuttaget. Korta eller långa avstånd från kontrollantens placering ska inte inverka på avgiftens storlek.

6.Full kostnadstäckning

Alla kostnader som kan härröras från kontrollerna ska täckas av avgiftsuttaget (inklusive OH- kostnader), i enlighet med artikel 81 den nya kontrollförordningen. Ambitionen är att varje kontrollområde ska täcka de kostnader som området genererar.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG, EUT L 317, 23.11.2016, s. 4–104, Celex 32016R2031.

4 Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen, EGT L 169, 10.7.2000, s. 1–112, Celex

32000L0029.

(3)

ÖVERGRIPANDE ANGÅENDE FÖRSLAGEN

Förslagen i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:) om avgifter för offentliga kontroller bygger på Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m.

Vi föreslår att stuva om kapitlen, förtydliga språket och komplettera med gemensamma bestämmelser, lägga till avgifter för nya kontrollområden samt revidera avgifter enligt redogörelsen nedan.

När det gäller avgifter som varken är nya eller omfattar förslag till ändringar jämfört med gällande föreskrift SJVFS 2011:30 hänvisar vi till tidigare konsekvensutredningar i samband med ändringar av nämnda föreskrift:

Dnr 4.4.16-07265/2018 Dnr 4.4.16-13913/2017 Dnr 01730/2016 Dnr 00866/2014 Dnr 10289/2013 Dnr 12047/2012

Begrepp för avgifter och kontroller

För att få en bättre enhetlighet för företagen och för att synka med Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter föreslår vi att vi tar ett samlat grepp och genomgående använder begreppet ”årlig kontrollavgift”.

För att få en bättre enhetlighet för företagen och för att synka mellan de olika kontrollområdena i denna föreskrift (SJVFS 2011:30) föreslår vi även att vi tar ett samlat grepp och genomgående använder begreppet ”årlig samordningsavgift”.

Vi föreslår slutligen att en definition av begreppet ”aktör” läggs till bland definitionerna.

Samma tillägg av begreppet ”aktör” gör vi på motsvarande sätt i SJVFS 2009:13.

Gemensamma bestämmelser

För att skapa en bättre enhetlighet för företagen och för att synka med strukturen för avgifter i föreskriften SJVFS 2009:13 om växtskyddsavgifter föreslår vi att kapitel 1 ska omfatta definitioner och gemensamma bestämmelser, som omfattar alla kontrollområden inkluderade i föreskriften.

Vi föreslår att dessa bestämmelser ska ha följande lydelse i 1 kap.:

3 § En aktör ska betala en avgift vid extra utredning eller andra nödvändiga åtgärder som medför merarbete för myndigheten. Denna avgift är 950 kr per påbörjad timme.

4 § Aktören ska betala avgift vid extra offentlig kontroll. Denna avgift är 3 000 kr. Om kontrollen, inkl. för- och efterarbete, tar längre tid än två timmar ska aktören betala ytterligare 950 kr för varje påbörjad timme. Om Jordbruksverket bedömer att den åtgärd som verket har beslutat om kan styrkas på annat sätt än genom kontroll på plats, t.ex. genom intyg, ska aktören istället betala 1 250 kr.

5 § Aktören ska betala avgift för laboratorieanalyser. Avgiften består av faktisk kostnad för analys samt kostnad för transport av prover för laboratorieanalys.

Den föreslagna avgiften från 800 kr (enligt bestämmelser i SJVFS 2011:30) till 950 kr i 1 kap. 3

§ och 4 § beror dels på översyn av avgifter i enlighet med Jordbruksverkets vägledning för principer för avgiftsuttag vid offentliga kontroller och dels för att hantera kommande pris- och löneökningar samt pågående IT-utveckling. Vi har även gjort justeringar utifrån debiterbar andel av total arbetstid.

Den föreslagna avgiften vid kontroll på annat sätt än på plats om 1 250 kr i 1 kap. 4 § föranleds av tillfällen som kräver merarbete, t.ex. om en produkt som säljs är smittad med salmonella och kontrollen inklusive efterarbete medför merarbete.

(4)

Uppdaterade föreskriftshänvisningar och särskilt beslut

Mot bakgrund av ny reglering inom den nya kontrollförordningen och upphävda föreskrifter föreslår vi uppdateringar av föreskriftshänvisningar under grundläggande bestämmelser i de berörda kapitlen i föreskriften.

Vidare lägger vi in diarienummer till följd av nytt särskilt beslut av Jordbruksverket som handlar om m växtskyddsavgift vid införsel av växter, växtprodukter, sändningar m.m. från tredje land (import).⁵

Förändringar avseende kontrollområden

Sedan senaste revideringen av SJVFS 2011:30 har några kontrollområden tillkommit inom kontrollverksamheten. Dessa är offentlig kontroll av seminanläggningar och importkontroll av invasiva främmande arter. Krav på avgifter har uppstått för offentlig kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter. Förslag ges på att avgifter för kontroll av genetiskt modifierade växter lyfts in och samlas i denna föreskrift istället för att vara utspridda i ett flertal andra föreskrifter.

Översikt över senast genomförd avgiftsrevidering per kontrollkontrollområde

År för senaste ändring av

avgift

Ändringsföreskriftsnummer Diarienummer

Kontroll av foder & ABP- anläggningar

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Kontroll av färska frukter och grönsaker

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Kontroll av funktionstestare 2017 2018:5 Dnr 4.4.16-13913/17

Kontroll av genetiskt modifierade organismer avseende djur

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Kontroll av genetiskt modifierade organismer avseende växter

2008, 2009, 2010, 2011 2008:34, 2009:89, 2010:37, 2011:26 dnr 22-5877/07, 07- 10529/09, 07-5409/11 samt 07-2819/10 Kontroll av handelsnormer

för fiskeriprodukter

2017 2018:5 Dnr 4.4.16-13913/17

Importkontroll avekologiska produkter

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Importkontroll av invasiva främmande arter

Nytt kontrollområde

Kontroll av kläckeri- och avelsanläggningar

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Kontroll av seminanläggningar

Nytt kontrollområde

Kontroll av TSE-provtagande anläggningar

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Kontroll av

vattenbruksanläggningar

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

Kontroll av utsäde 2011 2011:30

Veterinära gränskontroller av produkter och levande djur

2018 2018:43 4.4.16-07265/2018

5 Dnr 6.4.17-12402/2019

(5)

REDOGÖRELSE

Nedan följer redogörelse över avgifter för nya kontrollområden och ändringar av de avgifter som vi föreslår att ändra jämfört med nuvarande bestämmelser i SJVFS 2011:30.

