Bakgrund
viktigt för den enskilde/samhället
Avtalet kan först och främst ses som ett instrument i den
ekonomiska omsättningens tjänst, för utbytet av varor och andra naturaprestationer mot pengar
Avtalet kan också användas för att ge handlingsföreskrifter.
Avtalet kan också användas som ett styrmedel.
Ett viktigt sådant är kollektivavtalet
Ett annat sådant avtal är förhandlingsordningarna och
förhandlingsöverenskommelserna på hyresrättens område.
Även inom associationsrätten har avtalet en viktig funktion.
- transaktionskostnaderna kan hållas nere
Avtalet har en partsbindande funktion, samtidigt som det utpekar parterna
- huvudregel - pacta sunt servanda (avtal skall hållas)
Att avtal är bindande betyder att de är rättsligt sanktionerade.
Omständigheter kan ändras vilket gör det omöjligt för parterna att uppfylla sina förpliktelser.
Omförhandling brukar ofta ses som en lämplig utväg när ett avtal inte längre fungerar som det var planerat.
Genom omförhandling bibehåller parterna partssämjan och slipper ta till rättsliga åtgärder som kan förstöra partnerskapet.
Att avtal är rättsligt sanktionerade betyder att en domstol kan tvinga fram en avtalad förpliktelse om ena parten missköter sig eller vägrar att uppfylla sin förpliktelse.
- avtalsfrihet - marknadsekonomi
- det typiska avtalet (i kommersiella sammanhang) bygger på ömsesidiga prestationer
Grundläggande krav på rättshandlingar:
1. Rättslig handlingsförmåga
En förutsättning för att få rättsligt agera:
• Fysisk person
- Ej underårig (FB 9 kap) - Ej psykiskt sjuk (lag 1924)
- Ej nedsatt rättshandlingsförmåga enligt FB 11 kap
• Juridisk person
- Ställföreträdare (firmatecknare) - Styrelse
- VD (men enbart om denna är utsedd till detta) - Speciellt utsedd person
- -
- Ställningsfullmakt, 10§ 2 st AvtL - Vanlig fullmakt, 10§ 1 stAvtL
• Ej i konkurs - över den egendom som ingår i konkursen
2. Krav på avsikt = aktivitet (syfte att handla)
3. Krav på rättshandlingen utgivande
Vi hittar detta i AvtL 1§ 1 st ”avgivit anbudet eller svaret”.
Rättsfall NJA 2000 s 747 Se AI s 126
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att i och med att
rättshandlingen inte utges kan den inte räknas som slutgiltig och fullständig.
4. Krav på adressat/er
5. Krav på rättshandlingens mottagande
6. Krav på tydlighet och precisering- vad avses?
Avsiktsförklaringen måste även vara ganska tydlig för att kunna uppfattas av mottagaren.
(Här gränsar man dock till ett område som kan kallas föravtal, ett avtal som ingås innan det riktiga avtalet och som egentligen inte betyder att ett avtal faktiskt finns utan endast en sorts
introducerade handling innan själva avtalet.
Man utfäster sig att man i framtiden har för avsikt att ingå avtal, inte just nu eller i vart fall inte på dessa icke avslutade
förhandlingar.)
7. Krav på eventuell särskild form
Vissa avtal kräver en särskild form för att överhuvud kunna vara giltiga.
Olika avtalstyper
- Konsensualavtal - normaltypen (överenskommelse) Ett bindande avtal när ett utbyte av sammanstämmande viljeförklaringar skett.
Vill du ingå ett avtal med mig om att köpa saken X för summan Y? Ja det vill jag.
avtalet giltigt oavsett formen, muntligt, skriftligt
- Realavtal ( faller utanför 1 kap AvtL)
Realavtalets giltighet kräver att handlingen faktiskt utförs.
Ett exempel på detta är gåvolagen.
Huvudregel: Gåvolöfte inte bindande - 2 st undantag:
- utfästelsen görs i ett skuldebrev som traderas - gåvolöftet kommer till allmänhetens kännedom Dessförinnan är den inte bindande.
- Formalavtal (undantag se 1 § 3 st AvtL)
- Standardavtal - många gånger ingås avtal till redan på förhand iordningställda formulär, standardiserade formulär;
blanketter, där många punkter ( men inte alltid alla) är fixerade och väl genomtänkta:
- underlättar avtalsslut, branschanpassade, obalans (se def 10§
AVLK)
Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL)
Till stor del dispositiv lagstiftning.
I 1§ står det att 2-9§§ är dispositiva, inte övriga §:er.
Där avtalsparterna glömmer att avtala eller skriver oklara regler som inte går att tolka vad som avsetts tar AvtL över
Men det handlar inte nödvändigtvis enbart om vad man uttryckligen sagt eller glömt att ta med, även sedvänja eller handelsbruk kan komma in och så att säga ta över
tillämpligheten.
Av AvtL framgår ej vad avtal är mer än att det är ett slags rättshandlande
Acceptfrist - Bestämd tid
- Viss tid
- Viss tidsrymd - Legal acceptfrist - Muntligt anbud - Öppet anbud
Kontraheringsplikt
Kapitel 1 om slutande av avtal
Avtal i sin enklaste form kommer till genom anbud, en offert från ena parten och ett antagande svar, accept, från den andra parten.
Ex person A erbjuder B att köpa hans cykel för priset 1 000 kr och B säger ja.
1 § 1 st Såväl anbud som accept (svar å sådant anbud) är bindande ⇒ löftesprincipen
anbudsgivare anbudstagare
Anbud
A B
(accepttagare) acceptgivare
Accept
Löftesprincipen A B ”tar del av”
En annan princip, som bla gäller i England är
kontraktsprincipen. Anbudet är bindande först då det blivit accepterat av motparten
Kontraktsprincipen Bindande vid accept
A B ”lagt det på lådan” (först
när anbudstagaren binder sig, bindes även
Anbudsgivaren)
Ett avtal är ett accepterat anbud (på rätt sätt och i rätt tid)
Så det handlar egentligen om två olika rättshandlingar
Ett ”anbud” - adresserat, mottagaren någorlunda bestämd - Preciserat innehåll (skall ej krävas ytterligare förhandlingar), tidpunkt, pris, kvantitet etc
Om inte anbudet är tillräckligt preciserat är det inte ett anbud i lagens mening.
1) Anbud – ställd till viss person
- Visst innehåll som ska räcka till att enbart acceptera
2) Utbud – annonser, cirkulär, reklammeddelanden osv.
En förfrågan fyller ungefär samma funktion som ett utbud. Den är inledningen till att ett avtal kommer till stånd.
Vad är då en accept? (måste parten uttryckligen säga att denne accepterar avtalet?)
Ren accept: 1) accepterar blankt ”ifrågavarande anbud accepteras, 2) accept upprepar anbudet, 3) undertecknar
4) Konkludent se (AD 1961 nr 13) s 73 AI
Samma sak gäller om man t ex säger att man inte nöjer sig med en viss vara och ändå fortsätter att bruka den som om ett avtal faktiskt hade ingåtts.
T om kan en ren passivitet hos en anbudstagare ibland medföra att bundenhet uppstår.
Normalt är sådan här negativ avtalsbindning (att pålägga anbudstagaren bundenhet om han inte avböjer otillbörlig, dvs den följer inte god sed och kan därför förbjudas samt även
bötfällas, se MFL 2,12,14, 22 §§.) Dock ok vid förnyelse av ex tidningsprenumeration
Man måste skilja på förhandlingsstadiet och det stadium då man avger bindande viljeförklaringar.
Ett sådant här avslutat kontrakt brukar kallas ett gemensamt avtalsslut.
”Letter of intent” - avsiktsförklaring
”Principöverenskommelse” - huvudsakliga punkterna men vissa punkter saknas fortfarande
”Optionsavtal”
”Subject to clauses”
Man bygger upp avtalet och binder sig successivt.
Utbudet är inte en bindande viljeförklaring.
NJA 1990 s 745, om föravtal, avtal innan ”riktigt” avtal
Bekräftelser på avtalet
Formlöst avtalsslut som följs av dokumentationsstadium, eller vad?