A1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Kontrollområde foder och ABP-anläggningar

Jordbruksverket ansvarar för kontroller av foder och animaliska biprodukter i enlighet med EU- regelverk och svenskt regelverk inom området. Kontrollområdet foder och animaliska

biprodukter har ett underskott och avgifterna behöver justeras. Förslaget är därför att höja avgiften för kontroll från 800 kr/timme till 950 kr/timme. Den föreslagna höjda avgiften beror dels på översyn av avgifter i enlighet med Jordbruksverkets vägledning för principer för avgiftsuttag vid offentliga kontroller och dels för att hantera kommande pris- och löneökningar samt pågående IT-utveckling. Vi har även gjort justeringar utifrån debiterbar andel av total arbetstid.

Vidare förtydligar vi vad en avanmälan (tidigare avregistrering) innebär och när den senast måste göras. Idag avregistrerar sig nämligen många foder- och ABP företag i samband med att de får sin faktura och anser då att den årliga kontrollavgiften ska krediteras. Förtydligandet ska göra det ännu tydligare hur detta ska hanteras.

Följande avgifter föreslås

Höjd avgift per kontrolltillfälle (per timme)

Kontrollområde genetiskt modifierade organismer avseende växter

Avgifter för offentliga kontroller inom kontrollområdet genetiskt modifierade växter finns idag i flera olika föreskrifter på Jordbruksverket. För att samla avgifterna inom detta kontrollområde och få en mer komplett avgiftsföreskrift vill vi därför lyfta ut avgifter för kontroll inom kontrollområdet från SJVFS 2003:4, SJVFS 2003:5, SJVFS 2007:29 och SJVFS 2008:34 och istället lägga dessa i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:) om avgifter för offentliga kontroller.

Inga ändringar, samma avgifter som tidigare

Kontrollområde handelsnormer för fiskeriprodukter

Jordbruksverket ansvarar för kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter i enlighet med 5 kap. 4 a § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

Syftet med handelsnormerna för fiskeriprodukter är att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Kontrollerna av att handelsnormerna för fiskeriprodukter uppfylls genomför Havs- och vattenmyndigheten hos förstahandsmottagare på uppdrag av Jordbruksverket. Planering, samordning, handläggning och övrigt administrativt arbete görs av Jordbruksverket.

Kostnaderna för kontroller av handelsnormer för fiskeriprodukter belastar idag Jordbruksverkets anslag. För att fortsatt kunna finansiera kontrollerna behöver Jordbruksverket ta ut avgifter, som täcker såväl den administrativa hanteringen av kontrollområdet såväl som kostnaderna för genomförandet av kontrollerna.

Ny - årlig samordningsavgift (fast belopp) Ny - avgift per kontrolltillfälle (per timme)

(6)

Kontrollområde import av ekologiska produkter

Syftet med importkontroll av ekologiska produkter är att alla importer till EU ska hanteras likvärdigt och att verifiera att de har producerats i enlighet med de regelverk som finns för den ekologiska produktionen. Jordbruksverkets ansvar sträcker sig till importkontroll av sändningar med ekologiska produkter som inte är livsmedel.

Idag betalar alla företag samma avgift oavsett storlek på sändningarna även om viss variation kan förekomma beroende på om det har skett provtagning eller inte. Avgiften består av en avgift per sändning som är till för att täcka Jordbruksverkets administrativa hantering av

kontrollområdet och en del som avser de veterinära kostnaderna samt en del som avser kostnad för provtagning. Under början av 2019 noterades det att det finns ett par företag som tar in små sändningar av litet ekonomiskt värde i jämförelse med de företag som tidigare har kontrollerats.

Dessa företag importerar drygt 200 kg ekologiska fröer ett par gånger var om året. Detta kan jämföras med de större företagen som importerar så mycket som 3000 ton ekologiskt spannmål en gång i månaden. Följaktligen innebär detta att kontrollavgiften som debiteras företaget som importerar en liten sändning procentuellt får en mycket högre avgift, om det sätts i relation till inköpsvärdet. Samtidigt som dessa sändningar innebär en mindre administrativ belastning för Jordbruksverket avseende hantering och samordning av provtagning etc. Jordbruksverket ser därför ett behov av att korrigera avgiften för dessa små sändningar.

Utöver ovanstående korrigering finns det även ett behov att genomföra en justering av den timdebitering som i dagsläget görs med 800 kr per timme för provtagning i samband med offentlig kontroll. Förslaget är att höja denna avgift från 800 kr/timme till 950 kr/timme. Den föreslagna höjda avgiften beror dels på översyn av avgifter i enlighet med Jordbruksverkets principer för avgiftsuttag vid offentliga kontroller och dels för att hantera kommande pris- och löneökningar samt pågående IT-utveckling. Vi har även gjort justeringar utifrån debiterbar andel av total arbetstid.

I särskilda fall - nedsatt avgift per sändning Höjd avgift provtagning (per timme)

Kontrollområde import invasiva främmande arter

I samband med att förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter trädde i kraft blev Jordbruksverket ansvarig för importkontrollen av invasiva främmande arter. Kontroller av invasiva främmande arter är därmed ett nytt kontrollområde. Syftet med kontrollen är att förhindra otillåten introduktion eller spridning av invasiva främmande arter. Jordbruksverket ska genomföra kontroller av de kategorier av varor som är föremål för växtskyddskontroll inför import eller veterinär gränskontroll, eller som ska anmälas till Jordbruksverket enligt

föreskrifter meddelade med stöd av nämnda förordning eller enligt nödåtgärder som regeringen har beslutat om. I nuläget befinner sig Jordbruksverket i ett förberedelsestadium och har ännu inte genomfört några kontroller inom området. Jordbruksverket bedömer att kontrollerna kommer att kunna börja genomföras under 2020.

Kontrollerna av invasiva främmande arter kommer att genomföras i samband med den ordinarie växtskyddskontrollen av växter och växtprodukter och i samband med den ordinarie veterinära gränskontrollen av levande djur och produkter från djur (såsom sperma och embryon).

För att kunna finansiera kontroller av invasiva främmande arter behöver Jordbruksverket ta ut avgifter, som täcker såväl den administrativa hanteringen av kontrollområdet såväl som kostnaderna för genomförandet av kontrollerna.

Ny - avgift per sändning (fast belopp)

Ny - avgift per kontrolltillfälle (enligt föreskriftens bilaga 2) Kontrollområde kontroll av färska frukter och grönsaker

Det behövs en generell höjning av växtskyddsavgifterna för att få balans i budgeten för

fytosanitär importkontroll. Avgifterna sänktes år 2018, eftersom det då fanns ett överskott, men

(7)

med ett fortlöpande underskott sedan dess kommer halva överskottet att vara borta i slutet av 2019. Årsintäkterna för år 2020 behöver ökas med 1,2 miljoner kr. För att inte riskera behov av akuta avgiftshöjningar 2021 budgeterar vi för en utplaning av det löpande underskottet. Detta innebär behov av vissa höjda avgifter 2020 och troligtvis även ytterligare mindre höjningar 2021. Målsättningen är att nå ett nollresultat 2021-12-31.