Anbudsbundenheten under själva acceptfristen innebär ej någon skyldighet till naturaluppfyllelse utan bara en
skadeståndsskyldighet gentemot motparten ⇒ provisorisk bundenhet
2 § 1 st Acceptfristens längd
acceptfrist = den tidsperiod som anbudsgivaren är bunden av sitt anbud
Anbud, blir bunden när B tar del av det
A B tar del
av
anbudet Under
acceptfristen är endast A bunden,
⇒ ensidig bundenhet acceptfrist,
betänketid hur lång denna är anges av A, se 2-3§§
AVTALS-
TIDPUNKTEN B svarar
Accept
”svar senast den 30/8” ⇒ till handa, inte bara att B avsänt sitt svar
”Har anbudsgivaren bestämt viss tid för svar, skall han anses hava föreskrivit, att svaret skall inom den tid komma honom till handa.”
Att man valt orden tillhanda här och inte t ex att Anbudsgivaren
”tar del” av accepten, har att göra med att anbudsgivaren inte genom att inte läsa brevet med accepten kunna undandra sig från dess rättsverkningar.
2 § 2 st från den dag brevet är dagtecknat
”svar inom sju dagar” ⇒ dagtecknat den 20:e skall den vara anbudsgivaren till handa den 27:e, även om B fick brevet först den 26:e
Tillhanda
Huvudregel, skickas på avsändarens risk
3 § 1 st legal acceptfrist om ingen tid finns angiven på anbudet, om A ej angivit inom vilken tid han vill ha ett svar ⇒ svar inom skälig tid. B får sålunda en skälig betänketid.
Vad är en skälig betänketid?
Omständigheterna i det enskilda fallet avgör
ta hänsyn till
a) befordringssätt
b) varans komplexitet eller egenskaper,
c) vem anbudet riktar sig till ⇒ högre krav för affärsmän, Samt lägg på en skälig betänketid
3 § 2 st Muntliga anbud också per telefon ⇒ skall antas omedelbart (om inte annat avtalats) (CHAT)
4 § 1 st För sent svar A är inte bunden av sitt anbud längre ⇒ räknas som nytt anbud och är tills vidare bindande för den som avgivit det Här är då B anbudsgivare och A har att ta ställning till om han vill ingå avtal.
A kan avböja B’s svar, bindande för B
Anbud
A B
För sen accept = Anbud
Accept
Här måste man dock modifiera lite grann.
Handlar det om ett anbud som måste antas omedelbart därför att det handlar om t ex en brådskande leverans som inte kan
uppskjutas och som då har ett bestämt redan passerat tillfälle kan knappast den sena accepten anses vara ett nytt anbud.
4 § 2 st Om t ex postgången försenats och mottagaren måste inse detta då måste den ursprunglige AG:n meddela
motparten. Annars bunden av sin passivitet
Inse detta – mer sannolikhetsbedömning än normativ
Anledningen till att man måste skicka ett meddelande är för att minska skadan hos motparten. Motparten kommer ju, i tron om att avtalet kommer att fullföljas göra förberedelser inför avtalet, t ex köpa in kompletterande utrustning, utbilda personal etc.
Får han ett meddelande om att avtalet inte är gällande kommer han inte att göra dessa investeringar.
Här skickas dock svaret, reklamationen eller meddelandet på mottagarens risk, se 40 §, i stället för vad som gäller enligt huvudregeln att ett meddelande skickas på avsändarens risk.
A
Anbud
Acceptfrist B
Passivitetsregler 4 § 2 st, för sent svar 6 § 2 st, oren accept
9 §, uppfordran att avge anbud AVTALETS
TIDPUNKT
Accepten
Passivitetsregel
Passivitetsregeln innebär att man accepterar att ingå avtalet trots att det egentligen inte fanns något avtal. Man accepterar att ingå avtalet genom att man avstår från att aktivt handla.
För att avtal skall anses komma till stånd genom ett för sent sänt svar krävs att:
-avgivaren av accepten, utgår från att accepten kommit fram i rätt tid
-anbudsgivaren underlåter likväl att reklamera (Rekl går på mott risk, se 40§)
5 § Avslås anbudet anses det förfallet, även om tiden inte löpt ut
6 § 1 st Oren accept anbudet accepteras av B men med någon förändring (tillägg, inskränkning, förbehåll) - avslag i förening med nytt anbud
I ett fall kan anbudsgivaren bli bunden vid den orena accepten:
6 § 2 st Den som skickar den orena accepten (B) anser det vara i enlighet med ursprungsanbudet och A måste inse detta. A kan då bli bunden av sin passivitet.
om inte A meddelar B att han gjort en oren accept till vilken A måste ta ställning till kan han bli bunden av avtalet i dess
ändrade form
För att avtal skall anses komma till stånd genom en oren accept krävs att:
-avgivaren av accepten, anser denna överensstämma med anbudet (subj god tro)
-anbudsgivaren måste inse detta
-anbudsgivaren underlåter likväl att reklamera
För att accepten skall vara oren, mao att acceptgivaren inte skall vara medveten om att han avsänder en oren accept, han tror ju att den har i princip samma innehåll, kan det inte handla om några väsentliga punkter.
Tolkningsfråga
Kan man se accepten som ren eller oren.
Är den oren kan A undgå att bli bunden genom att reklamera.
Är däremot accepten, vid en objektiv bedömning att ses som ren kan han gärna inte komma undan att bli bunden genom att
reklamera.
Ytterst ligger det på domstolen att avgöra huruvida accepten är ren eller inte.
SvJT 1922 rf s 73 (hovrättsfall inte HD) (plåten svetsbar/pressbar)
7 § Återkallelse att ett anbud är bindande betyder att det inte kan återkallas under acceptfristen
Det kan vara så att A skickat ett anbud till B, och sedan ångrar sig
t ex A erbjuder B att köpa apelsiner för 7 kr/kg
Efter att A skickat iväg anbudet till B pratar A med C som säger sig vara villig att betala 9 kr/kg
A vill då komma ifrån det bindande anbudet han skickat iväg till B.
Denna återkallelse av anbudet skall ske innan han tar del av anbudet eller allra senast samtidigt som han tar del av anbudet måste ske senast samtidigt med anbudet eller accepten ⇒
”till handa innan han tar del av detta”⇒ fax, brev, telefon Detta gäller även för accepter
Vad kan återkallas?
Anbud Accept
Avslag på anbud
hänsyn till kunskapstidpunkten och om en part hunnit agera i enlighet med anbudet eller accepten (39 2 st§) re integra (medan saken fortfarande ligger orörd) dock endast om särskilda omständigheter föreligger ⇒ restriktiv användning
8 § S k stående anbud, acceptfrist = obegränsad Att t ex en säljare är förpliktigad att på vissa villkor
tillhandahålla vissa varor, som då endast behöver rekvireras av köparen genom en ensidig rättshandling (såsom en accept).
T ex automaten i ett parkeringshus och andra avgiftsbelagda parkeringsplatser.
9 § Uppfordran att avgiva anbud
Förutsättningar till att bli bunden genom passivitet enligt 9§:
- Det rör sig inte om utbud,
- det ursprungliga meddelandet är av en friskrivande karaktär (utan obligo el dyl),
- anbud inkommer inom rimlig tid,
- anbudet har framkallats av och överensstämmer med det ursprungliga meddelandet,
- A måste inse detta
- men underlåter likväl att reklamera.
Marknadsföringsuppgifter s k utbud ger normalt inte upphov till någon svarsplikt ⇒ skyltningar, annonser, direktreklam
Meddelandet måste vara adresserat till viss bestämd person för att passivitetsregeln skall gälla
Med adresserat till menas, riktat speciellt till någon, en grupp av människor som blivit speciellt utvalda,
Ett mycket bra exempel på ett rättsfall angående denna problematik är fallet NJA 1962 s 276 även kallat
”Skarinmålet”. (nöjespark – orkester)
Bundenheten uppstod alltså pga av kombinationen av handlingar där passiviteten tillmättes stor betydelse.
40 § Reklamation på mottagarens risk
T ex som i 4 § 2 st, 6 § 2 st, 9 § Skulle ingen reklamation göras skulle parten komma att ses som bunden av överenskommelsen.
Genom att reklamera förbehåller han sig rätten att slippa bli tvungen att fullfölja avtalet eller betala skadestånd pga
kontraktsbrott.
En svårighet är dock att man måste kunna bevisa att man faktiskt sänt iväg en reklamation
Kan man inte detta kommer man att presumera att ingen reklamation avsänts såvida inte motparten pga andra omständigheter försatts i ond tro.
Bekräftelsehandlingar:
Anbud
Accept
Bekräftelse
används för att undanröja oklarheter och eventuella missförstånd angående avtalets:
- tillkomst - innehåll - bevisning
skilj på ensidiga skriftliga meddelanden(bekräftelser utanför avtalet, rutinåtgärd, inte avgörande för bundenheten) och skriftlig avtalshandling (dvs kontraktet)
Ta fallet NJA 1962 s 270 där två parter diskuterat ett eventuellt köp av ett härdningsfilter.