Höjda växtskyddsavgifter vid kombinerad importkontroll och kvalitetskontroll kopplat till kontrollfrekvens och vikt/mängd (fast belopp)

Höjda lägsta nivå på växtskyddsavgifter vid kombinerad importkontroll och kvalitetskontroll (fast belopp)

Justerade växtskyddsavgifter vid endast kvalitetskontroll (fast belopp) Kontrollområde seminanläggningar

I samband med att förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur, m.m. reviderades (genom SFS 2018:1588) fick Jordbruksverket ett förtydligat kontrollansvar för handjursstationer, spermalagringsstationer och embryoteam som har tillstånd att bedriva handel inom EU. Syftet med kontrollen är att verifiera att anläggningen uppfyller de krav som ställs för att handla med sperma och embryo inom EU. I nuläget befinner sig Jordbruksverket i ett förberedelsestadium och har ännu inte genomfört några kontroller inom området. Jordbruksverket bedömer att kontrollerna kommer att kunna börja genomföras under 2020. Kontrollerna kommer att utföras av en officiell veterinär och den administrativa hanteringen av kontrollområdet kommer att ske av Jordbruksverket centralt.

För att kunna finansiera kontroller av seminanläggningar behöver Jordbruksverket ta ut avgifter, som täcker såväl den administrativa hanteringen av kontrollområdet såväl som kostnaderna för genomförandet av kontrollerna.

Ny - årlig samordningsavgift (fast belopp) Ny - avgift per kontrolltillfälle (per timme) Kontrollområde TSE-provtagande anläggningar⁶

Jordbruksverket ansvarar för kontroller av TSE-provtagning i enlighet med EU-regelverk och svenskt regelverk inom området. Kontrollområdet TSE-provtagning har ett underskott och avgifterna behöver justeras. Syftet med kontrollen av TSE-provtagning är att säkerställa att de avsedda destruktionsanläggningarna identifierar och provtar de djur som ska provtas enligt gällande regler (nötkreatur, får och getter), att provtagningen utförs på ett korrekt sätt samt märker och hanterar uttagna prover enligt fastställda rutiner.

Idag ska en aktör betala en avgift om 1 100 kronor per påbörjad timme för den offentliga kontrollen. Den nuvarande lydelsen innehåller orden ”som genomförs på plats” och kan tolkas som att kostnaderna för det arbete som bland annat sker med att sammanställa kontrollrapporter efter en kontroll på plats inte ingår i avgiften. Den nuvarande avgiftskonstruktionen täcker inte heller det behov som finns inom kontrollområdet avseende kvalitetssäkring och utveckling av kontrollmetodik. För att Jordbruksverket ska få full kostnadstäckning för kontrollområdet behöver en justering av lydelsen göras för att på så sätt förtydliga att samtliga uppgifter som är förenade med kontrollen som genomförs omfattas och ett tillägg behöver göras för att få täckning för administrativa kostnader som kontrollområdet genererar.

Ny - årlig samordningsavgift (fast belopp) Kontrollområde vattenbruksanläggningar

Jordbruksverket ansvarar för kontroller av godkända vattenbruksanläggningar i enlighet med EU-regelverk och svenskt regelverk inom området. Syftet med kontrollen av anläggningarna är

6 TSE står för transmissibel spongiform encefalopati.

(8)

att kontrollera att anläggningen följer gällande smittskyddsregler och att upptäcka smittor i ett tidigt skede. Kontrollerna utförs av fiskhälsoveterinärer på uppdrag av Jordbruksverket.

Beroende på vilken risk vattenbruksanläggningarna utgör för att föra in och sprida smittsamma djursjukdomar blir de indelade i olika riskklasser (riskklass 1-4) och den årliga

samordningsavgiften baseras på vilken riskklass en vattenbruksanläggning får.

Riskklass 4 innefattar de verksamheter som kan falla utanför kravet på offentlig kontroll och har hittills inte betalat någon avgift. Då dessa anläggningar ändå kräver en viss administration med bl.a. hantering av årsrapporter och tillstånd kommer även dessa företag få betala en

administrativ kostnad för att Jordbruksverket ska få full kostnadstäckning för sitt arbete.

Vidare kan det vara särskilt problematiskt för en vattenbruksanläggning som tidigare varit klassad som en lågriskanläggning, men som klassats om till en högriskanläggning på grund av att den drabbats av ett sjukdomsutbrott och därmed minskad produktion.

Ny riskklass - årlig samordningsavgift (fast belopp)

Justerad riskklass och årlig samordningsavgift (fast belopp) Kontrollområde utsäde

Under 2016, 2017-2018 och 2019 gjordes ändringar i verkets föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Ändringarna har beteckningen SJVFS 2016:15, 2018:5 och 2018:43. Under denna period föll 3 kap. 8 § bort och finns inte med när SJVFS 2018:5 trädde ikraft den 13 juni 2018 och inte heller då SJVFS 2018:43 trädde ikraft den 1 februari 2019. Det var aldrig avsikten att nämnda text skulle falla bort. Text med liknande innebörd behöver därför återigen införas i föreskrifterna. För de tillfällen vi har provtagning och analyser behöver vi kunna ta ut avgift, vilket det inte finns stöd för just nu.

Följande avgifter föreslås Ny – avgift för analys

A.2 Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd

Förslaget är att höja avgiften för kontroll från 800 kr/timme till 950 kr/timme samt förtydliga kring avanmälan (tidigare avregistrering).

De senaste åren har Jordbruksverket arbetat för att effektivisera kontrollen bland annat genom standardiserade mallar för beslut och kontrollrapporter samt att checklistan för kontroll har reducerats i den utsträckning som regelverken på området tillåter. Dessa åtgärder har dock inte varit tillräckliga för att uppnå full kostnadstäckning.

Alternativet är att inte ta ut en tillräckligt hög avgift, men då kommer kontrollerna inte att kunna genomföras i den omfattning, som regelverken på området kräver.

Om vi inte skulle höja kostnaden för de planerade kontrollerna kan vi inte uppnå full kostnadstäckning för kontrollerna.

Jordbruksverket ser därför inga alternativa lösningar till en höjd avgift då en kontrollverksamhet som inte är fullt finansierad inte kommer att kunna genomföras i den utsträckning som

regelverken på området kräver.

De föreslagna ändringarna i form av justeringar av skrivningar avseende avanmälan är till fördel för kunden då dessa bedöms leda till en ökad tydlighet.

Förslaget innebär att vi flyttar paragrafer med avgifter för kontroll från SJVFS 2003:4, SJVFS 2003:5, SJVFS 2007:29 och lägger detta i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:) om avgifter för offentliga kontroller istället. Vi behåller den formulering av avgifterna som finns idag.

(9)

Alternativet är att låta dessa avgifter kvarstå i nuvarande form i flera olika föreskrifter. Effekten blir då att vi inte kan samla avgifterna inom detta kontrollområde på ett ställe utan det blir fortsatt spretigt och vi uppnår inte den enhetlighet som vi eftersträvar. För att få en bättre enhetlighet för företagen föreslår vi att samla så många avgifter som möjlighet i en gemensam föreskrift för offentliga kontroller.

Avseende innehållet i berörda avgiftsparagrafer hänvisar vi till tidigare konsekvensutredningar, dvs. dnr 22-5877/07, 07-10529/09, 07-5409/11 samt 07-2819/10.

Förslaget är att införa en årlig samordningsavgift och en timdebitering för den offentliga kontrollen. För att uppnå full kostnadstäckning behöver den årliga samordningsavgiften uppgå till 39 900 kronor per företag och en timdebitering ske på 950 kronor per timme per

kontrolltillfälle. Om Jordbruksverket inte inför avgifter kan Jordbruksverket inte fortsätta att utföra kontroller i tillräcklig omfattning. Kostnaden för kontrollområdet skulle då, i likhet med tidigare år, belasta Jordbruksverkets anslag, vilket inte är förenligt med principen om full kostnadstäckning, 5 § avgiftsförordning (1992:191).

Jordbruksverket ser inga andra alternativ än att införa avgift, eftersom finansieringen av kontrollen annars inte uppfyller principerna om full kostnadstäckning, 5 § avgiftsförordningen (1992:191).

Förslaget innebär att vi kan besluta om att avgiften kan sättas ned till halv avgift (dvs. 425 kronor per certifikat), om en sändning har en vikt understigande 1 ton och provtagning inte ska ske. Vidare föreslår vi en avgiftshöjning från 800 kronor till 950 kronor per påbörjad timme vid provtagning i samband med offentlig kontroll.

Om ändringen inte görs blir effekten att företag som importerar små volymer av sändningar av ekologiska produkter fortsatt får betala en proportionellt stor avgift för kontroll i jämförelse med företag som importerar stora volymer av sändningar.

Om inte avgiften om 800 kronor höjs till 950 kronor för provtagning i samband med offentlig kontroll blir konsekvensen kan vi inte uppnå full kostnadstäckning för kontrollerna.

Jordbruksverket ser därför inga alternativa lösningar till en höjd avgift, då en

kontrollverksamhet som inte är fullt finansierad inte kommer att kunna genomföras i den utsträckning som regelverken på området kräver.

Förslaget är att införa avgift för importkontroll av invasiva främmande arter i samband med veterinär gränskontroll. Avgiften är dels 450 kronor för varje kontrollerad sändning och dels en kostnad enligt föreskriftens bilaga 2. Importkontroll av invasiva främmande arter i samband med veterinär gränskontroll kräver en fördjupad kompetens och jourbemanning samt inkluderar samordningskostnader. Vidare föreslår vi att avgift införs för importkontroll av invasiva

främmande arter i samband med växtskyddskontroll. Denna avgift ska vara 950 kronor per påbörjad timme.

Kontrollen av invasiva främmande arter kommer att ske i samband med den ordinarie veterinära gränskontrollen av levande djur och produkter från djur och i anslutning till den ordinarie växtskyddskontrollen av växter och växtprodukter. Jordbruksverket avser därför att se

kontrollområdet som en utökad veterinär gränskontroll och som en utökad växtskyddskontroll inför import där debitering sker för den utökade kontrollen. Avgiften för den tid som tillkommer till följd av kontroll av invasiv främmande art av levande djur och djurprodukter blir densamma som den timdebitering som har fastställts för den veterinära gränskontrollen av produkter och levande djur. Avgiften för den tid som tillkommer till följd av kontroll av invasiv främmande art som avser växter och växtprodukter kommer att uppgå till 950 kr per timme.

Om Jordbruksverket inte inför avgifter finns det ingen möjlighet för Jordbruksverket att utföra importkontroller av invasiva främmande arter. Jordbruksverket ser inga andra alternativ än att införa avgift, eftersom finansieringen av kontrollen annars inte uppfyller principerna om full kostnadstäckning, 5 § avgiftsförordningen (1992:191).

(10)

Kontrollområde kontroll av färska frukter och grönsaker Förslaget att höja avgifterna för importkontrollerna innebär att⁷:

1. Sändningar som samordnas med kontroll av EU:s handelsnorm för frukt och grönt (kvalitetskontroll) som har en kontrollfrekvens för växtskydd som överstiger 50%, höjs med 0,01 kr per kg till 0,09 kr per kg och lägsta avgiften höjs med 200 kr till 1 300 kr per sändning.

2. Sändningar som samordnas med kvalitetskontrollen, som har en kontrollfrekvens för växtskydd som inte överstiger 50%, höjs med 0,01 kr per kg till 0,06 kr per kg och lägsta avgiften höjs med 100 kr till 1 000 kr.

3. För sändningar med enbart kvalitetskontroll höjs avgiften med 0,02 kr per kg till 0,06 kr per kg och lägsta avgiften höjs med 400 kr till 1 000 kr.

Importkontrollerna är helt avgiftsfinansierade. Om vi inte föreskriver om höjning av avgifterna begränsar det vår möjlighet att utföra lagstadgade växtskyddskontroller och kvalitetskontroller vid import. När EU:s nya växtskyddsförordning (EU) 2016/2031 träder i kraft 14 dec 2019 kommer det att innebära ökad arbetsbelastning och behov av utvecklingsarbete. Fler produkter kommer också att omfattas av växtskyddskontroll. Om vi inte föreskriver om höjning av avgifterna begränsas Jordbruksverkets möjlighet att utföra lagstadgade växtskyddskontroller och kvalitetskontroller vid import och vi ser ingen möjlighet att minska omkostnaderna för importkontrollerna.

Ett alternativ till förslaget skulle kunna vara att införa en årlig kontrollavgift för aktörerna istället för att höja den viktbaserade avgiften. Detta skulle ekonomiskt mest påverka de företag som bara importerar enstaka sändningar och dessutom innebära en ökad administrativ börda genom separat fakturering av denna avgift.

Jordbruksverket ser därför inga alternativa lösningar till höjda avgifter, då en

kontrollverksamhet som inte är fullt finansierad inte kommer att kunna genomföras i den utsträckning som regelverken på området kräver.

Kontrollområde seminanläggningar

Förslaget är att införa en avgift för det kontrollarbete som utförs av den officiella veterinären.

Beloppet föreslås uppgå till samma belopp som finns fastställt inom andra kontrollområden där veterinärer är utförare av kontrollen. Vidare förslås att den årliga samordningsavgiften ska uppgå till 3 400 kronor per anläggning.

Om Jordbruksverket inte inför avgifter finns det ingen möjlighet för Jordbruksverket att utföra kontroller av seminanläggningar som är godkända för handel inom EU. Konsekvensen av uteblivna kontroller är att det finns risk att handel med sperma, ägg och embryon från Sverige stoppas, risk för sanktioner vid revision (EU) och risk för smittspridning om bestämmelserna inte efterlevs.