Kombinationen av passivitet och positivt realhandlande blir alltså av vikt.
Ett perfekt exempel är det i boken som heter NJA 1977 s 92.
Ett svenskt bolag hade förhandlat med en person om att personen skulle representera bolaget i Syrien.
Man kan alltså urskilja olika delmoment i rättsfallet som sammantaget medför att bundenhet uppstår.
- förhandlingar hade skett som lett till enighet i åtminstone stora delar
- passivitet från bolaget medan personen med bolagets vetskap förberedde fullgörelse av avtalet
- bolagets uppträdande som därefter gav personen ett befogat intryck av att avtal förelåg.
Föravtal = ”pactum de contrahendo”
Ett föravtal är ett förberedande avtal som föregås huvudavtalet.
Föravtalet är en utfästelse om att i framtiden ingå avtal, vars typ kan vara mer eller mindre preciserad.
Grunden för något skadeståndskrav måste alltså sökas i culpöst beteende hos motparten.
Man talar här om culpa in contrahendo (= klandervärt beteende före eller i samband med avtals ingående)
Då skadestånd aktualiseras i sådana här sammanhang blir det vanligen fråga om ersättning för kostnader och utgifter som man haft till ingen nytta, det negativa kontraktsintresset.
En annan företeelse än föravtalet är när parterna förhandlar fram ett avtal och på vägen binder upp sig till ett avtal så till grad att det slutligen kanske bara består små förhandlingar och undertecknade.
Detta brukar kallas för en mängd olika benämningar:
avsiktsförklaringar letter of intent
Heads of agreement
Principöverenskommelse Subject to clauses
Alla dessa kännetecknas av att man successivt binder upp sig till en part.
Avtal
Allmän avtalsrätt, ingående
Förhandlingsstadium
Speciell avtalsrätt Innehåll
Ex KöpL
I princip kan man säga att ett avtal som ingår successivt har följande moment:
a) förhandlingsstadiet
b) enighet uppnås om huvudpunkter c) skriftligt kontrakt undertecknas d) verkställande, utförande av avtalet
Förhandlingsstadiet, sker på egen risk, man kan aldrig bindas här vid något avtal.
Man kan alltså praktiskt sett förhandla med flera samtidigt.
Detta behöver dock inte alltid ses som moraliskt riktigt varför man kan sätta framtida affärsförbindelse på spel.
Alla kostnader som uppstår här får parterna stå för själva.
Hur långt kan man dock förhandla innan ett avtal faktiskt kommer till stånd?
Under vilka förutsättningar kommer ett eventuellt skadestånd att utfalla.
Det är när man hamnar under stadiet B som bundenhet kan sägas uppstå.
NJA 1963 s 105
Huvudregeln är ju att varje part får stå för sina kostnader om ett avtal i slutändan faktiskt inte kommer till stånd.
I undantagsfall kan man dock få ersättning för det negativa kontraktsintresset.
Läs NJA 1990 s 745!
Sista tidpunkter för anbuds återkallelighet. Återkallelse kan ske:
1) tills anbudet kommit anbudstagaren till handa (tysk rätt) 2) tills anbudet kommit till anbudstagarnas kännedom (nordisk rätt)
3) tills accepten avsänts (engelsk rätt för postfallet, amerikansk rätt, ibland fransk rätt)
4) - 5) tills accepten kommit anbudsgivaren till handa eller till hans kännedom (fransk rätt i de fall då anbudet i sig inte är bindande, engelsk rätt för direktkontaktfallen)
Tidpunkt för avtalsslut
3) när accepten avsänts (engelsk rätt för postfallet, amerikansk rätt, ibland fransk rätt)
4) när accepten kommit anbudsgivaren till handa (tysk rätt) 5) när accepten kommit till anbudsgivarens kännedom (nordisk rätt, delvis fransk rätt, engelsk rätt för direktkontaktfallet)
anbudsgivaren
”tar del” av accepten
anbudet avsänds
accepten kommer fram
accepten avsänds faktisk betänketid anbudet
kommer fram
”till handa”
1 2
3 4
5
anbudstagaren ”tar del” av anbudet