Jordbruksverket ser inga andra alternativ än att införa avgift, eftersom finansieringen av kontrollen annars inte uppfyller principerna om full kostnadstäckning, 5 § avgiftsförordningen (1992:191).

Kontrollområde TSE-provtagande anläggningar

Förslaget är att införa en årlig samordningsavgift, som skulle uppgå till 26 600 kronor per företag. Genom att införa en årlig samordningsavgift kan Jordbruksverket få full

kostnadstäckning för kontrollområdet och samtliga arbetsuppgifter som är förenat med kontrollområdet så som kvalitetssäkring, utveckling av kontrollmetodik, hantering av frågor från allmänhet och myndigheter. Den administrativa kostnaden för kontrollområdet skulle annars, i likhet med tidigare år, belasta Jordbruksverkets anslag vilket inte är förenligt med principen om full kostnadstäckning, 5 § avgiftsförordningen (1992:191).

7 De föreslagna höjningarna i föreskriften kompletteras av höjning av växtskyddsavgift enligt särskilt beslut om växtskyddsavgift vid införsel av växter, växtprodukter m.m. från tredje land (import), dnr6.4.17-12402/2019:

1. Minimiavgiften för växtskyddskontroll av spannmål, odlingssubstrat och trä höjs med 100 kr till 1200 kr.

2. Minimiavgiften för växtskyddskontroll av övriga sändningar höjs med 100 kr till 1200 kr.

(11)

Vidare föreslår vi att dagens lydelse i föreskriften om avgift för offentlig kontroll ändras, så att orden ”som genomförs på plats” tas bort. Anledningen till detta är förtydliga att det inte bara är kontrollbesöket på plats som debiteras, utan även efterarbete med t.ex. kontrollrapporter.

Några alternativa lösningar som fungerar är svåra att se. Alternativet är inte införa en avgift för den administrativa hanteringen av kontrollområdet, men då kommer Jordbruksverket inte att få full kostnadstäckning för de kontroller som bedrivs och kontrollerna kommer inte att kunna genomföras i tillräcklig omfattning och med tillräckligt hög kvalitet. Sverige kan även få svårt att åtgärda felaktigheter vid provtagningen, vilket kan komma att påverka Sveriges OIE-status⁸ och ge konsekvenser för export och handel med djur, livsmedel och produkter.

Jordbruksverket ser därför inga andra alternativ än att införa årlig samordningsavgift, då en kontrollverksamhet som inte är fullt finansierad inte kommer att kunna genomföras i den utsträckning som regelverken på området kräver.

Kontrollområde vattenbruksanläggningar

Förslaget är att införa avgift för riskklass 4, som skulle uppgå till 500 kr. Avgiften skulle innebära att Jordbruksverket får full kostnadstäckning för kontrollområdet.

Alternativet är att Jordbruksverket fortsätter att inte ta ut någon avgift för de

vattenbruksanläggningar som hamnar i riskklass 4. Konsekvensen blir att kontrollområdet inte kommer att ha full kostnadstäckning och att vattenbruksanläggningar i andra riskklasser står för samtliga administrativa kostnader. Effekten blir även att vattenbruksodlingar med inaktiva odlingar kan behålla sina tillstånd från länsstyrelsen utan att det medför någon kostnad och trots att det krävs en årlig handläggning av ärendet från Jordbruksverket.

Vi föreslår även en ändring som innebär att vi kan besluta om att avgiften enligt 6 kap. 2 § ska sättas ned. Om en aktör till exempel har placerats i riskklass 1 som en följd av en

sjukdomsutredning och/ bedriver en mindre vattenbruksverksamhet ska avgiften sättas ned till den årliga samordningsavgift aktören haft innan sjukdomsutredningen. Effekten av en utebliven justering avseende detta är att företag med mindre vattenbruksanläggningar fortsatt får betala en proportionellt större avgift för kontroll i jämförelse med vattenbruksföretag med stora eller flera anläggningar.

Kontrollområde utsäde

Förslaget är att införa avgift för provtagning och analys vid kontroller av utsäde. Avgiften ska omfatta kostnader vid kontroller och kontrollarbete i samband med provtagning och analys.

Förslaget innebär att företaget ska stå för de kostnader som följer av kontroller, provtagning och analyser som genomförs.

Om föreskriften inte omfattar denna reglering är det inte möjligt att fullt ut ta ut avgift för kontrollarbete, provtagning och analyser och då är det inte heller möjligt att genomföra kontrolluppdraget.

A.3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen

De företag som berörs av regleringen är foderleverantörer och företag som hanterar animaliska biprodukter som inte avser primärproduktion.

De företag som berörs av regleringen är företag som på marknaden släpper ut produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade växter ( dock inte vattenlevande växter och skogsträd avsedda för virkesproduktion), företag som sysslar med avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter (dock inte vattenlevande växter och skogsträd avsedda för virkesproduktion), företag som sysslar med innesluten användning av genetiskt modifierade organismer samt företag som sysslar med odling av modifierade grödor.

8 OIE = World Organisation for Animal Health

(12)

Enligt regelverket ska handelsnormernas krav vara uppfyllda vid första försäljning på EU:s marknad för att de produkter som omfattas av normerna ska få säljas som livsmedel. Det blir därför förstahandsmottagarna (säljarna) som är ålagda att klassificera och märka produkter innan försäljning och har ett ansvar för att handelsnormerna är uppfyllda. Det handlar exempelvis om fiskauktioner, som säljer produkter på uppdrag av yrkesfiskarna.⁹ Kontrollområde import av ekologiska produkter

Företag som importerar mindre sändningar av ekologiska produkter samt alla företag som importerar ekologiska produkter och får en offentlig kontroll.

De företag som berörs av regleringen är de företag som importerar kategorier av varor som är föremål för växtskyddskontroll eller veterinär gränskontroll inför import, eller ska anmälas till Jordbruksverket enligt föreskrifter meddelade med stöd av denna förordning eller enligt nödåtgärder som regeringen har beslutat om.

Kontrollområde kontroll av färska frukter och grönsaker

De som berörs är importörer av växter och växtprodukter som omfattas av växtskyddskontroll och kvalitetskontroll. Tullmyndigheten berörs också, eftersom det är den myndigheten som tar ut importavgifterna åt Jordbruksverket.

De som berörs av regleringen är de företag som har handjursstationer, spermalagringsstationer och embryoteam som har tillstånd att bedriva handel inom EU.

De som berörs är de enligt regelverket TSE-provtagande anläggningarna

(destruktionsanläggningar), Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:9) om obligatorisk övervakning avseende förekomst av TSE-sjukdom hos nötkreatur, får och get.

De som berörs är vattenbruksanläggningar som bedöms tillhöra riskklass 4 och inte får kontrollbesök inom den offentliga kontrollen samt vattenbruksföretag med mindre enstaka anläggningar/vattenbruk.

De som främst berörs är auktoriserade laboratorier, auktoriserade provtagare och företag där auktoriserade provtagare är anställda.

A4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på

Avgiftsbemyndigande finns i 18 § förordningen (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter.

9 Art. 57 p. 3 i 1224/2009 ”Aktörer som ansvarar för inköp, försäljning, lagring eller transport av partier med fiskeri- och vattenbruksprodukter ska kunna bevisa att produkterna uppfyller

minimihandelsnormerna i alla led”. Detta omfattar den person som har fisken hos sig när kontrollen sker.

Om kontrollen sker på auktionen är det auktionsinnehavaren som är ansvarig aktör.

(13)

Avgiftsbemyndigande finns i 5 kap. 1 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Kontrollområde handelsnormer fiskeriprodukter

Avgiftsbemyndigande finns i 6 kap. 2 § i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen .

Avgiftsbemyndigande för ekologiska produkter i de fall det avser foder finns i 18 § förordningen (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. I de fall det avser utsäde, finns avgiftsbemyndigandet i 21 § förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter.

Avgiftsbemyndigande finns i 28 § förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter.

Bemyndigande att ta ut avgifter för växtskyddskontroll finns i 20 § förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. Bemyndigande att ta ut avgifter för kvalitetskontroll finns i 13 § förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter.

Rätten att föreskriva om avgifter fastställs i särskilt beslut.

Avgiftsbemyndigande finns i 13 § förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m.

Kontrollområde TSE-provtagnde anläggningar

Avgiftsbemyndigande finns i 17 § förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m.

Avgiftsbemyndigande finns i 17 § förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m m,

Avgiftsbemyndigande finns i 27 § utsädesförordningen (2000:1330).

A5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda

regleringsalternativen

Förslaget till höjning av avgiften för kontroll innebär en ökad kostnad för den som får kontroll.

Förslaget är att avgiften höjs med 150 kronor och blir 950 kronor/timme för kontrollen.

Höjningen ska medföra att Jordbruksverket får tillräckliga finansiella resurser för att kunna genomföra de kontroller som krävs enligt regelverket.

Alternativet är att inte införa höjda avgifter, men effekten av detta blir då att kontroller inte kommer att kunna genomföras i tillräcklig utsträckning, eftersom finansiella resurser kommer att saknas.

De föreslagna ändringarna i form av justerad lydelse avseende avanmälan innebär inga kostnadsmässiga eller andra konsekvenser för kunden.

De föreslagna ändringarna innebär inga kostnadsmässiga eller andra konsekvenser för kunden.

(14)

Förslaget innebär en ökad kostnad för den som får kontroll. Förslaget är att avgiften blir 950 kronor per timme per kontrolltillfälle samt en årlig samordningsavgift på 39 900 kronor per företag. Alternativet är att inte införa avgifter, men effekten av detta blir då att kontroller inte kommer att kunna genomföras i tillräcklig utsträckning enligt regelverket, eftersom finansiella resurser kommer att saknas.

Med en möjlighet att korrigera avgiften för företag med små sändningar möjliggörs enligt förslaget ett lägre avgiftsuttag för dessa företag och den kostnadsmässiga snedfördelningen avseende avgifterna som kräver mer administrativ hantering försvinner. Resultatet blir att det införs en avgift som är mer proportionell i förhållande till storleken på sändningarna som företagen importerar. Om föreskriften inte ändras får företag som importerar mindre sändningar fortsatt betala en proportionerligt stor avgift i förhållande till företag som importerar stora volymer på sändningar.

En höjning av avgiften för kontrollen innebär en ökad kostnad för den som får kontroll.

Förslaget är att avgiften höjs med 150 kronor och blir 950 kronor för provtagning per påbörjad timme. Om föreskriften inte ändras är det inte möjligt att genomföra kontroller med full kostnadstäckning.

Förslaget innebär en kostnad för den som får kontrollen. Förslaget innebär att Jordbruksverket debiterar för den tid som de officiella veterinärerna respektive växtskyddsinspektörerna

genomför de utökade kontrollerna och kommer således att stå i direkt relation till nedlagd tid för veterinären/inspektören. Avgiften för den tid som tillkommer till följd av en importkontroll av en invasiv främmande art debiteras enligt bilaga 2 för utökad veterinära gränskontrollen av levande djur och produkter från djur respektive 950 kr per timme för utökad växtskyddskontroll vid import.

Alternativet är att inte införa avgifter, men effekten av detta blir då att kontroller inte kommer att kunna genomföras, eftersom finansiella resurser kommer att saknas.

Förslaget till höjda avgifter innebär en ökad kostnad för den som får kontroll. Förslaget innebär att företag som importerar varor som enbart omfattas av växtskyddskontroll får en höjning av minimiavgiften på 100 kr. Avgiften blir då 1200 kr.

De importörer som tar in sändningar som genomgår både kvalitetskontroll och fytosanitär kontroll får betala 0,01 kr mer per kg, och minimiavgiften höjs med 100-200 kr (beroende på kontrollfrekvens) jämfört med idag.

De företag som importerar varor som enbart omfattas av kvalitetskontroll får en höjning av avgiften på 0,02 kr per kg och en höjning av minimiavgiften på 400 kr. Efter den 14 december 2019 är det troligtvis bara ananas som inte kommer att omfattas av växtskyddskontroll.

Ett alternativt förslag skulle vara att införa en årsavgift för importörerna istället för att höja den viktbaserade avgiften. Enligt beräkningar skulle i sådant fall denna årsavgift uppgå till ca 2 000 kr plus att man även skulle betala en viktbaserad avgift.. Detta skulle bli ekonomiskt kännbart för en liten importör som bara tar in enstaka sändningar. Ett sådant alternativt förslag innebär att Jordbruksverket skulle administrera årsavgiftent, medan Tullverket skulle ta ut den

viktbaserade avgiften. Kunden skulle kunna uppfatta detta som krångligt eller otydligt. Ett sådant alternativt förslag skulle därmed inte vara så ändamålsenligt.

Förslaget innebär en ökad kostnad för den som får kontrollen.

Förslaget är att seminanläggningar som handlar inom EU kommer att få en årlig

samordningsavgift på 3400 kr samt en avgift för den officiella veterinärens kontroll som debiteras efter utförd kontroll. Konsekvensen av att inte införa avgift för kontrollområdet skulle bli att inga kontroller kommer att kunna genomföras, vilket innebär att seminanläggningarna inte står under övervakning av en officiell veterinär och därmed inte heller får handla inom EU.

(15)

Alternativet är att inte införa avgifter, men effekten av detta blir då att kontroller inte kommer att kunna genomföras, eftersom finansiella resurser kommer att saknas.

Förslaget till årlig samordningsavgift och justerad lydelse avseende ”på plats” innebär en ökad kostnad för den som får kontrollen. Genom förslaget kommer företagen att debiteras avgift som innefattar all tid som läggs på kontrollen. Debitering kommer att ske dels för genomförandet av den offentliga kontrollen och dels för den administrativa hanteringen av kontrollområdet i form av en årlig samordningsavgift. Alternativet är att inte införa årlig samordningsavgift, men effekten av detta blir då att kontroller inte kommer att kunna genomföras i tillräcklig utsträckning som krävs enligt regelverket, eftersom finansiella resurser kommer att saknas.

Förslaget att införa avgift för vattenbruksföretag som hamnar i riskklass 4 innebär att dessa företag behöver betala en avgift på 500 kronor. Om föreskriften inte ändras kommer

vattenbruksföretag som hamnar i riskklass 1-3 att få stå för alla kostnader och det blir fortsatt en snedfördelning avseende avgifterna mellan vattenbruksföretagen.

Med en möjlighet att korrigera avgiften för mindre vattenbruk som genomgått en

sjukdomsutredning möjliggörs ett lägre avgiftsuttag och den kostnadsmässiga snedfördelningen avseende avgifterna jämfört med stora vattenbruksföretag försvinner. Resultatet blir att det införs en avgift som blir mer proportionell i förhållande till storleken på vattenbruksföretagen.

Om föreskriften inte ändras får mindre vattenbruksföretag fortsatt betala en proportionerligt stor avgift i jämförelse med stora vattenbruksföretag.

De analyskostnader som är en direkt följd av den provtagning som sker föreslås vara i linje med faktiska kostnaden för analysen samt kostnad för transport av prov för laboratorieanalys. I de fall som Jordbruksverket behöver anlita en officiell provtagare bör även detta bekostas av företaget. Regleringen medför inga andra konsekvenser. Samma resonemang är relevant även för kostnaderna för kontrollen och provtagningen.

Om föreskriften inte omfattar denna reglering är det inte möjligt att ta ut någon avgift för laboratorieanalyser (faktisk kostnad) och då är det inte heller möjligt att genomföra denna del av kontrolluppdraget.

A6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Samtliga kontrollområden

Bedömningen är att regleringen överensstämmer väl med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.

A7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Kontrollområde foder och ABP-anläggningar Kontrollområde import av ekologiska produkter

Kontrollområde skontroll av färska frukter och grönsaker

Ikraftträdande av höjd/justerad avgift bör ske vid årsskiftet. Det finns behov av att informera berörda företagen.

(16)

Ikraftträdande av förflyttningen av regleringen av avgifter för berörda kontroller bör ske vid årsskiftet.

Det finns behov av att informera berörda företagen.

Kontrollområde handelsnormer för fiskeriprodukter Kontrollområde import invasiva främmande arter Kontrollområde seminanläggningar

Kontrollområde TSE-provtagande anläggningar Kontrollområde vattenbruksanläggningar Kontrollområde utsäde

Ikraftträdande av nya avgifter för dessa kontrollområden behöver ske vid årsskiftet. Det finns behov av att informera berörda företag, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdverket.

B Kommuner och landsting

Markera med x

(X ) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting.

Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B.

( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting.

Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B.

C Företag

Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver

näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett.

Markera med x

( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.

Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C.

(X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C.

(17)

C1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen

Det berör ca 650 foderanläggningar, storleken varierar från enmansföretag till större aktiebolag.

Sedan tillkommer de anläggningar av typen butik, lager och transportörer, vilket är cirka 1080 företag. Dessutom är det de företag som hanterar animaliska biprodukter, vilket är ca 320 företag.

Kontrollområde genetiskt modifierade växter

Det berör universitetsinstitutioner, forskningsföretag, forskningsinstitut, analysföretag och vissa större företag, som delvis sysslar med genetiskt modifierade växter. Företagen är i varierande storlek.

Det är förstahandsmottagare av fiskeriprodukter som berörs av regleringen.

I Sverige finns tre fiskauktioner som på uppdrag av yrkesfiskarna säljer fisken och skaldjuren till efterföljande led i förädlingskedjan. Ungefär 30 procent av försäljningsvärdet på auktionerna härrör från försäljning till fiskhandlare och 60-70 procent av försäljningsvärdet avser försäljning till grossister.

De tre fiskauktionerna i Sverige som berörs är Göteborgs fiskauktion, Smögens auktion och Stockholms fiskauktion. Göteborgs fiskauktion är den största aktören. Göteborgs fiskauktion är en ekonomisk förening. När det gäller auktionerna i Smögen och Stockholm så ägs de

tillsammans av Stockholms fiskauktion och drivs som ett aktiebolag. De har en uppdelning mellan sig som innebär att Smögen tar emot fångster från havet, medan Stockholm tar emot fångster från sötvatten.

På Göteborgs fiskauktion säljs skaldjur och fisk från havet, ca ett 60 –tal arter. I Smögen säljs skaldjur och fisk från havet, ca ett 40 –tal arter. På Stockholms auktion säljs huvudsakligen insjöfisk, vilket de senaste två åren har omfattat 12 olika fiskarter.

Försåld fångst på Smögens fiskauktion var ca 400 ton och på Göteborgs fiskauktion var det ca 2 500 ton under år 2018. Motsvarande siffra för Stockholms fiskauktion var ca 300 ton under 2018. Smögens och Stockholms fiskauktioner har gemensamt en omsättning på ca 130-140 miljoner kr, varav Smögen svarar för ca 80-90 miljoner kr och Stockholm svarar för ca 40 miljoner kr. Göteborgs fiskauktion har en omsättning som uppskattas till ca 400 miljoner kr.

Fröimportörer uppgår till en handfull företag och är verksamma inom trädgårdsbranschen.

Storleken på företagen uppgår till drygt 5 miljoner i omsättning. Övriga företag har en omsättning på mellan 40-100 miljoner kronor.

Bedömningen är att ett fåtal aktörer berörs, men det går i dagsläget inte ange hur många och vilka dessa aktörer är på grund av att det är ett helt nytt kontrollområde och för att de kategorier av varor som är föremål för kontroll i vissa fall inte är tillåtna att föra in i landet.

Kontrollområde kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker

Bland företagen som berörs finns ca 200 importörer och ett 50-tal ombud. Ombuden berörs enbart genom att de växtskyddsklarerar varorna åt importörerna vid införtullningen.

Höjningen av avgifterna berör alla importörer av växtskydds- och kvalitetskontrollpliktiga varor. Förutom frukt- och grönsaksimportörerna påverkas också importörer av t ex. virke, flis, växter, snittblommor, blomsterlök och utsäde. Bland dessa finns mycket stora företag med miljardomsättning ned till småföretagare som bara importerar en gång per år.

(18)

Antal företag är drygt 70 stycken. Företagen är i varierande storlek och verksamma i olika branscher med stor spridning på inriktning av verksamhet. Företagens omsättning varierar från cirka 1-60 miljoner kronor per år.

Kontrollområde TSE-provtagning

Det finns tre TSE-provtagande anläggningar i Sverige: två destruktionsanläggningar och ett slakteri. De båda destruktionsanläggningarna drivs av Konvex och har hand om

kadaverhantering, förutom på Gotland där Gotlands slakteri tar hand om kadaver. Konvex som driver destruktionsanläggningarna har en omsättning på 141 miljoner kronor per år och Gotlands slakteri har en omsättning på 962 miljoner kronor per år.

Det finns cirka 168 vattenbruksföretag som totalt driver 280 vattenbruksanläggningar. Ungefär 15 stycken av dessa företag bedöms bli berörda av det förslaget som föreslås för anläggningar i riskklass fyra.

Företag som berörs är av Jordbruksverket auktoriserade utsädeslaboratorier och utsädesföretag som har auktoriserade provtagare anställda hos sig.

C2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader.

Kontrollområde foder och ABP-anläggningar Kontrollområde genetiskt modifierade växter Kontrollområde import av ekologiska produkter Kontrollområde TSE-provtagning

Bedömningen är att de föreslagna ändringarna inte innebär någon ändrad tidsåtgång och därmed ingen påverkan på företagens administrativa kostnader.

Kontrollområde handelsnormer fiskeriprodukter

Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot ett beslut och hantera och betala en faktura om året. Hanteringen i sig utgör en typ av administrativ börda då det handlar om ny tid (om än inte så lång) som företaget måsta lägga på detta och som företaget inte har behövt göra tidigare. Vi bedömer att det tar ca 10 minuter för en betalning av faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning).

Bedömningen är att den föreslagna regleringen inte innebär någon ändrad tidsåtgång för företagen, då den utökade kontrolltiden kommer att debiteras på samma faktura som övrig kontroll som genomförs i samband med import. Regleringen bedöms därför inte ha någon påverkan på företagens administrativa kostnader.

Kontrollområde kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker

Fakturering av de löpande importkontrollerna kommer att ske efter utförd kontroll på samma sätt som företagen är vana vid sedan tidigare. Inga administrativa kostnader tillkommer. Denna fakturering utför Tullverket.

Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot beslut om avgift och hantera och betala avgifter för kontrollarbetet. Hanteringen i sig utgör en typ av administrativ börda då det handlar om ny tid (om än inte så lång) som företaget måsta lägga på detta och som företaget inte

(19)

har behövt göra tidigare. Vi bedömer att det tar ca 10 minuter för en betalning av faktura (inkl.

kopiering, arkivering, inloggning, inmatning).

Kontrollområde TSE-provtagning

Regleringen kommer delvis att innebära ytterligare tidsåtgång för företagen. Företagen lägger redan idag ner viss tid på att betala fakturor. Införandet av en årlig samordningsavgift innebär att företagen kommer att behöva ta emot även ett beslut och hantera och betala ytterligare en faktura om året. Hanteringen i sig utgör en typ av administrativ börda då det handlar om ny tid (om än inte så lång) som företaget måsta lägga på detta och som företaget inte har behövt göra tidigare. Vi bedömer att det tar ca 10 minuter för en betalning av faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning).

Regleringen kommer delvis att innebära ytterligare tidsåtgång för företagen. Företagen som hamnar i riskklass 4 kommer att ta emot ett beslut om riskklassning i likhet med tidigare, men justeringen av föreskriften innebär att de även kommer att få ett beslut om avgift för kontrollen och därmed behöver de hantera fakturan kopplad till detta beslut. Bedömningen är att det tidsmässigt tar ca 10 minuter för en betalning av en faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning). För företag som får en korrigerad avgift innebär regleringen ingen ytterligare tidsåtgång, då de i likhet med tidigare kommer att få ett beslut och en faktura att hantera och betala.

Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot, hantera och betala en faktura för analyskostnader samt kostnad för transport av prov för laboratorieanalys. Hanteringen i sig utgör en typ av administrativ börda då det handlar om ny tid (om än inte så lång) som företaget måsta lägga på detta och som företaget inte har behövt göra tidigare. Vi bedömer att det tar ca 60 minuter för en betalning av faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning).

Debitering kommer att ske en gång per år.

C3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen

Kontrollområde foder och ABP-anläggningar Kontrollområde genetiskt modifierade växter Kontrollområde import av ekologiska produkter

Kontrollområde kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker Kontrollområde seminanläggningar

Kontrollområde TSE-provtagning Kontrollområde utsäde

Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader och att det i övrigt inte krävs några andra förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen.

Bedömningen är att det kan uppstå andra kostnader eller krävas förändringar i verksamheten som företagen vill vidta till följd av regleringen. Detta beror dock på om företagen väljer att vidarefakturera kostnaden för kontrollen till det föregående yrkesledet dvs.

yrkesfiskarna/fartygsägarna.

(20)

Bedömningen är att det skulle kunna uppkomma kostnader för avlivning av levande djur respektive destruktion av växter, i de fall sändningen inte kan släppas in/tas emot i Sverige.

Samma typ av kostnader kan uppstå även vid ordinarie veterinära gränskontroller och växtskyddskontroller vid import.

Bedömningen är att de föreslagna regleringarna inte medför andra kostnader för företagen eller några förändringar som företagen kan behöva vidta. Möjligtvis kan regleringen medföra att företagen återkallar tillstånd som ej används för att inte behöva få en faktura.

C4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen

Kontrollområde foder och ABP-anläggningar Kontrollområde genetiskt modifierade växter Kontrollområde import invasiva främmande arter

Kontrollområde kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker Kontrollområde TSE-provtagning

Bedömningen är att ökade kontrollavgifter kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen.

Bedömningen är att införandet av avgifter inte påverkar konkurrensförhållandena för företagen.

Regelverket för handelsnormerna för fiskeriprodukter syftar till att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Genom att införa avgift för kontrollerna av detta regelverk kan vi garantera finansieringen av kontrollerna. Avsikten med kontrollerna är att se till att regelverket efterlevs och att konkurrensen inte riskerar att

snedvridas om vissa företag struntar i att följa reglerna.

Med föreslagen reglering blir det ett mer rättvist konkurrensförhållande mellan de berörda företagen som verkar inom olika branscher med olika typer av kunder.

Införandet av en avgift för kontrollområdet är tänkt att garantera finansieringen av kontrollerna av efterlevnaden av de krav som ställs på anläggningar som handlar inom EU. Reglerna är likadana för alla medlemsstater och alla seminanläggningar som handlar inom EU måste stå under övervakning av en officiell veterinär, oavsett storleken på företaget. Regleringen bedöms därför inte påverka konkurrensförhållandena för företagen.

Båda de föreslagna regleringarna kommer att medföra ett mer proportionerligt och rättvist konkurrensförhållande mellan företagen som verkar inom samma bransch.